Atuagagdliutit - 14.02.1963, Blaðsíða 26

J
MÉRARTAVTiwui^^^^f sikorssuarnit saperngugavta
tulugaK landshospitalimut
pulårtoK tunisitaKåtårdlune
tulugaK tigussaK landshospitalimut takornariartineKarsimavoK,
ilagsivdluarneKaraluaKissordlo toKuinartarianarsimavdlune
Hjalmar Dahl arKanilingnik ukiulik sujorna aussåkut misigissa-
KapilugsimavoK itunilo uvdlut sisamat sikorssuarnit saperngu-
simagamik K’aKortup Kanigtuane
jutdlip naggatåta aKaguane pinga-
sunut KiterKutilersoK anivugut per-
Kigsaxativnik åipalerdlunga sårfår-
ssungniarniardluta. ingerdlåinardluta-
lo sigssamukardluta. sigssamut pigav-
ta malialårnermut aliånaikutsoriar-
dluta sigssaK atuardlugo ingerdlaler-
pugut. avativtine naujarpagssuit ag-
sut autdlaisigssailexissukavkit. su-
nauvfa autdlaiseKarata pissagssarput
tikilerdlugo. ingerdlagavta sårfår-
ssungmigdlo takunata, umiarssuali-
viup kitånut pivdluta ivnårssup atå-
nut pivdlutalo Kumut Kiviariatdlara-
ma Kulivne tulugarssuaK, mitdlutig-
ssavnime tigumiaKarérama såginari-
ardlugo miloriaravko uniordlugo.
tingigaluardlune taimak nåkaKaoK
nåkatdlartordlo åipara suångåpara
sanimut: tulugalexaugut. tåssalo arpåi-
nax nivdliavdlungalo malerssulerdlu-
go. soruname åipara Kitugtilerdlune
åmame angulikavsagdlugulo igsiat-
dlagtarama Kuasarnermik.
ipilimik tunisikujoK
sigssamut ungutdlugo aitsåt tigu-
gavtigo, tiguvdlugulo Kasuersikutsori-
ardluta Sanatoriamut angerdlåukav-
tigo, jutdlerput takutikiartordlugo i-
seravta agsut tupigusugkunarame.
gangerssuåkut ilungmukåukavko ag-
sut ugsagaramiko ilai Kimarråtut. uv-
fa jutdlertik takuniakavsagkå sujug-
dlermik D. Il-mut iserKåratdlarpoK
inugpagssuarnik maligteKardlune.
tugdlianik D 4-mut tåssane tunisipoK
ipilimik. ama D I-ime nanerutérKa-
mik tunisipoK orpialo ikitdlugo issi-
gingnårdlugo. -tåssångånit anigame C
I-imut åma tåssane ipilimik tunisi-
kujoK. C I-ime arnat Kavdlunåt i-
nérKamitut sinigfik atauseK inoKå-
ngingmat tåssunga inartexugaluar-
måssuk itigartikavkit sinilerpata i-
ssitungitsornaviångingmagit.
isigai tuniniarpavut
umassutiginiaraluaravtigo inigssa-
Kångingmat ånitdlugo toKuinarparput
imågdlåt tunissutisiai uvanga pivåka.
januarilo autdlartingmat isigai akit-
sormata imågdlåt tuniniarpavut.
PitåraK Enoksen
Landshospital D II.
aussame angalaorneK
taimane uvanga Sdr. Igalikumut
tikerårpunga. uvdlåkut nal. 10 aut-
dlarpugut „Walsøe“mut ilauvdlunga.
tauva uvalikut nal. pingasut erKåne
tikipugut. tikikavta niuvdlunga ma-
juarpunga. ingerdlavdlunga nåpipåka
Malinåkut, ingerdlaKatigigavkit sig-
ssåkut ingerdlaorpugut. tauva iserama
agsut tupåtdlagput.
nerigama anilerpugut, kungmut i-
ngerdlagavta kungmut pivdlutalo ati-
ssaiarsinardluta nalorålerpugut. Kia-
vatdlåleKigavta niuvdluta panerseri-
ardluta atissalersoravta tauva Mali-
nåkunut pulårpugut. nererKungmati-
gut savatulerpugut, nereréravtalo er-
ninaK angerdlarpugut måne tatdli-
mat erKåne. iseravta nererérdlutalo
erruivugut. ineravta Kissugtarpugut.
orpit akornånikavta sila tåssa nuåne
Katsungagamilo silarssuaK alianae-
KaoK. Kissugtaréravta angerdlarpugut,
iserdlutalo Kissugtåvut Kuimut kui-
gavtigik anilårpugut. iseravta imaKa
arfineK sisamat erKåne inarpugut. uv-
dlåkut iterpugut måne arfineK pinga-
sut ericåne nereriardlutalo erruivu-
gut. ineravta sigssamut aterpugut.
ikariarsinardluta majuarpugut uv-
dlup KerKata erKåne, tauva savator-
pugut nereréravtalo erruivdluta. tau-
va mérKat ilagalugit Kissugtarpugut,
Kissugtåvut nåmagtikavtigik ikariar-
dluta orpit akornåne erssugtåupugut.
angerdlaravta Kissugtåvut tauva ili-
vavut.
skolepige Frederikke Semionsen
Julianehåb
aussaK pinsip uvdluata åipåne uv-
dlåkut sikoKaKissoK itulo autdlarpu-
gut. ingerdlagavta aitsåt autdlardlu-
talo ito oKarpoK: „patronika ximåsi-
mavåka." eKianaraluaKissoK åma ki-
siåne aivdlugit. tigoréravkit autdlar-
Kigpugut, sikusioKaluta ingerdlagavta
inugsuk Kångeravtigo sikumut niuvu-
gut.
avåmut Kiviarnialerpugut sikunik
avKutigssaKångitsoK kisiat inugsung-
mut uterdluta. åma autdlarpugut ti-
kikavta tilioriaravta igfiamik igdlu-
lerdluta titulerpugut. titoréravta si-
kuersiså nunåinarme sinilerpugut. i-
teravta sila pitsångormat akimut aut-
dlarpugut. sikoKaKingmat Kamasinåu-
nginavta alångormiut igdluarånut or-
Kuiartorpugut. tikikavta sårugdlilio-
riaravta unungmat inarpugut. aKagu-
ane iteravta tilioriardluta autdlarpu-
gut sikoKarpatdlårneralo pissutigalu-
go K’aKortumut tikisinåungilagut nu-
nåinarmilo unuissariaKalerdluta.
ujarnanik Karmaivdluta
inigssiorpugut
aKaguane uvdlåkut iternialerpugut
sommerferiarneK
aussaK sommerferiaKarama K’aKor-
tumut nuåneKaoK, tåssa pujortulérKa-
mik Ottosenimut ilauvdlunga, ano-
raitsoKissoK, kisame tikeKaugut K’a-
Kortumut, unukut nal. unuap KerKa-
lersoK. anånama Katéngutånut maju-
arpunga tåssa fupåtdlak. sapåtip aku-
nera sivnilårdlugo K’aKortumikama
nuåneKaoK.
takussagssaKaKaoK, åma arfiningor-
nerme tingmissartoK milersoK issiging-
nåravtigo sujuinarmigut sarpilik, tå-
ssa sukaK. ama bilinut ilaussarpunga
uvdlut tamangajaisa.
åma filmerpunga nuåneKaoK.
kujåmukaleravta savalingmiormiup
pujortulérånik autdlarpugut. nuåne-
KaoK, tåssa silagik, tikikama angajor-
Kåka nuånåKaut.
inuvdluaritse téssauvunga.
Marthin Davidsen 12 år.
5 K klasse
Sydprøven.
januarip nålernerane aperssuatdlarmat sinerissame igdlo-
Karfingne åssiglngifsune angatdlåniarneK ajornakusulivig-
kaluarpoK. tåssa Nungme umiarssualiviup avKutåne bile
ingerdlaneK sapilersimassoK.
Det voldsomme snefald i slutningen af januar skabte en
hel del trafikvanskeligheder i byerne langs kysten. Her
er en typisk situation på skibshavnsvejen i Godthåb.
avaterput tamarme sikunik ulivkår-
toK, agsutdlo uvanga Kiasungumiv-
dlunga tåssalo nerissagssåinaK påssu-
tarilisavdlugo. avdlatut ajornaKing-
mat aulisartariaKarpugut igfiartungi-
kuvta titungikuvtalo avdlanik neri-
ssagssaKånginavta. kisiat aulisagaK.
aulisagartortaréravta Kulivtinut si-
nerussåriartorpugut, tåssalo uvanga
Kiassardlunga, agsut ajorpoK. K’aKor-
toK issigigaluardlugo tåssalo ornigsi-
naunago, saniatigutdlo atuaKatika er-
Kaissardlugit. tauva ito OKarpoK: ti-
lioriartorniarit. tilioriarama Kalang-
mat suaorpara titorKuvdlugo. titoré-
ravta unungmat ujarKanik Karmaiv-
dluta inigssiorpugut tåssungalo inar-
pugut itup kavåjarssuanik Kipigdlu-
ta.
KérdlutoK mamarssautigeKåt
a-Kaguane ito OKarpoK: „ajornaKaoK
alångormiunukarniarta.“ titornatalu-
nit autdlarpugut. tikikavta tilioriar-
dluta agsut unagsårdluta primuse i-
kitdlugo, uvanga tauva sinilerpunga-
itoK tauva OKarpoK, Kérdlutut ikunga
sigssap sinånut miput, atauserdlo pi-
ssarisimavå. uvalikut igavarput ag-
sut Kårsitdlautigalugo. tauva ito o-
KarpoK: siningniarta. aitsåt inaraluar-
dluta igalåkut kasugtortoK tusåvara,
sunauvfa piniartut pingasut pajugtut.
agsut nuånåjatdlagpugut. tauva ito o-
KarpoK KérdlutoK nererKuvdlugo. ag-
sut mamarssaramik. unulermat pini-
artut tåuko angerdlalermata OKarfi-
gåvut aKago ajungigpat angerdlar-
niardluta. kisiåne tåuna erKungilaK.
aitsåt uvdlut sisamat Kångiungmata
unukut inardluta sinileraluartugut
aineKarpugut tikitdluardlutalo.
skoledreng Hjalmar Dahl,
5 b 11 år
savårKat
savårKat inujaralersarput upernå-
kut, savåraKalerångatdlo angalavdlu-
ne savårarpalåic tusaruminartaKaoK
aussåkutdlo savat merKularneKartar-
put piaraitdlo nalunaerKutserdlugit
autdlartinøKartarput. sujugdlermik
savarniarfigissarparput Sigssardlug-
toK åma InorKuagssåt. sapåtip akune-
rata migssåne mulussarpugut.
Sigssardlugtumingånit savarniarfigi-
ssarpåt IvnarssuaK, K’uvnerssuaK,
K’ernertut, AugpalugtussarssuånguaK
Kugssua« åma K’aKortoK KingordleK.
inerångavta merKut pumut imiutdlu-
git pujortulérKamut igssorarneKartar-
put. pujortulérardlo silamik akornu-
teKardlune aggingikångat nunåkut a-
ngerdlartarpugut. ila ilåne Kasunar-
taKaoK inusugtut Kilassarnermik.
savarniarnermilo Kingmit iluaKu-
taussaKaut, nagsarnøKångitsornerdle
ajorput.
merKuiaivdlutigdlo inerångamik a-
vingartilerissarput inerångatalo Nar-
ssamut akigineKartarput.
ukiåkutdlo savarniarKingneKartar-
poK kisiåne merKuiainatik kisiåne a-
ngutikuluarKanik katerssuivdlutik
savårKat upername
Narssamut akigissagssanik rejerniu-
migdlo NarssaliåussorneKartardlutik
tauva Narssame toKorarneKartarput.
skoleelev Knud Egede
Igaliko
Taserssuarmut auvarneK
27. juli uvdlåkut autdlaravta unu-
kut Tuapåtsiainut unueriardluta uv-
dlåkut autdlaravta puisse takugalu-
aravtigo ånaivarput. unulersoK Kug-
ssup akuanut pivugut. uvdlåkut ti-
mukardluta autdlaravta Umiariarssu-
armut pivugut. unueriardluta aKagua-
ne uvdlåkut Taserssuarmut KaKivu-
gut. uvdlåkut uteravta Taserssua« si-
nerdlugo timukariardluta K’ingor-
dlernut pivugut. auvaraluaravta taku-
ssaKångitsordluta.
unuinariariardluta aKaguane uvdlå-
kut tatsinut avdlanukarpugut tauva
tatsit sisamat avKusåriardlugit Mar-
KaK kingugdleK maKivfigeriardlugo
tatsimut angisumut pivugut auvarfig-
ssavtinut.
taseK sinerdlugo sånginiautigigalu-
ardluta nunamut tulåinariardluta tu-
periardluta auvarpugut autdlåinar-
dluta tugtuaraK takugaluaravtigo Ki-
mårérsoK. tauva avigsåriardluta uva-
gut angånguålo auvaraluardluta a-
ngerdlardluta Kalistorfe nåpikavtigo.
kuk ikåriardlugo åmut autdlarugtor-
dluta tugtuaraK takugavtigo ujarag-
ssup tunuanut torKoriardluta igssu-
kamiko tOKutdlugo.
kulavagsimavdlutik
pilariardlugo tupivtinukåukavtigo
igariardluta inarpugut. aKaguane ta-
seK sinerdlugo tulariardluta utorKar-
tavut auvarmata uvagut Lars Tikilé-
rardlo kiserngorukavta tauva tuperé-
ravta uvagut Lars Tikilérardlo nalu-
nguåravta. uvalikut utorKartavut ti-
kerarput kulavagsimavdlutik tugtua-
rardlo atauseK, angånguå kisime pe-
Karane. unukut tikipoK nukatugarsi-
mavdlune tunulingmik tugtuarardlo
atauseK.
aKaguane Kalistorfikut avigsårma-
tigut uvagut angånguålo perusersar-
pugut. Lutivikut Tinalo auvartut. tau-
va uvagut perussavut tigoriardlugit
siagdlilersoK angerdlamut autdlarpu-
gut tikikavta sule Lutivikut peKångit-
sut uvalikut tikiput sussårsimavdlu-
tik sunauvfa ikorsimavigssuit takusi-
magait aterpagssuitdlo. igariardluta
inarpugut.
aKaguane iteravta uvagut angångu-
ålo takusautigalugit auvarpugut. au-
varaluaravta sungitsoriaravta ikorsi-
mavigssuit takusarpavut ivigarpag-
ssuarnik nauvfigisimassut akornånut
periatdlaravta igavfigissarsimassåne
takuleriatdlaravtigit igat Kimagåinar-
nikut ermusitdlo.
tauva angerdlariardluta tugtuliori-
ardluta inarpugut.
magdlersupilorujugssuaK
aKaguane angerdlarniarpugut usi-
lersoravta pukitsuarakasingordluta
akianut pigavta itiveriardluta tatsi-
mut avdlamut pivugut siagdliliukåti-
gutdlo. tauva angånguå auvarame ku-
lavak norrålo pissarisimavdlugit ti-
kipoK. norralioriardluta inarpugut a-
Kaguane Taserssuarmut pivugut. Ta-
serssuåkut sisoriardluta akianut tu-
lagkavta unueriardluta aKaguane i-
mamut pivugut magdlersupilugssuaK.
usilersoriardluta pujortoK silåmukar-
pugut Tuapåtsiånut pigavta unueriar-
dluta aKaguane K’ornumut pivugut.
skoledreng Hans Lars Jørgensen
K’ornoK
Penneven søges
FERD’NAND
Dobbelt realisation
k ivingatårpat-
dlåK misigdlersi-
taussoK
(S)
Dear sir: I am writing to you this
card to ask a favor. I want to corres-
pond in English or Spanish with a
young or adult in your country who
would like to exchange stamps. I can
send stamps from U. S. and Cuba. I
am a Cuban refugee.
In case you dont know any collec-
tor, piease send this card to a news-
paper, so they give publicity to my
request.
I wish to express my gratitude for
this favor.
Respectfully yours
Mr. Enrique Pina,
Mision Bautista,
Latino-Americana,
140 2nd St.
Immokalee, Florida.
26