Atuagagdliutit - 25.04.1963, Blaðsíða 3

»Birkenhead erKaivdlugo«
uvdlut tamaisa radioavisikut tusar-
tuarpavut umiarssuit umiartut, ilåti-
gutdlo inugpagssuit ajunårnerånik ki-
nguneKartardlutik. månalo erKartor-
niagara „Birkenhead erKaivdlugo"
autdlartitdluåinardlara.
umiarssuarme imåinarssuarmitume
ajunårnerssuaKarångat tuluit ilaussut
umiarssuarmitut akugtungitsumik tu-
sarneKartarput uisanatik ingmingnut
ima OKarfigissartut: „Birkenhead er-
Kaivdlugo" tuluime tamarmik nalu-
ftgilåt umiarssup tuluit såkutuinik ag-
ssartutip Afrikap kujatåta sineriåne
1852-ime kivissup oKalugtuarissaune-
ra nersornartuligssuaK. navianartoKa-
lersitdlugo tamatuma ånilångajuitsu-
ugortisimavai angutitutdlo toKunig-
uigssånut ikiorsimavdlugit inuner-
Wingnigdlo ånåussiniarnigssamut ui-
sarpajåjuitsorssuångortitdlugit.
matuma sujuningåtsiåinarssuatigut
Birkenheadimik erKaimassaKarnerup
muit hundrederpagssuit inunerat å-
uausimavå umiarssuarmik oKalugpa-
lågssame ånåussiniarnerup ilunger-
sornarnerpårtåne. martsip 28-åne uv-
dlakut nalunaerKutaK arfineK-mar-
dliingungitsiartOK ukioK 1954 umiar-
ssuaK såkutunik agssartut „Empire
Windrush" Algierip sineriåta avatåni-
P°K 50 sømilinik avasigtigalune Akug-
dlerssuåkordlune. ilaussut ilarpagssue
seKerngup nuilernera takujumavdlugo
Uiakiårråsimåput. tåssångéinardle ma-
lugisimavåt sajugpitdlarujugssuardlu-
Hk, avdlamut ésseKarane sordlo umi-
arssuaK Kumut kivineKartoK. umiar-
ssup Kåva aitsartilermat ernglnaK pu-
3°K KernertoK asilagaluartoK tåkute-
ratarpoK, amilårnåinavigsumigdlo u-
miarssup iluanit Kångulugpalugtor-
SSUVOK.
ikuatdlaKaoK
umiarssuarmiu't ilåt magpersartu-
kut nuivoK umiarssuvdlo Kanut or-
dluvdlune. nujai Kimeriailo Kilugsimå-
put, kinå KernertuinaviuvoK uluåtalo
igdlua pilagtarsimassorujugssuvoK.
„ikuatdlaKaoK!" tordlulaorpoK. „au-
marssuausivingme KaertorneKarpoK!“
minutit ardlaKångitsunguit Kå-
ngiungmata toKuvoK. angutit pinga-
sut avdlat Kissugtuivianitugaluit aju-
nårérsimåput. ingnerssuaK Kissugtui-
vianit siarualertoKaoK kingunitsiari-
lermatdlo umiarssup KerKa tamarme
ingnerinavigssuångorpoK.
nålagkersuissue kivfatdlo pikoreKa-
lutik sulilertorput. sujugdlermik mi-
silerKåraluarpåt ingnerssuaK unigti-
sinaunerdlugo kigdlilersinaunerdlu-
gulunit. nålagkersuissut mardlugsuit
arritanaratik umiarssup Kånut KaKi-
put ilaussut ornigdlugit nangming-
nerdlo ånilångångissusermingnik i-
laussut nalerisardlugit.
umiarssup nålagåta Villiam Wil-
sonip ernglnarKinåK påsivå ingner-
ssuaK KamisarneK ajornarsissoK. „u-
miarssuaK tamardluinarme pujorssu-
armik ulivkårpoK sukutdlo tamatigut
umiarssup Kåva putordlugo ingner-
ssuit nuissarput", kingunerilermat
taima tulungne umiartortut nålagau-
nertåinut nalunaeruteKarpoK. „umiar-
ssuaK KimarKuvdlugo perKussivunga."
amerdlanerit umiarssuarme „Empire
Windrush“imltut påsivåt tamåna a-
merdlasorssuit toKussutigislnaugåt u-
miatsåt ånangniutit pugtaKutausivilo
ardlaligssuit ingnerssup nungorérsi-
mangmagit. umiarssuaK såkutfinik u-
livkårdluinarpoK kangianit kimut
autdlartitaussunik imalunit Englandi-
mut erKigsisimåriartordlutik tikerår-
tunik. ilarpagssuisa inoKutitik ilagait.
umiarssuaK 1515-inik inoKarpoK, ta-
måkualo ilait 125 arnåuput, 87 mér-
Kat, 17-itdlo avataiarnikut. umiatsiåt
ånangniutit ilait 12 kisimik aserorsi-
mångitdlat. tamarmigdlo ilaussoKarsi-
nauvdlutik 49-nit 100 tikitdlugit. tå-
ssalo imåiput umiarssup inue tamå-
kerdlutik umiatsiåne tåukunane inig-
ssaKångitdlat.
igalåve asernualerput
kisiåne ardlåinånigdlunit uipatdler-
soKaranilo umiatsiånut arpaliutorssu-
aKångilaK. såkutOt umiarssuarmitut
nålagaunertåta, oberst Robert Scottip
OKalugtaut tiguvå tukumarpalungit-
sumigdlo nipeKardlune OKarpoK: „Bir-
kenheadip ilisarnautå" måna pissaria-
KalerpoK. angutit tamarmik nipaitdlu-
tik umiarssup Kåne KeKåsåput ånang-
niutine inigssamingnik unersuneKar-
nigssamingnik utarKivdlutik."
„sunauna Birkenheadip ilisarnau-
tå?" såkutut nålagaisa ilåta nuliata
uvine aperå. „imåinaa isumaKarpoK,
kikutdlunit tamarmik uningarrngså-
sassut Kanordlo iliusanatik pencune-
Karnigssartik utarKivdlugo," taimånak
navsuiaivfigå.
kisiåne OKalugtutingilå Birken-
headip ilisarnautå aitsåt atorneKar-
tartoK umiarssup imåinarmitup Kimå-
neKarnigsså pissariaKalerångat, angu-
titdlo piumavfigineKartartut sumiv-
figtik KimångitdluinarKuvdlugo susa
aulisagkat erniait nunavta imartaine
'map iluanut radare 800.000 kr.-lik.
saniane nåkutigdllssua Ingvar Hoff.
(Kup, nangitaK)
nigdlo misigssuissoKåsavdlune. Ivig-
tunit Diskobugtip tungånut misigssu-
(Fortsat fra forsiden)
strømforholdene i Davisstrædet, tage
Med membranefilfre filtreres små or-
ganismer, der ikke er større end
1/1000 millimeter.
'mermuf kivfigssiaf ingmikut sanåt
stordlugif umassuarårKat 1/1000 mil-
lrneterimit angnerungifsut unigtine-
kartarput, agdlisifsiumik misigssugag-
ssångordlugit.
En undervandsradar fil 800.000 kr.
Ved apparafet instrumenfassisfenf Ing-
var Hoff.
ivfigssanik arfinilingnik uningaorfe-
Kartugssauvugut, misiligtåsavdlugo i-
map kissarnera Kånit narKanut, påsi-
planktonprøver fra overfladen ned til
bunden og tage fiskeyngel med net
fra overfladen med 5 meters mellem-
rum til 100 meters dybde.
Et internationalt samarbejde er
nødvendigt for at få et helhedsbillede
af situationen i et bestemt tidsrum,
fortsætter magister Palmork. Havvan-
dets kemiske sammensætning er af
stor vigtighed for plankton, og bestan-
den af plankton er af stor betydning
for det kommercielle fiskeri. En mere
nøjagtig kortlægning af fiskebestan-
den ved Grønland og på bankerne vil
være resultatet af den internationale
fiskeriundersøgelse. For Grønland har
undersøgelserne stor betydning, fordi
det bliver muligt at forudsige, når der
kommer et godt fiskeår både med
hensyn til torsk og rødfisk.
Undersøgelserne strækker sig som
nævnt over fire måneder. I maj og
juni deltager følgende nationer: Cana-
da med „Baffin" og „Sackrille", Dan-
mark med „Dana", Vesttyskland med
„Anthon Dohrn" og Island med
„Aegir". Også i juli deltager „Dana"
i undersøgelserne denne gang sam-
men med havundersøgelsesskibe fra
Sovjet, Skotland og England. „Dana“s
chef er hydrografen, magister Frede
Hermann, men hele det videnskabeli-
ge arbejde er lagt under den nord-
vestatlantiske fiskerikommission med
englænderen Lee og skotten Lucas
som ledere.
JUlut.
niåsavdlugulo imap tarajoKåssusia i-
nussutigssaKåssusia åssigingitsunigdlo
akoKarnera. Davidsstrædime sarfat
misigssuivfigissugssauvavut, imap
naussuarainik umassuarainigdlo mi-
siligutigssanik Kånit narKanut tigusi-
ssåsavdluta aulisagkatdlo erniainik
Kalussiniartartugssauvdluta imap Kå-
nit 5 meterisut ititigissukutårdlugit
100 meterisut itigissoK tikitdlugo.
nunat tamalåt suleicatigingnigssåt
pissariaKarsimavoK misigssuivfigssa-
me angnertoKissume ukiup taimaili-
nerane pissutsit atautsimut issigalu-
git Kanon itunersut påsissauarfigisi-
■naujumavdlugit, magister Palmork
nangigpoK. imap ervngata stofinik su-
nik katitigaunera pingåruteKartoru-
jugssuvoK imap umassuarainut nau-
ssuarainutdlo, imavdlo taimditOKdssu-
sia aulisarnermut apencutaussaKalu-
ne. Kaldtdlit-nundta erudne imat i-
kdnerssuitdlo aulisagaudssusiata er-
sserKaringnerussumik pdsissaKarfigi-
neKarnigsså misigssuinerup tamatuma
kingunerissugssauvå. misigssuinerit
Kaldtdlit-nunanut pingåruteuaKaut,
ajornarungnaertugssaungmat sujulig-
tutigisavdlugo uaicugo aulisagaicar-
dluarumanersoK sarugdlingnik sulug-
pågkanigdlo.
sordlo taineKarérsoK Kåumatit si-
samat misigssuineKåsaoK. majime ju-
nimilo nunat uko peKatåusåput: Ca-
nada umiarssuit „Baffin" åma „Sa-
ckrille" atordlugit, Danmark „Dana“-
mik, Tyskland kitdleK „Anthon
Dohrn“imik Islandilo „Aegir“imik.
julime misigssuinigssame åma „Da-
na" peKatåusaoK tamatumunåkut ru-
sit, skotlandimiut tuluitdlo umiar-
ssuait ilagalugit. „Dana“me ilisima-
tut nålagaråt magister Frede Her-
mann, ilisimatututdle misigssuineK
tamarme atatineKarpoK Atlantikup a-
vangnå-kitånut tungatitdlugo auli-
sarnikut atautsimititanut, tåssane su-
julerssuissuvdlutik tuluk Lee åma
skotte Lucas.
Karmaissut entreprenørildlo
suliaii
A. JESPERSEN & SØN A/S
Telegramadresse:
Jespson-København
Fiskeyngel og plankton
omkring': Grønland...
Kanordlunit ajornartomarsitigigalua-
rångat, arnat mérKatdlo umiatsiånut
igssorarneKartitdlugit.
„Empire Windrush“ip inuisa tuså-
massaK tamåna nersornaKissoK asuli-
nautingitdluinarpåt. pujorssuarmit
pauinavingoraluardlutik tagpingiussa-
réraluardlutigdlo sumivfitik Kimångit-
dluinarpåt såkutut nålagkatik ilaga-
lugit sanileriårdlutik siagsimavdlutik
KeKartitdlugit. umiarssup ånåussiniar-
tartuisa. ingmikortut ernginaK arnat
mérKatdlo umiatsånut ikiorartipait.
uviussut atåtaussutdlo inimingnit ni-
kingitdlat, kavåjatigdle piardlugit u-
miatsiånut natdlupait umiatsiånitunut
OKorsautigssångordlugit, ånåuneKar-
nigssamingnik utaridmersulisagaluar-
pata.
nal. 7,20 arnat mérKatdlo tamarmik
avataiarnikutdlo umiatsånut ånang-
niutinut igssorarneKarérput. måna
ingneK umiarssup iluane, ingassag-
dluinalerame augtitsivigssuartut ki-
agtigilerpoK, kiagssuardlo ajornar-
dluinalermat umiarssup initaisa iga-
låve serKupilordlutik aserKualerput.
umiatsåne ånangniutine sule inigssa-
KarpoK.
inusugtut sujugdliusåput
„KanoK ilivdluta aulajangisavarput
kikut umiatsånut ikerKåsassut?" nå-
lagkat ilåta oberst Scott aperå.
oberstip Kangale pissarneK tuluit
taima navérnerssuaKartitdlugo atorta-
gåt malinarpå. „soruname ukioKåssu-
siat najorKutarineKåsaoK," avdlamig-
dlo niydlerane, — „inusungnerit su-
jugdliusåput."
såkutut nålagaisa såkutut siagsima-
ssut atuajordlugit inusungnerussut ti-
kuartarpait nålagkersardlugitdlo å-
nangniutinut ikerKuvdlugit. kingug-
dliussåme ilåt atausinardlunit arpa-
riåsagaluarpat avdlarpagssuit åma
malingnaulisagaluarput — kisiåne a-
ngumik atautsimigdlunit aulariåt-
dlagtoKångilaK. umiarssuarmitutdlo
ordeneKardluarmata umiatsåt ånang-
niutit iluagtivigdlugit avalagtitarpait
ardlåinånigdlunit kingussoKartinago,
uvfalo inigssat tamardluinarmik uliv-
kårtut.
umiatsiaK kingugdleK ningineKar-
mat nal. 7,32 såkutut 300 umiarssuv-
dlo kivfaisa ilait sule umiarssup Kå-
nlput. tuluit ingmingnut nålagkersor-
tarneråtut pissuseKardlutik sumik av-
dlånguatdlangnatik KeKarput umiat-
såt aliartortut issigerussårdlugit, kap-
tajn Wilsonip nålagkatut atisså aling-
nerssuarnik sugssaujungnaerdlune a-
tancalersimavoK kamigpailo ikuma-
ssarsimagamik nungungajagsimåput,
taimåikaluardlunile umiarssuarmitut
amiåkoKåsanasugalugit ujardlersut
kingugdlit nangminérdlune sujuler-
ssorpai. taimailioréramile umiarssup
inue perKuvai dunkit, Kissuminerssuit
avdlatdlo sut nalinginait aulajanger-
simångitsut pugtasinaussut tamaisa
avåmut erKarKuvdlugit imåne nuisa-
niutigisinaugamikik.
nålagkiut kingugdleK
tauva oberst Scottip såkutunut nå-
lagkiune kingugdleK suaorutigå o-
Kardlune: „atissase oKimaitsut ka-
migpasilo igitdlugit imånut tinginia-
ritse — kisiåne umiatsåt ånangniutit
nalugdluse orningniaKinasigik!"
ingnerssup isigkatik Kilugtalerérai
angutit imånut pigsigåput. umiar-
ssuarnik avdlanik erssitoKångilaK. ar-
dlåinånigdlunit OKartugssaKångilaK å-
nåussissugssanik KaKugo tikiutoKaru-
måsanersoK — tikiutoKarsinaugpat.
saKissup utoncassåp nujai tamåkinga-
jagdlugit Kilungnikut kinglo tamar-
me unerssuarnik sugssåungitsup u-
miarssup Kåne igsiavit mardlukutår-
dlugit ingmingnut Kilerssutuarpai a-
ngutinut imåne nalugtunut miloriu-
ssordlugit. igsiavit nungungmata
nangmineK aitsåt kugsséngarme imå-
nut tingivoK oberst Scottip kaptajn
Wilsonivdlo maligkåne, angutit tåuko
mardluk tåssa kingugdlerpauvdlutik
umiarssuaK Kimåpåt.
umiatsiåt ånangniutit inungnik u-
livkårdluinartut uningåinarput såku-
tut umiarssuarmiutdlo nalugtut erKå-
nguåne. angutit amerdlanerssaisa si-
vikitsuinånguamik ingerdlagunik ti-
kisinaugaluarpait, nålagkiutdle nålag-
kamiko patdligukumångitdlat pugta-
ssunutdlo tamane tamånitunut unig-
titinarput. måkua nalugsinåungitsut
ilamingnit nuisatineKarput. „uipat-
dlernimininguamik nåmerdluinaK pi-
ssoKångilaK." kingunerilermat Wilson
taima nalunaihvoK. „nålagsinåussu-
siat naligssaKångilaK".
nalunaerKutaK 8,45 nuånårpalug-
ssuaK umiatsånit tutsiupoK, umiar-
ssuaK pujortulik ajunårfingmut nuki-
nginaK aggersoK sunauvfa takugåt.
nalunaerKutap akunerata agfåne tug-
dlerme umiarssuit avdlat pingasut å-
ma ersserput. angutit imånit Kagdlor-
niarnerat erdloKinardlunilo ajornau-
ssaraluaKaoK, atausiåkårdlugit kisiåne
pissariaugamik, taimåitordle nalu-
naerKutaK 10,15 tåssa tamarmik ånåu-
neKarput kinguneralångua „Empire
Windrush" aumårtuina'ssuvdlune
maligssuarne kivivoK.
inungmik atautsimigdlunit ajunår-
toKångilaK (toKussoKångilaK) uko a-
ngutit sisamat Kaertornerme toKussut
erKåingikåine. „Birkenheadip ilisar-
nautå" iluaKutauvdlune suniupoK.
umiarssuarne avdlanisaoK umialer-
sune Birkenheadip ilisarnautå atorne-
KartarsimavoK iluaKutauvdlunilo. it-
saligame umiarssuarme kivissoKalerå-
ngat ima OKartoKarajungnerussara-
luarpoK: „pisinaussut ånangniarniar-
dlit!" taimailissarneK nungutdlugit a-
milårnartorssuarmik uipatdlersitsi-
ssarpoK angutit anginerit nakånerit-
dlo umiatsiånut ånangniutinut inig-
ssiniartarmata, arnat mérKatdlo a-
merdlanertigut Kimåinartardlugit
maligssuarne a j unårtugssångordlugit.
angutitdle Birkenheadime nersornar-
tumik maligagssiuinermikut ukiut
hundredit ardlagdlit matuma sujor-
natigut pingortipåt ilisarnaut tåuna
kingunerilermat inugparujugssuarnik
ånagtitsissoK.
Edv. Olsen.

Danmarkime måkarTna -
nit ok
OMA
MARGARINE
3