Atuagagdliutit - 07.11.1963, Blaðsíða 2

atuartartut
agdlagait
nunavtine seminaria
Kitåne iliniartitsissut ajoKitdlo isu-
masiorneKarsimåput nunavtine Dan-
markimilunit seminariaKartariaKarne-
ra pivdlugo aperKiimut OKauseKarfi-
gingnerKuvdlugit. tusagkavut malig-
dlugit amerdlanerpagssuit Danmarki-
mitariaKarnerånut isumaKatigingni-
put. Jonathan Motzfeldt A/G nr. 19-
ime agdlagkamine ilångussivoK: „ilu-
mut erKarsautigineKarsinauva lands-
rådip kalåtdlitdlo tamarmik Nungme
lærerråde tamatumuna isumaKatigi-
gåt?.
taimåingilaK. åma Jonathan Motz-
feldtip nalugunångikaluarpå kalåtdlit
tamaisa pivdlugit OKarame ingassag-
tajåralune. åmalo rådip sunaugaluar-
tuvdlunit tungånit OKauserineKartoK
ilimagissariaKartarmat rådime ilau-
ssortaussut, igdlersutigssaKardluarne-
russut, isumatunerussut OKalutdlar-
iKigsutdlunit amerdlanerussunik isu-
maKatigssarsissarnerat rådip tungånit
OKauserissagssaK aulajangerneKåsagå-
ngat.
Kularingerisagunaraluarpat semina-
riap .pineKartup suminigsså nunavti-
ne soKutigingnigtunut OKauseKarfiger-
nålagiarnerup n al ane
arssåunerit
upernåK turneringimut atassumik
Narssame unangmissoKarnera sapåt
erKordlugo uvdlormut mardloriardlu-
ne arssåutoKarpoK — uvdloK tåuna
aperssortitsiviuvoK.
imaipoK arssåunerit tamarmik nå-
lagiarnerup nalåne piput. tamåna ku-
ssanartungilaK ilerKorissariaKaranilo,
kisa arssåutut ilaKarsinåuput aper-
ssortitsissunik imalunit issigingnåri-
arsimasinauvdlutik. tamåna ilagissa-
nut amigautigingningnermiik misigi-
ssaKartitsissardlune. kalåtdlit Kangå-
nitdle ilerKuat OKalugfingmik soku-
tigissaKarneK timerssornerup tåma-
riartortitariaKångilå.
åipagssånik ilerKorineKarajugpoK
igdloKarfingme aperssortitoKartitdlu-
go avdlanit unangmiartortoKartardlu-
ne, tamåna inusugtugut nuånarissara-
luariput utorKarnit ilåtigutdlume i-
nusunit nuånarineKarneK ajorput. tåu-
ko taivåka iluarsissariaKartutut issi-
gigavkit.
A/G-ip timerssornermut Kuperne-
ra atuardlugo nuåneKissoK amigauti-
gissarpåka nunavtine pissut. Kå, ig-
dloKarfingne unangmeKåtårfiussartu-
nituse agdlagaKartarniarite angussat
nalunaerutigalugit, igdloKarfiuvdlunit
iluaninaK pissugaluarångata.
Eskild Egede
Igaliko.
KuneKarpat taisissut Danmarkimér-
Kussissuinaunaviéngitsut. nunavtinita-
riaKarnera pivdlugo taigugkat ilåti-
gut isumaKatiginarput. ilimanardlui-
naraluarpoK seminariamik Danmarki-
mérKussivdlutik isumaKartut ilaisa
tagpavane atuarsimanertik iluating-
nartunik Kavsinik tungavigssauvdlu-
artuni'k pigssarsivigisimagåt. Kavdlu-
nåt inussausianik, oKausinik imaKalo
suliamiik ingerdlatseriausiånik. ersser-
Kingilardle seminariame pineKartume
atuartugssat nunavtinititdlugo atuar-
dlutik inerunik Kavdlunåtut pisinåu-
ssusiat Danmarkime inertut pisinau-
ssåinit KanoK agtigissumik nikinga-
nigssåt ilimagineKarnersoK. Nungme
Kavdlunåt inussausiat akuliuvfigine-
KarsinaussoK imaKa nåmaréraluarpoK,
åmame inerunik igdlOKarfingne sule-
Katigssait nåmagtumik Kavdlunårta-
Kartugssåusåput puiornavérsårtitsi-
ssugssani'k. Kularnångikaluarporme i-
liniartitsissut kalåtdlit Danmarkime
seminariamisimassut arajutsisimångi-
kaluaråt uvdlumikut 7. b klassine a-
tuartut atuagkatigut pisinaussait
nangmingneK taimane aperssortlka-
mik pisinaussamingnit angneroKissut.
iliniartitsissungorumavdlutik atua-
rusugtut avdlatut ajornartumik Dan-
markime atuariaKartarput. nalunge-
rérparput tamatumunga pissutaussut
angnerit ilåt akigssarsiamltOK. ami-
gautaujartuinartutdle tåssa iliniartit-
sissut; imaiginångitsoK pingitsoratik
Danmarkime seminariamisimassussa-
riaKartut. iliniarnermingnile inersi-
massut amigautaungmata, åma tåssu-
na nunavtine seminariaKarnigsså ang-
nerussumik pissariaKalerpoK. taimåi-
ngigpat ajornartorsiutaorérsut taissa-
tit, Danmarkimut uninartariaKalersar-
neK, imaKalo sivisuvatdlåmik tagpa-
vanisimavdlune nåmagtumik maling-
naujungnaersimaneK ajornartorsiu-
taorKilisagaluarmata. KularnauteKå-
nginerungmat Nungme inertugssat ta-
marmiuneruvdlutik nunavtine sulile-
rumårtut.
ikigtungitsut ima isumaKarunarput
nunavtine seminariaKartariaKartoK.
iliniartugssatdlo DanmarkimitariaKar-
nerånit nikingåssutaulerumårtoK ima
angitigilernaviångitsoK akigssausinig-
ssamut nalornissorutigssauvdlune å-
malo piginåussutsikut angnertumik
nikingåssuteKarane.
Kristoffer Heilmann, Kungmiut
THULEVIK
åssigmgisitsineK
nungutitarianarpoK
Angmagssagdlip avisiane „Sukagsåu“me V. Villadsen agdlag-
poK akigssautitigut åssigmgisitsineK pivdlugo:
OKauseK tåuna tusarnersoK neriug-
dluangålernermiik kinguneKarsima-
ssok tamåssa sule xaumaneKaraluar-
poK. neriugdluinarpugut erininarpat-
dlångitsukut KaumaneK issigissarput
KamitineKarane Kåumarigsungortine-
KåsassoK, tåssa piårtumik danskinut
nunarKativtinut peKatauvdluinartutut
issigineKalisassugut. Danmarkimitut
danskerpagssuit isumaKartånguatsiar-
put tåssa uvdlumikut kalåtdlit dan-
skitdlo portoKatigilersut. kisiåne tai-
maerKajångilaK.
akigssautit a'kilerneKarnerdlo åssi-
gingitsupilorujugssuput. inoKarpoK —
pingårtumik ukiume — kågdlutigdlo
Kiassartunik — ajorssardlutigdlo ati-
ssardlugtunik. igdloKarnikut pissaria-
Kagkatigutdlo isumagineKarneK åssi-
gingingårmat danskinit Danmarkimi-
tunit narKa tikitdlugo ilisimaneKaler-
sugune tupåtdlautaorujugssuåsagalu-
arpoK.
— ilame ajoraluartumik — taimåi-
tariaKångitsumigdlo — åmip Kalipau-
tåtigut ingmtkortitsineKarfarpoK. dan-
skit kalåtdlitdlo spleKatigingnigssåt
tåikartorneKartuarpoK, kisiåne sule a-
merdlanerpagssuartigut taimåitoKå-
ngilaK, ilame ilåne avKusinermilunit
ingmingnut ilagseKatigisavdlutik piv-
figssaKarsorinångitdlat. — pissutsit
taimåitut nangineKartuarsinåungit-
dlat^
tamaviårtumik ‘kalåtdlit Kavdlunåt-
dlo akornåne åssigingitsumik issiging-
ningnerit nungutiniartariaKardluina-
lerput. tamåname KaKugumutdlunit u-
lorianartumik kinguneKaratarsinau-
VOK.
angujumassanput atausiunerpoK? ta-
mavta kalåtdlit danskitdlo eiiKigsinar-
tumik nunarKatigisassugut ikioKati-
gigdluta atarKeKatigigdlutalo nuna
najugarput inuvdluarnarneru j artui-
narKuvdlugo.
Jyllandime igdloKarfinguaKaraluar-
tOK- Godthåbiimik atilingmik thule-
.miiussugut igdloKarfingua« tåuna nu-
navta igdlonpagssuaKarfianut ularu-
naviångilarput. taimåitumik nikat-
dluatdlangnangitsungilaK påsisimassa-
KarnerussariaKaraluartut sordlo (nu-
KNAPP-ip katerssuisitsinigssåt
A/G-me agdlauserissaK tamatumi-
nga sujunertaKartoK atuardlugo nuå-
nersuvoK ilalernaKalunilo, agdlauseri-
ssaK tamavta kalåtdlit nunavtinitu-
gut Kanordlunit atorfeKarsimagalua-
ruvta sussagssarivdluinaravtigo.
sujunersutip imarisså kussanardlui-
nartuvoK, ilaKartariaKarunaraluardlu-
nilo ersserKigsumik, ajunårnikut ila-
gissaussut pinaratik, åmåtaordle auli-
sartut piniartutdlo nangmingneK pi-
ssunatik ajunåruteKartariaKalersima-
ssut ikiorsilårnøKarsinaunigssånik su-
junertaKartumik. (sordlo assers. ukioK
måna angatdlatitigut ajunårneKaKi-
ssok ilaKutarigpagssuarnut erKuissu-
mik).
kikunutdlunit katerssuiniaKataunig-
ssaK pingårdluinartungmat kajumig-
sårutigissariaKarpoK, sumilunit årKig-
ssugkamik katerssuiniarnerup inger-
dlatiniarnigsså, nauk ulapivfiup na-
lånisagaluartoK, amerdlanerpåt peKa-
tautiniåsavdlugit sut avKutausinaussut
atordlugit.
erKarsautigåra mingnerungitsumik
atuarfeKarfiup ilalertuinigsså, imaKa
skoledistriktit nalunaerfigalugit uv-
dlorme tåssane atuarfingne katerssui-
neKartariaKartoK (soruname atuartui-
narnut sulissuinutdlo), atuarfingni-
me aniumårput sujunertamik tama-
tuménga ilait atuiumårtut ingerdla-
titsiumårtutdlo.
kisalo administration sukutdlunit
kajumigsårivdlunilo ilalertuissaria-
KarsorinarpoK (katerssuinigssaK su-
miginagaorKunago: soKutigineKarKuv-
dlugo), sordlo taimanikut ukiut 10—15
matuma sujornatigut lokalforeningit
KNNAP-ilo pilerKårmata sujunerta-
nut ajungitsunut påsingnigdlunilo i-
kiuniartarsimassoK uvdloK måna ti-
kitdlugo angussanut taimak agtigissu-
nut peKatauvigdlune.
Jairus Lyberth.

Fra den
mindste
til den
største -
fra verdens største
fabrik for båndoptagere
BÅNDOPTAGER
mingnerpåmif angnerpåmut
silarssuarme båndoptageriliorfit
angnertånit
TK 14
ORUnDIO
BÅNDOPTAGER
En prisbillig båndoptager, der trods beskedne dimensioner giver en
tuldendt gengivelse. Toneområdet 50—14.000 Hz — 2 spor — 4 watt
udgangseffekt.
båndoptager akikitsoK mikissungugaluardlune pitsauvdluinarKigsårtoK.
TK 46
ORUnDIO
BÅNDOPTAGER
Den fuldendte stereofoniske båndoptager, som bringer koncertsalen
hjem i Deres stue. 3 båndhastigheder — 3 tonehoveder — Mulighed
for ekkoindspildninger og mulfiplayback — 4 spor — 2X3 watt ud-
gangseffekt.
båndoptager (stereofonisk, akisuassartoK) tusarnågagssiarssuarnut
assigissainutdlo nålaorutigalugo pitsagssua«. pingasunik sukåssusilik
— avdlafigutdlo pisatarigsupilorujugssua«.
Wilh. F. Hoffmann & Co.
ELECTRONICS
SYDVESTVEJ 129, GLOSTRUP
TELF. (01)96 88 44
TELEGRAM: NORDCOMMERCE
Følgende typer føres: TK 1
TK 4 — TK 6 — TK 14
TK 23 — TS 23 — TK 40
TK 41 — TK 46 — TK 47
TM 45.
navtinut ministeriaKarfiup, Atuagag-
dliutiit, tusagagssiuissartut, nunavtine
inuit atilerissartut avdlatdlo) KaKuti-
gortungeKissumik taigutit uko pår"
dlåussortuarmatigik: Thule Air Base
(ameriikamiut såkutoKarfiat), Thule
(taigutitoKaK, nunaKarfigtånut K’åna-
mut taigutaulersimassoK), Dundas CO-
månaK, Thulep avangnamut igdlua-
ngikatdlarame inigisimassaralua naå-
nåkut radioKarfigssussoK) K’ånårdlo
(nunaKarfitoKångusimagaluartoK mar-
dlugsunguåinarnik igdloKarajugdlune
Thuleviup inuiisa avangnamut nune-
ratigut agdlisimaKissoK K’ånåmik
Thulemigdlo taigorneKartoK). taine-
KartOK kingugdleK ikigtungeKissut
Thulemut niuvertoruseKarfiusorissa-
runaraluarpåt. pårdlåussuissarnerit a-
merdlaKissut tamåkerdlugit taigornia-
sagaluaruvtigik angnertusivatdlåsa-
kingmata Atuagagdliutine septembe-
rip 26-åne 1963-ime ilångussat ilåta
erKumitsortai issuåinåsavavut. Tho-
mas S. Jensenip agdlagarå ima ila'
KartoK: „Kavdlunåt sulissartuisa ame-
rikamiut Thuleme Kerdlenpait." il“"
ngutagssiap soruname erssersiniarpa
amerikamiut såkutoKarfiat pineKartoK
Thulele (K’ånåK) pineKarane. ajora-
luartumigdle Kalåtdlit-nunåne ikigtu-
ngeKissut Danmadkimilo sule arner-
dlanerussut isumaKarput erKartorne-
KartoK Thuleviusoralugo, Atuagagdh-
utinilo ilångutagssiap taima takordld1'
nerdliornerat ■ såkortusisinartanpå. a~
tuartartut tåukua nalujungnaerpat
„Thuleme naussuitsume imåinaK ani-
ngaussarsiorneK ajornartoK" Thule-
mukartariaKångitsordlo torKigsisimår-
dlune nunagissame ingminut napatit-
dluarsinåungikåine, „silarssuarmilo
sianivdluanginerpåt kisimik misig1'
ssaKarumåinardlutik Thuleliartartut1,
„amerikamiutdlo uvagut (danskit su-
lissartue) Kernertormiutut Kaugdlon-
nguatut iliuseKarfigissaråtigut" il.
ilångussap naggasiutdlugo „Thuleme
.isumalungnarsissarnera“ erKartorpå-
nalunarungnaerdluinarmat måne
thulevingmiussugut takornarianut ug'
sagsårutigineKarnerput taimåitoK na-
maglnarsinaunago matumuna ersser-
Kigsåsaugut:
1. amerikamiut såkutoKarfiat Thu-
leungilaK, Thulevdlunit inigisimassa-
raluantnane.
2. 1953/54-ime thulemiutorKat K’å"
nåmut nugtertut (taimaisivdlutik 120
km rnigss. avangnarpardlutik) nuna-
tåvatdlo Kinigkat kigsautigissåt n>a'
ligdlugo Thulemik taigorneKalerdlune-
3. Thulep inigisimassaralue Dun-
dasimik taigorneKalenpoK.
4. Thomas S. Jensenip Atuagagdliu-
tine suleKataussutut tamåna ilisima-
ssariaKaraluarpå.
5. imalunit taigut Thule uvavtinut
danskiussunut erdlingnaKissunik er-
Kaimassagssartalik amerikamiunut ni'
paitsumik neKerorutaulernerdlune.
Thuleme aviserau „SAINAK“
2