Atuagagdliutit - 07.11.1963, Blaðsíða 19

aj ornartorsiutit ajugauvfiginigssånut
nukeKardlunilo na-
kussuseKartariaKarpoK
kalåtdlit inoKåtigit inigssivfigssartik anguniardlugo ineriartor-
neK avKutigissariaKarsimavat sorssungnertutdle angnertutigi-
ssunik ajornartorsiutinik nagsataKartoK, landsdommer C. F. Si-
mony OKarpoK autdlalernermine OKaloKatigineKardlune
åiparit ilisimaneKartut ataminenartutdlo mdna nunavtinit autdlarput. sa-
påtip akunera migssiliordlugo Kångiutoic landsdommer C. F. Simony nulialo
Birthe autdlarput ukiut ardlananissut nunavta piorsaivfigineicarnerane sulisi-
mavdlutik. fru Simony ningiut penatigit sulinerdne ikiutdluarsimavon kalåt-
dlitdlo nerissagssautdinik iganermut ilitsersumik atuagånguamik nanitertita-
KarsimavoK.
nunavtine igdlut aliandinerssaisa ildt Nordlit igdlorssuatoudt Nungmito'ic ma-
na inuerupoK, neridtigissariaKarpordle sivisuvatdlåsagundngitsoK igdlorssup
taussuma nunavtine katerssugausivigtut årKigssuneKamigssånut, tamatumund-
kxime •piviussungortinemartugssauvoK emarsaut Simonyp ilungersutdluinagå.
danskit kinguårit 1827-p kingorna-
gut nunavtine sulisimassut landsdom-
mer Simony sisamagåt. Manitsume i-
nungorpoK 1909, peroriartornermine
Kujatåne niuvertoKarfit ardlagdlit
najortarsimavdlugit ukiutdlo mardluk
Nungmisimavdlune 1927-me iliniar-
nertungornerme kingornagut. tai-
maingmat Simony inunerme angner-
sså nunavtinisimavoK kujatåmiututdlo
misigisimavdlune.
februar Kåumat ukioK måna Simo-
ny nålagauvfingme atorfeKjamermine
ukiunik 25-ngortorsiorpoK. Grønlands
Styrelsime atorfinigpoK 1939-me, nu-
navtine landsfogedimut taortauler-
dlune 1945, politimesteriuvdlune 1952-
imit 1959-imut ukiordlo tåuna lands-
dommeringordlune. åmåtaordle Simo-
ny ukiut ingerdlaneråne tatigineKar-
nermigut åssigingitsunik suliatcarsi-
mavoK. soKutigissarpagssuaKanpoK a-
gissarigsuvdlunilo.
— ineriartorneKarsimaKaoK ukiune
Kalåtdlit-nunanivfivne, landsdom-
mere OKarpoK. 1927-me Nungmikama
taima mana niuvertoKarfitorKamik
taissagarput kisime igdloKarfiuvoK.
taimane umiarssualivingmut avKUsi-
niortoKarsiméngilaK palåmanik uiaut-
dlugit niuvertoKarfingmut agssartui-
ssoKartardlune. ineriartornermigtaoK
angnertOKissumik pissoKarsimavoK
Kalåtdlit-nunåne igdloKarfingne av-
dlane.
suliagssat angnerussut
— inuitaoK akornåne avdlångorne-
KarsimavoK?
— 1945-me maunga pigama inuit i-
lanit oKarfiginetcarpunga: malugiu-
mårpat inuit Kanon avdldngorsimati-
gissut 1927-p kingoma. isumanarpu-
ngale 1945-mit manamut pigsingnen
angnertunerussoK 1927-mit 1945-mut
pisimassoKarneranit. erKaiginariarti-
gime suliagssat ajomartorsiutitdlo
uvdlumikut ukatarinenartut Kanon
angnertunerutigissut. 1945-mit 1949-
mut landsrådime sujuligtaissusimavu-
nga. afomartorsiutit taimane imdindu-
ngitsutut issigissavut uvdlumikut mé-
rarsiutdinangajduput. kalålek politi-
kere uvdlumikut angutauvoxc emar-
sartautsimigut inersimasson, Kanon i-
liomiamerminik ilisimangnigtoK. tai-
manile mianerssornerussumik savtitu-
dlaunerussumik pisimagunarput. u-
kiut ikårsårfiussut taKamoriarneKar-
sinaussumit tangnerusimavdlutigdlo
ajornartorsiuteKarfiunerusimåput. ta-
matumunga pissutausimavoK peKati-
galugutaoK silarssup ilåne avdlane å-
ma Danmarkime teknikikut angner-
tOKissumik ineriartorneKarsimangmat.
‘taimaingmat Kalåtdlit-nunåt å-
ngumåinartugssauginarsimångilaK.
amigautigerlgkaminut åmale ine-
riartornerme nutåme malingnau-
ssariaKarsimavdlune.
inigssivfigssaileKineK
— åmåtaordle politit erKartussivitdlo
tungåtigut måne ineriartornerssua-
KarsimavoK.
—- åp, månilo erKarsautigineKåinå-
ngitdlat suliagssat pinerdlungnermut
tungassut amale pinerdlutåungitsut
pivdlugit erKartussissutigut suliagsså-
ngortitat. erKaiginariartigime suliag-
ssarpagssuit måna erKartussissunut i-
sumagissagssångortineKartartut ani-
ngaussarsiornermut, niuvernikut isu-
maKatigissutit uniortineKarnerånut
åiparingnermutdlo tungassut imåinåu-
ngeKissunik ilaKartut avitut ardla-
mingnit aningaussatigut isumagine-
Karnigssånut kiavdlo mérKanik tigu-
missaKarnigssånut tungassut. ajornar-
torsiutit tamåko måne nutåjuput su-
jornagut taimågdlåt angnikitsuinar-
mik sangmineKartarsimassut.
— pinerdlutinut tungassut erKartu-
ssissutigut suliarinigssåt ajornakusu-
leriartuinarpa?
— taimåipoK, tamånale pissuteKå-
ngilaK pinerdlungneK pivdlugo inat-
sisinik, sårdlo taimatut OKartoKartåi-
naraluartOK. inatsisit nangmingneK a-
jungitdlat, amigautauvordle sujuner-
tåt nåpertordlugo ingerdlatsinigssa-
mut såriarfigssaKångineK. uvdlumikut
ei'KartuneKartunut inigssivfigssaKå-
ngilagut. åssigisagaluarpå Danmarki-
me parnaerussiveKångitsugpat, tai-
måisimagaluarpåme Danmarkime pit-
dlaissarnermik inatsisit suniuteKa-
ngårnaviarsimångikaluarput.
pinerdlungnerit såkortunerussut
— pinerdlugtuliortarnerit amerdli-
artorpat?
— suliagssat tamåkununga tunga-
ssut amerdlanerungålersimångika-
luarput pinerdlugtuliortarneritdle a-
tausiåkåt perKarninerulersimåput. u-
kiune kingugdlerpåne amerdlaneru-
lersimåput ikatigdlissarnerit, toKutsi-
nerit mérKanutdlo perKarnitsuliortar-
nerit.
ersserKigsaivfiginiarpara piårdlui-
nartumik såriarfigssaKalersariaKartOK
erKartuneKartut inigssineKarsinauler-
nigssånut. amåtaordle kredsdomme-
rit ajornakusortileriartuinarsimavait
suliagssat' ingmingnut isumagissag-
ssångortineKartut nåmagsinigssåt.
kredsdommerit nåmagtumik ikiorte-
Kångitdlat nåmagtumigdlo pivfigssa-
Karnatik suliagssartik namaginartu-
mik ingerdlatisavdlugo. påsinerdlo a-
jornångilaK suliagssaK tamåna ikig-
tuinait kajumigingmåssuk.
— isumaKarpit kredsdommereKar-
neK atåinartariaKartoK?
— taimatut isumaKardluinarpunga,
aperKutauvordle taimatut åndgssu-
ssineK månåkumit avdlångortingivig-
dlugo ingerdlatlnartariaKarnersoK. a-
jornartorsiutit inatsisinik iliniagartu-
nut tungassut amerdliartuinarput, er-
Kartussissut taimatut atorfeKarnig-
ssamut iliniagaKarsimångitsut artu-
gait. ajornartorsiuteKarpordle kreds-
dommerinut ingmikut iliniagaKarsi-
mångitsunut isumagissagssångorti-
savdlugit nalerKutunik, tåssa tåuko
Kalåtdlit-nunåt inuilo inuniarnermilo
atugkat ilisimangmatigik.
taineKarérsututdle tamatumane a-
perKutauvoK kredsdommerit suliner-
mingne pitsaunerussumik såriarfig-
ssineKarndgssåt ajornartorsiultiit erKar-
sautiginigssånut pivfigssaKalersitdlu-
git. piumassarineKarsinaungilaK inuk
uvdloK tamåt avdlardluinarmik sulia-
KartoK nukigssaKåsassoK suliagssat
700 migssånltut, kredsdommerit ta-
marmik ingmikut ukiumut isumagi-
ssartagaisa amerdlaKatait, iluamérsu-
mik erKarsautigisavdlugit.
politit sulissoKarnigssåt
— politigssaileKinerssuaK oKaluse-
rineKartarpoK.
— polititaoK pissusigssamisortumik
sulisinåungitdlat nåmagtunik suli-
ssugssaKångikunik. politéKalernerup
kingorna politit suliagssait angnertu-
sisimaKaut. autdlarKåumut nuånåruti-
gisimaKårput politit sulinerat tatigi-
neKarsimaKingmat. politit taorsertutut
isimavait atorfigdlit angnerit Kanga
angalaordlutik sulissarsimassut, tåu-
ko sågfigineKartarsimavdlutik aj or-
nartorsiutit angnertut mikissutdlo
pivdlugit. politit påpårssuarsiugari-
ssagssåungitdlat, inoKatigingnutdle i-
P. HIRTH & JUL. HANSEN
Ingeniører & Entreprenører
tut agdlåt pissusenarsimavoK.
— ajornartorsiutit suliagssatdlo nu-
tåt taivatit.
— uvdlumikut angnertunerujugssu-
arnik ajornartorsiuteKarpugut Kalåt-
dlit-nunånut nangminermut tunga-
ssuinåungitsunik åmale Danmarkime
nangminerme suliagssanut nunanut-
dlo avdlanut agtumåssuteKartunik. å-
ssersutitut taineKåinarsinåuput ani-
ngaussarsiornikut ajornartorsiutit
angnertuneroKissut aperKutitdlo inat-
siseKarnermut tungassut ajornakusor-
neroKissut sordlo aulisarnikut kigdle-
Karfingnut tungassut. ukiut ikårså-
lerfiussut erKarsautigineKartumit av-
j^OlUNWW FUlVf^j !
'ouweEgbeT^
Fantastisk som den
I/EGTE JAVA |
smager igennem
REN
KAFFE
EKSTRA
JAI KRAFTIG
Hollandimiut kavfiliat
aserorterdluarsimassoK
hav fe akuserneKangitsoK
pikunardlumartoK
tupingnardluinartumik kavfitut Javamit
pissutut mamartigissoK
Godthåbsvej 104 — København F.
Tlgr.adr.: BYGHANS
...friskhed - renhed
Macs
... De mærker det straks -
på MACS rene,
forfriskende smag
... De ser det straks -
på det rene,
friske MACS smil!
gør gule tænder hvide
kiortåusavdlutik. taimailiusagåinile
pivfigssaKartariaKarpoK sulissugssa-
KartariaKardlunilo, nalunångitdlui-
narpordlo inoKåtigit ineriartoKissut i-
noKatigingnit erKigsi'simanerussuni-
ngarnit amerdlanerussunik politéKar-
tariaKartut.
katerssugausivik puigornago
— nunamik tamékissumik kater-
ssugausiveKalernigssamik pilerssåru-
tit KanoK ingerdlåpat?
— måna ima ingerdlåneKarsimati-
gaut landsråde akuerssisimavdlune
nunamik tamåkissumik katerssugausi-
veKalernigssamut nangminerissaminik
bestyrelsilingmik ingmikutdlo suju-
lerssuissulingmik. nautsorssutigåra a-
ngerdlamut apukuma landshøvdinge
nålagauvfiuvdlo katerssugausivigssua-
ne pissortaK oKaloKatigisinaujumår-
dlugit katerssugausivigssaK pivdlugo
pilerssårutinik. nautsorssutigineKar-
poK ukiut ardlaKångitsut iagerdlane-
råne Nordlit dgdlorssuåt tiguneKarsi-
naujumårtOK katerssugausivigtutdlo
årKigssuineKammårtoK. uvdlumi-
kut kussanartunik soKutiginartunig-
dlo katerssugauteKarpugut, sulile a-
migauteKaKaluta. isumaKarpunga pi-
ngårtoK atissat kinguårit kingugdlit
atuneråne atissarineKarsimassut ka-
terssorneKarnigssåt. katerssugausiviup
soKutigå atissat tamåko ingmikut i-
tortait pisiarisavdlugit, inuitdlo kå-
magtorniarpåka avdlanut tunissingi-
nermingne katerssugausivik erKarsau-
tigissarKuvdlugo.
— sanålugkanik unangmisitsinig-
ssaK KanoK igaiuk?
— sapingisavnik tapersersorniarpa-
ra. Kanigtukut OKaluserineKarsimavoK
kalåtdlit kulturiat sumiginarneKarsi-
massoK. sanålugkanik unangmisitsi-
nigssaK åma avKutigssiussisaoK kalåt-
dlit kulturiånik takutitsinigssamut. i-
nuit kåmagtortariaKarput unangmisit-
sinigssame tamatumane pisinaussar-
tik nåpertordlugo kalåtdlit periausi-
viat takutiniarKuvdlugo sordlo kalåt-
dlit agdlalersuissarnerat Kalipauser-
suissarneratdlo kussanartoK malig-
dluarniarKuvdlugo. katerssugausiviup
soKutigå sarKumersineKartut pigssar-
siarinigssåt, tåukunane dluamérsumik
pugtangniarneKarsimagpat kalåtdlit
erKumitsuliortautsimingne ingmiku-
kajåK pissusiat.
erKartussissoKarneK
arKigssuteiKisaoK
— ukiut nunavtinivfitit nuånarisi-
mavigit?
— taimågdlåt OKarsinauvunga ukiut
månivfika nåmagingnigsimårdlunga
pivdluardlungalo kingumut Kiviarsi-
naugivka. uvanga nangmineK Kalåt-
dlit-nunåninera nuånarisimavara. nu-
ånårutigisimavaråtaoK tatigingning-
neK måne inuit uvavnut takutitarsi-
massåt. tamåna malugissarsimavara
laindsrådime kommunerådimilo, anga-
lassarnivne ajornartorsiutit OKaloKa-
tigissutigigångavtigik. sule pingårti-
para atorfilik angneK maunga pissug-
ssaK pivfigssaKåsassoK Kalåtdlit-nu-
nåta ilisimalemigssånut. OKausitOKaK
Kalåtdlit-nunåne pissutsit ingmikut i-
tunerånik Kalåtdlit-nunånuinaK tu-
ngångilaK. Kalåtdlit-nunånile pissut-
sit ilisimassariaKarput ajornartorsiu-
tit årKingniarsinaujumavdlugit. tai-
maingmat nerifltigissariaKarpoK inuit
måne sulissugssat ima sivisutigissu-
mik månitåsassut pissutsilt ilikavigsi-
naussåsavdlugit.
— pakaltsissuteKartarsimavit?
— suliarerusutaraluat piviussungor-
tisinausimånginerat angnerussumik
pakatsissutaussutut sujorniukumava-
ra. pakatsissutigisimavaråtaoK erKar-
tussissoKarnerme årKigssussineK pi-
ssusigssamisut ingerdlasinåungitsoK
taimaingmatdlo årKigssuterKigtariaKa-
lersimassoK Kimåtugssångoravko.
— pakatsissutinuko pissutigalugit
autdlalerpit?
— någgardluinaK! sivitsortitdlugu-
liuna imaerututut misiginartartoK. a-
torfivne piumassarineKartOK nåpertor-
dlugo suliagssaK ingerdlatisavdlugo
erKarsariatårsinaujungnaerdlungalo
nukigssaerusimavunga. taimaingmat
tunuarnigssamut såriarfigssaKartitau-
nera atornialersimavara, erKortusori-
gavko nutåmik taorserneKarnigssara.
— Kalåtdlit-nunåt kigsåukusug-
piuk?
— kigsautiginiarpara kalåtdlit ino-
Katigit erKigsisimassumik ineriarto-
rumartut inigssivfigssaKalisavdlutik.
1945-me nunalikama Kalåtdlit-nunåta
radioane OKalugiarnivne ilåtigut o-
Karpunga, måna sorssungneK aju-
gauvfigineKarmat åma endgsineKar-
nigssaK ilungersutariaKalersoK. kalåt-
dlit inoKåtigit inunerme inigssivfig-
ssauarnigssartik anguniardlugo sor-
ssungnerup kingorna ineriartorneK
angnertoKissoK ilåtigut sorssungner-
tutdle angnertutigissunik ajornartor-
siutinik nagsataKartoK avKutigissaria-
Karsimavåt. sule ajornartorsiuterpag-
ssuit ajugauvfigissagssåuput tamatu-
manilo pissariaKardlune nukigssauar-
nigssau nakussuseKarnigssardlo.
Julut
kåvingnermigut ■OXiater-
tarton lejesøleré md-
ngersagkat, lejeré kå-
ngusangmik anerdlorta-
lingmik broncemigdlo
sandt.
med
omløbs-
smøring,
hærdede
lejesøler og
lejer af
kobberbly
bronce.
Dieselmotorer
4-takl, 10—225 HK
Marlne-motorer
med skrue med vendbare blade
eller med reversegear.
Stationære motorer,
Dlesel-generaforer
og andre dieselaggregater.
BEDST OG DANSK
DIESELMOTORIT
4-takt 10—225 HK
Marine-motorit
ulutitertagkanik sarpigdlit ima-
lunit reversegearigdlit.
motorit aulajangersimassumik
inigssisimassut, Diesel-generato-
rit motorérKatdlo avdlat diese-
liussut.
pitsaunerssaussoK — danskitdlo
suliåt.
A/s HERMAN SVENDSEN
GLOSTRUP DIESELMOTORFABRIK
GASVÆRKSVEJ 3, GLOSTRUP
TELEGRAMADRESSE: SVENDSENHERM.
19