Atuagagdliutit - 13.02.1964, Side 2

atuartartut
agdlagait
-J
pinguartarfit
nuånårutigøKåra A/G nr. 25-me ag-
dlautigissaK „kikut sujarnupavut" a-
tuaravko Nungme atautsiminerme su-
junersutigineKarsimangmat kommu-
nip pigissainik pinguartarfiliortoKåsa-
ssok sordlo mérKat nangmingnøK Ka-
noK iliordlutigdlunit pinguarfigisinau-
ssåinik.
pakatsissutigikujugparale provstip
pinguartarfit tamåko pivdlugit OKau-
sørissai, OKarmat: „isuma ajungika-
luarpoK, kisiånile uvanga atåtatut pi-
sinaunera atomaviångilara ernøra pi-
nguartarfingmut taimåitumukartisav-
dlugo, tamatumuna perorsarnøKångi-
laK.“ uvanga taimatut isuma«ångila-
nga. pingårtumik Kanordlunit ilior-
dlune pinguartarfit pivdlugit, tåssåu-
ngingmata mérKat aserorteriumatu-
ssusiånik pilørsitsiniartOK, akerdlia-
nigdlø perorsautauvdlune. pinguartar-
fit tamåko mérKanut angnertumik pe-
rorsaisinåuput. kiavdlunit pinguartar-
fingmik atausinarmigdlunit tikitaKar-
simassup tamatumuna isumaKatigisi-
inauvånga, taimåitume Danmarkimø
ardlaxaløKaut.
pinguartarfingmut taimåitumut piv-
dlunø takussa« tupingnartaKaoK. tå-
ssanitarpoK igdloKarféraK, igdluanca-
nik, igdlunik igdlussårssuaussanik na-
passuliaussanigdlo sanavfiusimassoK.
tamåkulo tamarmik mérKat na.ng-
mingneK sanassardlugit. sunik ator-
figssaKartingisanik: sagdliligakut, sa-
viminikunik, påpialarssuakunik, ag-
ssakåssunik avdlarpagssuarnigdlo a-
tortoKardlutik. igdluliat ilait nåpar-
Kusørsugkat, ilait nunamut agssåussat.
amerdlanerssaitdlo nautsiviussångua-
Kartardlutik. igdlut amørdlanørssait
nangmingnøK erfalassoKartardlutik
KalipangnøKarsimassunik imalunit
agdlapalårnøKarsimassunik. tåssamø
nukagpiarKat niviarsiancatdlo tamar-
mik pinguartarfingne suliniartarput.
igdluliame atautsimø mérKat mardluk
pingasugajugput tamarmigdlo igdlu-
tik avdlanut nivtarsåuniartardlugit.
takornamiauvdlune sanårissat tamai-
sa takuniarérsinagit ørKigsinøK ajor-
nartardlune. pinguartarfit nåkutigdli-
ssuø OKaloKatigisitdlugit påsinartar-
poK KanoK tamåko mémanut peror-
sautauvdluartigissartut. mérKat nang-
mingnérdlutik tåssanø inoKatigilior-
tarput nangmingnøK isumartik malig-
dlugo inatsisøKartunik. tamarmigdlo
sananigssamut pøKataujumassardlu-
tik, suliatigdlo igdlørsorniartardlugit,
tåssanime mérKat nangmingnérdlutik
pørorsartarput.. nangmingnérdlutik
nålagtitsiniartardlutik. aserorteriniar-
tordlo avdlat pinik pitdlarnøKartar-
Skal De bo
Flyt ind og hyg Dem på Hotel Viking,
det moderne hotel i den gamle ramme,
billige vinterpriser, særpris for lang-
tidsophold indtil 15 maj 1964.
på hotel i
København
HOTEL VIKING - BREDGADE 65 - Ml 4550
xcerititat nagsiussat
dlune. „inugtaoKataussiut" pitdlarne-
Karnigsså isumagissarpåt, ajornerpå-
migdlo pitdlåussutaussardlune pingu-
artarfingmit anisitauneK.
tamatumuna mérKat peKatåuput i-
noKatigit akissugssåussusiånut, ilua-
■Kutigilerniagagssaralugo, kisalo isu-
maliortausiat piumåssusiatdlo agdli-
sarnøKartardlune. mérKat sungivfing-
mingne ajungitsumik suliagssaKarti-
neKartarput pinguartarfingmikånga-
■mik!
pinguartarfit taimåitut amerdlaner-
ssait avatå’tungåsigut ungalårsima-
ssarput aulajangersumigdlo angma-
ssarføKardlutik. tamatigordluinanga-
jagdlo inersimassumik najutoKartar-
dlutik, ajoKørsussissardlune såkutinig-
dlo mérKat atugåinik pårssissuvdlune.
pinguartarfingnik Kanordlunit ilior-
fiusinaussunik Kalåtdlit-nunåne sana-
ssoKåsagune åma iluaKutauvfigssaKar-
poK. tamatumuna mérKat påsilisavåt
sut atortut igitat iluatingnauteKarne-
rat. tamatumuna igdloKarfik igita-
kuiarnøKarsinaungmat, tamånalume
ilånikut pissariaKartånguatsiaKingmat.
sagdliligaminerssuaK avKusernup
sinåniginarpoK pinguartarfingme a-
torfigssaKartinøKalisaoK, cykilip ator-
tukua mångertornissoK sigssamitoK a-
torfigssaKartineKardluardlune isuma-
liutigilåråine il. il.
iKularnångitdluinarpoK pinguartar-
fingmik taimåitumik sanassoKarpat,
ajungitsumigdlo årKigssunøKardlune,
tauva perorsautaussumik suniuteKåsa-
galuartoK.
landsrådip atautsiminermine ukioK
måna igdluliortitsinerup igdlugssa-
Kartitsiniarneruvdlo .ajornartorsior-
nartue pivdlugit OKaloKatigingnera
tusarnårsimavara. landsrådimut ilau-
ssortat Kinigauvfingmingne inuit ig-
dlugssaKarniarnerme ajornartorsiutait
åssigingitsut, ikiorsiniarnermilo isu-
mat kigsautitdlo erKortut sarKumiu-
ssordlugit. ilåt OKartoK erKaimavara
ima: inusugtut Kavsit OKartartut, i-
luamik erKigsisimanartumik a-nger-
dlarsimavfeKånginertik pivdlugo unu-
kut Kavsinik anissariaKartaramik si-
lamilo unugserdlutik. tamåna ilumor-
dluarsinauvoK, imusugtorpagssuit u-
nukut avKusinerme (silame) ilåne u-
nugssuarmut anértarnerånut. tamåku-
lo pitsailinøKarnigssait ikiorserniar-
dlugit isumaliutit suliniarneritdlo
Kavsit ingerdlåneKartut nalungilåka.
tamåkulo sule angnertunerussumik
agdlåt ingerdlatinarneKarniåsåput. —
tusarnårdlungauna Kavsinik isumaliu-
tigissartagara Kagfarmat-åsit — ku-
larnångitsumik «avsit åma isumaliu-
tigissartagåt — agdlautigilårniariga.
ima erninaK aperisa, aningaussat
nålagauvfiup igdluliornerme atortita-
gaisa amigarnerat kisime igdlugssaile-
Kinerme pissutauva? erninaK akisau-
nga: någga. kisiåniuna uvagut kalåt-
dlit nangminøK kommunalbestyrelsit-
dlo pissoKataussugut.
sujugdlermik: imåingilaK nålagauv-
fiup igdlugigsiartornigssaK ikiorser-
niardlugo igdluliortitsinigssamut ani-
•ngaussanik atugagssaKartitsinermigut
inerterKutigigå nangmineK akiligka-
mik igdluliornigssaK. måname naliv-
tine aningaussarsiorfit akigssarsior-
fitdlo ima ajungitsigilenmata, pingår-
tumik inusugtunut ajornartariaKångi-
kaluarpoK nangminøK igdluliornigssa-
mut isumaniésavdlune. månauna i-
nuit nangminerssornigssamut isuma-
niarnigssamut soKutigissaerukiartui-
nalinguatsiartut nålagkersuissunit i-
kiorneKarnigssamik isumavdluteKar-
patdlålerdlutik. anguniagagssanut a-
jornångitsunguanut nangminerssor-
nøK ilungersorfiginerussariajcaraluar-
parput. måname inusugtut pingårtu-
mik aulajangersimassumik sulivfeKar-
tut, akigssarsiait ima angnertutigiler-
mata ajungitsigilerdlutigdlo isuma-
KartariaKaraluarpugut inusugtunut
igdlugssamingnik isumaniartunut a-
jornåsångikaluartOK nangmineK ta-
måt akilerdlugo igdlugssamik isuma-
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes i alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgarnit nylonit
marlonitdlo Kanordlunit angissu-
sigdlit piniarneKarsmåuput. i-
nersimåsåput Kåumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
Ludvig Bjerregaard,
Frydenstrand,
Frederikshavn
månitdlune KilanårnartaKaoK tu-
sardlune nunavtiningånit kalålisung-
nilårtunguanik nagsiussarsiagssaKar-
dlune. taimaingmatdlo åma jutdleriar-
tulermat tusaravta portugarsiagssar-
put erinigisimaKalugo. kisiåne asuli-
naK utarKisimavugut, månalume ti-
kitdlugo asulinaK utarKivdluta, sok?
imaiginarnerdlune handelip angatdlå-
sinera isumagingningneralo ajoKissut
issorissariaKartutdlo? ilame iluvkut
narrutsangårtarpunga umiarssuarnik
nagsiussiviussumingånit tikitoKarå-
ngat påsiniaigaluarångama OKarfigine-
Kartarama: nåmik tikitoKångilaK. Ka-
nordle sivisutigissumik utarKisinau-
vugut? taimåitumik nagsiussissumut
påsiniarsimavara påsiniatsiarKuvdlu-
go tagpavångånit nagsiunøKarsima-
nérsut, tamatumunalo akissutisivunga
ukiarmile novembere autdlartilårtOK
umiarssuåkut tåssuna nagsiunøKarsi-
massut. sunale pivdlugo måne hande-
lip agdlagføKarfianingånit nalunaeru-
tisisimångilanga uvdloK måna tikit-
dlugo. tåssame taimanile umiarssuaK
tåuna maunga tikingmat nalunaerfi-
gisimåsagaluarpånga, aitsåt uvdlumi-
kut pinatik, agdlagartå tigusimavdlu-
go, kisiånile portugaK tigusimanago.
tåssame nangerKigdlunga uvdlumiasit
påsiniaivunga, tåunalo akissut akissu-
tisiaralugo. kisiånile sok aitsåt uv-
dlumikut? ilame Kavsériardlunga
handelip agdlagfeKarfianikaluarpunga
taimanile, kisiåne nalunaerfigineKar-
simångisåinarpunga agdlagartå tigu-
niarnigssaK. månale ajomitaussut ang-
■nerit ilåt åjuna. aningaussarsianik
pårssivdluångineK kukussumigdlo a-
tuineK. isumaKaramame inusugtup ig-
dlugssarsiutigssaminik torKorteriårtup
sapertariaKångikaluarå — OKarta 25-
nik ukioKalerdlune igdlutårsinåusav-
dlune. igdlume akikinårnerujumav-
dlugo cementimik Karmalerdlugo sa-
naneK ajornångilaK. igdlo cementimik
Karmalik boligstøttip igdluliainik uv-
sitsunit OKorneruvoK, sanavdluagau-
gunilo sivisunerussumik pigissaria-
iKardlune.
måne Agdluitsume boligstøttep ig-
dluliainik igdluliorfigineKarKuneKå-
ngitsume angut inusugtoK cementi-
mik Karmalerdlugo igdlulioriarame
ajungitsumik igdlutårpoK, nulé Kitor-
natigdlo mardluk inigssaKardlualer-
dlutik, iserdlugit tujorminaitsumik
tåukulo tamarmik imingernavérsårtu-
gamik perKigsårtuvdlutigdlo.
måna angajorKårpagssuit inusug-
tortamik igdlugssaileKinerinut pissu-
put. tåssa inusugtortamik akigssar-
siaisa silatumik atorneKarnigssånut
ikiunigssartik ipåsinginamiko, inusug-
tortamigdlo akigssarsiait sujunertaKå-
ngitsumik atupilugtinardlugit nungu-
lugsinartitdlugit.
måne mérKanik perorsaivingme
mérKanik perorsainiarnivta ilagåt
mérKat påsitiniardlugit aningaussanik
torKorteriårnøK KanoK .iluaKutautigi-
ssok. taimåitumik erninaK méraunerå-
nit aningaussanik tigussaKatsiartale-
rångata, torKorterilersitarpavut. nu-
kagpiarKat ilåt måna 16-inik ukiulik
aulisarnerme akigssarsilårtarnenmine
torKorterinermigut uvdlume 1200 kr.-
nik sparekasserne aningaussauteKar-
poK. måna savautilingme ernersiå-
ngorpoK savauteKarnermik sungiuså-
savdlune, Kåumåmut 25 kr. akigssar-
siaKåsavdlune. imalo aulajangersaivu-
gut, Kåumåmut 10 kr. tigussåsavai siv-
nerilo sparekassimut ilioråsavai,
■nangminerdlo piumassaminik tigusiv-
figisångilai. tairna inusugtut aningau-
ssanik pårssivdluarnigssamut sungiu-
sajårneK ajornångitdlat. — mérKat i-
nusugtutdlo taima aningaussamik ka-
terssuiårnigssamut sungiusarniarsi-
gik. tauva inusugtungorunik igdlug-
ssarsiutigssaKarumårput piniutigssar-
siutigssaKarumårput, højskolemilunit
perorsarneKarnigssartik akigssaKarti-
kumåråt.
åipagssånik. mana sinerissame ig-
dloKarpoK inuit nangmingneK pigissai-
nik ajungitsumik kisiånile pisoKångu-
lersunik. iluarsarnøKarunigdle sivi-
sorssuarmik atordluarsinaussunik. ig-
dlut taimåitut kommunalbestyrelset
issigingningnermi'kut, aserorsinama-
git nutarternøKarnigssanut inue i-
kiorniartarunikik landskassip taorsi-
gagssarsisitsissarfiatigut, isumaKar-
punga sinerissame igdlorpagssuit pig-
ssarsiarineKarsinaussut, igdlugssa-
Kartitsiniarnerme ajornartorsiutinut
ikiutauvdluarsinauvdlutik. — lands-
kasse tamatumunåkut ikiuinigssamut
piarérsimavoK.
isumaliutigssissutåinåuput maling-
neKarunigdle kinguneKardluarsinau-
ssut.
Jens L. A. Chemnitz.
AgdluitsoK
simavdlugo. sunalo pivdlugo aitsåt uv-
dlumikut nalunaerfigineKarpunga ag-
dlagkatigut tagpavunga tuniussivigi-
ssamut påsiniarnøKåsassoK? nalungi-
lara tåussuma umiarssup nagsiussi-
viup kingornatigut umiarssuit avdlat
mardluk tåssångånit tikitut, suna piv-
dlugo taimanile måne handelime su-
lissussut nalungikuniko tåuna portu-
gaK amigautaujuartoK påsiniarsimå-
•ngilåt, uvavningånit sågfigineKarnig-
ssartik utarKinago? ukume OKautsit
tutsuvigissariaKarnerpavut: handele
ilingni'k kivfartussissuvøK.
uvangame tigusissugssaK kisima pa-
katsisångilanga, åmale nagsiussissoK
pakatsisaKaoK, nalungilara. nalungi-
lara. ama nunavtine tamåko piniar-
nere KanoK ajornakusortartigisinau-
ssut pingårtumik ukiåkut. nalungilar-
putdlo tamavta måne tamåko uva-
guvtinit måne Danmarkime piniarsi-
naunagit, naleKaKaut, månime pisiari-
sagåine akigssaKartineKångitdlat.
naluvara avdlanik pakatsissoKar-
tarsimanersoK, taimåitoKartårsimag-
patdlo suna pivdlugo ajunginerussu-
mik årKigssussineKarniångila, ilame
isumavdluardluta jutdleriartorneranut
utarKisimagaluaravta. ilame måna ja-
nuare nålerérpoK, oktoberivdlo nåler-
nerane portugaK tåuna tuniuneKar-
dlune. Kåumatit pingasut Kångiuterér-
put, Kanordlo sule sivisutigissumik u-
tarKisaugut? nunavtinut utisanerpu-
gut sule utarKivdluta? ilame uteria-
ngajaleravta. ilumut årKigssussinipa-
IåK, aperKutauvordlo tåuko Kerititat
sule uningatitaugunik sume ardlåine
sule taimak sivisutigissumik uninga-
sinaunersut.
nalungilara KanoK handelimi-ngånit
akissuteKartoKarumårtoK (akisagunik),
kisiånile matumuna agdlagkavkut i-
ssoringningnera erssersipara nakeriat-
dlagsimavatdlåKigama.
Virum, januar 1964.
Johannes Olsen.
agdlauseK åmalo
asassara Jokum Skifte.
A/G-me 19. okt.-63 sarKumersume
atuartartut agdlagåine sanKumerKi-
inginigssavnik neriungnerit isumaKa-
tigivatdlångilara. akissutit agdlausi-
liavnut tungåssuteKarpatdlångikaluaK
taiméitoK isumat sarKumiukavko nuå-
nårutigåra. agdlausiliara agdlagkavko
■uvangarpiaK (personligimik) agtorne-
Karnigssara ilimagisimångikaluarpa-
ra, akissutivnile personligimik agtor-
simagangma månangåK nangartaria-
Karpagit pissutigssaKångitsumik tai-
mailiorneK ilerKoringitdluinarKuvdlu-
go.
sujugdlermik akissutit agdlagkav-
nut tunganerussoK akeriaraluardlara:
isuimaKarpit -ss ivdlit „ilagigsortavit-
dlo“ atoravsiuk åma uvagut kujatå-
miut (upernavingmiutdlume) atorta-
riaKarigput? artornarnera imalunit
kukujuminarnera imaKa aitsåt påsisa-
galuarpat kujatåmiuip agdlagå atua-
rugko. taimåitumik ersserKigsarKig-
dlara: «anoK ilivdluta uvagut kuja-
tåmiut -ss (OKalungnivtine) atornago
atornerdlugsinauvarput? taimaingmat
ilåne -ss nipisiuinardlugo atorneKar-
tartoK kujatåmiut Nungmut katersso-
riardluta Såmualikasiup erKåissutig-
ssåta såne ikuatdlagkumårparput.
kujatåmioKatig'a landsrådime OKa-
lugtoK agdlagkavne taissat OKarfigi-
nardlara OKausilerineK (grammatik)
agdlagtauserdlo (ortografi) misigssu-
lårKuvdlugit tauva kingorna OKause-
KarKigkumårpoK. — OKausilerineK ag-
dlauserdlo pinerdlungnertut åssiging-
mik suliarissarialigtut erKarsautigi-
ssariaKångitdlat, ingmikormata.
agdlagkavit ilåne imåiikujoK: „ag-
dlauserput ipivdlugo suliniartut kig-
sauteKarfigiuminaKaut..“ — isuma-
Karpit inuit udvalgime (udvalgeKå-
nguatsianmat) ilaussortaussut taima
avdlanik „suliagssaKarértigissut" nu-
tårsiagssaKartitåsagåtigut?
agdlausiliara påpiarakorfingmut i-
gerérsimagagko KujanaK, ilisimassa-
riaKarpatdle akuneruvdlunit agfå mi-
sigssordlugo isumaliutigisimanginag-
ko. Jonathan Peterseniugalup KanoK
oKarfigerKajaKinerånga ilångukalua-
ravko agdlagkat „akikitdlisinarpat".
inuit avdlat igdlersusiunagit ingmiv-
sinik igdlersoritse.
måna måne iliniarKilerama tagpa-
vunga uterdlunga mérKanik agdlaut-
sivtinik ilikartitsiniarsinåunginama
aliasutigingitdluinarpara. nunavtine
seminariame atuarnera ilisimassaKar-
figigugko ingminut aperigatdlait sok
måne ‘ atuandlernersunga. nunavtine
seminariame atuarneK ilisimavatdlå-
Kigavko OKalugtutisångilarma; pivfig-
ssamigdlo atuivdluamerusaoK kalåle-
Katitit tamatuminga navsuiåukugkit.
inuvdluarit.
sem.-elev Jens A. Rasmussen,
Tønder.
iliniartitsissoK
Astri Heilmann
igdlugssaileKineK
2