Atuagagdliutit - 13.02.1964, Side 17

inusugtut Cubame
nålagkersuissuput
Cubame inusugtut aitsåt taimak angnertutigissumik periarfig-
ssaKalerput, naugdlo pitsugaluardlutik maKaississaKaraluardlu-
tigdlo malaorutenångitsut avisiliortoK tuluk Julian Bates Cu-
bamut tikeråriiåmersoK onalugtuarpoK ^ cubamiut igdlaru-
matoKaut nuånårumatoKalutigdlo, kommunistiussuserdlo inger-
dlatartik taissarpåt „nipilerssorumatut socialismiat“
tåssa amerikamiut ugpernarsautigissat rusit Cubame 19C2-ime ra-
ketinut autdlartitsissarfiliorsimanerånut. una åssilissauvok okto-
berip 23-åne takunekarsinauvdlune raketekarfiussok. såmer-
dliuvdlune KUtdliuvok tupissak amitsukujoK raketinut toruorsi-
vik, amale crssitdlutik bilcrpagssuit filiamik agssartfitit. tåuna
tingmissartumit 2 km-sut kutsigtigissumit åssilissauvok, åssilissap
ilaminiarångua agdliseruiugssuarnekarsimavdlune. tamatuma
kinguningua Cubame ajornartornekaierpok.
Det var USAs bevis på, at russerne byggede raketbaser på Cuba
i 1962. Ovenstående billede er optaget den 23. oktober og viser en
raketstation. Øverst til venstre i billedet ses et aflangt telt til
raketterne. Desuden kan man se en mængde store tankvogne,
der indeholder brændstof. Dette billede er sammen med en
række andre taget fra to kilometers høide. Ved at forstørre en
miiimetcr af billedet op, kan man få ovenstående billede frem.
Kort efter kom så Cuba-krisen.
Julian Batesimit
Havanname, Cubame (RB-mut ingmikut
tusagagssiak)
Cubame an ingau s s ar siomi'ku t akor-
nusersugaussume kommunistinigdlo
Pitsunik inulingme inusugtut nålag-
kersuissuput. inusugtut iliniarnertut
tåssåuput uvdlune aggersune kungi-
tut issigineKartugssat manalo akima-
nertut issigineKartut. Fidel Castro 36-
narnik ukioKarpoK, kisermåussivdlu-
tigdlo nålagkersuissunut iluanårnia-
Piluinardlutik ingerdlatsissunut pikig-
titsinerme orpigpagssuarujugssuame
KåiKanilo ilagissai sule inusungneru-
Put. nålagkersuissut igdlutåine ator-
finigtartut inusugtut amerdliartuinar-
Put kisalo iministeriaKarfingne, såku-
tiine nunasiortune kommissariaKar-
fingnilo.
Castrop isumaKataisalo pingårtito-
rujugssuvåt Cubame sujulerssuissu-
lerumårtugssanik „Becados“inik tai-
'neKartartunik ilmiartitsineK. inusug-
tut Kinigkat „parti“-mut — P. U. R. S.
C.-mut; tåssa Cubame pikigtitsissut
socialistit partivisa kåtuvfiånut —
25.000-inik ilaussortalingmut ukiutdle
biardluk ingerdlaeeråne 10.000-inik i-
laneKartugssamut ilaussortåuput. Cuba
seks-syv millioninik inoKarpoK, cuba-
rniutdlo inusugtut måna pingårner-
påmik anguniagåt tåssa inusugtoKati-
mingnut Kinigkanut ilaussortångomig-
ssa-K.
mgmikut Kinigkat
Kinigkanut ilaussortångornigssaK a-
PguneKéngikaluarpatdlunlt iliniarner-
WjuneK Cubame inusugtunut iluaKU-
taussomjugssuvoK. iliniarnertut ing-
Pitkut måningnik, punermik imung-
Piigdlo pineK ajornaussavigsunik pi-
ssagssaKartitåuput, pitsaussunik aki-
kitsunigdlo inøKartitauvdlutik kisalo
akøKéngitsuimik KeKertame tamarme
feriaicarsinautitauvdlutik. ilamitarit
inait ardlalingnik untritigdlit Ha-
vannap KeiiKata tungånitut igdlutdlu-
Pit Havannap avatikånianitut Kimå-
ssut Kimatai måna iliniarnertunut tu-
suitiligpagssuarnut Cubame kornmu-
Pistiout ilaussortauvdlutik sujulerssui-
ssungorumårtunut inigitineKarput.
ilisimatut amigautigineKarput, ili-
Piarnertutdle utorKaunerussut inu-
supgnerussunik atuartitsiput, ilisima-
ttitdlo 30-iit inordlugit ukiugdlit takor-
Partéungitdlat. erKartussissuserissoK
28-nik ukiulik Cubame nunanut av-
dlanut tungassunut ministeriaKarfing-
Tn_e atorfilik OKarsimavøK Havanname
iliniarnertut atuarfiåne ukiut ardla-
Kåpgitsut matuma sujornagut atuar-
simagaluardlune, suleKatimilo inuso-
kissut akornåne utorKarujugssuartut
JPisigisimavdlune.
Castromut akerdliussut
Cubame iliniarnertut KeKertame ta-
Pianit tamånga inugtaussunitdlo å-
ssigingitsorpagssuarnit pissuput. ukiu-
Pe untritiligpagssuarne cubamiut a-
luarsinaunatigdlo agdlagsinausimå-
Pgftsut angnertoKissumik ilisimatusa-
PUmåput. inusugtut pisinaussut pi-
ginaunøKartutdlo ima pissariaKar-
tinøKartigiput sut avdlat tamarmik
Pålagkersuissunit sumiginarneKardlu-
lik inusugtut iliniarfigssarsiuneKar-
tardlutik, atuarfiliunøKartardlutik, i-
liniarnertutut atuarfigssarsiuneKartar-
dlutik inigssarsiunøKartardlutigdlo.
»Los Gusanos" — „iicuvdlugissat“, Cas-
tromut akerdliussut taima taineKar-
tartut — issebtuarane kajumigsårne-
kartanput nuna KimarKuvdlugo, tåu-
kulo ajornartorsiungåratik nunamit
autdlarnigssamut akuerssissut agdla-
SartårånguaK pingåruteKaKissordle
atsiuinarångamiko autdlarsinaulertar-
Put, åmalo Cubame pigissatik taimai-
sa KaKugumutdlunit pigiungnaerdlu-
Sit agdlagartåkut ugpernarsaissardlu-
tik. Cubame inuit atugarigsårnerusi-
Prassut amerdlanerssait — ikingnerpå-
rnik 100.000 — måna Floridame, USA-
Piitume, iKlmåssutut inuput. tåuko i-
Pigisimassåine iliniarnertut atuarfe-
kardlutigdlo ineKarput.
tamarmik såkutungortarput
inusugtutdle åma pissugssauvløKar-
Put angutit 17-init 45-.nut ukiugdlit
apiarmik pingitsailissauvdlutik ukiu-
Pe pingasune såkutujussugssåuput ar-
nat 17-init 35-nut ukiugdlit ame så-
ikutungortugssat agdlagsimavfine ag-
dlagsimåsåput ajornartorsiorneK pi-
ssutigalugo pissariaKartinøKalisa-
galuarpata såkutungortinøKarniå-
sangmata inusugtut pingitsailine-
Kardlutiik såkutungor.tinatik angu-
tit arnatdlo nangmingnøK kaju-
missusertik maligdlugo såkututut su-
ngiusarneKansinåuput autdlarKåumut
uvdlune 15-ine, tamatumalo kingoma
uvdlut arKaniligssait tamaisa nalu-
naerxutap akunerine pingasune pigår-
tungikångamik (nåkutigdlissutut) bi-
linik ingerdlatitSissussardlutik. iliniar-
nertoK 20-nik ukiulik uvavnut o«ar-
Pok: — taimane påsivarput sékutu-
junøK ajorpatdlångitsoK taimåitoK u-
ngasigsorssungitsukut Cubame igdler-
sorneHarnlgssamut tungassunut mi-
nistere Raul, Fidel Castrop aratångu-
tå, OKarpoic: — cubamiut ardlaKångit-
sunik untritigdlit, pingårtumik inu-
sugtut, iliniartungorsiméput såkutu-
ngungitsorniåsagamik kikussutdle i-
nusugtortavta kommunistit ilisimav-
dluappait, ilisimavarputdlo sume na-
nisavdlugit.
skak arssarnerdlo
timerssomeK atuarfigtutdle åmalo
iliniarnertut atuarfisutdle suna tamåt
tikitdlugo ikiorserniarnøKarpoK cuba-
miut inuiaKatigigtutdle avdlatut ti-
merssornermik nuånarissaKartigiput.
arssartartoreKaut, baseballitdlarKig-
dlutik atletikimigdlo timerssutit åssi-
gingitsut pikorigfigeKalugit.
Cubame skakerneK åma nuånarine-
KaKaoK. agdlagfingne sulivfigssuarni-
lo tamane skakinik unangminerit i-
ngerdlåneKartuarput, cubamiordlo si-
larssuarme tamarme skakimik meste-
riusimassoK J. R. Capablanca cuba-
miut sapitsuliortumigtut issigåt.
sujunigssamik erinarssut
Cuba sule pitsuvoK. taimåitordle
Castrop ukiune tatdlimane nålagker-
suinerane inusugtut matuma sujorna-
gornit angnertunerujugssuarmik pe-
riarfigssa.Kartitaulersimåput. pikigtit-
sissut ukiune sujugdlerne ajugauvfi-
giniamøKaraluarneråne angnertoKi-
ssumik akiuneKarsimagaluartoK, nauk
amerikamiut nunigussinigssånik åni-
långanøKartuaraluartoK naugdlo sut
tamangajagdluinarmik amigautigine-
Karaluartut cubamiut uvdlut pissug-
ssat — inusugtut Kinigkat uvdlue —
calypsordlutik erinarssutiginigssåt
puigorsimångilåt. tamåna tåssaugu-
narpoK Karaibiske Havime angnerto-
Kissumik OKåtårinerup nersortaria-
Kartumik OKautigissagssartaisa pi-
ngårnerssåt.
„internationale" Kitasiutdlugo
Cubame Kutdlersaussut ingerdlatsi-
nertik taissarpåt „nipilerssorumatut
socialismiat". Fidel Castrop såkutuisa
nålagaisa inusugtuararssuit ilåta ta-
måna ima OKautigå: — kommunistiu-
vugut, taimåitordle inuiagtut Ameri-
kavdlo KerKata tungåne najugaligtut
ilisarnautivut iperångilavut. igdlar-
sarneK nuénårsarnerdlo nuånare-
Kåvut. taimaingmat ingmivtinut tai-
ssarpugut nipilerssorumatut socialisti-
nik.
angutip inusugtup nuånårniartarfit
amerdla-Kissut 'Havanname sule ang-
matinøKartut ilånut dngerdlåpånga.
sutorniartarfit kussanaKaut ilait u-
nuame angmassartut erKigsisimårnar-
dlutik. alikusersuissut pikoreKalutik
nerissagssatdle imigagssatdlo nersu-
gagssaunatik — tamåkume Cubame
amigautigineKaKigamik.
' inusugtut kiangmik kugtuinångor-
dlutik igdlartuinauvdlutigdlo cha-cha-
chårtut takunarput kommunistit kom-
munistiussusermingne erinarssutåta
„internationale“p erinå Kitatigalugo.
Cubame Machadosit — Cubame ta-
manit erinarssutiginøKartartunik eri-
narssortartut — ilåt issigingnårtitsi-
ssarfingmut pigsina« Ka«ivoK calyp-
sortutut erinarssutigalugo cubamiut
nuånarivdlualersimassåt ilåtigut ima
OKauserta«artOK: — 'kinauvunga? so-
cialistiuvunga. kina atåtagåra? Fidel
atå'tagåra. kina åtagåra? Lenin å-
tagåna.
anorerssup kingorna
anorerssuaK „Flora" Cubame ajo-
KusérujugssuarpoK. tåussuma ukiarme
oktoberime ajut6rtitseru.iugssuarnera-
ta kingunitsiånguanit sut tamangajag-
dluinarmik amigautigineKalerdlutik.
nunap dngmikortortåne Oriente-me
nautitsissarfit atorsinaujungnaiussa-
vigdlutik aserorterput. anorerssup u-
lerssuartitsineranit naussorigsaissut
-nerssussuautait 20.000 sivneKartut ipi-
tinøKarput, månigit punerdlo mérKa-
nit inusugtunitdlo taimågdlåt pine-
«arsinaulerdlutik, avdlanit tamanit
pineK ajornarsivdlutik — åmåtaoK
neriniartarfingne sutorniartarfingnilo
citigtarfiutigissune.
jutdlimut agdlåt nerissagssat imi-
gagssatdlo amigautiginøKartorujug-
ssuput; cubamiutdle Kangatutdle nuå-
■.lårtigiput.
akunitarfigssuame kussanarsågao-
Kissune amerikamiut sanårisimassåine
matuma sujornagut imungmik tungu-
sungnitsumigdlo kugtutut OKautigine-
Karsinåungikaluardlutik punermik
whiskymigdlo nåmagtumik pigssarsi-
viusinaugaluartune måna uvdlåkor-
siutigineKartartut tåssa grapefrugtit
ananasitdlunit, igfiaK^KaKortoK pune-
KéngitsoK sikalågaK cubamiutdlo kav-
fiat. uvdloKerKanut nerineKartarput
értanit supiliaK, KaKorterKasut ugi-
nagkat sikatatdlunit, nøKimineK auli-
sagaminerdlunit, igfiaK-KaKortOK si-
kataK puneKångitsoK nautsivingmilo
nautitat ikigtuararssuit. akunitarfit
måna rusit, kineserit kommunistitdlo
avdlat teknikerinit takornariartuinit-
dlunit iniginøKarneruput. teknikerit
kommissariatimit ingmikut itumit ne-
rissagssanik avdlanigdlo ingmikut pi-
ssagssaKartineKarput, cubamiutdle pi-
sin'aussåini't avdléussuteKangångitsu-
nit. nunane avdlane nålagkersuissut
sivnissåitut autdlartitat ingmikut pi-
ssagssaKartitaugaluarput, pissagssa-
migdle amerdlanerssait nangmingnér-
dlutik nunanit avdlanit piniartaria-
Kartarpait.
pingussat jutdlimut
kigdlilingmik tunissat
czekoslovakiamiut imialiåt cuba-
miutdlo romiat vermouthiatdlo avdla-
nik pigssailøKineK pissutigalugo imi-
garinøKarnerulersimåput. atissat kig-
dlilersugåuput, skot amigautigineKar-
dlutik, arnat iluatigut atissanik ukiu-
mut atauslnarnik pisisinåuput, åmalo
bluse atauseK skotdlo igdlugit ataut-
sit taimågdlåt pisiarisinauvdlugit. a-
ngutit ukiumut pisiarisinauvait ilug-
dlit mardlu'k, iluatigut atissat ataut-
sit skotdlo igdlugit atautsit .atissat
(jakke Kardligtalik) 85—120 pesosinik
akeaarput. tåssa amerdlanerit Kåumå-
musiåtut akøKarput. taimaingmat så-
ku tujungikaluartut amerdlaKissut uv-
dluinarne såkututut atissatik atuga-
rait. pingussat kigdlilersugåuput,
jutdlimutdle mérKat tamarmik ingmi-
kut pingussanik sisamanik pisiagssa-
Karsinauniåsangmata agdlagartat pi-
nguarsissutigssat ilaneKarsimåput.
Cubame niorKutigssat issertortukut
tuniniarnøKartarnerat månåtaoK pi-
ngitsorneKarsinåungilaK, OKautigine-
«arpordlo skot igdlugit atautsit 100
pesosinik akilerdlugit issertortukut pi-
siarinøKarsinaussut, månigit atauseK
30 centilerdlugo pulukivdlo neKå kilop
KerKanut pesosinik arfinilingnik aki-
lerdlugo.
cubamiut Kangale neKingersorujug-
susimåput, månale sunik tamanik 'tai-
ma ajorssauteKartigileramik aulisa-
garpagssuit erKamingne pissarineKar-
sinaussut nerissarivdlualersimavait.
Cubame kilisautit angisut 30 pigine-
Kalerérpu't, avdlatdlo 36 måna sana-
neKarput. kilisautit amerdlanerssait
Havannap kitåne rusit umiarssuali-
viånut itikitåsangatineKarput.
igdluliarparujugssuit
Fidel Castrop isumaKataisalo måna
angnerpåmik isumagissåt tåssa igdlu-
liortiterneK.
Havannap kangiane Santiago de Cu-
bamilo, Orientip isuata igdlua’tungå-
nitume, igdloKarfit nutåt sanaortorfi-
.ginøKarput. Havannap kangiane ig-
dloKarfigtåmut nutåliaoKissunik ig-
dlulingmut ilaKutarit 10.000 sivneKar-
tut matuma sujornagut ajordluinar-
tune najugaKarsimagaluartut nugter-
simalerput. tåssane igdlut Kuleringnik
tculinik initaKartarput éssigingisitar-
tunik KalipautøKartinøKartut atorto-
rigsåKissutdlo, sordlo mérårKanut
paorKingnigtarfigdlit, børnehavigdlit
nutåliaoKissunigdlo niuvertarfigdlit.
sulissartu't igdlune tåukunane naju-
gagdlit akigssarsiamik avingnerrsa ku-,
lingat inøKarnermingnut akiliutigi-
ssarpåt.
akigssarsiakinerit Kåumåmut 85
pesosinik akigssarsissarput, avguaKa-
tigigsitsinermilo akigssarsiaK Kåumå-
mut 135 pesosiuvoK.
Havannap erKåne igdloKarfigtåK
betonimit sanauvoK igdlut kussana-
Kalutik. Cuba sule taima pitsutiging-
mat ilimanaraluarpoK baråkinik sa-
naortortoKarsimåsasisoK — baråkinig-
dle sumilunit takugssaussoKångilaK.
------------------------
Fidel Castro angisunik
anguniagagssisimavoK
iliniarnertoK 31-nik ukiulik Fidel
Castro ukiut tatdlimat Kångiutut
Cubame nålagkersuissunut ersigi-
neKaKissunut ajugauvoK, silarssu-
armiunit amerdlanemit akuerssor-
neKardlune. cubamiut naKisimane-
«artut 6 milliuniussut oKiliatdlag-
put, præsident Batista nålagker-
suøKatailo Kimåtitaungmata. sivit-
sungitsoK påsineKarpoK nålagå-
ngortoK Castro inusugtoK imåinåu-
ngitsussoK. amerikamiut mikingit-
sumik uivssumiput Fidel Castro
rusinut igdliungmat, Amerikavdlo
ikigdleKarfianut taima Kanigtigi-
ssume kommunistitut ingerdlatsi-
■niarnera amerikamiunit iluarine-
KångeKaoK akornusersorneKardlu-
nilo.
1962-ime amerikamiut påsivåt,
rusit Cubame angnertunik rakete-
Karfiliulersut, taimaingmatdlo ait-
såt pissutsit ånilånganarsivdluar-
put. silarssuarmik tamåkissumik
sorssungnigssaK årdlerinarsivigka-
luarpoK Castrop Kagfarusungnera
pissutigalugo. amerikamiut sorssu-
tinik autdlartitsiput Cuba kaujat-
dlagdlugo, raketitdlo Cubamit Ki-
maguneKarnerata kingornagut Fi-
del Castro nålagkersuissuilo ame-
rikamiunit akerartortumik pissu-
seKarfigineKarsimåput. pitsussuseK
sule Cubame malungnaKaoK, rusit
kineseritdlo nåkingningnerat cu-
bamiut isumavdlutigissariaKardlu-
go. avisiliortutdle Cubame ajor-
nartornerup nalåne igdloKarfit pi-
ngårnerssåne Havannamitut nalu-
naerput, Castro sule cubamiunit
tapersersorneKartoK, avisiliortutdlo
OKautigåt amerikamiut akuersså-
nginerat pissutausimassoK cuba-
miut ingmingnut Kanigdlinerune-
rånut, uvdlumikutdlo ugpemarsar-
neKarpoK cubamiut Castro nålag-
kersuissutitdlugo pitsujuåinarusu-
ngitsut.
OKartoKarsinauvoK Castro iluag-
titsivigsumik ingerdlatsisimassoK.
såpåtit akunere mardlugsuit Kå-
ngiutut Krustjofimut Moskvamut
tikerårpoK, uterdlunilo angussa-
Kardluarsimavdlune. rusit uvdlor-
mut kruninik 7 milliuningajangnik
Cubamut ikiuteKarput, tamatumu-
ngalo taortigssatut Fidel Castro
neriorssuisimavoK rusit igdlersoru-
mavdlugit kineserinik sa-Kitsaute-
Karneråne. månåkut cubamiut Eu-
ropame pisiortorput. busit 400
Englandimit pisiarineKarput, kili-
sautit Spaniamit Kimugtuitsutdlo
Tysklandimit kitdlermit. amerika-
miut kigsautigingilåt niorKutigssa-
nik maskinanigdlo Cubamut tuni-
ssaKartoKarnigsså, taimåitordle
månamut tamåna amerikamiut a-
kornusersinausimångilåt. Castrop
pisiortornine nanginarpå, Eng-
landimilo niuvertut soKutigingilåt
aningaussarsiagssatik kommunisti-
nit pisagaluarunikitdlunit.
månåkut Castrop Cubame ajor-
ssarnigssånik pasinartoKångilaK.
aperKutauginarpoK aningaussar-
siorneK pugtåsinåusanerå avatåni-
ngånit tunissutinit. Castro ajornar-
torsiuteKaraluardlune nimanit av-
dlanit alapernaisernøKarpoK, isu-
maKartoKardlune Amerikame ku-
jatdlerme nunane Venezuelame Pa-
namamilo pikigtitsiniartarnerit pi-
liarigai. pasinauteKarportaoK Afri-
kap avatåne KeKertame Zanziba-
rime pikigtitsissut cubamiut su-
ngiusarneKarsimassut. Castro i-
nugtaminit amerdlanemit tatigine-
Kartitdlune neriutigssaKarpoK Kut-
dlersauginarnigssaminut. imåisi-
nauvordle ima angnertutigissunik
anguniagaKalerumårtoK ingminut
artugkersinåusavdlune.
ano.
— >
Svendborg A. E. SØRENSEN REDERI
17