Atuagagdliutit - 09.04.1964, Blaðsíða 8

siamtsuliorneK
parti
una Inuit-partimut akissutitut, teleingeniør Eigil Heckscherip
agdlagå, A/G nr. 2-me KavdlunåtumaK ilånguneKarsimavoK.
kalåtdlisortå pineKarsimångingmat landsrådimit uparuarneKar-
simavoK igdluinarsiornertut. OKautigineKarpoK agdlagaK tå-
ssaussoK partimut akissutit pitsaunerssåt
januarip 9-åne Inuit-partimik aut-
dlamissut sujugdlermérdlutik tama-
nut angmassumik tutsiuput, partip
sujulerssortai nalunaeruteKardlutik
partip sujunertånik inatsisainigdlo.
partip anguniagai sule erssencigsu-
mik OKautigineKångitdlat, ilisimane-
Karérsutdle tungavigalugit isumaKar-
tariaKarpoK, parti ilatårtusagpat i-
luamérsumik erKarsartarnermut a-
kerdliussumik pissoKarumårtOK, tå-
ssa parti piårtumik sujungnaersitau-
jumårdlune.
sordlo ersserKaringitsumik OKauti-
gineKarpoK partip kikunutdlunit atå-
ssuteKarniånginera. partip inatsisai
anguniagailo åma angnerussumik på-
sinartoKalersitsingitdlat. atautsimi-
nerme taineKarpoK parti folketingi-
me ilaussortaKalisagpat ilaussortag-
sså taiseKataussasångitsoK Kalåtdlit-
nunånut tungassuteKångitsut aulaja-
ngivfiginiarneKalerångata, taimanile
atautsiminerme aperKuteKarfigineKa-
raluarmat parti KanoK agtumåssute-
KartigisanersoK pissortanut, nangmi-
nérdlune soKutigissanut politiklkut-
dlunit partinut avdlanut, akissute-
KarfigineKångitsorpoK.
tusarKajangneKarsimangmat nåla-
gauvfingme atorfigdlip nuimassup
parti autdlarnerneKalermat akuer-
ssordluarsimagå, taimatutdlo tusar-
KajangneKarsimangmat partip folke-
tingimut piukusså politikikut Kagfag-
tlniarneKartoK, ajungisagaluaKaoK
taimåitoKarnera taimåitoKångineralu-
nit ilumut påsisavdlugo sujusingne-
russukut.
partinut avdlanut atåssuteKångl-
nigssaK erKarsautigigåine, partip i-
natsisaine § 2-me agdlagsimassut nå-
pertordlugit isumaKarnarpoK, parti-
mut avdlamut ilaussortaorérsut I-
nuit-partimut måtuniarneKéngitsut
Kalåtdlit-nunåne avdlanik partéKa-
lersinago. tamånåinardlunit pigalua-
råine ånilångatigissariaKarpoK Inuit-
parti taimatut ilaorKuniångmermigut
aulajangersinåussuseKalemaviångit-
SOK.
SmåtaoK partip inatsisinut tunga-
viussunut pissusia ersserKaringilaK.
inatsisaitsuniarnersunukua avdlau-
nersutdlunit? aperKutigineKaraluar-
mat nukigtunerussup pisinautitauv-
fia partip akueriniarnerå nukigtune-
russoK nålagauvfiusagpat, tamåna a-
tautsiminerme akineKéngitsorpoK.
partip iluamérsumik erKarsartar-
nermut akerdliunera imatut navsuiar-
neKarsinauvoK. Inuit-partip autdlar-
nerneratigut partéKarneK Danmarkip
avangnardlersåne erKuneKarpoK. tai-
maingmat ilimagissariaKarparput
Danmarkime partit avdlat Kalåtdlit-
nunåne sivnissoKarnialisassut. tai-
mailiortariaKarput uvagut kalåtdlit
Kinersissut pissutigaluta, månamut
politikikut assigingisitsivfiusimassut.
politikikut Kinigagssångortitut måna-
mut Kinertarsimassavut inugtai tu-
ngaviginardlugit. Inuit-partip suju-
nertarissai Kimerdlusagåine partip k1-
nigagssångortitai avdlatdlo Kinigag-
ssångortitut ingmikortineKarslnåu-
ngitdlat, tåssame partimut ilaussor-
tat ilaussortåungitsutdlo Inuit-partip
anguniagai isumaKatigissutigivdlui-
narmatigik.
sordlo taineKarérsoK OKautigine-
KarpoK Inuit-partip sivnissugssai fol-
ketingime taisseKataussarniångitsut
aperKutit Kalåtdlit-nunånut tunga-
ssuteKångitsut pineKarångata, folke-
tingimutdlo ilaussortap avdlatut ilio-
rumårnigsså Kalåtdlit-nunåne inung-
nit ilimagineKarunångilaK. månile i-
nuit såriarfigssaKartariaKarput folke-
tingimut inuitdlo sivnissoKarfinut
avdlanut inungnik ajunglnerussunik
Kinersinigssamut. isumaKarpungåtaoK
kalåtdlinut nalerKutingitsoK inatsisi-
liortune sivnissoKåsagåine nunap i-
nungorfiup ilainut avdlanut soKUti-
gingningitsunik, Danmarkimutdlo ta-
marmut tungassut sangmineKalersit-
dlugit erKarsarsinéungissutsimingnik
tåkordlissartunik akuliunavérsårner-
mikut.
partit avdlat kalåtdlinik Kinigag-
ssångortititsisinåuput Inuit angunia-
gaisa tusångunarsinartut saniatigut
torernerujugssuarmik isumaKarfi-
gingnigsinaussunik Danmarkime a-
perKutit. politikimut tungassut pingå-
ruteKartut pivdlugit. taimaingmat
Danmarkime partit maunga erKune-
KartariaKarput Inuit-partilo akiorne-
KartariaKardlune sujungnaersitaune-
ranik kinguneKartumik.
partimik autdlarnissut arfineK mar-
dluk nersortariaKartumik suliniarsi-
måput partimik piviussungortitsiner-
mikut. tåukunånga arfineK mar-
dlungnit ingmikut Jørgen Fleischer
taissariaKarpoK, autdlarnéKatauner-
migut navianartorsiortilersimangmago
Atuagagdliutine årKigssuissutut ator-
Kangerdluarssorutsime Centraltankanlæget i Færingehavn
oliausivit Pingårnersåt
DET GRØNLANDSKE
OLIEAKTIESELSKAB
Kalatdlit-nunane
oliamik pigingneqatigit
fine. autdlarnissut nersornartuliåt u-
naujumårsimavoK partéKarnermik
Kalåtdlit-nunånut erKussinerat. par-
tiat toKujumårpoK upineKåsananilo,
taimailissoKarumårmåme Kalåtdlit-
nunåne pissutsit pissusigssamisoriar-
tornerat Danmarkivdlo ilainut avdla-
nut naligititaujartomeK peKatigalugo.
Eigil Heckscher,
Nuk.
agdlagaK tåuna ima akissuteKarfi-
gineKarpoK atåne ilångussamik:
erninaK nalunaersinauvunga Inuit-
partip folketingimut Kinigagssångor-
titaKarnigssånik tusatsiagaussoK tu-
ngaveKångitsoK. atautsiminerme er-
sserKigsarneKarpoK parti tamatumu-
nékut isumavdluångitsoK. partip Dan-
markime partinut ataniångineranut
tungatitdlugo ersserKigsarneKarpoK
kigsautigineKéngitsoK Danmarkime
nangminerme politikikut suliagssanut
pingårtunut akuliunigssaK, pingitsor-
tiniarneKarmat partip aulajangissu-
ssalersinaunigsså. naluneKångilaK ta-
måna Danmarkime partit nuånari-
ngikåt. Danmarkimile partit nunav-
tinut akuerssårtuarsimåput, Inuit-
partivdlo neriutigå taimåitoKarumår-
tortaoK parti folketingime sivnisso-
Kalisagaluarpat.
parti inatsisaitsuniartungilaK. angu-
niarpå inatsisit tungaviussut pisinau-
titsinerat nåpertordlugo kalåtdlit
Kavdlunånut naligititaussumik pine-
Kalernigssåt. hr. Heckscherip aperKU-
tigå partip akueriniarnerå nukigtu-
nerussup pisinautitaunera, nålagauv-
fik nukigtunerusagpat. nålagauvfik
månamut nunavtine nukigtunerpau-
simavoK sule KaKUgorssuarmut tai-
måitoKaratdlåsasimavoK, Kularnar-
pordlo nunavtine partip avdlap suv-
dlunit akueriumasinåusångikå nåla-
gauvfik nukigtunerungmat.
Inuit-partip akerd) eringitdluinarpå
månimiut avdlanik Inuit-partip siv-
nissorilerumågagssainit torernerussu-
nik sivnissoKåsagpata, hr. Heck-
scherivdle ilisimassariaKarpå „Inuit
anguniagait tusångunarsinartut" ka-
låtdlinit susupagissagssåungitsutut i-
ssigineKarmata. hr. Heckscher Dan-
markimit suliartordlune aggersitau-
vok, taimaingmatdlo ilungardlune
kigsauteKarsimångisåinarunarpoK
Kavdlunåt kalåtdlinit atugarigsårne-
roKissut nalingånik pineKalernigssa-
minik, tåussumame kalåtdlit atugait
misiligsimångisåinarpai.
Ulrik Rosing,
Nuk
KNAPP-ip aningaussanik
pigssarsiniarssarinera
tunissat akisa 1 procentiata unerartmeKarnigsså landsrådip
ingmikut itiunik atautsiminerane sujunersutigineKaririgtoK ★
landsråde sujunersumut ilalerissoK, ilisimavdlugule sujuner-
sutip atulersineKarnigssånut inatsisiliornigssaK ajornakususa-
SSOK
KNAPPip nutåmik åndgssussivigi-
neKarnigssånik pilerssårutit piviussu-
ngortineKésagpata pissariaKarpoK kå-
tuvfiup månamit amerdlanerussunik
aningaussaKalemigsså. aulisartut pi-
niartutdlo tunissaisa akisa 1 pro-
centiånik unerartitsinigssaK 1962-ime
KNAPP-ip atautsimérssuamerane
sujugdlermérdlune sujunersutigine-
KarpoK. kåtuvfingme forretningsføre-
rip Alibak Josefsenip sujoma lands-
rådip atautsiminerane sujunersutigå
taimatut årKigssussinigssaK inatsisiliu-
neKarKuvdlugo. sivisujåmik OKatdli-
nerup kingorna landsrådimut ilau-
ssortat isumaKatigigput sujunersuti-
gineKartoK KGHip KNAPPivdlo ki-
simitdlutik nåmagsiniartariaKaråt.
inatsisiliorKårtariaKarpoK
landsrådip ingmikut itumik
atautsiminerane erKartorneKartoK
sujunersutigineKarKigpoK, tamatu-
muna Erik Egedimit erssernigsai-
ssumit tunissat akisa 1 procentiå-
nik unerartitsinigssaK inatsisitigut
aitsåt pisinaussoK. inåssutigå suju-
nersutip landsrådimit ilalerneKar-
nigsså aulisartut piniartutdlo a-
ningaussauteKarfingmik pilersit-
sinermikut matuma kingorna su-
livfigssualiaussartugssanut ang-
nerussumik aulajangéKatausinau-
lerdlutigdlo akissugssaonatauler-
niåsangmata.
Jørgen Olsenip apemcutigå KGH
åima KNAPP erKartomeKartume «a-
inoK laragiussiaKarltfgisiimanerisuit.
Alibak Josefsen nalu.naerpoK
KNAPPiip KGH-rne, danskit aulisar-
tut ipeacatigigfiine Kalåtdlliiit-irauinåtalo
miniisteriaKarfiane sulissut OKaloKa-
tigissarsimrøgai, tamanitidlo disuimiagi-
newarto«: å FKigssussim eK atulisaigpat
iinaltetisilloiTKårtariLaiKartOK.
isujuliigitaiBisiUip OKaiutigå Kalåtdlit-
nunåta mimfeteriaKarfiata neriorssu-
tigisiimagå inatsisiigssiaK erjcartonne-
■Karbut itoK pilersiniardJiugio dKåbåru-
imavdlego Kalåtdl'it araunåne 'inutig-
iSisarsionneK pivdlugo ilnateisip iniutå-
imilk åncigssuneKameira ihiagtitdluigo.
iniaitsit taiineKartoK 1964/65-ime niutå-
tmik åriKiiigBsuneKartugssauvoK, dlima-
igissariaKardtonile 1966-ime aitsåt rta-
måna piumårtOK.
Anthon Petersenip issonniartorsiorpå
siujunerøut iniu'tåK avdlångortiineiKarsi-
massoK peKatigigfingnut atausiåkå-
ruut nagsiuineKarKåirsimåogiingmiait tåu-
ikunaine .akuerssissultigineKarKånniiå-
sagaluarmat, ersserKigsarpålo sujuner-
sut isujO'rnia laikerdlerimeKartoK suju-
nersuitigiinercarimat 'amiragaussat pig-
.sisarsiiarinieKarbugssat agfa'it KNAPPip
sivnerilo peKatigigfit iatausiålkåt pi-
issåsagaiit.
unerartitagssat 40 procenté
aningaussauteKarfiup pisavai
sujunersumik sarKumiussinermine
Erik Egedip cncautigisså Alibak Josef-
senip oKautigericigpå: tunissat akisa
4 promilliat aningaussauteuarfingmut
kingorna atulerumårtumut unerar-
tineKåsassoK. Anthon Petersenip issor-
nartorsiornera pissutigssatcånginerar-
på oKarame hovedbestyrelsimut ilau-
ssortat pisinautitaunertik maligdlugo
iliorsimassut sujunersut avdlångorti-
lårdlugo sarKumiuteruingniardlugo
aulajangeramik.
Peter (Heilmiamin oKarpoK 1 procemtip
40 procemltiata uinerantmeKarineragu't
arailnigaiussiaorteKarfiingimiik pilersitsi-
-nigssamik ®uju;nersuttip kimgumerigå
anglujniaigkap landsrådimit Kanglainit
anigineruissum'ik tolemeKarsimauler-
inera. KålåtdlitHnuinåta ministeriaKar-
fia KiiniuvigissariiaKarparpuit siuliag-
ssaK tuaviutdlugo suliarerKuvdlugo.
PÆnIisarbuit ipiiniartultdlo 1966-iimut utar-
iKissariaKångiitdlat, OKarpoiK, tamø'tu-
'manilo Elisabeth Johamsenimit Hans
Lyngemitdlo taperserneKardlune.
lairudsrådilp ndvalige piilersipå Erik
Egedemit, Alibak Josefsenimit, An-
thon Peterseniimiilt suijiuliigbaTSSUimiitdto
ilauvfigiineKartoK. udvalgiimiut ilau-
issortat KNAPPiip hovedbestyrelsianik
handelginspektørimigdlo atauitsiimé-
rcateKarsimåput nalumaerumilo OKau-
tiigissaisa llagalaigo sujunersut encar-
tusslssuserissuinit siulli'arerKiingineiKåsa-
ssok. inatsiilseKamerimut tungassut
ajornakusortut nåmagsiniarKågag-
ssaiuigailuartat sujuinersut aiussa/ro
landsrådiip atautsimlniigssåne sanKu-
imfuin'øKarKisaoK.
sujunersuitip ipiviussungontiineiKar-
.ndgssåniult aikomutit angnerssaråt pe-
'Katigigfingmut ilaussortåungitsut itu-
inissamilk akisa 1 procentiånilk arsår-
neKartamigssåiinut plmgiiibsailisimåu-
ngineK. Kalåtdlit-nunåne aulisartut pi-
iniiabtutdlo tamanmik KNAPPimut
iljaussortauga'kiiaripata sujunersut
KNAPPiimit KGH-imiltdito måmagsiine-
Karsm'åusagaluatipoK, avatånibut laiku-
liuoagi't.
FISKEFARTØJER
KØB OC SALG
Søger De fiskefartøjer i størrelsen fra 5 til 100 ton. har vi specielt til salg fartøjer
i denne størrelse. Skriv efter vore salgstonnagellster med tilbud.
Kontrahering af nybygninger fra landets bedste værfter. VI ordner alle lånesa-
ger 1 forbindelse med nybygning.
AULISARIUTIT pisissarnex tunissaKartarnerdlo
aulisariutigssarsioruvit 5-init 100 ton-lnut anglssusllingnik angatdlatinik taima
anglssusilingnlk ingmikut tunissagssaKarpugut. tunissaKartarnermut agdlagartat
nalunaerssutitagdlit piniarniåkit.
umiarssualiorfit pitsaunerpårtålnit nutåliagssat IsumaKatigissuteKarfiglssarpavut.
taorsigagssarsinernut tungassut tamaisa iluarsartutarpavut, nutålianut atatitdluglt.
Firma N. B. FER Dl NAND SEN
GILLELEJE — TELF. 150 ‘
8