Atuagagdliutit - 03.12.1964, Page 13

Churchill 90-ilivoK
nålagkersuissunit inussunit suniuteitarnerpåK V-ussamik sikår-
ssuarmigdlo ilisarnautilik — sorssungnerssuarme kingugdler-
me KutdlersaK
sir Winston Spencer Churchill —
amerdlaKissunit nålagkersuinermik
sujuneKardluartutut nautsorssuneKar-
tOK — novemberip 30-åne 90-inik u-
kioKalerpoK.
kdumatit ardlaKdngitsunguit matu-
ma sujornagut aitsåt nålagkersuini-
kut sulinine taimaitipå, ukiut 64-it
matuma sujornagut inatsissartut ar-
dlånut underhusimut Kinigaoncårner-
minit måna tikitdlugo inåssunit sila-
miut oualugtuarissaunerdne inungmik
tåussumdnga pingåruteuarnerussoKar-
simångilaK.
sorssugtartutoKaK naggatågut pisi-
naujungnaerame tunuåinarpoK. 1962-
ime Monacomitdlune akunitarfingme
nåkarnermine sivfissame napineragut
pitsordlugtungorpoK uvdlui'narnilo
inunermut akuliusimavatdlårung-
naerdlune. angut KanganisaK avdlå-
ngortugssåungitsoK peKisimavoK ku-
marsimavdlunilo, issaisale umaring-
nerat sule tåunauvoK.
Churchillip sdkututut, sorssungner-
milc tusagagssiortutut, nålagkersui-
ssutut, silamiut oKalugtuarissaunerå-
nik agdlautigingnigtartutut, k dlipai-
ssutut iliniarfingnilo angnerne ilini-
artitsissutut inunera OKalugtualiarpa-
sinarpoK. avdlat tamarmik utorKaliv-
dlutik atorfingmingnit tunuaralerfid-
ne angutitut suliagssane, tuluit nåla-
gauvfigssuåne Kutdlersaussutut, tigu-
vå silarssuarme sorssungnerssuit åipåt
autdlartitordlo.
Churchill inunermine suliarissag-
ssame pingårnerssånut KaerKuneicar-
Pok majip Kulingane 1940 Hitlerip
Holland Belgialo tiguarmagit. taima-
nikut 66-inik ukioKarpoK.
uvdloK tåuna Neville Chamberlain
nålagkersuissuilo konservativiussut
tunuarput. Churchillile kåmagtorne-
KarpoK sorssungnerup nalåne nålag-
kersuissugssanik pilersitserKuvdlugo,
taimalo silamiut OKalugtuarissaunerå-
ne ilungersuanarnerpåt pineråne i-
nuiaicatigit tuluit Kimagsartuarpai su-
julerssordlugitdlo ajugaunermut av-
Kutigssiutdlugit.
inårdlugo. såkututdlo nålagagssåtut
atorfinigtineKarnerme kingorna såku-
tut Kimugsersartut regimentisa sisa-
månut ilångutineKarpoK. Indiamilo
sivisujåmik sulivdlune.
1898-ime såkutoKatigit avdlat ila-
galugit SudanimlpoK, tåssaninermine
silamiut OKalugtuarissauneråne ki-
ngugdlerpåmik hesterdlutik såssussi-
nerit ilauvfigisimavai, tamånalo ing-
minik atuagkiarinermine sujugdlerme
„ukiut inusugfit“-mik taigutilingme
nuånersumik agdlautigisimavå.
Sudaniminermine sorssungnermik
tusagagssiortutut sulilerKårpoK. tama-
tumalo sujornagutdle atuagkiortutut
autdlarterérsimavdlune, atuagkiarisi-
mavdlugit Indiame sorssutarnitik
„The Malakand Fieldforce", oKalug-
tualiardlo „Sacrola". atuagkiaisa OKa-
lugtualiat tåuna kisiartatuaråt, måna
puiugaorérsimalersoK.
Sudanime sorssugtarnitik „The Ri-
ver War“imik taiguserdlugit atuagki-
arisimavai, tamatumalo kingornagut
sorssungnerssuit mardlutitdlugit OKa-
lugtuagssartait agdlautigisimavdlugit
1899-ime boerit sorssungnerat aut-
dlartingmat Af rikap kujatånut aut-
dlartineKarpoK sorssungnerme tusa-
gagssiortutut boerinit tigussaugatdlar-
titdlune tåukunångalo Kimågatdlar-
titdlune Tuluit-nunåne nuånarineKar-
tupilugssuångorpoK 1900-milo under-
husimut konservativit ilaussortåtut
Kinigauneranut tamåna pissulångitso-
runarane.
Gallipolime iluagtitsmgineK
konservativinut ilaussortaunera u-
kiunik pingasuinarnik sivisussuseKar-
poK tåssa 1903-ime liberalit partiånut
ilaussortångorame 1906-imilo nunasi-
aKarnerme ministerip tugdliatut ator-
finigtineKarpoK.
taimailivdlune tuluit nålagkersui-
ssuisa akornåne sulineK nagdlerne-
KarsinaujungnaertugssaK autdlarti-
Pok, ukiutdlo ingerdlanerine OKarsi-
nauvugut ministeritut atorfit tamaisa
avKusårtorsimagai.
1908-me Churchill Clementine Ho-
zierimut katipoK, tdssdngalo sisama-
nik Ki tornartårdlune: avisiliortOK
Randolph paninilo Diana, sujorna to-
kussok, kisalo Sarah Mary-lo.
sorssungnerssuarme sujugdlerme
Churchill såkutune imarsiortune mi-
nisteriuvoK, perKUSsineratigutdlo sor-
ssutit piarérdlumartmeKarsimåput,
sorssungnerdlo autdlartitoK nalunae-
rutigineKarmat piårtumik akiutineKa-
lerdlutik.
Churchillip sorssungnerssuarme su-
jugdlerme suniuteKarnera OKatdlisigi-
neKartaKaoK, pingårtumik sujunersu-
tigisimasså Gallipolimut såssussineK
iluagtingitsormat.
sujunersut tåuna tamanit taperser-
neKarsimagaluarpat silarssup OKalug-
tuarissaunera avdlatut pissuseitarsi-
måsagaluarpoK. sorssungneK sivikit-
dlisineKarsimåsagaluarpoK kisalo ama
rusit mumisitsinerssuat akornusersi-
måsagaluardlugo, mumisitsineruvdlo
tamatuma månamut suniutigissai pi-
ngitsortisimåsagaluardlugit.
kisiånile såkutut nålagarssuisa pi-
lerssårutaussoK tamåna iluaKutigssa-
Karsoringilåt, Kåumatitdlo Kulingiluat
kinguneKångitsumik ilungersuavdlune
akiuterérnerme, inuitdlo milliunit
kuartisa inunerånik naleKarérsordlo
iligit såkutue tunuarput tyrkitdlo ki-
simik akiutulerput. tamånalo kuku-
lugtorneK OKartugssaussunit akisu-
nårneKaKaoK, admiralit mardluk a-
torfingmingnit tunuarput generalitdlo
sisamat soraersineicardlutik Chur-
chillilo såkutunut imarsiortunut mi-
nisteriunerminit tunuarpoK.
nikatdlortugssåungitsoK
1920-kut ingerdlaneråne Churchill
ministerisut atorfit ardlagdlit tigumi-
ssarissarpai, 1929-mitdlo 1939-mut i-
natsissartunut ilaussortåinartut tunu-
arsimårdlune sulivoK, taimåitordle
Kasujuitdlune ilaussortaKatimilo Kat-
sutinagånik fascistit Europame er-
Kigsinermik akornusersuinerat OKalu-
seriuartardlugo.
1939-me navianartorsiorneu piler-
mat åmalordlugo såkutunut imarsior-
tunut ministeringortineKarpoK, ukior-
dle aniguinartoK 1940-me nålagker-
suissunut KutdlersangortineKarpoK
Tuluitdlo-nunåt silarssuarme sor-
ssungnerssuit dipane ajugautitdlugo.
nålagkersuissunut Kutdlersauvou sor-
ssungnerdlo nåvdlugo kisiartauvdlune
nålagkersuissunit tunudngitsortauv-
dlune.
Churchillip nikatdlujuissusia nalig-
ssaKångilaK tamatumunalo suleKatai-
boerit sorssungneråne
Winston Spencer Churchill inuvoK
novemberip 30-åne 1874 igdlussårssu-
arme Blenheim Castle-me, angajor-
Kåve tåssa Marlboroughime hertugiu-
ssok nulialo amerikamioK. Tuluit-nu-
nåne atuarfit angerdlarsimavfiutigi-
ssut akimanerpåt ilåne „Harrow“ime
atuarpoK, iliniarninilo såkutut nåla-
gagssaisa atuarfiåne „Sandhurst“ime
Skal De bo
Flyt ind og hyg Dem på Hofel Viking,
'det moderne hofel i den gamle ramme,
i billige vinferpriser, særpris for lang-
fidsophold indfil 15 maj 1964.
på hotel i
København
HOTEL VIKING - BREDGADE 65 - Ml 4550
evKiluisifsissartumik amermigdlo
Kitulisifsissarfumik errorit: uvdlu-
mimif ARDENA CLEANSING
CREAM afuleruk.
tu
Rens dybfvirkende og blødgør
huden: begynd fra i dag med
ARDENA CLEANSING CREAM.
MAGASINET
POSTBOX 2 . GODTHÅB . GRØNLAND
sa angumaniarsmaungitdluinarpåt. u-
ngasigsunutdlo sorssugfiussutigut a-
ngalanigssane merserissarnago iligi-
ssamik itutdlersarissånik OKaloKateKa-
rumagångame.
sorssungnerup nalåne Amerika sor-
ssungnermut akuliutingikatdlarmatdle
1941-me præsident Franklin D. Roo-
sevelt nåpisimassarérsimavå, tåunalo
suleKatigalugo igdlersoKatigingnigssaK
kingorna NATO-ngortoK aulajanger-
sardlugo.
ukioK 1942-me sujugdlermérdlune
rusit pissortåt Josef Stalin nåpipå,
sorssungnerssuvdlo ingerdlanerane
„angussuit pingasut" tåuko sujunerso-
Katigingniardlutik akugtungitsunik
nåpisimassarput.
toKo ersigingila
„auk tamaviårnerdlo, kiagungneu
Kuvdlitdlo kisisa neriorssutigssardka.
aperivuse politikerput Kanon inger-
dlava? tamåna ingerdlavoK Imdkut
sildindkutdlo piginåussuserput Gutip
uvavtinut tunissutå atordlugo sor-
ssungnikut. ajorssartitauvdluta tu-
nuåinarniångilagut. Frankrigime aki-
ukumavugut, tmane akiukumavugut,
narssane avKusinernilo akiukumavu-
gut — tuniutinarnidngilagut" —
påsigssåungiussartumigdlo nipikit-
sumik tusarnårtut Kaningnerit kisi-
mik tusåsinaussånik OKautsine ilavai:
„Kanordliuna iliorumårnerpugut —
savit igalåmernitdlo såkugssatut isu-
mavdlutigisinaussavut erKarsautigå-
ka“.
Churchillip inugtaminit sapissuseK
aulajåissuserdlo piumassarai, nangmi-
nerdlo tamatumuna inornerungitdlui-
narpoK agdlåt suleKatine Kaningne-
rit isumakulugtitardlugit, pingårtumik
ministerit Kutdlersåta igdlorssuata
Downing Street nr. 10-mitup Kalianut
KaKitdlune Kaertartunik nåkåtitsissut
issigingnålerångagit.
KinigaorKingilaK
KularutigssaugundngilaK sorssung-
nerup kingorna aussame sujugdlerme
Kinersinerme Churchill inuiaKatiging-
nit tulungnit pakatsisineKdsaKissoK
nangminek ministerit icutdlersdtut ki-
nigaunane sulissartut partiata pissor-
tå Clement Attlee uinigaungmat. 1951-
imile kingumut ministerit Kutdlersåta
igsiavianut ingitineKarpoK, tdssanilo
atorjeKarnerme sivnera tamåt kasu-
suitdlune Kitdlit Kangigdlitdlo påse-
Katigingnerunigssåt sulissutigigaluar-
dlugo — iluagtitsivatdlåranile.
Churchill upernåK måna tikitdlugo
inatsissartune ilaussortauvoK, ukiuni-
le kingugdlerne underhusimut tåku-
tikulavatdlårane. sukisaersauterpag-
ssuane sangminerulerpai, Kalipaissar-
dlune imamilo Akugdlerssuarme iki-
ngussuane umiarssuautiligssuaK græ-
keriussoK Onassis tigsiaKåtåKatigi-
ssardlugo, 1962-ime juli Kåumataugå
Monacome akunitarfingme nåkarnine
tikitdlugo, taimalo tamanut tamaunga
angalaKåtårsinaujungnaerdlune.
nuånarissaoKaoK
Churchill pissagterugtornerme na-
låne nuånarineKaKaoK. nangminerdlo
nuånarissarpå mersernartunik sulia-
KarnigssaK ilisarnautine — V-ussaK,
sikårssuaK Kåungussarssuardlo — a-
tordlugit.
sutdie tamarmik kigdligssaKarput.
kungip George arfernata 1945-ime a-
kimaningortiniaraluarmane hose-
båndsordenenimik — tuluit sancar-
miutaisa akimanerssånik tuniniardlu-
ne — tigujumångilå avdlamik „Order
of Merit“imik taorsinarKUvdlugo, tai-
malo inuinarnut ilauginarumavdlune,
underhusimilo ilaussortauginarumav-
dlune. aitsåt 1953-ime dronning Eli-
sabethimit akimaningortineKarpoK.
Hundested Motor Vk300
Vore motorer leveres nu med letmetal-
stempler. Det betyder stærkt forbedret
brændstoføkonomi, mindre forbrug af
smøreolie, betydelig kraftforøgelse og mi-
nimale rystelser.
motoriutivut måna tunini-
artalerpavut letmetalinik
stempelilerdlugit. tamatu-
ma kingunerai aningau-
ssat orssugssamut atug-
kat pitsaunerungårtumik
ilevKåmeKartalernerat,
oliemik atuinikineruler-
neK, angnertungåtsiartu-
mik motorip såkortuneru-
lemera sajugpilungnerit-
dlo mingnerpåt.
A/s Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
En G&J flødekaramel er den herligste opmuntring
og forfriskning, De kan give Dem selv — og andre!
kukarnåt G&j’ip sanåve tåssåuput Kimagsautigasat tu-
månguersautigssatdlo pisinaussatit avdlanutdlo tuniu-
sinaussatit pitsaunerpåt!
Fås
med
chokolade-
smag eller
med smag af
lækker, fed fløde i
60-stk. kartoner. —
G&J flødekarameller kan De
slet ikke undvære —
hav altid lommen fuldi
— alt øodt fra 1
— tåssa uvånga pissut
Kimagsautigssangnik
kaussarfingmiulerit!
pineKarsinduput sukulåti-
sungnialårtut imugsung-
nialårtutdlo pårtat
60-inik imagdlit.
kukarnåt G&J’ip sa-
nåve plngitsårsindu-
ngitdluinarpatit —
kaussarfingmio -
riudindkit!
2 »
5
c
Vs

1
13