Atuagagdliutit - 03.12.1964, Síða 26

tugtut toKutat amerdlagunångitdlat
ilimagincKarsimagaluaipoK tugtut 800 migssåt toKorarneKaru-
mårtut, ilimagineKalerpordle 600-nit amerdlanerungitsut kisi-
mik tOKuneKarumårtut
tamatumunga låpit pissutaunerar-
påt toKorainerup kingusinårpatdlår-
nera, sordlo septemberime tOKoraine-
Karaluarpat pitsaunerussumik inger-
dlåneKarsinaugunaraluarmat. toKO-
rainerup kigailaKutigineruvå tugtut
katerssoruminåipatdlårnerat, låpitdlo
oKausé maligdlugit toKorainerup na-
låne tugtut sermip kigdlinganlniarne-
rusassut.
tugtut salugput
uvdlune arfineK-mardlungne su-
jugdlerne tugtut 469-it toKuneKarsi-
måput. suliartortut Narssamérsut pi-
lagtussut uvdlormut 120—130 migsså-
ne suliarissåsavdlugit isumaliutigisi-
magaluarpåt, kisiånile tugtut kater-
ssoruminåipatdlårnerat pissutauvdlu-
ne suliarisinaussatik inordlugit tama-
tigordluinaK uvdlormut suliaKartar-
put.
uvdlut ilåne, pingårtumik toKorai-
nerup autdlartisimalernerane, tugtut
amerdlanåvigdlugit tikiuneKartaralu-
arput, toKutagssatdle ingmikortineKa-
rångamik ikigtuararssussardlutik. to-
Itivnerane tugtuteKarfingme pissortaussoK
John Eira tugtup toKutap saniane Keitar-
tOK.
KorarneKartut tåssauneruput tugtut
inusukåt Kanutigut utorKassånik ila-
ssardlugit. tOKorainerme nautsorssu-
tigineKarsimagaluarpoK 800 sivner-
dlugit tOKuneKarumårtut kisiånile
måna isumaKartOKalerpoK 600-t siv-
ningårnagit kisisa tOKusinaujumår-
dlugit.
manåkut Itivnerane tugtutigineKar-
tut 3000-t migssiliorpåt, toKoraissut
OKautigissåt maligdlugit tugtut toKo-
ragkat salugtusimåput ilåtigut agdlåt
tunoKartarsimanatik. tamatuma pi-
ssutigisinausså påsivdluarérungnarsi-
varput, tåssagoK tugtut neriniarfing-
me atautsime amerdlavatdlålersima-
gamik. kisiåne unerpåt salugkaluar-
dlutik neKeKaKissut.
tugtut pualanerumåt
tugtuleriartortitdlugit Narssamingå-
nit aggersitat arfineK-mardluput, pi-
lagtut sisamat, neKilerissut mardluk
formandiatdlo. umassut nakorsåt i-
kiortålo neKit ajoKuteKånginerinik
misigssuissuput. låpit Itivneranitut
manåkut pingasuput atautsimik ka-
låtdlimik inusugtumik iliniartOKar-
dlutik.
pilagtut Itivnerane ikiuterérunik
åtaga inusimavoK 1860-ip erKåne.
Ausiait kitikåniåne avangnåne Ma-
nitsume mérausimavoK. taimane Nag-
ssugtumut pulassarsimåput natårnar-
niardlutik tugtuniardlutigdlo umiåi-
nånguamik. tarKavanitdlutik Kavait
åma umiarpagssuit nunarKatigissarsi-
mavait inerinine tikitdlugo. soru-
name takussaKartarsimaKaoK, taiméi-
tumik méraunerma nalåne tanravå-
nga tikitartut takumaissarpait. ama
KilauteKarpoK sujugdliarssuit Kita-
tait atortardlugit. tarKavanigoK na-
tårniarfingme atautsimilitdlarånga-
mik silame unukut Kitåtartorssu-
put, ilagoK nuåneKaut.
tarKavanigoK natårnarniartarat-
dlarmata Kajåinarmik. natårnångoK
angisorssungmata avatarssuatik nag-
satarissarpait, nåtitsigångamingoK
avataertaramik. Kavait ilåt aulisar-
dlune natårnamut nusugtaussoK åta-
ma takusimavå talia sugssaujung-
naerdlugo.
ama tarKavane tulugsiortarsimåput,
aulisartut imertardlutik nunivfigissar-
simagamiko. sivisulårtumik najortar-
simangmatik OKausé ilikartarsima-
vait. uvanga angumeråra atfitama
autdlaiså tulungningoK pisiå, pang-
neruvngoK KUgtorånik akilerpå. aut-
dlait tåuna napissartuvoK Korulik.
nutaugame kussanarsimaKaoK, såku-
givdluarsimavålo puissinutdlo tugtu-
nutdlo.
sujugdliarssuit piniartorssusimåput,
ungasigsoK sapiuvfiginago Kitsigsu-
Narssamingånersut pilagtut ilåta tugto ågtorå
nangminerssortuvdlune tugtutilik
Håtta ikiortugssauvåt, ilisimaneKar-
tututdlo tåussuma tugtut 300 migsså-
ne toKutagssångortisimavai, Kularnå-
nguanit Kavunga Taseralik tikitdlu-
go ipuinarmik angalassarsimavdlutik.
angatdlavigissartagait ila milerpag-
ssuput, taigdlarme tåuna ilumorpoK:
kingugdliarssuit ila ilivse sujulise i-
nortalerpase.
ukiume sikunialerångat ilåne ilu-
ngersuassarsimaKaut, tåssa piniarniar-
dlutik åma pisiniarfiup tungånut, té-
ssa Ausiangnut pigunik aitsåt pisini-
arsinaugamik. ilåne silapilugssuaK si-
kuniarssuaK Kajåinånguamik angat-
dlavigissarsimavåt. åtaga oiraluasår-
tarpoK nangmineroK mérauvdlune si-
kunialerame åsit kigångaK kisime ano-
raulerpoK nivtailarssuane peKatigalu-
go uvfalugoK ukiutoKaK ungasigung-
naertoK sulilo piliarssuatik sivnilig-
ssugaluartut silardlugssuarmit tiki-
neK ajornardlutik.
aKagumut unukutålisassoK (jutdlia-
ralisassoK) iteriaKaut erssiminerame
sikuniarpatdlårane. angutitait nasig-
kamik aterdlutigdlo pikilerput pisi-
niarniardlutik Ausiangnut. pikigamik
taimak autdlarput. aKaguane aitsåt
tikiniarmata nangmingneK mérKat
nuånåleramik. Kåinat autdlartutdlo
uvdloK tåuna tåssa tamussingitsorput,
tåssalo unungmut Kamingassugsså-
ngordlutik. aKagukut iteramik kigå-
ngaK tikisisimavoK erssituerutivig-
dlune. tåssame unukutåleKaoK, tåssa-
lo Kamingavdlutik tamusseratigdlo.
unungmat kissarssut ikumassorssuaK
Kutdliliupåt, åliuna unukutårtorssuaK.
utorKait sipåtdlarKigsugamik utar-
ngitsumigdlo nålagauvfiup tugtutai-
nik tåussuma tugtutai pualanerulå-
sagunartut, atautsimortut ikingneruv-
dlutik neriniarfiat angnertoKingmat.
Kissånguatik nerivait, sinigkamik uv-
dlåkut itersimalersut, tarKama silata-
ngiaissut agpisimåput. tåssalugoK
någåt tarKama KéumalerpoK, kisa ig-
dlup ilua tamarme erssilerpoK. soru-
namigoK sujugdlermik ånilångakujug-
kaluardlutik KåumaneK ajungitsung-
mat issigingnålersimavåt. tåssalugoK
Kåumarnigsså nåpertuleråt årime tår-
sileriardlune tårsivoK.
tåuna misigissartik asulinarisimå-
ngilåt. tåssångåningoK unuit tamaisa
KåumaneK tåuna KaumassalerpoK. a-
ngutitait Ausiangnut Kavdluniat ku-
ngit pingasut uvdluåne aitsåt tikisi-
måput, silagigsitdlarmat sikuvdlunilo
Kåinatik maKitdlugit. angutitatik ti-
kingmata aitsåt sapåtisiorsimåput,
Kavdlunåminerssuit nanerutitdlo av-
dlarpagssuitdlo pisiarisimavdlugit.
sorun arne nuånårsimaKilit, tåssaluå-
sit sikoriatdlarmat angumassuinar-
ssuångordlutik.
taimaitdlunigoK åtama igdlua tikf-
kame tåssa avungarssuaK maKitdlune
anguniarsimavdlune OKaluasålerpoK.
tåvanigoK imarnerssame Kamavdlune
tusalerpå sikorpatdlatdlarune. tåssu-
nga misigssordlugo sule Kinemiardlu-
ne tunumine sikorpatdlatdlarmat Ki-
viariatdlaramiuk nånup kinarssua.
takutdlarånilo taimak tarreKaoK. su-
nauvfagoruna sikuminerssuarmik tå-
lutardlune tauva tikilitdlaråne.
sikumineK takussane kivikamiuk i-
ligamiuk tarritdlarmat ånaggupå. ki-
ngugdlermik tålutane kivitdlaramiuk
ilivdlugulo Kulåtigut alåkarane aut-
dlaisimavå, tåssalo nånugtaritdlardlu-
go.
ukiut ardlagdlit Kångiutut åma ta-
samaniåsit ukiorigssuaK, sikorigssuaK
isserssuaK imarnerssame Kamavdlune
takulersimavå nanorssuaK, tauvauna
akimine imarnerssap sinå tikilerå.
taikunga issigingnålersimavå. sinånut
pigame sikup sinå sujugdlérssuarmi-
nik kukilårtulersimavå. piarérdlunilo
kangujarterame åsitdlime Kugsugti-
lerpoic. uningangångilaK sånguatigut
puissinguaK nuigame. nuiniariartoK
nanoK pigseKaoK. mulugame nuivoK
sussårsimavdlune. kingugdlermik si-
korpalulerpoK. kangujarterame ang-
malortuinångordlune uneKaoK. ki-
ngugdlermik puisse sule Kaningni-
ngordlune nuivoK. nanoK tåssa Kanga
imånut pujunguarsse.
åtama igdlua Kåinaminut ikeriar-
dlune pångaramiuk nuinigsså nåper-
tulerdlugo niuvoK, tåssalo Kåine amu-
gålo nanorssuaK nuilerpoK kingumut
sågdlune. kingumukartordlune tulag-
kiartorame KaKileriaKaoK angutdlar-
nerame. kisiåne angussarssuane Ka-
Kingmago umeramiuk autdlaeKå. i-
mågdlångoK puisse nanordlo atautsi-
kut pissarai.
taima sujulivut pisuinardlutik u-
ngasigissaKaratik piniartarsiméput.
tamatuma kingorna åtama igdlua nu-
lis.Kalerdlunilo méraKalerame Ausiait
Manitsuanut nugsimavoK. tåssanit-
dlune tupingnarnerartarpå Manitsup
tasiussartånguanut tikågugdliussar-
ssuit mardluk isermata, tåssalo ani-
neK ajulerdlutik. éiparssua pissausi-
mavoK, éiparssuagoK sanoK ilivdlune
anisimanerpoK. imågdlångoK ukior-
ssup namaginguarujå.
Magnus Johansen,
IlimanaK.

4
tugtut nenait inigkat nivingåtitersimassut
it
god KAFFE
gennem
generationer
ukiorpara-
jugssuarne
kavfimik
pitsaussui-
narmik
niorsuteKar-
tarsimavugut!
-garanteret fri for sukker
silarssuarme
pitsaunerpåK
Aeos beg

tåssalume inumarigsi-
nångitsusanane
Kanga piniartorssuanaratdlarmat
Magnus Johansen ilimanarmio åtame eritaimassainik onalug-
palårtoK, Kanga sujulivut ungasigissaKaratik angalassartorssu-
gatdlarmata pisimassunik
26