Atuagagdliutit - 11.06.1965, Síða 21

Kal.-nunånik atuagåraliaK
esperantomik oKausertalik
_ uvdlune måkunane Kavdlunåt ka-
låtdlitdlo oitausisa atuarfingme inat-
SIsigssamut sujunersume KanoK inig-
ssmeKarnigssåt OKatdlisigineKarujug-
ssuartitdlugo, kampagnia, Esperantop
duaKutausinåussusianik oKauserpag-
ssuarnik ilisimassalingmik taorsiv-
dlune, silarssuaK tamåkerdlugo inger-
dlåneKalerpoK.
Kampaniap Kal.-nunåne kisitsisit
atordlugit angussarerigå nåmaginar-
dluartutut OKautigissariaKarpoK; pi-
ngartumik inugtussuseK — erKorneru-
ssumik OKardlune angnikissuserissåt
siåmarsimanerdlo encarsautigisa-
Saine. Kal.-nunåne Esperantop ata-
•leranik suliagssainigdlo påsisimang-
Savalingmiormiut
aulisartuinut
ikiniartarneK
ukioK 1959-imile savalingmiormiut
aulisartuinut ikiniartarsimagaluarpu-
§ut, ukiordlo 1965 ilångutdlugo suli-
*° atausiardlutalunit nalunaerfigine-
Karsimångilagut ikisassut imalunit i-
kiséngitsugut.
aulisartut piniartutdlo peKatigigfiat
tamatigut avKutigalugo ikiniartarsi-
magaluarpugut tåukualo sulissussi-
ssarnerat ajungikaluarpoK tamatigut
agdlagkat autdlartineKartarput, kisiå-
niuna avdlat tåukua avatåne pissor-
tarissavut sulissussinerat uvaguvti-
nut agdluitsup-påmiunut suniuteKå-
Ugitsut ilumorpordlo taima OKåsagåi-
ne.
ukiune arfinilingne ikiniartarsima-
galuarpugut nalunaerfigineKångisåi-
narpugutdlo ukiunile tåukunane ilua-
uårnigssaugaluarput tamåkununga
Kutdlersarissavta nalunaeruteKartå-
uginerisigut pisinaujungnaertaravti-
So. iluaiuitiginerusagaluarparput uva-
Sut nangminiginardluta imalunit sor-
månåkut imåitartut inuit avdlat
avKutigalugit ikissugssanik piniartar-
Put aulisartut piniartutdlo peKatigig-
pat saniorKutmardlugo aitsåt tamå-
kununga ikiniartaruvta tusarneKartå-
sanerdluta, aulisartut piniartutdlo pe-
Katigigfiat ilungersordluta avKutigi-
niartaraluardlugo tusångitsussåginar-
UeKåsanerdluta taimåitumik nalu-
naerfiginoKartarnigssarput tamatigut
PingårteKårput.
ukiune tåukunane soKutigineKå-
ugitsussåginåsanerdluta agdluitsup-
Påmiussugut.
kommuneKarfingmioKativut avdlat
Ualungilavut KinuteKarsimassut sava-
ungmiormiunut aulisartuinut ikerar-
tarput, soruname agdluitsup-påmiuv-
dluta ilimasugtaraluarpugut uvagu-
taoK nalunaerfigisagåtigut kisiånile
Kanordlunit mikitigissumik Kardluat-
^lagfigineKångisåinarpugut tamånalo
uuånårutigingeKårput.
ukiutdlo tamardluinaisa nunaKar-
fivtine agdlagartaK nivingarneKartar-
Pok savalingmiormiut aulisartuinut i-
kissugssanik piniartut. sormitauvauna
agdlagartanik nagsitsissarpat atorti-
UeKarsinåungitsordlo uvaguvtinut. u-
vagut agdlagartap avatåtigut ikiniar-
tåsaugut susa agdlagartanik många
nagsitsisaerunik atorfigssaKartineKå-
PgilaK uvaguvtinut.
UvdloriaK Nielsen,
Agdluitsup-på.
nigtut angnertuvatdlårtorssungikalu-
artut, 600 migss. nangmineK piumå-
ssutsimingnik atsiorsimassut imaKa
nersortariaKardluångikaluarput. tai-
måitordliuna påsilerdlugo agsut nuå-
nersoK, OKautsit ingmikortut ikiutauv-
dluarsinaussut pissariaKartitaunerå-
nik påsingnilersut takuvdlugit, tåssu-
ngalo atsiortut 600-ussut — tåuko ta-
marmik kalåtdliniput — nalunaiåiput.
asulinaK Nuk Kal.-nunane igdloKarfit
angnerssaringilåt, tamatumap igdlo-
Karfingme peKatigigfit sujulerssuisa
katerssunerat nalunaermago. atit ka-
terssugkat, Kal.-nunåta inuisa 37000-
ussut 11000 migss. sivnissorissait, tai-
maisivdlutik kampagniap nunavtine
KanoK ingerdlasimaneranik nalilinig-
ssame pingåruteKartorujugssussug-
ssåuput.
☆
Kal.-nunånut Kal.-nunanilo pissut-
sinut esperantistine soKutigingning-
neK agdliartuinarpoK. tamatumunga
ugpernarsaissuvoK KeKertarssuaK i-
nuilo esperantitsit avisine '(atuagag-
ssiåinilo), silarssuarme sumut tamar-
mut siåmartartut, agdlautigineKarne-
rujartuinarmat.
tamåkua ilagåt tupingnardluinartoK
skandinaviame ataitatigigdlune (atua-
gagssiaussoK) atuagagssiaK „Norda
Prismo“ normo 1964-ime sarKumersoK
kingugdleK. (agdlautigissaKarfiussar-
toK) issikumigut KajagssuartuvoK, a-
kimavdlunile. årKigssuissuneruvoK
Ferenc Szilågyi, Borås — Sverige, år-
KigssuissoKatåuput Baldur Ragnars-
son, Reykjavik — Island, Johan Ham-
mond Rosbach, Sarpsborg — Norge,
Vildo Setålå, Irislathi — Finland,
Poul Thorsen, København, naidteri-
sitsissoK Mogens Groth, Hvidovre —
Danmark.
normorup taissap inuiåussutsivtine
erinarssutivta taigdlartå nusiorneralo
sarKarå taimaisivdlunilo agdlautigi-
ssat imait inuiangnut kalåtdlinuinaK
tungatineKardlutik. normoruvdlo uko
imarai: a) taigdlat, OKalugtualiat ug-
perniutitagdlit, OKalugtualiatdlo ilu-
mungitsut. b) Kal.-nunåt pivdlugo ag-
dlagkat: 1. nalinginaussut, 2. OKautsit,
3. atuagkiautit pivdlugit OKauserissaK,
4. kalåtdlit nipilerssutåinik, 5. peror-
sainermik, 6. frimærkit, 7. ugperissaK,
ilerKOK, agdlagkeriveKarneK kisalo
Samuel Kleinschmidtip, Knud Ras-
mussenip, Peter Freuchenip avdlatdlo
inunere OKalugtuarineKarsimavdlutik.
c) agdlautigissaK pingårtoK inuiaKa-
tigingne OKautsit pivdlugit ajornar-
torsiut statsministeriusimassumit Vig-
go Kampmannimit. d) atuagkianik nu-
tånik agdlautigingningneK. e) Køben-
havnime Boråsimilo årKigssuissut ag-
dlagarissaisa saniatigut ukua agdla-
gait nugtigkatdlunit ilånguneKarput:
E. Solhauge, L. Thune, B. Trærup, H.
V. Rasmussen, M. Groth, Københavni-
mitut tamarmik kisalo G. Kustosz
Nungmit.
kalåtdlit Kavdlunåtdlo agdlaganar-
simassut ukuput: Knud Rasmussen,
W. Thalbitzer, Jens Rosing, Robert
Petersen, Marienne Gronemann, R.
Rovsing Olsen.
sujunersuissuvdlutigdlo atortugssa-
nik tunississuput: Det Arktiske Insti-
tut, Direktoratet for det danske Post-
væsen, atuagagssiaK „kalåtdlit", Aero-
Lloydip takornarianut agdlagfia Inge-
niørilo Ib Schleicher.
☆
tupåtdlangnartuvoK avisip angner-
tussutsimigut nåmåinaraluardlune ili-
simangningitsunut Kal.-nunånik, i-
nuinik, OKausinik kulturiånigdlo tai-
mak angnertutigissumik påsisitsisi-
naungmat. atuagagssiap piviussorpa-
lårneratigut ugpernarsarneKarpoK år-
Kigssuissussut Esperanto atordlugo
kulturime nutåme sullssussinigssame
pigfnauneKardluartut.
Georg Kustosz.
inusugtut avKusinermiuvugut?
M. Lidegård 29. april nr. 9 A/G-me
sarKumersume agdlagaKarpoK Kule-
Kutsigkaminik „inusugtut avKUsiner-
miut!“ imåingilaK tåssunga akissute-
Karniartunga, uvangauna nangmineK
OKauseKalårniartunga, — uvagut inuit
uvdlut tamaisa isumavtigut silardlug-
siorpugut silagigpat silardlugpatdlo
åssigingmik; inunerme inunerup nag-
satarisinaussai éssigingneK ajorput
nuånersut nuånitsutdlo uvdlut tamai-
sa nåpisinaussavut, uvagutdlo inuit
uvdlut tamaisa nuånårnermik misigi-
ssaKarniartåsagaluarpugut imatut si-
larssuaK angnerussumik Kåumaisima-
ssuguvtigo, — Lidegårdip OKausia i-
luarinardlumarpoK inusugtunut ig-
dluliussinigssamik, kisiånile tamåna
nålagkersuissuvta tungånit paitsorne-
Kångikaluarunilunit nipangiuneKaru-
narpoK; åmale uvagut inusugtut imåi-
ngilaK avKUsinerme angalauginartu-
gut angerdlarfigssaKarata nunarput
Kimåkångavtigo • taimalo silåinarme
singumassardluta? kisiånile inuit av-
dlat pingårtumik igdloKarfingmiuvit
najugarisinåungisåne najugaKartar-
pugut tåssa baråkine. isumaKarpu-
nga tamåna avKUsinermiuginarner-
mik taineKarsinåungitsoK, tåssame
baråkit åma igdlutut nautsorssu-
ssaungmata, åmalo erKarsautigissar-
para sinerissame tamarme baråkit
najugarinigdlit isumaKarpunga pilu-
kagfiuvatdlårtut, tamånalo åndngne-
KarsinauvdluaraluarpoK ukua barå-
kinik atugkiussissartut iluamik ator-
titamingnik sigssuernerussugpata, tå-
ssa baråkit tamarmik aulajangersi-
massunik pårssissoKartitdlugit, barå-
kit nuånåpilugfiunerånut ipérsångine-
rånutdlo tungaviuvdluarpoK iluamik
nåkutigineKéngipatdlårnere. pingårtu-
mik ukunane angutåinarne najuga-
lingne, åmalo baråkit najugarinigdlit
nåkutigivdluarneKartugunik igdlutut-
dle avdlatut najoruminartigisagaluar-
put, ingmikortitsinerujugssuaK er-
sserKigdluarpoK baråkine kalåtdline
Kavdlunånilo najugarinilingne, tåssa-
me Kavdlunåt inigssait baråkit sulia-
rivdluarKårdlugit aitsåt inugtagsså-
nut iserfigitlneKartarput, kalåtdlitdle
tamåkunane najugaKartugssat taima-
tut pineKéngisåinarput, sunamitauva
tamatumunga perKutaussartoK? barå-
kinik atortitsissartut tamåna akisi-
naugaluarpåt pingårtumik GTO-p
tungånit. — inusugtut akissugssåu-
ssutsimik piagaussariaKångilagut, i-
nusugtutdle akissugssåussutsimik pia-
gaunerussartut tåssa arnat. tamåna
paitsorneKésångilaK. tamåna tunga-
veKardluinarpoK inusugtut arnat i-
merniapilungnerssuånik. — Hans
Jensenip atuagkiåne „Politik sunau-
na“me agdlagsimavoK imåitOK: inat-
sisit tungaviussut tamavta ingmikut
kivfåungissuseKarnigssarput isu-
mangnaitdlisipåt. „danskine inugtau-
ssok kinalunit politikikut ugperissar-
siornikutdlunit aulajangiussane piv-
GolfitornigssaK Kanga erininånguarsse .. I
arxartartoK Kurt Hansen imap narnane angutivingmut nalerKUtdluinartumik suliaKarpoK.
nasaussarssua isumangnaitdlisagaK ajornångivigsumik singartitersinauvoK ikårtarflllorto-
Kardluniltinit umiarssualivingme sanaortortoKartltdlugo.
Nu skal det gøre godt med en Golf!
Dykker Kurt Hansen har et rigtigt
mandfolkejob p3 havbunden. Der kan let
komme buler i dykkerhjelmen, når der
bygges broer og havneanlæg.
GOLF
dlugo KanoK ilissamigdlunit kivfåu-
ngissutsiminik piaivfigineKarsinåu-
ngilaK." nålagkersuissut inuit aker-
dlerissatik politikinit parnaeruneKar-
tisinåungilait inatsisinut akerdliussu-
nik iliungigpata. inup nangmineK kiv-
fåungissuseKarnera tåssauvoK demo-
kratip sianiutå inuneKartitsissoK: —
tamåna ajungikaluaKaoK. tamavtame
kivfåungissuseKarpugut inatsisivut
pivdlugit, piumassaKalårusugpungalo
nålagkersuissuvta tungånut. tåssa
måna pivdlugo; inusugtut arnat kiv-
fåungissutsimingnik arsågaulårsinau-
ssugunik imigagssaK pivdlugo. nalu-
ngikaluarpara inuk kinalunit inersi-
malerune 18-inik ukioKalernermigut
imigagssamik pisisinautitaussardlune,
tamånale avdlångulårsinaunerpa u-
kununga inusugtunut arnanut; tåssa
arnaK inusugtoK kinalunit 21-nik u-
kioKalerune aitsåt imigagssamik pisi-
sinautilerdlugo, Kanorme tauva isit-
dlugo tamåna Kalåtdlit-nunavta
landsrådiata isumaminik aulajanger-
sinauvå? malungnardluinarpoK inu-
sugtut arnat 18-it sivnerdlugit ukiug-
dlit imerniarpatdlårnerat åmalo imer-
niartarfingnut kajåinerssuat, tamåna
iluamik årKigssuneKarune landsrådip
tungånit nå-magineKardluarsinauvoK;
isumaKarpunga imigagssaK pivdlugo
inatsit avdléngulårsinaussugune inu-
sugtut amat tungånut Kularutigssåu-
ngitsumik sujunigssame isumavdluar-
narnerusassoK, taimatutdlo inusugto-
Kativta arnat tusåmanerdlugaunerat
mingnerulersinaugaluartOK népauti-
palåtigut uverssagkatigut avdlatigut-
dlo. kigsautiginaKaoK imigagssap tu-
ngånut kivfåungissuseKarnerup av-
dlångulårnigsså ukuminga inusugtut
arnat tungånut landsrådip åndgssu-
ssineratigut; taimailivdlunilo sujunig-
ssartik isumamikut nukigtungortisi-
naungmåssuk inuiaKatigit inusugtut
arnat akornåne.
Jakob Poulsen,
Godthåb.
EM. Z. SVITZER
Trælastforretning
Vallensbækvej 67—69, Glostrup
Skibsegetræ, fyrretræ, lærk,
bøg m. m.
orpit mångertut umiarssualiorner-
me atugagssat, kanungnerit,
kanungniussat, Kissugssiagssat,
avdlatdlo
••••••• ----------------
pitsaunermit piisauneK
FORHANDLERE
OVERALT I GRØNLAND
Uundværlig
i hus-\
holdningen
- og til kogebrug. Flere og flere fore-
trækker de ny, fabriksaftappede halv-
literflasker 93% denatureret sprit - en
daglig hjælp i huset. Til rengøring, dena-
tureret sprit gør det hele rent og blankt.
AKTIESELSKABET DANISCO,
8. KRISTIANIAGADE, KØBENHAVN 0.
C ALLESEN
aulisarnerme moderneussume motorlg-
ssarxIgsoK
Motoren for del moderne fiskeri
MARINE-DIESEL -
HØJESTE KVALITET
LANG LEVETID
DRIFTSSIKKERHED
LET BETJENING
BEDSTE ØKONOMI
MODERATE PRISER
135
HK
PITSAUNERPÅK'
PIUNERTOK'
ÅRDLERINAITSOK'
ATUINIKITSOK'
SlPARIGSOK'
AKISORSSONGITSOK'
1964-ime danskit aulisartuinut 40 migss. norskitdlo aulisartuinut 25 migss.
tunineuarput 135 ■mit 500 migss. sdkortussusigdlit. 40—660 HK sananeKar-
tarput.
I 1964 leveret ca. 40 motorer til danske og ca. 25 til norske fiskefartøjer
fra ca. 135 til 500 HK. Fremstilles fra 40—660 HK.
AABENRAA MOTORFABRIK
Heinrich Callesen & Co.
Aabenraa. — Telegr.-Adr.: Callesen Mofor.
21