Atuagagdliutit - 07.01.1966, Side 9

atuartartut
agdlagait
G-60-ip kingunerisa ilåt
„Atuagagdliutit“ne nr. 20, septem-
berip 30-åne sandimersume taima
KuleKutserdlugo atuartartut agdlagåi-
ne ilånguneKarpoK Kaj Narupip ag-
dlagå Nungme imermik tunineKartar-
nerme akiussut avdlångortmeicarsima-
nerat pivdlugo. téussuma ilångune-
Karneranit sivitsormat tmana encor-
tusaoK isumat tåssane sarKumiune-
Kartut pingårnersiordlugit encartulå-
savdlugit.
Narupip oxautigå G-60-ip isumaliu-
tigssissutåta kingunerisa ilåt nåpertu-
tingitdluinartoK tåssaussoK- Nungme
imermik tunineKartarnerme akiussut
KagfangneKarsimanerat, taivålo aki-
torKat pingasoriåumik KagfagtineKar-
simassut, taimaingmatdlo oKartoxar-
sinåungitsoK aningaussartutit akig-
ssarsiatdlo agdlisimanerat pivdlugo
imermut akiussut Kagfangnexalårsi-
massut.
Narupip neriutiginerarpå imermik
tunineKartartut agssuardliuteKarnig-
ssåt, tåssamigoK nungmiut aggersitåu-
ngitsut taimatut naler«utingitdluinar-
tumik ingmikut akileråruserneKarma-
ta. Nungme ervngup akia ingassag-
dluinarneragaungmat pissutaussutut
taineKarpoK imeitarfik avKutailo nå-
lagauvfingmit sanaortomernut atu-
gagssångortineKartartunit akilerne-
icarsimangmata, tåssa akilersorneKar-
tugssaunane GTO-p ingerdlatsinermut
aningaussartutigissartagainit. taine-
KarportaoK Nungme imermik atuineK
angnertoKissoK, imeKarfiuvdle inger-
dléneKarneranut taimågdlåt aningau-
ssartutauvdlutik, nåkutigingnigtup
aggersitåungitsup kisalo aningaussar-
tutit angnertungitsut ervngup akui-
nut, imeKarfiup kiagsarneKarneranut,
imermik pissartagaKartut akiligag-
ssaisa agdlagtornerånut ervnguvdlo
avKutaisa aserfatdlagtailineKarnerå-
nut aningaussartutaussut.
Narupip OKautigåtaaic imertåussup
imarissartagå (4 m3) imeic nangmineK
ånineKarneralo sujornagut 16,50 kr.-
mik akeKartaraluartoK, måna 54 kr.-
KalersoK, taimaingmatdlo oKautigissa-
riaxartoK imermut akisoréKissumut
akitsuinerujugssuartut, tåssa aningau-
ssartutaussut sivnerujugssuardlugit.
Narupip agdlagkane naggaserpå
isumaKarnerardlune GTO-p taimai-
liornera igdlersorneKarsinåungitdlui-
nartoK, tåssamigoK imeK sukuloxå-
ngitsoK perKingnigssamutdlo uloria-
nauteKångitsoK inuit kikutdlunit pi-
ngitsornatik pissagssarissariaKarmå-
ssuk, nalerKutingitdluinarnerardlugu-
lo Nungme ime« Danmarkimingarnit
30-riåumik imalunit 40-riéumik aki-
sunerungmat.
Narupip agdlagåne xavsinik påsi-
nerdluinertaicarmat, GTO-p tungånit
påsissutigssat imåitut oxautigineKåså-
put:
tamatigut sujunertarineKarsimavoii
Kalåtdlit-nunåne imermut akiussut
matuniartugssåusagait aningaussartu-
taussut, taimåitordle ilångunagit une-
Karfit ervnguvdlo avicutaisa akiler-
sorneKarnerat. imeKarfingnut tunga-
titdlugo tamåna atortorineKarérsi-
mangmat G-60-ip pissutigssaKarsori-
simångilå tamatumunåkut avdlångu-
teKartitsinigssaK, sordlume tamåna
G-60-ip isumaliutigssissutåne takune-
KarsinaussoK. taimaingmat Narupip
agdlagkaminut Kulexutsiusså erKU-
ngilaK, akiussut avdlångortine«arne-
rat G-60-ip sujunersutigisimånging-
mago.
tamåna imatut ersserKigsameKå-
saoK, tåssa imermik pilersuineK
GTO-p aningaussarsiutigisångikå. i-
mermut akiussut taimågdlåt matu-
ssarpait imeKarfiup ingerdléneKanne-
ranut aserfatdlagtailineKarneranutdlo
taimatutdlo imertåussuarmik privati-
mik pigingnigtup åtsineranut akiu-
ssut.
akiussut avdlångortineKarneratigut
åma imermik pajugtuinerme aningau-
ssartutit avguatårneKarnerat avdlå-
ngortineKarpoK. nalunångilaK imer-
mik angnertumik tunineKartartut sor-
dlo imertåussuaK ulivkårdlugo, kubik-
meterimut nautsorssutdlugo mingne-
russumik akilissåsassut atautsimut
mingnerussumik sordlo 300—500 lite-
rinarnik pajungneKartartuningarnit.
sujornagutdle akiussut erxarsautigi-
sagåine imermik angnertumik pajung-
neKartartut akikinårinerussarsimaga-
luarput, mingnerussumigdle pajung-
neKartartut akisunårerujugssuartar-
dlutik. taimatut OKautigineKåsaoK
imeK 4 m3 akeKarsimassoK 5,50 kr.
migss., angnikitsumigdle pajungne-
Kartartut 1 m3-imut akilissardlutik
18 kr-nik angnerussumigdlunit.
akit avdlånguteKartinoKarnerat pe-
xatigalugo KagfaineKarpox aningau-
ssartutit agdlinerånut matussissutig-
ssanik ilåtigut åma pissutigalugo
imermik pajugtortartut akigssarsiaisa
Kagfangnerat. taimåikaluartordle pi-
ngasoriåumik akitsuineKarKaj ångilaK,
sordlo Narup agdlagtoK
matuma kingorna imeK kubikmete-
rimut nautsorssutdlugo åneKarnera
akeKalisaoK 6,00 kr.-nik ervnguvdlo
imeKarfingmit tuniuneKarneranut 1,50
kr. tåuko saniatigut KanoK agtigissu-
mik tunineKarneK nautsorssutiginago
imertautip atortuinut avdlanutdlo a-
kilineKartåsaoK 6,00 kr.-mik akitsui-
neK tamåna KanoK påsissariaKartoK
ima åssersusiorneKåsaoK:
sujugdlermik imermik 4 m3-imik
pajungneKaråine akiussartut måku-
put: aggiuneKarnera akunerup agfå-
nut 15 kr. ilångutdlugulo ervngup akia
4X1,50 kr., tåssa katitdlutik 22,50 kr.
maligtarissagssat nutåt nåpertordlugit
imeK taima angnertutigissoK 36,00
kr.-KalerpoK, imalunit kubikmeteri-
mut 9 kr.-mik, akitsuinerdlo tamåker-
dlune 40 pct. migssiliuinardlugo.
sujornagut imermik 1 kubikmete-
rimik pajungneKarneK akeKartara-
luarpoK ima: aggiuneKarnera akune-
rup kuartianut 7,50 kr. ervnguvdlo
nangmineK akia 1,50, tåssa katitdlugo
9,75 kr. matuma kingorna imeK taima
angnertutigissoK 13,50 kr.-KalisaoK,
tåssa åma 40 pct migss. akitsuineKar-
dlune.
sule mingnerussumik pajungneKar-
nerme akitsutit mingneruput ime«:
kubikmeterip agfå sujornagut 9,00
kr.-KartaraluartoK måna 9,75 kr.-Ka-
lisaoK, tåssa 8 pct. migssiliuinardlugo
akitsuineKardlune.
nutåmik ånugssussinikut angnikit-
sumik pajungneKarneK sujugdlermi-
ngarnit akikinerungåtsialerpoK, tai-
måikaluartordle matuma kingorna
åma angnertumik pajungneKarneK
iluaKutaussugssauvoK angnerussumik
pajungneKartartitdlune kubikmeteri-
mut akia migdliartortugssaungmat.
minita«arumanane ilånguneKåsaoK
matuma kingorna imermik mingner-
påmik pajugutigissa« aulajangersima-
ssumik 9,00 kr. ake«artugssaungmat
taimaingmatdlo pissariaerutugssauv-
dlune imermut tankit 500 liter inor-
dlugo imaKarsinaussut Kanoic angner-
tutigissumik tunineKarnermut ugtu-
teKartineKarnigssåt.
ilångutdlugutaoK OKautigineKåsaoK
privatit imermik pajugtuissartut isu-
maKatigissutaussumik kubikmeteri-
mut 7,25 kr.-mik akilerneKartarmata,
aperKutiginago imeK tuniuneKartoK
KanoK angnertutiginersoK. taimaing-
mat GTO-p imermik pajugtartut
imertåussup imånut 29,00 kr.-mik
akilertarsimavai, Narupip OKautigi-
ssåtut 13,50 kr.-mik pinane.
Narupip ilångutagssiamine oKauti-
gåtaoK Nungme forbrugerudvalge pi-
ssortanut sågfigingnissuteKarsimassoK
kisitsisit ingnåtdlagissamik akitsui-
nermut tungaviussut takujumavdlugit,
kigsautigineKarsimangmat akitsuine-
rup pissutigssaKarsimanerata misig-
ssuivfigineKarnigsså, Narupivdle taivå
tamåna måna tikitdlugo nipangiune-
KåinarsimassoK. tamatumunga atatit-
dlugo GTO-p tungånit OKautigineKå-
saoK sågfigingnissumik taimåitumik
tigussaKartoKarsimångitsoK.
Gunnar P. Rosendahl,
GTO.
nunavtine kriminallov atortOK
kukuvigsunersoruna ?
taima KuleKutserdlugo K’aKortup
avisiane agdlaganarpoK:
sineriak tamåkerdlugo tusarssau-
juarpoK inusugtuarKatdlo mérKatdlo
pinerdlungniaralugtuinarnerat. for-
sorgsudvalgit isumaginiagagssaKaid-
ssut avdlatut sapilerdlutik angajorKå-
nut sågfigingningnerigaluat angajor-
«åt sugssaringitsutut sorpiångitsutut-
dlo tusarnåginarpåt. måne kredsret
suliagssarssuarnik Kalagpox. xularnå-
ngitsumik åma sineriak tamåkerdlugo
kredsretit tamarmik taimåiput. avi-
sip uma ilåne atuarneKarsinauvoK
K’aKortume erKartussutit 18-it angu-
tinut taima amerdlatigissunut erKar-
tussutigssat, niviarsiarKanik 15 inor-
dlugit ukiulingnik kinguågssiutitigut
ikatigdlisimanere pivdlugit, suliag-
ssåuput. politit isumaKarput taima a-
merdlatigissunik tamatuma tungåtigut
ilisimassaicångissusermik patsiseKar-
toK. imåinginerpale pitdlaissarnerme
inatsisinut kalåtdlit issigingningnerat
sorKUsaitsussoK, susupagingnigtuvdlu-
nilo?
angut pingasunit ikingnerungitsunik
niviarsiarKamik arfinigdlit inordlugit
ukiulingmik ikatigingnigsimassoK er-
KartuneKarpoK 600 kr.-nik akilissug-
ssångordlugo, angajuminit nåkutigi-
neKartugssångordlugo pitdlaissarner-
milo inatsisit § 92-iat maligdlugo au-
lajangivfigineKarsinauvdlune. ilumut
pitdlaut taimåitOK anusingutausinau-
nerpox? niviarsiarånguaK pineKarto«
imaica inunine tamåt katatagssaringi-
saminik erKarsautimigut sunerneKar-
simasinauvoK. pinerdlugsimassordle
inuit akornåniginarane åmåtaoK pe-
riarfigssaKartuarpoK sule taimatut
itunik ajortuliormsavdlune, politinut-
dlo suliagssaKaréKissunut akiligagssa-
me akilerniarnerinut nåkutigdlissu-
ssunut sule suliaKUtåusavdlune.
soruna akissugssaussut tungånit ta-
kuneKarsinåungitsoK Kavdlunåt kalåt-
dlitdlo erKartussinerup tungåtigut å-
ssigingitsumik pineKartuarmata? åli-
goK tamavta nålagauvfingme atautsi-
me inugtaussugut. KavdlunåK Kalåt-
dlit-nunånukarune sivisussusigsså au-
lajangersimångitsumik månimiututdlo
issigissariaKardlune sumik pinalårtu-
nguamik uniorKutitaKarsimagune
Danmarkimut autdlartineKartarpoK
tåssane inatsisit maligdlugit erKartu-
nexåsavdlune, sormigoK Kalåtdlit-nu-
nåne inatsisit maligdlugit erxartu-
ssaugune? Danmarkimut atåssutai ta-
marmik folkeregisterimit piarneKarni-
kuput skatimutdlo akilisanane, tai-
måitordle nunap Kimatame inatsisai
maligdlugit encartuneKåsaoK. sukut
tamåna erKortunerarneKautigssaKar-
pa? Danmarkip OKalugtuarissaunera-
ne ilisimassånguit erKainiarKilårdlugit
ei'KaissariaKarpoK Kanga tigdligsima-
ssut pitdlarnoKartarsimassut agssåt
ulimavdlugo kipivdlugo, kingusingne-
russukut angnikitsunguamut ånernar-
tumut ingititdlugit Kilerssordlugit
inuit avicutiginerussånut ilineKartar-
iput sanermitut Kisertarniånguardlu-
gitdlo piniåsangmatigik, kisalo iperau-
taK arfineK-mardlungnik suloralik
iperautaussarsimaguj ok. måssåkut
Danmarkime KanoK pitdlaissarnersut
erKartusångikaluardlugo taisinauvar-
put niviarsiarKamik Kulåne erKartor-
neKartumik ikatigdlineK ukiune 12-
ine parnaerussaunermik nalilerneKar-
sinaussoK. — pitdlarnenautaussartut
erKartugkavut Kanganitsat maunga
erKuniardlugit sujunersutiginiångilar-
put pinerdlungnermile pitdlainermut
inatsisit nalivtinut nalerKutut Kalåt-
dlit-nunånut erKuneKarnigssåt såkor-
tumik tapersersorumavdlugo. sume
nuname måne pinerdlugsimassunut
inigssitsivigssåupat? Nungme isertit-
sivérakasik ulivkårtuåinartoK arfini-
lingnut inigssalik erKåiséngikåine au-
lisartut savautigdlitdlo angajornår-
siaussartut kisimik taineKarsinåuput,
akikitsumik sulissugssaKarnigssaK so-
Kutigalugo pitdlagautexartartut. ku-
ssanaKissumik taimailiorneK OKautigi-
neKartarpoK inatsisinik imiuissut inuit
akornåne iluamik inulenrigsmaunig-
ssåt sujunertaralugo taima inigssine-
Kartartut. ilumut aulisartut savautig-
dlitdlo perorsainermut encarsartaut-
sikutdlo perorsainermik ima påsisi-
massaKartiginerput Danmarkime uki-
orpålugssuit ilinianagsårérdlugit ili-
karneKartartut sapernagit?
„Kalåtdlit-nunåt silarssuarme mo-
derneunerpåmik pidlaissarnermut i-
natsisøKarpoK“-mik oKartartut tutsiu-
tarput. tamånale oKautigissariaKarpo«
mingnerpåmigdlunit OKaratårutigssåu-
ngitsutut. ilumorsinåungilarme inuiait
kalåtdlit sule inuiangnit atugartu-
ngorsimångitsunut nautsorssutaria-
Kartut silarssuarme sujuarsimassor-
ssuarnik inulingnit pitsaunerussumik
iluarsartutamik pitdlainermut inatsi-
seKarsinaungmata.
årnigss.
påsisimassaria-
Karaluarpa ?
Itivnerane toKorainigssaK sujorKU-
titsiardlugo soKutiginartune handels-
inspektørimut taortaussup Duysenip
OKauseKarnermine Itivnerane tugtu-
teKarnerme iliniartussarsimassut er-
Kartorpai oxautsimilo ilåtigut påsisi-
mångisamisut erKaivdlugo tåuko so-
raersimanerat.
Itivnerane iliniartusimassutut påsi-
simassåka najorxutaralugit soraersi-
manermut pissutiviussut påsisinausi-
mångingmagit erKumigikulugpara.
pissutsinik malingnausimångitsup på-
sisimassaKångivigsuvdlunit aperinig-
ssåtut hr. Duysen aperivoK.
iluamik OKåsagåine Itivnerane ili-
niartuneK namaginångitsorpagssuar-
nik ilaxarpoK åssersutitut taiginardla-
ra tugtuteKarnerme ilisimassariaKar-
tut pingårnerpåt nalorssitsårutauv-
dlutik iliniartitsissutigineKarmata, ku-
kulugtornikut aitsåt såkuginiarneKar-
tartut. Kujanartumik kalåtdlit ingmi-
kut pissusé tåssane patsisåungitdlat,
såmitdle ingmikordluinaK pissuseri-
ssait iliniartitaunerme pissariaKartu-
mik avdlanaKutåuput.
nangminerssulersinauneK kalåtdline
isumavdluarnartoKarpatdlångilaK,
tugtunik atornigssaK Kularnångika-
luarpoK, kisiåne nuna nugfigissagssaK
agsut ajornakusortugssauvoK. Nung-
me kommunalbestyrelsimut nugfiusi-
naussumik KinuteKartoKarnikussoK
nalungilara, tåssa tamatumane Nup
akia pinenardlune, itigarpordle — nu-
nap tamatuma ilå tugtuniarfiussartoK
igdlersutitut taineKardlune. — ukioK
avdla Kapisigdlit timåt nujuitsunik
tugtuteicarfiussugssatut neKerorutigi-
neKarpoK, påsiuminaeKaordle tugtut
nujuitsut Itivneranérérsut nautsorssu-
tigineKarsimångingmata, tåukume nu-
na tamåna kisimitdlutik nåmaginaråt
OKautigissariaKarpoK.
nautsorssutigisinauvarputdle ta-
maunga nungniartoKåsagune nung-
niartugssaK pilersorneKarnigssaminut
tingmissartumik atorniarérumårtoK.
Itivneranime akungnaeréKissume niu-
vertarfingmut atåssuteKarniarne« a-
jornartorsiutaussarérmat. månåkut-
dlume pissusiussut najorxutaralugit
hr. Duysen sordluna pissusiviussunik
iluarsissariaKaKissunik påsisimassa-
KarpatdlångitsoK.
kalåtdlit iliniartungortartugssat er-
Karsautigalugit pitsångorsainigssaK
pissariaxaKaox; najugarme iliniarti-
taunerup ingerdlåneratut ajortigaoK.
ajornakusortuvordlume issit siutitdlo
kisisa såkugalugit iliniagkamut pu-
lavdluinarnigssaK piumassarineKar-
mat iliniarnerdlo taimailivdlune ukiu-
nik mardlupilunerssuarnik ilaneKar-
tariaKalersitardlugo. åmalo tåingitsor-
sinåungilarput atortorissat pitsåungi-
nerujartortut angalaniarnermut akor-
nutaussåinarmata.
nugfigssarxigsunik misigssuinigssax
sule Kilanårdluta utarKivarput Kapi-
sigdlime timåt ajomartorpagssuitaoK
nunagåt.
A. Berthelsen, Ausiait.
DAERO-LLOYD BLIVER EN SIKKER SUCCES • FOR VI HAR STØRST ERFARING!
■■■■■i HMns mmmam mallorca
costa^el^sol
FLYVEFERI E ME
HVORHEN?- HVORNÅR?- HVORDAN?
Mrejsebureauæi ■
m
HER ER DEN! téuna auna
SIMRAD’s
NYE RADIOTELEFON
SIMRADip radiotelefonluta
nutSK
portussusia = 46 cm
sillssusia = 36 cm
tukimomera = 24 cm
60 w. (12 v.) krystalit 4 llångut-
dlugit.............. kr. 7600,-
80 w. (24 v.) krystalit 4 ilångut-
dlugit.......... kr. 8650,-
Højde = 46 cm
Bredde = 36 cm
Dybde = 24 cm
60 w. (12 v.) incL 4 krystaller
Kr. 7600,-
80 w. (24 v.) incl. 4 krystaller
Kr. 8650,-
lamarme ataufslmut pQgax
(sitsiuitsumik Silumin-imik)
angatdlatinut mikissunut fima
piukunartoK.
modulatore sarfalersdtdlo a-
ngatdlåtagkat.
sarfatomikitsut.
atorum inartut.
ALT I EET KABINET!
(Af søvandsbestandigt Silumin.)
Vdegnet også i mindre både.
Transistoriseret modulator og
strømforsyning.
Lavt strømforbrug.
Let at betjene.
autdlakfitllsissut:
1605—3800 kc/s 12-inik kanalilik
Kagdlerautinardlune OKalflssisi-
naussoK.
malungnamera 100 pct-imit 10
pct-imut nikerartoK.
kalerrisårutinik nangminérdlu-
ne tigusissarto«.
SENDER:
1605—3800 kc/s i 12 kanaler.
Simplex og duplex.
Omskifter mellem 100 pct og
10 pct. udgangseffekt.
Automatisk alarmsignalgiver.
nfilaorut:
4-nik båndilik = 150- 370 kc/a
825- 1600 „
1600- 4400 „
4400-1S200 „
150—370 kc/s sumlssusersiniar-
nerme atorneKarsinauvoK.
ujardliutå erssenrigsoK malug-
ss arigs oru j ugssdvoK.
nålaorutip malugtarissusiata
nangminértiingordlugulo suliari-
nerata kalerrisårutit såkukitsut
såkortdtdlo åssiglngmik tigu-
ssarpai.
højttalere angisO« nipigigsoK 4
wattiusso«.
MODTAGER:
4 bånd = 150— 370 kc/s.
525— 1600 „
1600— 4400 „
4400—13200 „
150—370 kc/s kan anvendes til
consolpejling.
Den tydelige lineal-skala har
stor indstillingsnøjagtighed.
Modtagerens følsomhed og auto-
matik er valgt så den klarer
såvel svage som kraftige sig-
naler godt.
4 watt lydeffekt i stor højttaler.
Importør:
flkisitslssartoic:
Ewald Steensen
HJØRRING — DANMARK
RADIO SERVICE
H. Rasmussen
Julianehåb
RADIO SERVICE
Ole Winstedt
Godthåb
Radiotekniker Burnæs
Egedesminde
9