Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 07.01.1966, Blaðsíða 13

Atuagagdliutit - 07.01.1966, Blaðsíða 13
En af de særprægede bygninger i Julianehåb med en dekorativ svale- gang. inigssineKarfigisinaussånik, ilånikut- dlo suliagssat atausiåkåt nåmagsini- arnerat ilungersuanartorsiutaussa- KaOK. nugtertut tungaisigut K’aKortume ajornartorsiuteKartoKångilaK avdlani- sut angnertutigissunik. igdloKarfing- me ama nugterfiungångilaK. ilaKuta- rit ardlasångitsut inunaKarféncanit napaniarfigssaKångitsunit nugtut er- ninaK igdloicarfingme inunermut a- kuliutarput. sujorna ilaKutarit sisa- mat tatdlimatdlunit kisimik K’aicor- tumut nugsimåput. akilersuinermut tungassut encåisa- gåine ukiune kingugdleme akiligag- ssat ikileriangåtsiarsimaKaut. ikigtui- nånguput taorsigagssarsiamingnik a- kilersuinigssamut kajumissuseKångit- sut, akilersugagssatdlo isumaginiar- neKardluartarput, nauk ilane tamåna artornartorsiortitsissaraluartoK. imeK ernagkatdlo K’aKortume ajornartorsiutit ang- nerpåt ilagait erKainermut tungassut. tamåna kommunip nangminen år- Kingnidsavdlugo sapilersimavå, tai- maingmatdlo udvalgiliortoKarsimav- dlune ajornartorsiutit iluarsiniarnig- ssanik sulissutigingnigtugssamik. sule isumaKatigissutigineKarsimångilaK i- kuatdlaissarfiliortoKdsanersoK imalu- nit imånut igitsissarfingmik sanasso- KåinåsanersoK. måna erKaineK biliutilingmit isu- magineKarpoK, tåussumalo suliarissar- på spandit anartarfit imånut igine- Kartarnerat encagagssatdlo avdlat i- kuatdlangneKartamerat. ikuatdlai- ssarfigdle tankip uliausiviup encå- nguanipoK sarfardlo saKikångat enca- garpagssuit umiarssualivingmut pula- ssardlutik, puiaussat sume tamåne pugtalårssugdlutik. taimaingmat ma- na pissariaKardluinalersimavoK erKai- nermut tungassut sapingisamik piår- tumik iluarsineKarnigssåt. TaserssuaK K’aKortume imeKar- fiuvoK, tåssale ajoKutå imermik er- Kaiviup igdloKarfiup nutårtåningfi- nérsup ama kugfigingmago. tamåna nåmagigtaitdliutigineKaKaoK avdla- tutdlo årKingniarneKardlune. per- K'aKorfume igdlut erKumTkajåt ilåf, silafågut ininuf Kufdlernut majuartarfi- lik takujuminavigsunik. Kingnigssamik isumagingnigtoKarfiup tungånit inersussutigineKarpoK imeK nerissagssanut atorneKartugssaK Ka- langneKartåsassoK. suvdlulik takisoK ervngup pumperneKartup avKutå au- ssaK napigaluarsimavoK isumakulug- titsileraluarsimavdlunilo ervngup mi- ngugterneKamigssånik. aussame igdloKarXik tamåkerdlune suvdlulingnik ervngup avicutainik pi- lersugauvoK tåukunungalo atåput ig- dluarKat maKitsissarfit 15—18. igdlo- Karfiup ingmikortue mardluk suvdlu- lingnik ervngup avicutainik ukioK kaujatdlagdlugo atorsinaussunik må- na pilemeKarsimåput, pilerssårutigi- neKarpordlo imeKarniarnermut tu- ngassut sapingisamik pitsångorsaivfi- gineKarnigssåt. Julut. igdloKarfit endgsisimanamerssåt nåle neriunarsisimavoK tamatumuna nutåmilc pissoKarnigssd, tdssa privatit pilerssåruteKalersimangmata K’aKor- tume Kerititsiviliomigssamik. pi ler- ssårutit pissortanit akuerineKåsagpata nautsorssutigineKarpoK fabrikigssaK aussamut sananeKalersinaujumårtOK. fabrikip igdlutagsså 400 kvadratme- terinik initussuseKåsaoK, 50 migssåine sulissoKåsavdlune arnanik pingårtu- mik, tåssanilo nioricusiarineKartåsåput rejet, Kaleragdlit, natårnat eKaluitdlo, sårugdlitdle pinatik. sulivfiliortoKarneratigut piviussu- ngortineKartugssauvoK ukiorpagssu- arne kigsautigisimassaK, kommunal- bestyrelsilo aulajangersimavoK tai- matut autdlarniniarneK sapingisamik tapersersorumavdlugo. fabrikeKaler- pat igdloKarfingme akigssarsiorfiusi- naussut angnertusisåput K’aKortuv- dlo encåne aulisagarpagssuit ajungi- nerussumik iluaKutigineKarsinauli- savdlutik. K’aKortume akigssarsiorliusinau- ssut angnikineråsagåine tamåna ku- kuneruvoK. ukiut tamaisa K’aKortu- me encånilo aulisagarpagssuit pissari- neKartarput, nauk tamåna kommuni- nit avdlanit kingugdliuvdlune auli- sariutit tungaisigut piorsaivfigineKa- lersimagaluartoK. K’aKortume igdlo- Karfingne aulisarfiuvdluartunisut a- merdlatigissunik pujortulérarssuaKar- toKångikaluarpoK, tamåkule privati- mik pigineKartut amerdliartordluar- dlutik. nunavtine aulisartorssuit ilåt svejtsimio Chr. Høyer K’aKortumi- POK ininik atugagssaileirineK taineuarérsutut K’aKortume igdlo- karfingne avdlanisut angnertutigissu- mik sanaortorneKångilaK, taimåitor- dle sanaortugagssanik åssigingitsunik ingerdlatsissoKardlune. Taserssup si- nåne ukiune måkunane igdloKarfiup nutårtagsså suliarineKarpoK, pingår- tumik etagehusinik igdluliorfiuvdlu- ne aggersitat igdloKarfiuvdlo nang- minek inuisa inigssåinik. sujorna ig- dluliat inigssiatdlo katitdlutik 56- iussut sananeuarsimåput. tåukunånga 24 etagehusine inigssiåuput, 14 bolig- støttikortut. åmåtaordle privatit ar- dlaKålugput taorsigagssarsinatik ig- dluliortut. K’aKortoK nutåliaussumik atuarfe- KarpoK, måna agdlineKartugssångor- tumik. sujorna iliniartut ineKarfigsså- nik igdluliorneK autdlarnerneKarpoic, pilerssårutiginøKarpordlo K’aKortume realskoleKalisassoK 1970-ime. sanaor- tugkat angnerussut ilåtut taineKåsaoK måna GTO-p sulissartunut inigssiari- titai atajuartugssamik sulissartunut najugaKarfigssatut. pilerssårutigine- KarportaoK ukioK kaujatdlagdlugo a- tortugssamik imermut avicusiornig- ssaK, uvdluvtinut nalericutumik nå- parsimavigtårnigssaK månalo amut- siviorérsup piorsaivfigineKarnigsså. ukiune kingugdleme avguaKatigig- sitdlugo ukiumut igdlut mardluk niu- vertoruseKarfingne sananeKartarsi- måput. niuvertoruseKarfit K’aKortu- mut atassut pingasuput, K’aKortuvdle kommuniane inoKarfit katitdlutik 20- uvdlutik. nålagauvfiup sanaortortitsinera u- kiune kingugdleme K’aKortume ang- nikitsuinausimavoK. init sulivfigine- Karsinaussut amigautigineKaKaut. tai- matut kommunalbestyrelse atautsimi- tarpoK kæmnerip agdlagfiane, åmå- taordle kommunalbestyrelsimut ilau- ssortat unukut oKaloKatiginiameKa- rångata tamåna kæmnerip agdlagfia- ne pissardlune. neriutigineKarpoK a- jornartorsiut tamåna erninaK iluarsi- neKarsinaujumårtoK, inuit ikiuinerup tungåtigut pitsaunemssumik sulissu- neKarsinaulerKuvdlugit. ikiuinermut tungassut åmåtaoK K’aKortume ikiuiniarnerup tungåtigut sulinigssaK pissariaKarti- neKaKaoK. ikiortariaKartut tåssa pi- ngårtumik uvigdlarnerit, iloKiait av- dlatdlo nangmingnérdlutik inutigssar- siorsinåungitsut. sulisinaussutdle ta- matumuna ajornartorsiutåungitdlat, piumagunik ukioK kaujatdlagdlugo a- kigssarsiorfigssaKaramik, måssa su- livfigssuaKångikaluartoK. ikiuiniarne- rup tungåtigut suliap angnertunersså mérKanik isumagingningniarnermut tungavoK. sulivfeKarfeKångilaK mér- icat inusugtuamcatdlo ajornakusortut K’aKortoK, nunavtine igdloKarfit angnerit sisamåt angatdlav- figssungilaic. tåssane ama ulapårnerssuaitångilaK igdloicarfing- ne agdliartortiniagkanisut, kukuneruvordle isumaKåsagåine K’aicortoK igdlonarfiussoK ilatsinarfiussoK K’aKortoK nunavtine igdloKarfit evKiluinerpåt naggoringnerpåtdlo ilagåt. ig- dloKarfik 2000 sivnerdlugit inoKarpoK taimalo nunavtine igdloKarfit sisamara- lugo. ardlalingnik angnertunigdlo sulivfeKarfeuarpoK, naugdle inugtungåtsiara- luardlune avdlanisut uldputorsiagssanarnane, tåssame igdlonarfingne agdliar- tortiniagkanisut angnertutigissumik sanaortorneKångingmat. igdlue aserfatdlag- sailiordluagkat boligstøttemit igdluliaussartunit dssigiåginarnit issigiuminarne- ronaut, igdlut issikue åssigingitsorpagssuvdlutik Kalipautigigdlutik avatangissi- mingnut nalerKUtdluartut. K’aKortoK Danmarkime igdloKar- fingmut angingitsumut nipaitsumut- dlo erKainardluinartuvoK. igdlut ilar- pagssue nautsivinguaKarput pårivdlu- agkanik, sumilo tamåne takugssåuput ingnerulåmat KaKortukulutdlo aussa- me naorugtortartut. issikivia alianae- KaoK nunartå naggorigsoK tugdluavig- dlune imamut tungujorsimårtumut sikorssuarasårtumutdlo. ineriartorneK encigsisimassoK igdloKarfigdle alianåikaluaKalune najutsiardlugo avingarusimassutut misigisimanalångitsungilaK, sikorssui- me pissutauvdlutik avåmut atåssute- KarniarneK Kåumatine amerdlaneme ajornakusortussarmat. malungnarpoK K’aKortoK angatdlavfigssuarmingit- sok. tåssanisaoK ulapårnerssuaKångi- laK igdloKarfingne agdliartortiniagka- oisut, taimåikaluartordle kukuneru- vok isumaKåsagåine K’aKortoK igdlo- KarfiussoK ilatsinarfiussoK. K’aKortu- me ineriartorneKarportaoK, avdlani- ngarnit arrineruinartumik erKigsisi- maneruinartumigdlo. sorssungnerup sujornagut K’aKor- toK nunavtine igdloKarfingne sujuar- tortausimavoK, tamatumanilo suniu- teKangårsimåput erKardlerit tusama- ssaussut Høegb-ikut. Katångutigit Pa- via åma John Høeghip atancinautig- ssaråt K’aKortup sujumukarnerup tu- ngåtigut Nungmit unangmineKarKa- j ameKarsinausimångikaluarmat. ineriartorneK tamåna uvdlumikut nangineKarsimavoK eridgsisimassu- mik patajaitsumigdle. sinerissame ig- dloKarfingne avdlanisutdle ukiune kingugdleme K’aKortumisaoK privatit åssigingitsut sarKumersimåput taima- tut privatimik errorsissarfiuteKarto- KarpoK, ardlalingnik niuvertoKardlu- ne, biliuteKartoKardlune mestereKar- toKardlunilo kisalo sutorniartarfeKar- dlune imigagssartorfiusinåungitsumik privatimigdlo ingerdlåneKartumik. sulivfigssuaKångilaK K’aKortoK sulivfigssuaKångilaK. ta- rajorteriveKaraluarpoK, uvdluvtinile pissusiussut tancavssumalo aulisaga- k åssusia erudisagdine nalerKukung- naivigsimassumik. ukiut ardlaKaleici- ssut pilerssårutigineKartarsimagalu- arpoK tarnavane sulivfigssualiornig- ssaK, ama privatit tungåningåmt. md- Sommervandledning er gennemført over hele byen. I baggrunden ser man ef af de smukkesfe bjælkehuse i Grønland. aussaunerane igdloKarfik tamåker- dlune suvdlulingnik imermut avKuser- sorneKarfarpoK- tåssa igdlunguaK Nor- gime igdluliaussartutut sana« kussa- nardlufnartoK. K'aKortume igdlorpagssuit mikissunik suliarivdluagkanigdle nautsiveKarput. ungatdliuvdlune erssiarKalårpoK Ta- serssuaK. tåussuma sinåne igdloKarfiup nutårtagsså måna suliarineKardlune. Der er mange huse med små velhold- te haver i Julianehåb. I baggrunden skimtes Storesøen, ved hvis bred et moderne boligkvarter er ved af rejse sig. KRYOLITSELSKABET ØRESUND A/S KØBENHAVN Skal De bo på hotel i København Flyt ind og hyg Dem på Hotel Viking, det moderne hotel i den gamle ramme, billige vinterpriser, særpris for lang- tidsophold indtil 1. maj 1966. Bestil venligst pr. brev eller telegram. Telegram adr.: Vikinghotel. Telex 9590. HOTEL VIKING - BREDGADE 65 - MI 4550 RECORD SKRAA holder smagen længere! 3-delt to 1 SKRAA « m Jss brødr brau||| Dobbelt sovset! sukulug-ssaK pitsaoKatcKangitsoK Klvdlålugtumik pulik avdlanit mardloriéumik ivseKarneruvoK taimåitumigdlo sivisunerujugssuarmik * *7 sii^ungneKartardlune. BRØDR. BRAUN Danmarkime sukulugssaliorflt angnersåt 13

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.