Atuagagdliutit - 09.06.1966, Side 7

kinaussuseK ilisimasavarput
kisiåne avamut angmavdluta
såriarfigssat påsivdlugit kalåtdlit iluaKutiginiartugpatigik, tau-
va ineriartornerup sarfanut pulåsaugut, maskmat atordlugit
nioritutigssiornerup nukinganut niuvernermut, H. C. Petersen,
Knud Rasmussenip Højskoliane sujuligtaissoK OKarpoK
— akissugssåussutsimik europamiutumik rnisigisimanex tigusavdlugo måne
inuit periarfigssartik sule namagtisimdngildt. akissugssåussuseK pgiliunexartar-
Pok avatingissit ineriartortiniagkatdlo peKatauvfigineKarneratigut. nutåmik år-
xigssussinerup ingerdlåneKarnerata avatånipatdlårsimavugut, uvagut kalåtdlit.
kalåtdlit periarfigssinexarsimångitdlat nunavta piorsaivfigineicarnerane pena-
taunigssamut, tåssame uvagut kalåtdlit avativtinit ikiornexarpatdlårsimavugut.
nalilingnik sumiginaineK malungnarpatdlårsimavoK kalåliussugut ingerdlatse-
xatdunginerput pissutigalugo.
taimatut OKartoK tåssa Knud Ras-
mussenip Højskoliane sujuligtaissoK
H. C. Petersen, nunavta ukiuinik nu-
tånik H. C. Petersen soKutigingnig-
dluartuvoK, pingårtitaralugo pisorKat
nutåtdlo ukeruneråne, inusugtut tor-
KavigssaKalernigssåt patajåissuseK pi-
giliusimavdlugo ingerdlatseaatauler-
sinaunigssamut.
— uvdlumikut ajornartorsiuterpag-
ssuit ugpernarsautåungitdlat kalåtdlip
tarnimigut ajOKUserneKarsimaneranik,
H. C. Petersen nangigpoK. nutarteri-
nerssuaK sujorKutdlugo kalåtdlit ili-
simasimavarput uvdluinarne inuner-
Put sussok tåssungalo nalerxusarsi-
mavdlutigo. inunerdle ilisimassarput
tåssångdinarssuaK pérneKarsimavoK
tungavigputdlo dnaisimavdlutigo. inu-
iaxatigit årxigssunexarnerat kalåtdlip
erxarsartausianut tungaviussox ase-
rorpcnt, nutårdlo tåkutox sule iluamik
ilisaringilarput.
nutåt pisornatdlo akornåne aulater-
neaarfigssuaK uvdlumikut angusima-
varput, timikut anersakutdlo tunga-
vigssamik sule pilersitsivfiusimångit-
sok. taimaingmat ukiut måna atug-
kavut tamanut iliorfipilugssuput. tai-
måikaluartordle kalåtdlip ingminut
atarKisinaunera nungorKa j arsimångi-
laK, atorniarnigssanutdliuna periar-
figssaKalersimånginartoK. inuiaKati-
gigtut ingerdlatsineK inålititerpat
inussutigssarsiornerdlo ingerdlavdlua-
lerpat, tauva inuit tungaveKarKiliså-
put.
i
peKataunerulernigssaK
— uvdlut atugkavta Kuarsårnarto-
Kartarnerånut pissutauva ineriartor-
nerup måna pissup piarérsarneKanca-
lårpatdlårsimanera?
— åp, tarnip pissusé nautsorssuti-
galugit måne ineriartorneK piarérsau-
siorneKarsimassugpat, tauva inugtut
inunikut aserutornerit taima amer-
dlatigisimåsångikaluarput. ilaKutarig-
Pagssuit ingmingnut tatigisinaunertik
uvdlumikut ånaisimåsångikaluarpåt
nautsorssutigineKarsimassugpat, ine-
riartornerujugssup tåssångåinaK aut-
dlarnersup Kanon tigunenarnigsså.
kalåtdlivngoK atugarigsårnerulersi-
niardlugit pivdluarnerulersiniardlu-
gitdlo ineriartorneK pilersineKarsima-
vok, tamatumale sujunertå påsiumi-
nåitarpoK ernarsautigilerdlugo ineri-
artorneK eKussornernik Kanon ang-
nertutigissunik akilerneKartariaKar-
simassoK. ineriartornerup tåssångåi-
uuK pilersup nuarsårtitsinera ima
angnertutigaoK, kalåtdlip tarnå ata-
j uartugssamik ajoKutigssarsingika-
luardlune taimåitOK pingitsornane Ki-
leroKalisavdlune.
— kalåtdlit ingerdlatitaunermingne
Penataulernigssanut avnutigssatut sut
takordlortarpigit?
— tamanit sagdliutdlugo erxarsau-
tigissarpara kalåtdlit niorxutigssior-
nermik angnerussumik ingerdlatsiler-
nigssåt. måna sut atortugssavut ta-
mardluinangajaisa avatånit pissarpa-
uut, nauk nunavtine atortugssaxaralu-
artoK tamdkununga niorxutigssiorfe-
Kdnginera pissutigalugo. niorxutigssi-
ornermik ingerdlatseKatdungipatdlår-
nerup erssiutaisa ilagissarpåt ani-
ngaussanik nalexartut sordlo puiau-
ssårarpagssuit asule aserorterneKar-
tarmata. inuit niorKutigssiornermik
nangmingnex ingerdlatamingnik pi-
tersitsissugunik aitsåt påsilisagaluar-
Påt atortugssat tamdko nalexassusé.
Kanga nunavta pigssarititai kisisa
isumavdlutigalugit nangminerdlo su-
liaralugit kalåtdlit inunerénit pissut-
sit måna avdlångonaut. maskinat a-
tordlugit niornutigssiorneK nunavti-
nut ama ångusimavoK. avåmut nior-
KutigssiorneK aulisagkanik sulivfig-
ssuartigut ingerdlånenarpoK, taimåi-
kaluartordle manaissinarpoK atortug-
ssanik måne pinenarsinaussunik nu-
navtine nangminerme imanalo åma
nunanut avdlanut nioreutigineKar-
tugssanik sanassonartånginera. inuit
sulivfigssanarsinaunerat aningaussar-
siorneratdlo pitsångorsaivfigineKåsa-
galuarpoK kalåtdlit tamatumunåku-
taoK angmaunenarsinaugpata.
pissarianartitavut amerdlanerit ava-
tånit uvdlumikut pissaravtigit nu-
navtine pisungortOKångilaK. aningau-
ssat aniajuåinarput, pigissavtalo nali-
ngat migdliatdlåinartarpoK.
privatimik niorKutigssiortut
— nunavtine atugagssanik måne
niorKutigssiortonarnigsså Kanon er-
Karsautigissarpiuk?
— kalåtdlit måna 40.000 patdligki-
artorpavut, sujunigssamilo nalunå-
ngilaK sule amerdlanerulisassugut a-
tortugssat amerdlanerussut pissaria-
Kartilisavdlutigik. taimåitumik tunga-
vigssanarpoK niorKutigssiorfingnik
nunavtine autdlarnisavdlune. åsser-
sutitut taisinauvara OKortugssanik
nalernutunik nunavtine atissagssa-
Kartinenångitsugut, tamåkule tamai-
sa avatånit pissardlugit, nauk åmit
åssigingitsut nunavtine pigigaluar-
dlutigik. savat mernue niorKutigssior-
nerme atorneKångitdlat, mårnatdlo
atissait nunavtinut nalernutut måne
pinen ajomaKaut. angutit ånoråve
atorungnaermata pissutaugunarpoK
inerérsimassunik pisiagssaKanging-
mat. nunanarfit ilåta Kaleralingnik
KuvdlugkiorneK tigujumassugpago
nunavtinit tamarmit pisiumassoKåsa-
galuarpoK.
inuiait sulivfigssuaKarnikut inutig-
ssarsiortut amerdliartuinartutdlo pi-
niagagssat kisisa isumavdlutigisinåu-
ngilait. tugtuteKarneK, savautenameK
umingmauteKarnerdlo nautsorssutigi-
ngitsortariaerutisåput, Kerititsivitdlo
Forstander H. C. Petersen med et sæt
fangstredskaber, der stammer fra
tiden, før europæerne kom til Grøn-
land. Fangstredskaberne, der er fun-
det af en rensdyrjæger inde i landef,
er en gave fil højskolen. Der er over-
hovedet ikke anvendt jern til disse
redskaber.
pilersineKarneratigut neKit sinerissa-
me siaruarterneKarnigssåt avKutig-
ssaKalisaoK.
nunane avdlane påsissat tungaviga-
lugit malungnarpoK takornariartitsi-
neK iluarsartussamik ingerdlåneKarå-
ngame aningaussarpagssuarnik iser-
titsissartoK, nunavtinilo takornariar-
titsineK sujunigssame angnertusarne-
Kångitsortugssåungingmat erKarsauti-
gissariaKalisaoK nunavtinit pissunik
sanålugkanik pisiagssaKartineKarnig-
ssåt. akilinermiume takuterérpåt su-
liatik silarssuarme piumaneKaKissut.
KGH tåmariartortugssatut nålag-
kersuinerme sujunersusiortartut må-
na erKarsautigilerérpåt. taimaingmat
kigsautiginarpoK månangåK privati-
mik niorKutigssiortut KGH-ip inger-
dlatainik tigusiartornigssåt, sordlo
peKatigingnikut andelsforeningit ator-
dlugit. tamatumane sujunertarineKå-
saoK iluanårutip tamarme Kalåtdlit-
nunane nangminerme unigtarsinau-
nigsså.
sujunersuissartoKarnigssaK
— kalåtdlit niuvernermik niorKu-
tigssiornermigdlo ingerdlatsinermik
sule angnerussumik KåumaissaKångit-
dlat?
— taimåipoK. inutigssarsiornerme
periarfigssat avatånérsunit tigunexa-
rérångata kalåtdlit ersserKingneru-
ssumik aitsåt påsisinaulersarpåt ta-
mdko atoriarsinausimagaluardlugit.
KGH-ip agdlilerinigsså norKåissutitut
OKatdlisigineKartitdlugo avdlat agger-
tarput nunaxarfingmiut periarfigssdi-
nik tigusissardlutik. sulile såriarfig-
ssat tamdkerKajarneKdngitdlat. auli-
sagkanik niorKutigssiat, dmit åssigi-
ngitsut taineKarsinåuput taimatutdlo
tugtut amerpagssue emarneKartartut,
niorKutigssiarigåine nalingat mikissu-
sdngikaluartoK.
— taimatut autdlarnissarnigssaK
tuaviutariaKalersimavoK?
— åp. manåkut avatånérsut sule
ajornarpatdlångitsunik autdlarnisi-
sujuligtaissoK H. C. Petersen nivtar-
terissoK sårKutinik europamiut tikiu-
ffngikatdlarmata pissunik. tåuko ator-
tue saunTnåuput, auvartumit navsså-
rineKarsimavdlutik højskolimufdlo tu-
nfssufauvdlufik.
ASSERBOHUS KOSTSKOLE
Hovedskole — realeksamen — 2-årigt statsanerkendt kursus
8. og 9. kl. — statskontrolleret afgangsprøve
Drenge og piger fra 7—17 år
Program tilsendes.
Henvendelse om optagelse til efter sommerferien må ske snarest.
FORSTANDER J. FRIIS, ASSERBO PR. FREDERIKSVÆRK
Tlf. Liseleje 533
I fritiden: tennis, svømmebassin, ridning, dans, musik maling, hobby
Morgensang i højskolens lyse under- højskolip atuarfigfåne alianaitsume
visningslokale. uvdlakut tugsiarfut.
naussarput. erKarsautigigåinile suli-
neK akitsoriartufnartoK kisalo atortug-
ssat akitdlo Kagfariartuinartut, aut-
dlarniniartarneK OKimåinerulersug-
ssauvoK, pingårtumik akilerårtarneK
nunavtine atulisagpat. isumaKarpu-
nga kalåtdlit soKutigigaluaråt niorKU-
tigssiorfigssanik autdlarnissarnigssaK,
kisiånile KanoK iliornigssartik nalui-
naråt.
taimåitumik avnutigssatut ajungi-
nerpåtut issigissarpara landsråde pig-
ssarsisinaussugpat sujunersuissartug-
ssamik konsulentimik, autdlartitsini-
artunut ikiutartugssamik. tåussuma
misigssortdsavå autdlartiniagan ing-
minut akilersindusanersoK, ikiutdsav-
dlunilo ingerdldniagkap pilerssårusi-
ornigssåne, aningaussalinigssap år-
Kigssuneuarnigssåne niuvernermilo a-
tdssutexarfigssat pigssar siariniarnig-
ssåne. nalunångilardlo taimatut så-
riarfigssaxalersitsinigssaK ikigtungit-
sut atorumdsagåt.
— tamatumalo kingunigsså?
— inuit sulivfigssaKalisåput. ani-
ngaussat sinerissame kåvilisåput, å-
malo pingårnerpåK tåssa: inuit påsili-
savåt uvdlut nutåt inuvfigiligkavut
sumik tungaveKartut. ingerdlatsine-
rup iluanut pulasåput, peKataulerdlu-
tigdlo. suleicatigingnerup OKilisaissar-
nera påsiartorneKalisaoK pilersitsi-
ssoKarpat tuniniaissarnikut atautsi-
mut peKatigigfigssamik (fællessalgs-
organisation), niorKutigssanik agssar-
tuineK tamatumunåkutaoK pissariu-
nerulisavdlune.
periarfigssat nunap inuinut
— peKataunerulernigssamut såriar-
figssat erKartugkatit højskolime ilini-
artunut åma erKartortarpatit?
— åp, højskolip pingårtipå ukiut
inuvfigissavta ilisarinigssåt, inusugtut
påsisagåt akissugssåussutsimik taine-
KartartoK sunaussoK uvdluvtinut u-
kiunutdlo aggersunut tungatitdlugo.
inuiaKatigit nutåliaussut tåssåuput-
dlusoK maskina ingmikortunik åssigi-
ngitsorpagssuarnik katitigaussoK, ma-
skinamilo tåssane inuit atausiåkåt su-
liagssatik nåkutigissariaKarait, aju-
ngitsumik ingerdlassoKarKuvdlugo.
— anersåK suna tungavigalugo høj-
skole ingerdlåneKarpa?
— højskolip pingårtipå atuartitsi-
neK ingerdlåneKåsassoK kristumiu-
ssuseK tungavigalugo, tamånale påsi-
nerdlungneKartariaKångilaK ajoKer-
suiniarnertut isumaKartitdlugo. kri-
stumiussutsip ajungitsunik ajortunig-
dlo ingmikortitsisinaunera navsuiar-
neKartarpoK iliniartunut. højskolip pi-
ngårtipå inusugtut påsisagåt, månå-
kut inussugut nunavtine inusimassu-
nit kisiartåungitsugut, sujorKutdluta-
le måne kinguårigpagssuaKarsima-
SSOK.
måna ineriartornerme kigdligfik au-
la jangersimassoK angusimavarput, i-
neriartornerdlo nangineKartugssau-
vok. ukiune måkunane inunerup av-
dlångorferujugssuane sujulivta pigi-
ssait tamåkerdlugit pugtangniarsi-
nåungilavut, tamåkule ama ilaKarput
sujulivta kulturikut pilersimassåinik
tåmartinåsavdlugit naleKarpatdlårtu-
nik, taimailiusaguvtame kulturimik
påsingningnerput ikåsimåsaKaoK.
igdluinarsiortumik inuiaKatigissut-
simik pingårtitsivatdlålernigssaK høj-
skolime mianerssutigineKarpoK. ta-
matuma inuiait måtutarpai avatånit
sunerneKarnigssaK avåmutdlo sunisi-
naunigssaK ajornarsisitdlugo. højsko-
lip pingårtipå Kalåtdlit-nunåne kul-
turikut pilersisimassavta erianartor-
tait sernigssortariaKagkavtitut pigi-
ssariaKarivut. taimåikaluartordle na-
lunångilaK avativtinit pissariaKartita-
Kartugut, tamatumanilo sianigisagig-
put inuiaKatigissutsime misigissutsit
akornutaulinginigssåt. kinåussuser-
put ilisimåsavarput, kisiåne avåmut
angmavdluta.
maskinat atordlugit ingerdlatsine-
rup måna angusimavåtigut, kisiåne
avatånit pissoK sunånguaK tamåt
issuåsångilarput, uvagutdle aulaja-
ngisavarput avatånit sunerneKameK
KanoK ilusilerdlugo måne ingerdlati-
sagigput. uvdlumikut kalåtdlit inuia-
Katiginguvugut, puigusångilarputdle
ukiune aggersune tåssaulerumåravta
silarssup inuiagssuisa ilait.
taimaingmat avåmut angmassaria-
xarpugut, nunavdle nangminex inue
sapissusermik pexataunermigdlo tu-
nisagdine periarfigssat tdukununga
tuniutariaxarput. oxartoxartarpox ka-
låtdlit ineriartornerme issigingnårtui-
naussut, tåssa pissutigalugo uvdluvti-
ne ineriartorneK nangminex pilersisi-
månginavtigo tamatumalo påsinigsså-
nut tungavigssamik pigssaxartudinar-
simånginavta. såriarfigssatdle kalåt-
dlit nangmingnex påsivdlugit iluaKu-
tiginiartugpatigik, tauva ineriartorne-
rup sarfånut pulåsaugut, maskinat
atordlugit niorxutigssiornerup nuki-
nganut, niuvernermut.
Julut.
sil&lnarigsarfit atortugssalt
slliinarlgsarnermut atortoKarfit
umlarssult slliinarlgsarfS
slliinarmik kSssartumik suporutit
Ikumatitsivit suporutait
VENTILATIONSMATERIEL
VENTILATIONSANLÆG
SKIBSVENTILATION
’ VARMEVENTILATORER
B KEDELBLÆSERE
Leverander
t II
Grønland
NÆSTVED DANMARK
7