Atuagagdliutit - 09.06.1966, Qupperneq 15

kibbutz-ime tikerårneK nuanarieåt
kisiåne danskit inusugtut Israelime avdlanik ama takussaKar-
tarianarput, taima onarpoK Danmarkime ambassadørertåK,
Esther Herlitz.
Danmark ama Israel ataKatigigdluartuput, kisiåne suliniartuartariaKarpoK
atanatigingnerit pitsaussut atatlnarniardlugit, taima OKarpoK Israelip Dan-
markime ambassadørertåva, Esther Herlitz. iluaicutdungilaK agssait sardliåi-
nåsavdlugit pissutsitdlo ilaginåinardlugit.
Esther Herlitz 1921-me Berlinime
inungorpoK, kisiåne 1933-me nazistit
nålagkersuissungormata ilaKutane ila-
galugit nuna Kimåpå. ilanutarit tai-
mane Palæstinaussumut nunasiput,
1942-mitdlo 1946-mut Esther Herlitz
Israelip såkutuine inatsisit sanerKut-
dlugit pingorsimassune sulivoK majo-
rimutdlo Kagfariardlune. nålagauv-
fiup Israelip pilersineKarneratigut
1949-me nålagkersuissunut suleKatau-
lerpoK ilaussortångordlunilo Israelip
Nålagauvfingne PeKatigingne autdlar-
titainut kingornalo New Yorkime
konsulingordlune. Kåumat atauseK
måna sujorKutdlugo Danmarkimut
Harry Levin toKUSSOK kingorårdlugo
ambassadøringornigssame tungånut
Israelip nunanut avdlanut tungassu-
tigut ministeriaKarfiata tusagagssiui-
ssarfiane direktøriuvoK. Israelip am-
bassadørisa arnartatuaråt.
kibbutzime danskit
Esther Herlitzip nuånårutigai dan-
skerpålugssuit ukiut tamaisa kibbutz-
imut suliartordlutik autdlartartut, tå-
ssa igdloKarfinguaK suleKatigigfiu-
ssok, kisiåne kigsautigigaluarpå tike-
rårtarnerit tåuko avdlatut itumik pi-
ssuseKalernigssait danskit Israelimut
angnertunerussumik ilisimassaKalersi-
hiardlugit.
—• inusugtut Israelimik israelimiu-
nigdlo iluamik påsissagssarsinen ajo-
runarput kibbutzinarmisimagånga-
mik, taima onarpoK. kib butzimingånit
igdloKarfingnukartitsissoKartaraluar-
Pok, kisiåne inuiauatigit israelimiut
tnusugtunit nater siv dlugit ilisimane-
Kalernaviångitdlat nunap inuisa
ikingnerssait kisimik kibbutzine na-
iugaKartarmata.
Israelime kibbutzit 200 Kångersima-
vait, tåukulo suniuteKartorujugssuput
ilerKoringnigssåkut nålagkersuiner-
niutdlo tungassutigut. nunavta nålag-
kersuissuisa nuimanerit ilait ardlag-
dlit kibbutzine inungorsimavdlutigdlo
agdlisarsimåput, taimåtaoK måna mi-
nisterpræsidenterput Levi Eskhol.
— inusugtut kibbutzime agdliartor-
simassut ilaKutaKalerångamik tåssa-
niginarumassarpat?
— amerdlasut taimåitarput. mana
kinguårit åipait åma pingajue kib-
butzine inuput, kisiåne ersserKigsa-
rumavara inup nangminerdluinaK au-
la jangertarmago kibbutzime inusa-
nerdlune.
— kibbutzisme angajorKåt Kitornat-
dlo akornåne pissutsit Kanoa ipat?
— kibbutzine ardlalingne mérKat
ingmikut sinigtarput méraat igdluine
ingmikut itune uvdluneranilo åma ta-
måkunane pårineKartardlutik anga-
jorKåt sulinerine. isumaKarpunga ta-
haåna danskerpagssuit påsisinåusångi-
kåt. isumaKarpungale ilaKUtarigtut
inunerup tamåna ajoKutigssarsivigi-
neK ajorå. tåssame sungivfingme mér-
Kat angajorKåtik ilagissarpait, anga-
jorKåtdlo sulisitdlutik KularineK ajor-
Påt Kitomatik pårivdluarneKartut.
ikioKatigigdlune nunalerineK
■— isumaKarpunga nunane ineriar-
tortitagssane Asiame Afrikamilo kib-
butzenarneK issuarneKartariaKara-
luartoK ilaKUtarigtut inuiaKatigit ima-
lunit nagguveKatigit åssigingitsut a-
vigsårtortinarnagit aseruinarnagitdlo.
5000 kr. telegramer-
figssanit
isertineKartut sakiagdlutip akiomia-
gauneranut iluaKutigssångordlugit.
telegramerfigssanit pivdluarKUSSU-
tigssanit nunavtine 1965-ime tunine-
Kartut sivnerutoKarsimåput 5.369 kr.-
nik, aningaussatdlo tåuko nåkartine-
Karsimåput „kungip Frederik Kulingi-
iuåta åma dronning Ingridip aningau-
ssauteKarfiånut Kalåtdlit-mmåne sa-
kiagdlutip akiorniagaunera pivdlugo.“
telegramerfigssat taimåitut nunav-
tine atulernerånit manamut 30.340 kr.
aningaussauteKarfingmut taineKartu-
hiut isertineKarsimåput.
1965-ime tunissat nunavta inuinut
avguaKatigigsitdlugo inungmut ataut-
simut 166 øremik naleKarput. Dan-
Piarkime tunineKartartut nalerjduti-
sagåine inungmut atautsimut tunissat
8 øremik naleKarput.
kisalo Israelime nunalerinermut tu-
ngassutigut Kavsinik suleKatigigfe-
Karpugut, tamåkunane ilaKutarit ta-
marmik ingmikut nangminerissa-
mingnik igdlorssuartalingmik nunau-
teaarput, kisiåne tuniniaissarneK pi-
sissarnerdlo peKatigigdlune ingerdlå-
neaarput, kisiåne taimatut suleKati-
gigfiussune ilaKutarit, tåssame igdlu-
me ningiussoK, sivisunerussumik su-
livfeKartarput, tåssame ningiussoK
kibbutzimikune akunerit 7—8 kisisa
sulivfiginartugssaugaluardlugit tåuko
saniatigut nerissagssat, igdlo måntat-
dlo isumagissugssaussariaKaramigit.
ersserKigsarneKartuartariaKarpor-
dle sut tamarmik nangmineK kajumi-
ssutsimit pingmata Sovjet-unionime
Kanga pissutsit åssiginagit, tåssame
Kanga Stalin Churchillimut navsuer-
simangmat naussorigsaissut tusinti-
ligpagssuit toKuneKarsimassut peKati-
gigdlune nunalerinermut suleKatauju-
mångingmata.
Tysklandip inunermut
tungassutigut pissugssåussusia
— uvdlut mardlugsuit matuma su-
jomatigut Vesttyskland åma Israel
nutåmik ukiumut atautsimut atortug-
ssamik aningaussatigut ikioKatiging-
nigssaa pivdlugo isumaKatigissuteKar-
simåput. nuna tåuko mardluk akor-
nane pissutsit pitsångoriartuinarnerå-
nut erssiutaunerpa?
— Vesttyskland inunermut tunga-
ssutigut pissugssåussuseaarpoK Israel
ikiusavdlugo. tåssauginångilaK ikioKa-
tigingnigssamik ukioK atauseK ator-
tugssamik isumaKatigissut. tyskit iliu-
seKarsimanertik akilersorneK saperpåt
inuit toKorérsimassut utertinaviångi-
lait. tamatumunga atatitdlugo ersser-
Kigsarumagaluarpara Vesttysklandip
Israelivdlo ingmingnut pissuseKame-
rat atåssuteKångingmat Vesttysk-
landip nunanut araberinik inulingnut
atåssuteKarneranut, nunåme tåuko
Vesttysklandimut atåssuteKarnertik
kipitisimangmåssuk Bonnime nålag-
kersuissut Israel atåssuteKarfigiler-
måssuk.
araberit ilungersuanerånut Vest-
tyskland nåkåinartariaKångilaK. Vest-
tyskland iliortariaKarpoK sordlo Hil-
tonip Tel Avivime hoteliliorneratut.
araberit sujorasårisimåput Cairome
hotel matujumavdlugo Hiltonip Tel
Avivime hoteliliornigssane aulaja-
ngiugpago, kisiåne Hilton nåkéinå-
ngilaK, påsinarsivordlume araberit
nåkåinartut.
— israelimiut inusugtut Vesttysk-
landimut pissusiat KanoK ipa?
— åssigingitsorujugssuvoK, taima
ambassadøre akivoK. amerdlasut ty-
skinik oKaloKateKarumångitdlat, inuit-
dle ilait isumåkérfigingningniarssarl-
put. sordlo Israelip inusugtaisa Eich-
mannip suliarineKarnera soKUtigeua-
lugo maligtarisimavåt, åmalo atuar-
fingne angerdlarsimavfingnilo nazi-
stit jutinik malerssuinere tusarneKar-
tarput.
imialåf minutimut Kalagtartut
igfiat
ivlt Kernertut
navgutérKat
KapussifirKat
MINUT-ØLLEBRØD
Rugbrød
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
ajoraluartumigdle tyskit inusugtor-
tait sorssungnerssup kingugdliup na-
låne ukiunik angnikitsuinarmik OKa-
lugtuarfigineKartarput. atuarfingne
ukiut tåuko pivdlugit navsuiautinik
pineK ajorput imalunit angnikitsui-
narnik navsuiautisissarput. angajor-
Kåt suliatik pivdlugit OKalugtuarusug-
patdlårneK ajorput, aitsåtdle iliniar-
nertut atuarfine erKordluartunik nav-
suiautigssarsissarput.
— tyskit inusugtut amerdlasut kib-
butzine sulissarpat?
— åp, agdlåme tyskit danskinit a-
merdlaneruput, kisiåne kibbutzit ilai-
sa tyskit kigsautigineK ajorpait. tåssa
uvagut angerdlarsimavfigput, tai-
maingmatdlo tyskit tamaunga kigsau-
tigingilavut, taima oKartarput.
ajornartorsiutit
angnertut mardluk
— Israelip ajornartorsiutaisut ang-
nertut sut isumaKarfigaigit?
— nunanut araberinik inulingnut
pissutsit. uvagut erKigsisimaneK OKa-
luserårput tåukule sorssungneK OKa-
luseralugo.
— ukiune Kaningnerussune pitsau-
nerulernigsså ilimanauteKarpa?
— isumaKarpunga pissutsit pitsau-
nerulerumårtut, ajoraluartumigdle
pivfigssap Kaningnerup iluane pina-
ne. sukutdlunit åmalo sumilunit pia-
rérsimavugut nunat araberinik inug-
dlit sivnissue isumaKatigingniuteKar-
figisavdlugit erKigsisimanigssamik su-
leKatigingnigssamigdlo, kisiåne isu-
maKatigingniarnigssaK kigsautigingi-
låt. avdlat avKutigalugit isumaKati-
gingniuteKarnigssaK iluaKutåungilaK.
isumaKatigingniartariaKarpoK torKåi-
naussumik.
Israelip inuisa ilarparujugssue ara-
beriuput. mérKavtalo araberit OKausé
atuarfingne iliniartarpait, atuarfing-
nilo oKalugtutarpavut akeraringnerit
taimaitineKarnigssånut pivfigssaK a-
perKutauginartOK.
ajornartorsiuterujugssuarput avdla
aningaussarsiomermut tungavoK. nu-
nanut avdlanut akitsugkavta migdli-
siniarnigssåt ilungersutigårput silar-
ssuarme tuniniaissarfingne unang-
migdlernerulersinaujumavdluta, tåssa
imåipoK nunanut avdlanut amerdla-
nerussunik tuniniaissarumavdluta nu-
nalerinerme niorKutigssianik pingår-
tumik, taima naggasivoK Esther Her-
litz.
20 fods motorbåd
til salg. Sab glødehovedmotor 5/9 hk fra 1962. Skrog karavelbygget fra
1949. Pris kr. 6.000.
KAJ SKOV, K’utdligssat.
GVIDBARRE
igdlingnarnerpåK erKarsautigisinaussat! Danmarkime suku-
låte tusåmassaunerpåK.
'/ofnT
— Lige hvad De trænger til. Toms
Yankie Bar giver energi og godt humør
YANKIE BAR
— tåssarpiaK pissarianagkat. Toms Yankie
Bar nukigssaKalersitsissardlunilo Kimagtitsi-
ssarpoK.
Alle holder af Toms Holly Bar — den
er med hele hasselnødder.
HOLLY BAR
tamarmik mamaråt Toms Holly Bar — Kåtcor-
tarissanik ilivltsunik ilaKarpoK.

GULD KARAMELLER
Glæd hinanden med Toms Guld Karamel.
nuånårsaKatigingniaritse Toms Guld Karamel-inik.
TOMS FABRIKKER A/S. Leverandør til Det kgl. Danske Hof.

HER ER DEN! féuna auna
SIMRAD’s
NYE RADIOTELEFON
SIMRADip radlotelefonluta
nutéK
portussusia = 46 cm
sillssusia = 36 cm
tukimomera = 24 cm
60 w. (12 v.) krystalit 4 ilångut-
dluglt.............. kr. 7600,-
80 w. (24 v.) krystalit 4 ilångut-
dluglt.............. kr. 8650,-
Højde — 46 cm
Bredde — 36 cm
Dybde = 24 cm
60 w. (12 v.) ind. 4 krystaller
Kr. 7600,-
80 w. (24 v.) incl. 4 krystaller
Kr. 8650,-
lamarme atautsimut pOgax
(sitsiuitsumik Silumin-imik)
angatdlatinut mlklssunut fima
pidkiinartooK.
modulatore sarfalersdtdlo a-
ngatdlåtagkat.
sarfa tomikitsut.
atoruminartut.
ALT I EET KABINET!
(Af søvandsbestandigt Silumin.)
Vdegnet også i mindre både.
Transistoriseret modulator og
strømforsyning.
Lavt strømforbrug.
Let at betjene.
autdlakfitltslisut:
1605—3800 kc/s 12-lnik kanalilik
Kagdlerautlnardlune OKalOsslsl-
naussoK.
malungnamera 100 pct-imit 10
pct-imut nikerartoK.
kalerrisårutinik nangminérdlu-
ne tigusissartoK.
SENDER:
1605—3800 kc/a i 12 kanaler.
Simplex og duplex.
Omskifter mellem 100 pct og
10 pct. udgangseffekt.
Automatisk alarms lgnalgi ver.
nålaorut:
4-nik båndilik - 150- 370 kc/s
525- 1600 „
1600- 4400 .
4400-13200 .
150—370 kc/s sumlssusersiniar-
nerme atomeKarsinauvoK.
ujardliutå erssendgsoK malug-
ss arigsoruj ugssdvoK.
nålaorutip malugtarissusiata
nangminértdngordlugulo suliari-
nerata kalerrisflrutit såkuMtsut
såkortåtdlo åssigingmik tigu-
ssarpai.
højttalere angisOK nipigigsoK 4
wattiussoK.
MODTAGER:
4 bånd - 150— 370 kc/s.
525— 1600 „
1600— 4400 »
4400—13200 „
150—370 kc/s kan anvendes til
consolpejling.
Den tydelige lineal-skala har
stor indstillingsnøjagtighed.
Modtagerens følsomhed og auto-
matik er valgt, s& den klarer
såvel svage som kraftige sig-
naler godt
4 watt lydeffekt i stor højttaler.
Importør:
tiklsIfsluartoK:
Ewald Steensen
HJØRRING — DANMARK
RADIO SERVICE
H. Rasmussen
Julianehåb
RADIO SERVICE
Ole Winstedt
Godthåb
Radiotekniker Burnæs
Egedesminde
15