Atuagagdliutit - 09.06.1966, Qupperneq 25

Kingornerit nakåssut
ulorianartOKansitdlat
Kalåtdlit-nunåne KingorneKarnigssamut pitsailiuinigssaK pi-
ssariaKångitsoK måssa nunap ilaine åssiglngitsune imen stron-
tium-90-imik akoKangåtsiaraluaicissoK.
nåkånerit kingornerussut ulorianartugdlit ukiune kingugdlerne Kuline nu-
narssuaK tamåkerdlugo nåkåssarsimassut nagguveuarput atominik såkugssiat
misiligutaussumik KaertineKartarnerinik, pingårtumik ukiune 1958, 1961 åma
1962-ime pisimassunik. nakåssut tåssåuput akugissat avigsårtusimassut sildi-
narnut nutsingnerussunut periardlutik avgorneKarsimassut. misilivdlune uaer-
titsissarnerit sume pisimanerat ilåtigut pissutigalugo avgorneKarnerat imåisi-
mavoK amerdlanerpåt nåkåssarsimavdlutik avdlorniussat avangnardlit 20 åma
70-it akornåne, taima agdlagpoK cand. pharm. Knud Kristensen, perningnig-
ssamut sujulerssuissoKarfingmit pissoK, Kalåtdlit-nunåne nåkånerit Kingor-
nerussut ulorianartugdlit pivdlugit nalunaerumine.
naussut umassutdlo
avKutigalugit inungnut
nåkånerit pissarsimåput pingårtu-
mik sialungmut nivtaitdlamutdlunit
ilauvdlutik, amerdlåssusiånutdlo pi-
ssutaussarpoK sialup KanoK angner-
tutigisimanera. tamåko sialungnit
naussunut pissarput naussutdlo avKU-
tigalugit nerssutinut. Kingornerit ulo-
rianartugdlit inup pissarpai pingårtu-
mik inussutigssatigut. ilungmut aner-
sårtarneK tamåkuninga inup pissar-
neranut atutåungitdluinangajagpoK.
soruname Kingornernik ulorianartunik
KanoK amerdlatigissunik inup pissar-
nera pingåruteKarpoK.
Kalåtdlit-nunånut tungassutigut pi-
ssutsit ersserKigsarniardlugit perKing-
nigssamut sujulerssuissut 1962-ime
Kalåtdlit-nunånut ministeriaKarfik
kajumigsårsimavåt ersserKingneru-
ssunik taissanik Kavsinik misigssuine-
KarKuvdlugo Kalåtdlit-nunåne ingmi-
kut pissutsit ersserKigsarnigssåt su-
junertaralugo. Kalåtdlit-nunånut mi-
nisteriaKarfik atomivdlo nukinganik
suliaKartitaussut isumaKatigissuteKar-
siméput, Risømilo atomip nukinganik
suliaKarfiussume misigssuinerit tåuko
måna ingerdlåneKarput.
misigssuinerit tåuko sujorKutdlugit
igdlersorneKarnigssamut misigssuineK
pivdlugo sujunersuissartunit, FFR-
imit, sialuit nåkånerinik misiligutit
suliarineKartarsimåput misigssuissar-
fingnit ardlalingnit, FFR-ivdlo misig-
ssuissarfingme atautsime silåinarme
pujoralangnik misiligutit åma kater-
ssortarsimavai. perKingnigssamut su-
julerssuissoKarfiup Københavnip uni-
versitetiane umassut timåinik misig-
ssuissarfingme A-me imermik misili-
gutit Kalåtdlit-nunåne åssigingitsunit
pissut Kingornernik ulorianartunik
akoKarnere misigssortarsimavai. mi-
sigssuinerit tåuko åma måna Risøme
ingerdlåneKartalerput.
strontium-90 navianartoK
atominik såkugssiat misiligumik
KaertineKartarnerisa kingorna Kåu-
matine sujugdlerne pingårtumik iso-
topit asiulertortartut (tåssa imåipoK,
Kingornerit ulorianartut asiujartupat-
dlagtardlutik), pingårtumik jod-131,
PingårtineKarsimåput. Kaertitsinerup
kingorna sivitsoriartortitdlugo Kingor-
nerit ulorianartut sivisumik atassar-
tut, pingårtumik strontium-90 åma
cæsium-137, pingårnerutineKalersimå-
put. isotopit tåuko pingasut taineKar-
tut åssigingitsut patsisigalugit pingår-
tineKarsimåput. jod-131 imungme
navssågssaussarpoK nerssussuit nuna
angnertoK ivigartorfigissarmåssuk tai-
malo nuname ivigartorfiussume jod
Kingornernik ulorianartunik akulik
uningassoK iorartardlugo, åmalo ta-
måna inup Kinersiane torKussåt tor-
dluvdlo akornånitume agsut unerar-
tineKartarmat. isotope tåuna sivikit-
sumik atasinåussuseKarpoK (uvdlut 8)
taimaingmatdlo misiligumik Kaertitsi-
nerup kingorna Kåumatine sujugdler-
ninaK isotope tåuna Kingornernik ulo-
rianartunik ilaKardlune nåkarsima-
ssok malungnartardlune.
strontium-90 åma cæsium-137 pi-
ngårtineKarput åtartuvatdlårnertik
(ukiut 28 åma 30) pissutigalugo, kisalo
strontium-90 akoKarnerminut tunga-
ssutigut kalciumimut åssingussoru-
iugssuvoK taimåitumigdlo saunernut
unerartardlune, tåukunanilo sivisoru-
iugssuarmik uningassarpoK patermilo
aup pingortarneranut ajoicutausi-
nauvdlune. cæsium-137 timime ka-
liumitut iliortarpoK tåuna åssigalugo
time tamåkerdlugo siaruartardlune.
jod-131 inungnut pissarpoK imuk
nutåK nautitatdlo nutåt avKutigalugit
Kingornernik ulorianartunik nutånik
nåkåssoKarsimagångat. imup panertup
atorneKarnigssame tungånut sivisu-
mik uningatitaussarnera pissutigalugo
jod-131 imarisså mingnerujugssussug-
ssauvoK imungmit nutåmingarnit.
strontium-90 pingårtumik navssåg-
ssaussarpoK imungme, imungnik nior-
Kutigssiane karrinilo, cæsium-137-le
pingårtumik neKime imungmilo nav-
ssågssaussardlune.
Kalåtdlit-nunane inussutigssat
misigssorneKarput
inussutigssat sut misigssorneKåsa-
nersut aulajanginiarnerme nautsor-
ssutigineKarsimavoK inussutigssat
Kalåtdlit-nunånit pissungitsut Kalåt-
dlit-nunåne atorneKartartut inussu-
tigssat Danmarkime atorneKartartut
åssiginåsagait. tåuko Risøme angner-
toKissunik misigssorneKartarput tai-
maingmatdlo misigssorneKarKingnig-
ssåt pissariaKarane.
inussutigssat Kalåtdlit-nunåne a-
torneKartartut ilarpålugssue Danmar-
kimit erKiissåuput Danmarkimilo nå-
kutigineKartuarsimavdlutik. taimåitu-
mik misigssuinerne sujunertarineKar-
simavoK inussutigssane Kalåtdlit-nu-
nånitune, tåssa pingårtumik neKine
aulisagkanilo, strontium-90 åma cæ-
sium-137 KanoK agtigissumik imari-
neKarnersut påsiniésavdlugit.
KinerneKarsimåput inussutigssat a-
torneKarajungnerussut åmalo ukiup
angnerssåne atorneKartartut, åmalo
PingårtineKarsimåput umassut iv-
ssuatsiånik orssuaussanigdlo imalunit
imap umassuarainik pingårtumik inu-
ssuteKartut, tåssame tåuko nerissait
Kingornernik ulorianartunik unerarfi-
gineKarsinaungmata, åmalo inussutig-
ssat kalciumimik imalerujugssussar-
tut ilånguneKarsimåput.
tamåko tungavigalugit Risøme per-
Kingnigssamut ingmikortortaKarfik
perKigsårtumik misigssuisimavoK, mi-
siligutitdlo taineKarérsut saniatigut
misigssorneKarsimavdlutik sialuit
(nivtaitdlat), imaK, naussut åma imeK
åma mérKat kigutait imugtutinik tai-
neKartartut misigssorneKarsimåpu-
taoK.
aulisagkat umassutdlo imarmiut
navianartorsiunginerussut
ukiut mardluk migssiliordlugit mi-
sigssuinerit inernerisa ilimagissatut
påsinarsitisimavåt aulisagkanilo
imavdlo umassuine strontium-90 åma
cæsium-137 imarineKartut angnikine-
rungåtsiauissut nunap umassuisa ima-
rissåiningarnit.
åma påsinarsisimavoK sumivfingne
åssiglngitsune nikingåssutit angnerto-
rujugssussut, ilåtigut siagdlersarnera-
ta åssigingissuserujugssua pissutiga-
lugo. 1964-ip nånerane strontium-90-
ip nåkåsimassup angnertussusia Risø-
me misigssuinertigut ima migssiliune-
KarsimavoK, K’eKertarssuarme: kvad-
ratkilometerime atausime 27 millicu-
rie, Nungme: kvadratkilometerime
atautsime 36 mci, Prins Christians-
sundime: kvadratkilometerime ataut-
sime 124 mci, Upernavingmilo: kvad-
ratkilometerime atautsime 13 mci, (1
millicurie tåssauvoK Kingornerup ulo-
rianartup angnertussusia radiumimut
gramip tusindedelianut nalerKutOK).
1964-ime Danmarkime kvadratkilome-
terime atautsime strontium-90-ip ang-
nertussusia 10,2 mci-mut nautsorssu-
neKarsimavoK.
sumissutsine åssiglngitsune ervngup
strontium-90-imik imarisså nikerar-
torujugssuvoK. misiligutit misigssor-
neKarsimassut nunaitarfingnit ukunå-
nga pissuput: K’eKertarssuaK, Nuk,
K’aKortoK, Prins Christianssund, Sco-
resbysund åma Upernavik. navssåri-
ssat ima nikingatigisimåput, K’eKer-
tarssuarme literime atautsime stron-
tium-90 0,1 picocurie, Prins Chri-
stianssundimilo literime atautsime
32,7 picocurie. Danmarkime martsime
1964 imerme literime atautsime stron-
tium-90-imik 0,04 pci migssiliordlugo
angnertutigaoK. (1 picocurie (pci) tå-
ssa Kingornerit ulorianartut angner-
tussusia radiumimut gramip million-
tedelmilliontedelianut
(1/1000000000000) nalernutoK).
tugtut Kingornernik
ulorianartugdlit
1963-ime Kalåtdlit-nunåne neri-
ssagssane KingorneKarneK imåipoK:
aulisagkat 0,5—18 picocurie stron-
tium-90 kg-me atautsime åma 20—80
pCi cæsium-137 kg-me atautsime.
puissip neKå 0,4—9,9 pCi strontium-90
åma 10—90 pCi cæsium-137 kg-me
atautsime. tingmissat imarmiut
2,8—17,3 pCi strontium-90 åma 10—70
pCi cæsium-137 kg-me atautsime.
tugtup neKå 10—34 pCi strontium-90
åma 1.700—16.500 pCi cæsium-137 kg-
me atautsime.
taineKarérsutut inussutigssat Kalåt-
dlit-nunåne atorneKartartut amerdla-
nerssait Danmarkimit pineKartarma-
ta ilimagissariaKarpoK Kalåtdlit-nu-
nåne nerissat strontium-90 åma cæ-
sium-137 imarissait Danmarkime ne-
rissat imarissåitut angissuseKåsassut.
avguaKatigigsitdlugit 1963-ime neri-
ssat strontium-90 åma cæsium-137-
mik imarissait katitdlutik tåssåuput
strontium-90 19.450 picocurie ama cæ-
sium-137 98.000 picocurie. 1964-ime
danskit nerissait avguaKatigigsitdlu-
git imaKarput strontium-90 26.660 pi-
cocurie åma cæsium-137 116.500 pico-
curie.
KingorneKarnerup en brøkdelxnå
„sanigdliussinerne (Danmarkime
åma Kalåtdlit-nunåne KingorneKar-
nerup) erKaimassariaKarpoK," taima
agdlagpoK Knud Kristensen nalunae-
rumine, „Kalåtdlit-nunåne nerissat
avdlångorarpatdlårneratigut åmalo
strontium-90-ip åma cæsium-137-p
nerissatigut pineKartartut angnertu-
mik avdlångorauteKarnigssait. taimåi-
tordle misigssuinerit inernerisa sar-
KumiuneKartut pissutigssaKalersori-
nartingilåt tamåkununga pitsailiui-
ssutigssarsiornigssaK.
kisitsisit navssårineKartut pingåru-
teKarnerat påsiniåsagåine inup nang-
mineK KingorfigineKartarnera sanig-
dliutisavdlugo pissusigssamisusaoK.
atomimik KingorneKarneK pivdlugo
Nålagauvfit PeKatigit ilisimatussutsi-
mut tungassutigut komiteata 1964-ime
nautsorssugkat Kavsit tamatumunga
tungassut oKautigisimavai. taimalo
komite isumaKarpoK kingornutaKar-
tarnermut tungassut KingorfigineKar-
nerånut Kingornerit angnertussusiat
atominik såkugssianik Kaertitsissar-
nernit måna tikitdlugo pisimassunit
Kingornerit ulorianartut nåkartartut
inup inunera tamåt suniusinaussarne-
rat nåpertutisassoK ilerKussutut inuv-
fiussartut nalåne Kåumatine 9-ne ing-
mikut KingorfigineKarnermut. saornit
pativdlo KingorfigineKarnerånut tu-
ngatitdlugo nåkånernit Kingorfigine-
KarneK nalerKutisaoK ilåtigut silåi-
narssuarmit Kåumatit 20 åma 32 ing-
mikut KingorfigineKarnermut.
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes i alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgamit nylonit
marlonitdlo Kanordlunit angissu-
sigdlit piniarneKarsinåuput. i-
nersimåsåput Kåumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
Ludvig Bjerregaard,
Frydenstrand,
Frederikshavn.
umiarssuit agssartutit
ikårtautigalugit
■
Fragtskibe
bliver
lastfærger
DFDS indviede for nylig sit førsfe
skib i englandsfarten efter roll-
on roll-off sysfemef, der er en
videreudvikling af def fids- og
arbejdsbesparende container-
system. Ladningen rulles færdig-
pakket om bord og køres fra
borde i besfemmelseshavnen.
Konstruktionen er tydeligt inspi-
reret fra jernbane- og bilfærger.
— Øverst bliver en ølladning
kørt om bord på det nye fartøj,
MS „Suffolk". Med lukket stævn
ligner „Suffolk" et ganske almin-
deligt fragtskib (nederst).
DFDS-ip Kanigtukut Tuluit- nu-
nåliartarnerne umiarssuaK sujug-
dleK periausex nutåK afordlugo
iluarsarfussaK atulerpå, tåssa
atautsimut angnertunik portuiv-
dlune periaufsip pivfigssamik su-
liagssamigdlo sipårnartup inger-
dlatmarneKarnera. usigssaf por-
torérsimavdlutik umiarssuarmut
ingerdlåneKartarput umiarssuar-
mitdlo KimugsiuneKartardlufik
umiarssualivingmuf pivfiginiaga-
nut. iluarsartussineK malungnarpoK
Kimugtuitsunit bilinifdlo ikårtau-
finit isumagssarsivigineKarsima-
ssok. — KutdlerpauvoK imiårKaf
usigssaf angatdlåmut nutåmut MS
„Suffolk"-imuf ikiniarneKarfut. su-
jua matusimavdlune „Suffolk"
umiarssuarmut usisséumut atorne-
Kartartumut åssinguvdluinarpoK
(atdlerpauvdlune).
Fuldendt
skønhedspleje
Verden over gør TOKALON
det smukke køn endnu smukkere,
TOKALON er cremer og
pudder — til Dem.
TOKALON er Ikke kostbar
og gør derfor daglig skønhedspleje
til en selvfølge.
aitsåt tåssa kussagtinartui
silarssuaK tamåkerdlugo TOKALONit
arnartavut ingagdlugit kussag-
tititarpal.
TOKALON tåssa cremet puddet-
dlo — ilingnut atugagssiat.
TOKALON akistijungltdlat
taimåitumik uvdlut tamåkiavdlugit
atortariånguåkit.
*Tokalon
I
I
En gros:
amerdlasungordlugit akikinerussu-
mtgdlo uvane pineKarslnduput:
WILLY RASMUSSEN & CO.
Lersø Parkallé 111 . København 0.
Dagcreme - Skin Food - Skin Beaufy Cream - Pudder
25