Atuagagdliutit - 09.12.1966, Blaðsíða 17

Påmiut agdlilerneKaidssut
ukiut ingerdlanerine Påmiut nunavtine igdlonarfit angnerssåta
tugdlerilisagå — nugterfigineicardlualerérsoK — autdlaiKåu-
mutdle kalåtdlit nangminerssortutut peKatauvdluartut
agdl., åssil.: Hans Janussen
Påmiut, novemberip Ker Kane.
nutåliamik aulisagkanik niorKutigssiorfiliortOKarångat igdlonarfik sananenar-
fia avdlångordluinartarpoK. tamåna ukiut kingugdlit 15—20-t ingerdlanerine
ardlaleriardluta takussarsimavarput. måna taimatutaon Påmiune pissoxaler-
poK. igdloxarfik måna 1600-nik inoKartoK (kommune tamdkerdlune 2100-nik
inoxarpoK) nunavtine igdlonarfit agdliartornerpaussugssat ilagåt. 1975-ip mig-
ssåne 6000—7000-inik inoKalersimåsaon nunavtinilo igdlonarfit angnerssånut
Nungmut tugdlerssortungorsimåsavdlune, kæmner P. Orla Pedersen Atuagag-
dliutinut nalunaerpon sapåtip akunerata uma sujuliane igdloxarfingmitsiarniv-
tine.

•v*..
nunaKarfernat mardluk
inungmingnit Kimataorérsut
— måna igdlOKarfik „Kaertoralug-
tualerpoK*1, ukiut Kulit matuma sujor-
nagut Nup angussåtut angussaKardlu-
ne. aulisagkanik niorKutigssiorfik nu-
tåK Kuerssuardlo igdlorssuarme ataut-
simitut sananenarput, aulisagkanik
niorKutigssiorfik angingitsoK nangmi-
nerssortunit pigineKartOK autdlarte-
rérpoit nunaKarfingnitdlo mingneru-
ssunit ernavtinitunit nugterneK ukiut
pingasut matuma sujornagutdle aut-
dlarterérmat autdlartitdluarérpugut.
Iluilårssuk inueruterKårpoK. inue 60-
iussut maunga nugtermata. KangilineK
80 migssiliordlugit inulik tugdliuvoK.
nugtertunut najugagssatut igdlut pi-
sorKat pisiarissardlugit autdlartipugut
nugtertutdle amerdlanerssait igdlunut
pitsaunerussunut måna inigsserérput,
kæmnere oKarpoK ilåtigutdlo nangig-
dlune:
— tamatuma saniatigut ungasing-
nerussunit nugtertOKarpoK atausiåkå-
nik, sordlo Scoresbysundimit SarKa-
mitdlo. inusugtut tatdlimat Scoresby-
sundimérsut aulisarnermik iliniarti-
tagssat 1964-ime maunga piput, tåu-
kunångale mardluinait iliniagagssa-
mingnut iluamik soKutigissaKarput,
soKUtigissagdlivdlo åipåta ilaKutai
maunga nunasiput. åipågo ilaKutarit
kæmner P. Orla Pedersen.
sivneicartdrutit
3 miil. kr.
kalåtdlit nangminerssordlutik inu-
tigssarsiortut 1965-ime nioneutigssior-
nermit katitdlugit 2.780.202 kr-nik
sivneKartorutisisassut KGH nalunaer-
poK. Kåumatip uma ingerdlanerane så-
rugdlingnit tarajugkanit il. il. sivne-
Kartorutisiagssat 561.782 kr. tuniune-
Kartugssåuput. aningaussanut taine-
Kartunut ilåuput 10.211 kr. merKunik
Kiviunigdlo tunissaKarsimassut tamar-
mik avguagagssait.
tunissagssiorfit ukunanitut 1965-ime
niorKutigssianit sivneKartorutisisåput:
Påmiut 234.793 kr., AkunåK 38.198 kr.,
KangåtsiaK 37.910 kr., Ausiait (nerpi-
liorfik ilångunago) 37.160 kr., NiaKor-
nårssuk 27.361 kr., Narssalik 24.524 kr.,
Avigait 22.704 kr., Iginiarfik 17.270
kr., Nuk 13.956 kr., K’agssimiut 11.976
kr., Kitdlit 11.247 kr., Agto 10.930 kr.,
Kitsigsuarssuit 10.740 kr., Arsuk 9899
kr., K’eKertarssuaK 9595 kr., Ikamiut
8468 kr., ItivdleK 8229 kr., NapassoK
6907 kr., SårdloK 4589 kr., Onaitsut
4232 kr. kisalo KangeK 883 kr.
sujusingnerussukut sivneKartoruti-
siatut tuniuneKarsimåput 593.282 kr.
sulivfigssuarne niorKutigssiomermit,
354.660 kr. puissit teriangniatdlo ami-
nit kisalo 1.270.478 kr. kapisilingnit.
ardlalialuit K’utdligssanit maunga
nugtugssåuput. nugtertitsineK pivdlu-
go ingmikut atautsimitartut ungasi-
ngitsukut atautsimiput inåssutigalu-
gulo Påmiut pigissane nunaKarfit ta-
marmik, Arsuk kisime pinane, inueru-
tikiartuårneKésassut. pilerssårutigine-
Kartut maligdlugit Arsuk agdlilerne-
KartugssauvoK.
— igdloKarfingmut nugtut ajornar-
torsiuteKarneK ajorpat?
— månamut ajungivigsumik i-
ngcrdlatsineKarpon. kommunip tu-
ngånit ajornartorsiutinik nåmag-
tugaxarsimångilagut. KGH-p su-
livfigssuautigsså åipågo atuleriar-
pat nugternen sukanerussumik i-
ngerdlalisaon. taimanikugssan ima-
na ajornartorsiuteKarnerulersinau-
ssugut piarérsimavugutdle. uvdlu-
ne måkunane ondtårumik inger-
dlåssanarpugut. kalålen arnan iki-
uissarnermik sulianarton kalåtdli-
sut navdlunåtutdlo onalugton nug-
tertunut atåssutenatauvoK. åma
mérnanik, utornarnik, timimikut
ajutilingnik avdlanigdlo ikiorta-
rianartunik isumagingnigtuvon. su-
linermigut ikiorsissarnikut udval-
ge onilisaivfigeKå.
i
ukiunerane ilåtigut
suliagssailenissartut
— ilisimaneKartutut Påmiut erKå
tamarme aulisagaKardluartuvoK. må-
laorutigisinaussatuarput tåssa ukiune-
rane sulivfigssaileKinarsissarnera; tai-
måituåsagunarpordlo aulisagkanik ni-
orKutigssiorfigtågssaK autdlarnertina-
go imalunit aulisagkanik niorKutig-
ssiorfik nangminerssortunit pigine-
KartoK agdlilerneKartinago. taimaing-
mat igdloKarfingmut nugterneK ki-
gaitdlagtisimårsimavarput. åmale ig-
dlua’tungågut igdlut KanoK amerdla-
tiginerat aulajangissarpoK igdloKar-
fiup KanoK agtigissumik inugtusiar-
tornigssånut. niuvertoruseKarfik Avi-
gait nalunaerKiitap akunere pingasui-
nait umiartordlune mångånit tikita-
riaK inuerukatdlarnaviångilaK, Nar-
ssalik åma Neria kigaitsumik inueru-
kiartuårtugssåuput.
sulivfeKarfit avdlat åssigalugit
kæmnere pikorigsunik sulissugssaile-
KinerarpoK, pingårtumik kalåtdlisut
Kavdlunåtutdlo OKalugsinaussunik. På-
miut ukiune aggersune angussaKar-
dluarfiunigsså kæmnerip Kularutigi-
ngivigpå. mérårKanut inigssiaK éipå-
go sananeKartugssauvoK, børnehave
1968-ime. måna børnehave atorneKar-
toK uvdloKerKata sujorna 35-nit uva-
likutdlo taimak amerdlatigissunit na-
jorneKartarpoK. inusugtunut inigssiaK
1968—69-ime sananeKåsaoK 1969—70-
Efagehus-byggeriet i Frederikshåb er endnu koncentreret
på et sted. Der er ikke meget lutt mellem blokkene. Be-
boerne klager over støj ikke alene fra deres egne blok-
ke, men også fra naboblokkene. Mange af beboerne på
stue-etagerne og 1. salene får ingen sol i vintermåneder-
ne, fordi de foranstående blokke skygger. De ældste
blokke står på nedrammede pæle, de nyere blokke står
på fast klippegrund.
ilaKutaringnut ardlalikutånui inigssianik Påmiune sanaor-
torneK månamut igdloKarfiup ilåne atausTnarme ingerdlå-
neKarpoK. igdlut ingmingnut Kaneicaut, igdlunilo najugag-
dlit nipiliortunik igdlumit najugkamingnméungifsunit av-
dlanitaordle tusåssaKartuarnertik malårufigåt. inine atdlerne
tugdlinilo najugagdlit ilarpagssue ukiunerane seidnermik
takuneK ajorput igdlut sujunerminltut avssisimangmata. ig-
dluliat sujugdlit Kuagssugtujussat cementiussut kåutautdlu-
git mångussorneKarsimassut iluaKutigalugit tungaviliorne-
Karput, ukiunile kingugdlerpåne sanåf Kaersumut funga-
ssuvdlutik.
imilo katerssortarfik nutåK, måna ka-
terssortarfiussumut påmiormiut nang-
minérdlutik ukiut ardlagdlit matuma
sujornagut sanasimassånut mikigissu-
lersumut taortigssaK.
nangminerssortune kalåtdlit
peKatauvdluartut
— nuånårutigalugo taisinauvara ta-
måkivigsungikaluamik kalåtdlit inu-
sugtut piumåssusigdlit nangminerssor-
tunik ingerdlatsilernerup autdlamau-
tånitdle peKatautisinausimagavtigik.
igfiortunivta KGH-p igfiorfia ukion
måna tiguvå, akunitarfigdlo angingit-
sok danskimit piginenarton kalåtdli-
mut åma ukion måna tigutinenarpon.
tåuko saniatigut nangminerssortut i-
ngerdlatåinik ardlalingnik penarpon
danskinit kalåtdlinitdlo piginenartu-
nik, ernarsautigigåinilo kalåtdlit nang-
minerssortut amerdlanerit taimak aut-
dlartemåjutigissut ingerdlatsivdlua-
naut, kæmnere onarpon naggatågut-
dlo taivdlugo igdlonarfingmiut ernå-
miuilo taorsigagssarsiamingnut akiler-
suivdluartussut nanganit månamut.
angnertunik akilingitsuganarsimassut
nanutigorput, aulisagardliorneralo ki-
siat pissutigalugo akilingitsugkat a-
merdlissarput. aulisarnerdle inger-
dlavdluarnileriarångat akiligagssari-
lersimassat akilersornenapatdlagtar-
p ut.
inigssiat 40 ukioK måna
sananeuartut
byggeledere, ingeniør S.-Chr. Søren-
sen nalunaerpoK etagehusine mar-
dlungne ilaKutaringnut 40-nut inig-
ssat ukioK måna sananeKartut. tama-
tuma saniatigut ilaKutaringnut atau-
siåkånut igdlugssat mardluk-pinga-
sut boligstøttemit taorsigagssarsivdlu-
ne suliarineKartut sananeKarput. uki-
ume tugdlerme sanaortugagssat ukioK
måna sanaortorneKartutut amerdlati-
gisåput. sanaortugkat 1968-ime amer-
dleriangåtsiåsåput, ukiunilo tugdlerne
sananeKartartut amerdliartuårtug-
ssåuput.
ingnåtdlagialiorfigssaK nutåK umi-
arssualiviup erKånguane sananeKar-
poK. ervngup avKutigsså sulivfigssuar-
mukartoK kisalo ervngup erKagagssat-
dlo avKutait igdloKarfiup KerKanit
erKagagssat avKutåta kigdligfigssåta
tungånut ingerdlåneKarput. pilersså-
rutigineKartut maligdlugit erKagagssat
avKutåt 1968-ime aitsåt imånut ångu-
tisaoK.
— Påmiut igdluliorfigssarKigsuput,
byggeledere OKarpoK taivdlugulo GTO
igdloKarfingme sulissartunut 150 mig-
ssiliortunut inigssauteKartoK. sulisit-
sissut nangminerssortut ilait nangmi-
nerissamingnik sulissumingnut ine-
icartitsiput.
■ ■ ba: LI n EGA«
J FOR. 1 SIKRING
Balticame sitdlimasineK
EN 100% ARBEJDSKRAFT

nutå/iauvoK
sanardlå/u vok
avd/auvok
TU BORG
CITRON
i-:;::.-: :-:-:::-:-.-. :-.-:-:;:;: : - .
Globe leveres i 2 typer: Type 150 med
2 el. 4 hk luftkølet Bernard benzin- el. el-
motor. Type 100 med 1,25 hk luftkølet
Bernard benzinmotor.
FORLANG TILBUD OG
SPECIALPROSPEKTER
A
København, Herlev
Sønderlundvej 218
Telegram adr.:
CEMENTINDUSTRI
Telex: 5565
PEDERSHAAB MASKINFABRIK A/S
17