Atuagagdliutit - 09.12.1966, Blaðsíða 28

MERARTAVTINUT
ORalugtualiaK jutdlisiut
japanimiut ilerKoråt novemberip nålernerane uvdlorsiortitardlugit niviarsiarKat pi-
ngasunik åma arfineK-mardlungnik ukiugdlit ktsalo nukagpiarKat tatdlimanik ukiug-
dlit. uvdloK tamåt mérKat åssuvfateKalutik angajorKåtik ilagalugit iluartQtitavdlo
sujoråne Kinussardlutik perKigdlutik plkorigdlutigdlo agdliartornigssamingnik. —
tåssa nukagpiaraK tatdlimanik ukiulik ilumorsåKalune iluartQtitap sujoråne sikigtoK,
tunuane ilaKutai ineKutsautdlugo Kungujorujugssuarsimåput.
ivnat tingmiailo
agdlagtoK K. Møller, NapassoK
Kalåtdlit-nunåta avangnåne OKa-
lugtualiap pingorfiata nalåne sila tår-
taKaoK issigtaKalunilo, taimåitordle
jutdlisiugssamårnerup isse tårdlo a-
kornutiginagit pigssamårnermut pi-
ngitsornatik ilaussugssatut pingorti-
neKardlutigdlo atortugssångorsimane-
rat ugpernarsissutut itarpåt. oKalug-
tuaK autdlartipoK tåvane kaperdlag-
tartume niuvertoruseKarfingme ånga-
jårujugssuarme.
uvdlåkut Ole iterpoK atåtane atu-
artitsiartusavdlune anilersoK. angutå-
ta anileraluardlune ernine itersima-
ssok takoriaramiuk orneriardlugo
Kauatigut kunigdlugulo oKautsimik
Olip tusartuagånik oKarfigå uvdlumi-
kut nålagdlutit inuniarna. Olip ku-
ngujoriardlune erKarsarpiarnane a-
ngerpå. Olime asule taima OKarfigine-
KarneK ajorpoK. Olemiuna nukagpia-
raK nålagtorssuarmik tamatigut tai-
neK ajornartut ilåt. taimåineralo piv-
dlugo angutåta aleKåtalo någdliutigi-
ssardlugulo OKaorKigsårtuagåt.
atåtartik anissordlo aleKåta OKarfigå
makitdlune titorKuvdlugo oKautsinilo
ilavdlugit: taima sinigtåinaruvit jut-
dlime portugarsiagssatit mikineruler-
sinåuput. taimåitumik makiårtarnia-
rit. Ole titulerdlunilo aleKane aperå
sule uvdlut Kavsiunersut jutdlip tu-
ngånut. aleKåta akivå sule uvdlut 9-
ussut. Ole titornermine inermat ale-
Kåta nilagtariarKuvå oKarfigalugulo:
ata tuaviulårniarna. pisså nuånårpa-
sivigdlune anigame Kamuténtane or-
neriardlugit Kingmerdlo atauseK ano-
riardlugo taima autdlakaseKaoK. siku-
mut arKarame ilulissat Kaningnerit
Kångeriardlugit iluliaK ångajårssuaK
tikikamiuk tuminik aserortereriardlu-
ne poK ulivkåvigdlugo imeramiuk
Kulå Kilerssorsinardlugo KamutérKa-
minut ilissukavsauvå. Olemiuna nålå-
ngitaraluardlune sulivdlune pitsavi-
kasik asulo nukigtOKalune ukiuminut
nalerKutdlugo. igdlineK atuardlugo
ingerdlagame KåungoK tikitdlugulo
unigkatdlarpoK. nangmineK Kingmini-
lo anersårtordlualåratdlarniardlutik.
avKutigssåtalo ilagå majontakasik si-
su vdlugo nuånerugtordlune majuar-
dlugo kiagkernartartoK. autdlanrigka-
me kiagkivigdlunilo KaKivå tåssalo ig-
dlortik tikilivigdlugo. uningnane
ingerdlagame igdlumik silatanut poK
ileriardlugo avdlamik pumik tigusiga-
me autdlarKigpoK. nilagtarfigissartag-
kane tikikamiuk pune imeriardlugo
autdlarnialersoK nukagpiaraK Pele tå-
kupoK sanianutdlo unigdlune. Olep
iluasåvigdlune utarKiumavå angerdla-
mut ingiaKatiginiåsagamiuk. Pelele
nalunångilaK ånilångalerérsoK Ole
nåpikångamiuk. Olevmiuna Pele ika-
tigiungnaerneK ajorå kisimitoK nå-
magtårångamiuk. ingerdlalertordlutik
årime Ole pissarnermisulerpoK. Pele
igpagssåne pinguardluta aperåvkit
Kanga nalunaerKutardlo KavsingortoK
inungornersutit kisiåne OKarputit na-
luvdlugo. neriorssorparmalo anger-
dlaruvit anånat aperiumavdlugo må-
nalo akissutigssaKalersimåsautit. ta-
ssame angerdlarsimarérdlutit månå-
kut tikiparma. Pele Kiasuarpatdlarér-
dlune oKarpoK taima aperinigssane kå-
ngugilerdlugo aperisimanane, oKautsi-
nilo nangitdlugit nalunaerKutaK Kav-
sinut inungorsimanine nangmineK
piumassarinagulo kigsautigisimångi-
kine, kisiåne sanianitoK OleuvoK ma-
larumassångitsoK igdlarumatordlo. ai-
pilo pilerpå: takuvat Pele, jutdlili-
ngitsugpat KiatikusugkaluaKåvkit nå-
långipatdlåKigangma. kisiåne uvdlume
atualeruvta ajoKe Kanordlunit nerior-
ssorniaKinago erKortitsineK saperpu-
tit. Pelep niarKune katangajavigpå
tåssale ånagkumernermit. Olevdlo ne-
riorssorpå jutdlip tungånut ajortumik
piumanago. majontakasik tikikamiko
ikioKatigigdlutik KaKivåt ikingutigig-
tutdlo avigsårdlutik. Ole éipagssånik
nilagtarsimavdlune tikingmat aleKåta
énivigalugo OKarfigå månåkut tåssa
ineratdlartoK pinguarsinaussordlo a-
tuariartornigssane sianiginardlugo.
Ole pinguarfigissartagkamingnukar-
dlune Kimagutordlo aleKåta Olep ni-
lagtåve takoriardlugit isumaliorpoK
arfineK pingasunik ukiugdlip suliai
ajuhgivigsussut. ilame tarajortaKå-
ngitdlatdltinit. Olikut aleKanilo anå-
naerunikuput Ole arfinilingnik ukiu-
lik taimanimitdlo aleKå igdlume ni-
ngiungorsimavoK nauk inusugtuarar-
Penneven søges j
I am a 18-year old japanese boy-
student. My name is Kayuhiro Isuka-
saki- I would like to correspond with
a nordish giri. My hobbies are rea-
ding and collecting stamps. My ad-
dres is:
Kujuhiro Isukasaki,
332-3 Minamiyawata,
Shiyuoka City,
Japan.
Danmarkimut
feriarneK
uvdlut ilane atåtaga iserame oKar-
poK Danmarkimut feriåsassugut. uva-
nga agsut Kilanårpunga sule Danmark
takusimånginavko.
atuarneK soraermat Kulusumut aut-
dlariartorpugut, tåssångalo Kanger-
dlugssuarmut. unuåkut tikikavta ne-
risiniaraluarmatigut uvanga neringi-
langa uernarnermit åma neriångusi-
magarna.
Kangerdlugssuarme uvdlut mar-
dluk uningasinardluta uvalikut seKi-
nersorssuaK autdlarpugut. sule inger-
dlavdluta tårtorssuarmut pulaleravta
avångunaKaoK. Danmarkimut tikipu-
gut sila tårtorssuaK, agsut tujorminar-
poK.
mitarfingme igdlorssuarssup ilua-
nut iseravta inugpagssuit amerdla-
Kaut. uvanga ånilångagaluarpunga,
kisiåne bilip aingmatigut igdlorssuar-
ssuarmutdlo inigssavtinut pissung-
matigut KujanaKaoK. kisimitdluta a-
torparput akeKångitsumik.
Danmark nuåneKaoK, kisiåne siag-
dlertuåinarpoK. åma Tivolimipugut,
amerdlasorpagssuit pinguautit OKå-
tårpavut. inussakasit nipilerssortut
tupingnaKaut. åma zoologiske Have-
mipugut. takuvavut puissit, livit ug-
sigpårssuit, åpakåt avdlarpagssuitdlo.
uvanga takussavnit tupigineruvåka
fjernsynit. issigingnårdlugit tupingna-
Kaut, nuåneKautdlo. imaKauna uvagut
nunavtine åma taimåitunik peKara-
luaruvta.
åma KimugtuitsorKårnerput nuåner-
dlunilo agsut ånilårsimårnarpoK. atå-
tama ilisarisimassånut pulaoravta nu-
åneKaoK, tåssångalo spejdererpagssuit
tangmårsimassut pulaorpavut atåtaga
KaerKungmåssuk. spejderit amerdla-
Kaut, najugåtdle marugdloKaoK.
angerdlaleravta kisiåne nuåningi-
laK Kimugtuitsunut ilauvfigssaringi-
savtinut ikisimagaluaravta, avKutig-
ssarput pinago avdlamut periaravta
atåtaga aperssuivdlune aitsåt Kimug-
tuitsunut avdlanut ikivdluta anger-
dlardluta apupugut. uvagut anånalo
ånilångaleraluarpugut.
Villads U. Villadsen.
Angmagssalik.
vok ivnartutdlanussutsimigut. måna
ssuvdlune. sorunalime ilåne uvdlunik
artornartunik tamaviårnartunigdlo a-
tugaKartarpoK. kisiåne sordlo arnar-
pagssuit pissartut Olep aleKåta angu-
taussugune nåmagigtaitdliutigissar-
pagssuarigaluane nipaKarnane angu-
tinitdlo nikatdlujuinerungårdlune a-
tortarsimavai Kångertarsimavdlugit-
dlo.
uvdlut ingerdlapatdlariaramik kisa-
miuna jutdliarKamut aKagutoK. Oli-
kut igdluåne ulåputunguaKarpoK. tå-
ssame suna tamarme inersimassaria-
KarpoK jutdliarKap uvdlåvane nalu-
naerKutaK sisamångortinago. ajoKi-
kume jutdlisiornerat autdlartitarpoK
sisamanit. tåssa Kangale nunaKarfing-
miut mérartaisa ilerKorilersimangmå-
ssuk ajOKitik mardlussut uvdlåralå-
nguaK silatangiartardlugit. mérKatdlo
tamarmik KilanårtaKaut ajoKimingnik
portugarsiagssaKaramik. jutdlitdlume
tamaisa jutdlisiorneK mérKane aut-
dlarnertarpoK Olikut igdluåne. Olikut
igdluånit anivdlutigdlo ajoKip åipå-
nut ornigutarput Kangalime isernig-
ssaK erininartånguarsse. tåssalo jut-
dlisiorneK eKingassoK nunaKarfing-
miunut tamanut autdlarnertarpoK. nå-
lagiarnigssap sujornatigut mérKat ni-
uvertorutsimut Kavdlunåjussumut å-
ma pisånagkiartortarput. tamarmig-
dlo pugssiåraK ulivkåvigdlugo mama-
kujugtunik tunineKartardlutik. tauva-
lo uvalikut atautsimut nålagiarérdlu-
tik soraiginardlutik atuarfingmut or-
piliariartortarput palaseKarfingmitdlo
tunissutisissardlutik. tamatumalo ki-
ngornagut mérKat silatangiaineK
sangmilertarpåt kipigatdlartugssau-
j ungnaerdlutik. tupingnartarputdlume
iggiardliuitåssusé. taima nunarKatigit
atautsimordluinardlutik jutdle nag-
dliussissarpåt nuånersumik minguit-
sumigdlo. Olikumiuko nunarKatailo
jutdlisiutdlåmagssuit. jutdliarardle u-
nugkångat Ole mérKatut avdlatutdle
Kasutavigdlune inartarpoK singnagtu-
migutdlo jutdliararsiornine nangitar-
dlugo. jutdlerujugssuarmilo uvdlåkut
Ole itertarpoK igdlume endgsisimav-
fiussume. uvdlormilo tåssane Ole er-
KigsisimakånertarpoK issigissane tai-
maingmata. Olivme méraunermine
jutdlisiortarnere ilumut taimåiput.
uvdlut ukiutdlo nukinginavigssuaK
ingerdlasimangmata Ole misigilerpoK
inersimassungordlune kujasingneru-
ssumilo nunaKalersimavdlune. uvdlut
ukiutdlo sukåssusiat maligdlugo inu-
neK inuitdlo ilerKorissåt sukasupilug-
ssuarmik avdlångorsimåput. ilåtigut
ilumortumigdlo jutdlip nagdliutarne-
ra ilaKalertineKarsimavdlune pitsau-
ssuinavigsungitsunik. Ole månåkut
nunaKarfigiligkamine j utdlisiortarpoK
kisimitdlune erKigsisimavdlunile. tai-
matutdlo nunarKatigiligai Olemut ku-
janiangårtarput pitsaussuinarmik pi-
nigtarmata. tamarmingme Ole nunar-
Katitut issigåt nunaKarfingmingnilo
inoKatigalugulo suleKatigåt. Olevdlu-
me nangmineK nunaKarfigiligkane a-
sanartipå inuilo nuånaralugitdlo ino-
Katigiumavai suleKatigiumavdlugitdlo.
Olevdlo ineriartornermine kuku-
ssarsimanine perorsautitut tigussarpai
avdlanutdlo tugtiniåsanagit. Olele u-
teritsujuarpoK, taimåitordle mérau-
nermine jutdlisiortarnere Olep entar-
sartausiane ilordlermituarput, tåuku-
ningalo kiavdlunit arsårneK saperpa.
nalunaKaordlune mérKat uteritar-
nere åssiglngitsorpagssuarnik sang-
miveKartarput. amerdlaKautdlo iner-
simalerångamik inoKatimingnut nu-
narKatimingnutdlo nuånårtitsissardlu-
tigdlo iluaKutingortarput. silarssuar-
dle pissauneKarniutumt aserorneKar-
tinago jutdle tamanut nuånersujuå-
saoK.
naggasiutdlugulo Olep jutdlisiut
taigdlatut agdlagå atuariåsagiput.
erinå: jutdlip unuåne.
1. jutdle nagdliupoK
Gutimit pissoK
nålagarput Jiso
tuniungmago.
tauva Kujangårta
pårssissutut savanik
tåuko umataisut
Kanilårdluta.
2. jutdle nagdlerångat
Gutip ingilé
maunga tikiutut
tugsiardlutik
ima tordlulaorput:
Gutip tunivåse
Jiso Gutip sånit
nunamut pivoK.
3. tauva Kimasumik
tugsiardlata
neriut imåitoK
pigalutigo
tåssa Gutip pisut
ingilit nipaisut
Gutip saimangårtup
tusaråtigut.
4. ivdlit tuniussaK
JisusinguaK
umativnut måna
iserinatOK
tauva pårilinga
nåkiginga Jiso
åma Gutip sånut
ilagiginga.
Salomon Mathæussen,
KangeK.
taorme. — tåssunga någinaratdlardlit.
åma OKautigerigkavne Ikamiut ser-
mialiåne ivnap alånguane „Ivssorta-
me“ ukioK 1931 junip 18-iåne Mikael
Moritzen „Mika“ aperssorteKatiga a-
junårsimavoK. itsardle Ivssortamukar-
niaråine åsit avKutituaK sagdliamar-
tårånguaK ikåsagåine ujararujugssuaK
tatdlit isuvkårdlugit Kulåtungimigut
tigutsivilik Kångileraluarå serKut-
dlautigalune kångarsimavoK. ujarKap
nåkartup suviatdlangnerssuata nåkar-
tisimavå. sujugdlermik atinguaminut
sagdliartamut ajorane nikorfarme tug-
simavoK, kajujuminermitdle åmalo
tugdlune ivnaK Katigangmigkamiuk
nåkariartorKigsimavoK ajoranilo ni-
korfarme sagdliartamut tugdlune. pi-
ngajugsså kajujuminerminit åmut
autdlardlunilo sagdliartamut tugka-
luardlune nivdlersimavoK åmut aut-
dlardlune nisume igdlua ivsugtusi-
mavdlugo, imaKa ujarak ingigigsoK tu-
tisimavdlugo, tåssalo kugssardlune
sigssap kigdlinganut Kerrukasingnut
tugsimavoK seKumitdlune.
tamatuma erKaimavdluarneranut pi-
ssutigåra unuaK taimanikut uvagu-
taoK Kangerdluarssungmit Isortup iv-
narssuanukaraluaravta. silagigssuaK
KatsunganeK kitåta pujungua avånga
Kavunga amilivdlune KaKorterulordlu-
ne. Nugårssungmitdle IvnarssuaK i-
kårsårfigalugo tikileraluardlugulo a-
noritaKaranilo nuiatånguaKångitsoK
sialugssup kuissuinaup agsamerssuv-
dlo utertipåtigut. Nugårssungmutdlo
pissugut KatsorpoK suname nuiångu-
agsså. igdlariardluta tupivtine paner-
sériardlutalo åipagsså — kigdligfig-
putdlo tikitdlugo åsit taimailitdlarmat
artuleravtigo uterpugut. pingajugsså-
nik KatsunganeK silagik kigdlig-
fivtinut pivdlutalo ingassariåinaarpoK,
sordlo Kulivtinit kueråinaråtigut sia-
lugssuaK agsameK — ajomaKingmat
uterpugut. Nugårssugdlo nagdleriput
pissarnermisut KatsorpoK nivtardluni-
lo. taimane atdlårKigssuvoK nuiångua-
Karanilo, pingortitavdle nalunartuisa
erssingitsumitdlo nålagkersugaunerisa
erssernerisa ilamininguarigunarpåt.
erKaimassat nuånersut
Søren Lyberth (Sulor£iK) ikamiormio
inussoK 1900-p migssåne tusåmassau-
avKutigssaKångitsussåK Kupajorånguit
iluagtitårdlugit ivnartortarsimavoK.
piniartorssuvoK upernåt ardlåne kisi-
me Ivnarssuarme månigsarniardlune
KajaersersimavoK kiserratåmilo ivnar-
ssuaK majuarsimavå KaKigamiugdlo
nunåkut Ikamiunut angerdlardlune.
tamatuma kingorna åtåt tikerKåmitdlo
nalåne — tamåkume åma månit na-
lerortaramikik angussuata Abelip aut-
dlaorutdlugo Napassup erKånut Ki-
marnutarsimagå tusarparput, ivnamut
kussåungipatdlåKingmat. måkua i-
kamiormiut ilåt Ole Jessen inuarå-
nguaK, ateKuså „atakasik" åma inor-
tusimångilaK.
måkua tusåmaneKångitsut ilimanå-
ngitsut nangitsortaKartaraluarmigiput.
put.
Peter Willumsen, „iloKe“, 1912-ip
migssåne inussoK nangiarfeKångilaK.
ilagissaravtigo Ikamiut ivnarssuata i-
låne angajugalo Thomas Berthelsenilo
iloKilo sagdliartarssuarme agpanut tå-
terånutdlo mitdluleKaut. ivnamut mi-
kiartortut ungaralåK miloriartardlugit
— uvanga atåne umiatsiarssuavtinik
avatangersimårissuvdlunga.
taimaitdlune nå-årpatdlatdlartordlo
pilerpara iloKip niarKe igdlugtut pa-
titdlugo målassoK kigdlup tungånut
samunga imap tungånut ordlersimå-
nguardlune ivnamut ordluinaKaoK, i-
laisalo tikikåt. sunauvfa peKitdlune
mitdlutigssaminik tigusivdlune maki-
toK ardlåta niaKuatigut miloKigå ki-
litdlardlugo. åsit tamatuma nukig-
dlårnerssup agtoicitdlatå pivsagdlugo
Katiggerslnardlugo. ningititdlune nuå-
nersiseriardlugo ningutine Kileru-
ssaerdlugo månigsartartoK inerternia-
råne.
sagdliartamit sagdliartamut avdla-
mut nungnialerune ikårfigssane sag-
dliartamik avKutigssaKångigpat ni-
ngune Kilerussaeriardlugo igdluinar-
minik agdlunaussaK tiguvdlugo ivnaK
tukitdlautå silåinåkut igdluanut nug-
talerångame aitsåt nuånersissarpoK.
åjunalo ilagissartagarput Thomas
Berthelsen, ateKuså „tito“ imalunit
„tito imåinåungitsukasik" perugtule-
rame nukilikasiugame inortungilaK i-
lagiuminartaKalunilo. — uvdlåmit u-
nuamut ipugkaluarunik Kasunermik
OKåsångitsut, nipaerussutinartaråt
sordlugpaluginalertardlugo. å, imaKå-
Topsøe-Jensen & Schrøder A/s
Civilingeniører & entreprenører
Bjerringbrovej 110 København, Rødovre
28