Atuagagdliutit - 22.12.1966, Qupperneq 22

KeKertanit tusintinit katitigaussoK
ÅLAND
nunat avangnardlit arfineK-åipåt — svenskinavingnik inulik
manale Finlandimut atanerminut akerdliungitsoK — inuiauati-
git modcrniussut pissusitornanik tåmatsailiuissut
KeKertat Østersømitut tusåmassdussutigdt sildinarissusertik pissutsitdlo ar-
dlagdlit avdlat uvdluvtine takornariatigut aningaussangnangniutausinaussut
sordlo ilerKUt erKumitsut, igdlutomat kulturikutdlo erKdissutigssat avdlat sor-
ssungnerit sorssugfiungitsutdlo naldinit pissut. KeK ertat inuisa tusåmaneKau-
tigdtaoK ingmikukajdK pissuseKarnertik, unigtupajdrsimagamik, nipaitsuvdlu-
tik, kulturikut ilaKutarissutsikutdlo avatimingnit nutangorsarneKarpiarsimdngi-
nertik KeKertarmiunut suniusinaussoK, taimdikaluartordle avatimingnilunik
ilisimassaKaKaut Kangarssuarmitdle Det baltiske hav avKUtigalugo niuverner-
mik ingerdlataKardluarsimagamik.
taimaingmat tupingnångilaK pissut-
sit ingmikut itut navssårineK ajornå-
ngitdluinarmata, tamatumunåkut Å-
landip KeKertai Sverigip Finlandivdlo
akornånitut nunatut ingmikortutut i-
ssigilerneK ajornångitdlat, nuna
Ålandimik ateKartoK nunane avang-
nardlerne nunat arfineK-åipåtut OKau-
tigissariaKarpoK, ålandimiutdlo ing-
mikut inugtaussutut taineKartariaKar-
dlutik. ama taimatut issigineKarsi-
naussut tåssa Danmarkip ilå Born-
holm, Gotland, Øland, Dagø Øselilo;
nunatdlo ilait nangmingneK pissutsi-
tik najorKutaralugit avingarusimassut
tamarmik taimatut issigineKarsinåu-
putaoK. KeKertarmiut avdlanit ingmi-
korutanut pissutaussut ilagissarpåt i-
maK, matuma sujornagut nunane i-
manut Kanigtune avKutigineKarner-
pausimassoK.
nuna nålagkersuinikut Finlandimut
atagaluardlune svenskiuvoK, Ålandi-
milo tikerårnerma nalåne erssenug-
sumik OKautigineKarpoK Savaling-
miut Nordisk Rådime ilaussortanut
arfinilingutisagpata Åland erninar-
dluinaK ilaussortångorumavdlune ki-
nuteKarumårtoK nunat avangnardlit
arfineK-åipåtut issigineKalerumagame.
KeKertat Imamit ungussat
ateK Åland sumit nagguveKarnersoK
atautsimitdlunit ersserKigsumik OKau-
tigineKarsinåungilaK. nunane avang-
nardlermiut KangarssuaK OKausiat
Ahvaland — ervngup nunå — tunga-
viutiniarneKartaraluarpoK, imalunit
historiamik oKalugtuartartup Snorre
Sturlusonip Sialand imik — imap
(imalt. tatsip) nunå. atererKårsimasså-
le avdlanit unautiniarneKartarpoK
Ahwi-land — KeKertat nunåt, ateK
tåuna højtyskitorKat OKausiånut Isila-
landimut friseritdlo oKausitoKånut
Birkalalandimut åssersuneKarsinau-
VOK.
suna erKornerunersoK agssortussu-
tigineKarsinauvoK, tamarmigdle pi-
ssåt tåssa „Landskapet Åland.“ KeKer-
tat kungitsuvféraussut måna OKar-
tugssaussunit taimatut ateKartineKar-
put. KeKertat nangminerssussavigdlu-
tik ingerdlatsiput Finlandimutdle a-
tavdlutik.
nuna angissutsimigut nunat avang-
nardlit mingnerssdta tugdlerd, 1426
kvadratkilometermarnik angissuse-
Karame (Savalingmiut 1399 kvadrat-
kilometerinik angissusenarput), avang-
nanit kujamut 80 kilometerinik iso-
rartussuseKarput, kangianitdlo kimut
110 kilometerit sivnerdlugit. taimdi-
kaluartoK KeKertanit angnernit ming-
nernitdlo 6500 migssiliortunit katiti-
gauvoK, Finlandip oKautigineKartar-
nera „tatsit iusintigdlit nunat“ avdlå-
nguldginardlugo taineKarsinauvdlune:
„KeKertat tusintigdlit nunat".
sumissutsimigut nunanit sanilerissa-
minit Sverigimit Finlandimitdlo avig-
sårdluarsimavoK; tåuko akornåne nu-
navit ingmingnut atagatdlarnerisa u-
jaråinarnik såkoKaratdlarnerup piso-
Kaunertåta nalånérsup ikårtarfiup nu-
naussup sivnikuisut siagsimåput. Å-
landip KeKertaisa kitånipoK Østersøen
— taineKartartOK Ålandip imå — 200
meterit tikitdlugit itissuseKartoK, er-
KuméKutigålo KeKertat kangiåne a-
vangnamortumik sarfaKarmat taraju-
ssumik; KeKertatdle kitåne sarfaK ku-
jåmukårtuvoK iminangajauvdlune. u-
kiordlugtinago imaK sikuneK ajorpoK.
taimaingmat KeKertat kingusinåkut u-
pernartarput, sivisumik ukiarsartar-
dlutik. tamatuma kingunerå erKumi-
kajåmik silåinaKarnerat. uvdlut nau-
ssut naujartorfigisinaussait avdlanit
amerdlaneruput, sordlo KeKertat ukiu-
nerane uvdlue Hangøme, Finlandimi-
tume, ukiut uvdluinit 25-nik ikingne-
ruput.
ilisimassaKartut KeKertat silåinåt
åssersutarpåt Skånep silåinånut, sia-
lukiussarpordle avguaKatigigsitdlugo
ukiumut 529 millimeterinik siagdler-
tarame. anordlerajugpoK pujorajug-
dlunilo.
uk. 5000-ine najorneuartut
navssårpagssuit najorKutaralugit i-
lisimaneKarpoK ukiut 5000 migssilior-
tut matuma sujornagut inuit sujugdlit
Alandime nunaKalersimassut. taima-
nikut Østersøp imartå månarnit 54
meterinik KutsingnerugaluarpoK. tai-
maingmat KeKertat portunerssait pi-
ngasuinait KeKertårKatdlo amerdlå-
ngitsut taimågdlåt imånit nuisagalu-
arput. KeKertat portunerssåt Orrdal-
sklint måna 130 meterinik portussu-
seKarpoK.
KeKertane najugagdlit sujugdlit i-
måinåkut 100 kilometerinik isorartu-
tigissukut iporKårdlutik KeKertanut
ångutarsimåput. ammarnik amilingnik
angatdlateKarsimåput (imaKa kalåtdlit
umiåinut erKainartusimassunik). pi-
niartunut aulisartunutdlo KeKertat ti-
kikuminarsimaKaut puissinik, aulisag-
kanik tingmissanigdlo perpagssuaKa-
ramik.
ujaråinarnik såkoKarnerup nålerne-
rane, ersserKingnerussumik OKautiga-
lugo Kristusip inungornera ukiunik
1800 migssilior tunik sujorKutdlugo,
KeKertat ångajånik sisamanik igdlo-
KarfeKarsimåput. igdloKarfit tåuko
bronzemik såkoKarnerup nalåne ato-
rungnaerput, inuilo KeKertat angner-
ssanut Faste Ålandimut tamarmut
KeKertatdlo mingnerussut ilåinut sia-
ruarput. navssårineKartutigut ersser-
Kigsumik takuneKarsinauvoK KeKer-
tane najugagdlit umassuteKalersima-
ssut taimaingmatdlo ivigartortitsivig-
ssanik pissariaKartitsilersimassut.
KeKertat inoKarKårnerisa nalånit
pissut ujarKanit erKåissutigssarpag-
ssuit pigineKarput. Kristusivdle inu-
ngornerata sujornagut ukiumit 1000-
imit Kristusip inungornerata kingor-
na ukiumut 1000-imut pissunit peKa-
ngångilaK, tamatuma nalåne toKussut
ikuatdlangneKartarmata. Kagtunilia-
ralugit itsaK ilissiviussartut 10.000
migssiliortut ilisimaneKarput.
ujaråinarnik såkoKaratdlarnerup
nalåne KeKertårånguane nunaKarfé-
rarpagssusimassunit, manale KeKerta-
ne Kutsmarmilersimassunit, navssåri-
neKartarputaoK marrarmit inussiat i-
låtigut Donauip Koruanit nagguveKar-
tut. åma påsineKarsimavoK taimane
inugtumassoKarsimassoK.
arnit danskiussut
Kristusip inungornerata kingorna
ukiup 500-p migssåne Ålandimut nu-
nasissoKarKigsimavoK. ilivissarnerme
pissusilersutinit, navssånit atinitdlo
nalungilarput nunasissut nunanit a-
vangnardlernérsusimassut. tåuko ta-
matuma kingorna Faste Ålandime na-
jugaKartuarsimåput, pasinardluarpor-
dlo tamatuma sujornagut KeKertane
najugaKarsimassut KeKertanituarsi-
massut, pingårtumik KeKertane ka-
ngigdlerne.
Otterboteme agssangneKarsimavoK
bronzemik såkoKaratdlarnerup nalå-
ne Kristusip inungornerata sujorna-
Typisk stemning fra Ålands skærgård, hvor skov og
ager veksler med blinkende sunde.
Ålandip KeKerfaine issikivik takornartåungitsoK. orpig-
pagssuit nunautitdlo, avatåne ikerasait seKinermut Kiv-
dlalaortuinait.
gut ukiup 900-p åma 500-p akornåne
igdloKarfiusimassoK, igdloitarfingnit
taimanernitsanit nunane avangnar-
dlerne agssangneKartutuaK. igdlue ig-
dluvigausimåput angmalortut, tamå-
nale ima påsissutigissariaKångilaK ig-
dluliortauseK taimåitOK. nunane a-
vangnardlerne avdlane atorneKarsi-
massoK. Kristusip inungornerata na-
låne silåinaK avdlångorpoK ajorteri-
ardlune, KeKertane orpit Kissugssiag-
ssat sagdliligkiagssanit taorserneKar-
put, KeKertatdlo inuisa ilarpagssue
avdlanut nugtersimagunarput.
Ålandime ersserKigsarneKarpoK nu-
nap ancanik finlandimiut oKausinit
nagguvilingmik atautsimigdlunit nå-
magtugagssaKångitsoK. vikingitdle na-
låne danskit suniuteKardluarsimanerat
ardlaligtigut takussutigssaKarpoic. ig-
dlukorpagssuit tamatuma nalånérsut
ilisimaneKarput. sordlo Kullame ig-
dlut arfineK-mardluk tikitdlugit ing-
mingnut agtumatitertungordlugit sa-
naneKartarsimåput. angnerssåt 22
meterinik takissuseKarpoK meterinig-
dlo Kulinik silissuseKardlune. igdlut
tungavé ujarKanik angnerussumik
mingnerussunigdlunit Karmagaussar-
put, ilaisa Karmait nardlusujunatik
Kårajumångajagtardlutik. tamåna
danskit igdluliortausiånut, sujugdler-
mérdlune Trelleborgime påsineKarsi-
massumut, erKainartutineKarpoK. ig-
dlut napassuisa Kissuit nunamut ikuv-
fé Karmat tangnerssaisa ilua’tungaisa
avatingåtsiånitut Karmatdlo nåinerit
kujatdlit kigdlingine ingnermik iku-
matitsissarfit ardlagdlit ersserKigdlu-
artarput. åma marrianik Kernertunik
igdlukune navssårtoKartarsimavoK.
ukiut 900-t KerKisa migssånit, Gor-
mip utorKaup nalånit, pissunit nav-
ssårineKarput pinersautit nivingartag-
kat Jellingeme sanånut erKainartut,
åmalo navssårineKartartut sordlo tu-
luit aningaussaisa, irlandimiut kåpor-
Kusiåta kussanaKissup arabiamiutdlo
aningaussaisa sølviussut påsitipåt niu-
veKatigigdluarsimaneK. arabiamiut a-
ningaussautait ilisimaneKartut katit-
dlutik 1300-uput, Finlandime tamar-
me navssårineKartunit amerdlaneruv-
dlutik. Kanga niuverniat avKutigi-
ssartagait tåukununatigut påsitine-
Karput, Bulgariamit imavdlo Kerner-
tup erKånit Ruslandime kuit avKU-
sårdlugit Østersømut, tåssångånitdlo
Danmarkime Hedebymut ingerdlaor-
toKartarsimavoK niuvertut avKutinå-
visa imame Akugdlerssuåkortut mua-
måkunit avsserneKarnerisa kingorna.
KeKertarmiut Målarime najugaling-
nit ukiunik 100-nik sujusingnerussii-
kut kristumiungortineKarput, tamatu-
munga pissutausinauvdlune KeKertat
niorKutigssanik naleKardluartunik
sordlo amernik, orssumik Kiviunigdlo
peKardluarnerat åmalo Ålandip He-
debymut taimanikut niuvernikut Ki-
tiussumut angalaortunut nikivfiussar-
nera.
ukiut akugdlit pisoKaunerssåine Ke-
Kertat nangminerissamingnik erKar-
tussiveKarput nagdliutorsiortarfeKar-
dlutigdlo, Saltvikip oKalugfiata encå-
nut nunamit tamarmit autdlartitat ka-
Verdens sidste firemastede barkskib,
det tidligere skoleskib „Pommern",
ligger nu ved kajen i Mariehamn. Det
er indrettet som museum.
terssutardlutik. aningaussat 1250-i-
mérsut Gotlandimérsuneruput Sveri-
gip nunavigtånérsut pigineKångivig-
dlutik. tamåna ilåtigut ugpernarsau-
tiginiarneKartarpoK Birger Jarlip i-
lerfiarneranik taineKartartup kingor-
na aitsåt Ålandip Finlanditutdle Sve-
rigimut atalersitausimaneranut. ukiut
1300 ingerdlaneråne aitsåt Åland Åbop
biskorpeKarfianut atalersimagunar-
poK. KeKertarmiut nangminérdlutik
nålagkersornerisa atorungnaeriartor-
dlualersimaneranut ugpernarsautitut
1380-ime Kastelholmip igdlussårssua
sananeKarpoK.
nagguveKatigit Finlandimérsut slå-
vi tdlo Sverigip kangia’tungånut uja-
jainiartalernerisa nalånit pissunik
Ålandime ardlalingne igdlukorssua-
KarpoK patdligtailissartaKarsimassu-
nik.
KangaunerussoK KutdlersaKarnlkut
aningaussarsiornlkutdlo ingerdlatsi-
nerme pissusiussut erKumikaluamik
danskinit sunerneKarsimassutut iput,
sordlo nunautine atautsimut ingerdla-
tane pigssarsiat avguarneKartarnerat
danskitdlo aningaussata markip kulti-
ussup nalinga tamatumunga erssiutdu-
fingerdlautåinagdlit Kavdlunåfut bark-
inik taineKartartut sisamanik nåparu-
tigdlit kingugdlersåt, umiartorfugssa-
nut iltniarfiusimassoK „Pommern", må-
na Mariehamnime sigssiugkame fular-
KåinalersoK katerssugausivigtut ator-
neKardlune.
put. arnit ilaitaoK ama Danmarkimit
nagguveKartutut isumaKarfiginarput.
puissiniatdlåmait
KeKertane najugagdlit ukiut inger-
dlanerine ajornartorsiutigissarsima-
sait tamaisa erKartusagaluaråine i-
ngassagpatdlåsaKaoK. sornguname Ke-
Kertarmiut sorssungnernit, nåpåussu-
arnit tunitdlåussortunit autdlarussau-
ssarnernitdlo ukiut ingerdlanerine nå-
magtorneKartarsimåput. sordlo nunat
avangnardlit sorssungnerine mardlug-
sungne KeKertarmiut tamarmik Sveri-
gip nunavigtånut nugterneKartarsi-
måput.
Ålandip kujåmut kangimut teKer-
Kuane inoKutigit 700-inait ingmikuvig-
sut najugaKarput. puissiniartuput,
angnermik aulisagkanik igfianigdlo i-
nussutigdlit. erKuméKutigåt tamåkiu-
ssavigdlutik aoraKaramik type A-mik.
Kaumassunik amilingnit kisimivigdlu-
tik taimatut ensumeKuteKarput, Ame-
rikavdlo avangnåne indianerit nag-
guveKatigit kisimik taimåitussut nå-
magtugagssåuput.
inuit Kokarime, KeKertat taimak
taineKartaramik, najugagdlit silar-
ssuarme pingasuligajungnerpåuput,
PETERSEN, MØLLER & HOPPE
EDSVORNE SKIBSMÆGLERE
Etableret 1797
Indehavere: P. Fabrletus & J. Lemkow
Bredgade 34, København K.
Befragtning . Klarering angafdlåssineK pajugtuinerdlo
Generalagenter for Hamburg-Amerlka Linie
Generalagenter for Contrans, Hamburg — Containerudlejning.
22