Atuagagdliutit - 22.12.1966, Blaðsíða 34

MÉEMTiVTi
inunivne uvdlut tatdlimat...
anaussissungup inungornera
„pivordle taimåineragut kaisare Augusfuse inafsivox inuit najugåne tamarssuarme nunagdlit naufsorssorneKaricuv-
dlugit. nautsorssorneKarnerat iamåna sujugdleK pivox Koriniuse Sériame nunamuf nålagautifdlugo. tamarmigdlo
nautsorssorfikiartorpuf, nungutdlufik nunavingmingnut. fauva Juserffsaox majuarpox Galiliamit igdlorpalingmit Nå-
saråmit Jufiamuf Dåvip inoKutai erKardlengsortailo nagguvigigamigif, nautsorssorffsavdlune Maria nuliagsse anger-
sitane åiparalugo, fauna nårfussox. pivordle fåssanitifdlutik fauva ernivigsså nagdliupox, pernauminigdlo erner-
tårpox fmufdlugulo, nerssufaufitdlo nerriviånuf ilivå, akumtarfingme inigssaKånginamik".
atuarfivtine nåpålarråtorssuput, ig-
pagssax pingasut uningåput, uvdlume
sisamångorsimåput. uvdlup Kerxanut
nerivdluta sujuligtaissup OKautigå ig-
dloKarfivtine erKåmiuinilo nuagdlor-
råtorssussut, tamånalo atuarfingmut
lunitdlainiamissålernerarpå uninga-
ssortavut tamarmik nuangmik perxu-
teKarmata, nangigpordlo: „ukiup tai-
mailineratigut nuangmik nåpålassar-
nex erKåmiuvtine takornartåungilaK,
ukioK månale sujornagornit sordlo a-
tugaunerussoK".
sujuligtaissorput 68-inik ukioKara-
luardlurie inuserigsuvoK nerinardlune,
nujai Kaugdlorigsut sålisimassut naut-
sorssutigisångikåine inusungnerumå-
tut issigerKajånardlune. OKalugtit-
dlune nerrivit akugdlarsimanerisigut
pisoKåtårpoK agssane tunuminut pa-
tisimavdlugit.
— tamåna pissuteKarunarpox silap
nigdlernerata sivisunålerneranik, Kar-
dlune agssangminik tagialåriardlugit
nangigpoK. ukiut 30-t sivnerdlugit
Stenumip højskoliane sujuligtaisso-
rérsimalerpunga aitsåtdle ukioK må-
na taima apumik sivisunårtortigiler-
sumik nåmagtuivunga. novemberip
16-iåne sujugdlermérdluta apentårpu-
gut, axaguane sule aputexardluta Kåu-
mat ilivitsungusavarput. uvavne uki-
unik ima amerdlatigissunik angussa-
Karérsimassume tamåna takornar-
tauvdluinarpoK, imaxalo ukiorpagssu-
arne taima sivisunårtigentisanane,
taimåitumik ilivse inusugtungussuse,
agssane agssalitigalugit iliniartut såg-
figai, uvdlut tåuko erKaimaniarsigik,
xaKugo mérarKiutise oKalugtutarnia-
rumårpase Stenumip højskolianitit-
dluse Kåumat sivnerdlugo aput nalau-
tarisimavdlugo.
taima oKartordlo iliniartut igdlar-
råput, uvangåtaordlo igdlaicatåungit-
sorsinåungilanga isumåinåkut akissu-
tigssara ineréraluaravko imailivdlugo:
ukiuka sujuligtaissup ukiuisa pinga-
sorarterutigingikaluaraitdlunit apumik
taima sfitigissumik kingusinårtigissu-
migdlo aitsåt nåmagtorsileKaunga ..
Kåumatime pingasut matuma sujor-
nagut Kavdlunåt-nunanut pisimavu-
nga iliniarnivnik nangitsiartordlunga,
månalo højskolime amerdlaKutauvu-
nga. uvdlume jutdlip Kåumatåta uv-
dluisa arKaneK-tatdlimåt, axago ar-
fersarngat — sujuligtaissuvta apumik
Kåumatingortorsiorfigsså, jutdle åju-
naralårssuångorpoK.
axaguane sila issangiardlune aput
mångersaruminarserugtortoK atuar-
fiup kaujaluissåne mitdluterujugssua-
Kaugut, nauk taimailiornigssamut su-
j uligtaissumit inerterterérsimagaluar-
dluta igalåt amerdlavatdlåKingmata.
—- jutdlip tungånut uvdlut ingerdlå-
put, isumakuluteKångilanga jutdlisio-
riarfigssaKarérpungame. atuaKatima
ilåt Jåko Viborgime najugalik ilagi-
ssugssauvara tåukunane jutdlisioKati-
gisavdlugo, nautsorssutigivdluinarpa-
ralo ukiutoKarsioKatigiumårdlugu-
taoK.
tauvale jutdlip Kåumatåta uvdluisa
19-iåne Jåko inivnut iserpoK, tåssane
OKalulerpoK ukiutoKarsioKatigigtug-
ssaujungnaertugut atuångivfine iluag-
titdlugo Nordlit-nunånut takornariar-
dlune angalaorniarame, avdlamilo u-
kiutoKarsiordlungalo ukiortårsiorfig-
ssaKarnersunga aperalunga. ajoralu-
artumigdle nåmik.
puiuleraluarpara uvdloK tåuna nala-
gama nuagdlunga, inunilugtupilugssu-
vunga niaKordlungnermik patsiseKar-
tumik aitsåtdlo jutdlip sujuningua-
gut nåparsimaneK KanoK ajortigissoK
misigivara.
Jåko aningmat ukiortårsioriarfig-
ssavnik entarsaraluarpunga, maunga-
me atuarfingmut utersinaugunångina-
ma inoKartugssåungingmat, perusu-
ssuseKardluånginamale nalåinarat-
dlarpunga.
aKaguane jutdliarKamut uvdlut si-
samåinångortut Jåko igpagssarnit ui-
sakajårneruvdlune iserpoK agdlagka-
nik nagsataKardlune. — uvavne jut-
dlisiorsinaujungnaerputit, merserna-
ngajagtumigdlunit nipeKardlune pi-
lerpoK. agdlagarsivunga angajorKåma
takornariardlutik ilauvfigssåt sujuar-
tineKarsimassoK jutdliarKame aut-
dlartugssångordlugit.. Jåko tamaunga
kigdligtordlo Kungujorujugssuardlu-
nga pilerpara: — sagdloxautit! tåssane
Jåko ugpernarsaivoK ilumornerardlu-
ne agdlagkatdlo nivtarterdlugit.
Jåko utorKatsertupilugssuvoK oxar-
dlunilo nangmineK åma taima pisso-
Karnigssånik ilimasugsimångikaluara-
me. tugpatdlersarniardlugo avdla-
mingme åma oKausigssaerukama pi-
lerpara avdlatut ajornarnerardlugo
uvangalo oxausigssaKånginama nå-
maglnarnerardlugo.
anigaluartitdlugo nåparsimanikasik
sumilerpa. pigsiatdlåinaK makipunga
atissalersoriardlungalo igsiavingmut
ingipunga tatdlima igdluanik nerri-
vérKamut ikusigdlunga Kaora patitdlu-
go, KanoK iliordlunga jutdlisiornigssa-
ra ånåuniåsanerdlugo. sorme tauva
makikama. tåssane sivisuatsiåmik er-
Karsaraluarama periusigssaerutdlunga
amalo nåparsimanera erKaileravko a-
tissåka inålerKigpåka inardlungalo. si-
nigfingme erKigsisinåungilanga. er-
Karsaraluarama jutdlisiorfigssaeruti-
vigpunga. sinigfivne igdluanut sågka-
luaruma erngerdlunga tunutiterKigta-
raunga.
taima nuagdlungmik erKarsautig-
ssaerunermigdlo ajornartorsiulerug-
tortunga atuaxativta ilåt „ikingussu-
aK“mik taigugarput iserpoK tusarsi-
mavdlugo Jåko jutdlisioKatigisinau-
jungnaeriga aperiartuissoK sume jut-
dlisiusanersunga. akivara jutdlisior-
figssaerutivigdlunga. tåssane aperssui-
lerpoK ilisarisimassaKångitsoralunga
agdlagfigipatdlagsinaussavnik. — ili-
sarisimassaKaraluarpunga, tamaisale
agdlagfigerérnikuvåka avdlame jutdli-
siusavdlunga, pivdluarKorérnikugav-
kitdlo uvdlut jutdlip tungånut taima
ikigtigilerérsut nautsorssutigisinau-
jungnaerlsangmånga sågfigerKingnia-
rungnaiginarpåka.
„ikingussuaK" oxalugtitdlugo tåu-
naKa atuaKataussut isileraluarput tu-
sagkamik ilumornerånik aperiartui-
ssut, aperKutitdlo tåukujuartut tusar-
tualerpåka. „sume jutdlisiusavit?“ „i-
lisarisimassaKånginavit? “ uvalivdluå-
ngitsordlo atuarfiup iluane tamarmik
tusarérsimalerpåt jutdlisiorfigssaeru-
tunga.
jutdlip Kåumatåta uvdluisa 21-at.
sujuligtaissorput uvdlårutdlugo iser-
poK. tåssane nåparsimanera KanoK i-
soralugo aperivoK. akivara, pitsångu-
livinguatsiardlunga aKagumutdlo ma-
kigssamårdlunga unerpunga. tåssane
apericutit tusartuarigkåka aperssuti-
geriardlugit sujunersuivoK ilaKutarit
ilisarisimassåka åmårdlugit agdlagfi-
gerKUvdlugit j utdlisiorf igssaerunera
pivdlugo, oKarpordlo tusagaKarnig-
ssama tungånut atuarfingmisinaussu-
nga. sujuligtaissorput isumaKatigivig-
para, aulajangerpungalo ilisarisima-
ssåka agdlagfiginiardlugit. tuavior-
nerpåmik agdlagpunga ajornartorsiu-
tivnigdlo navsuiautdlugit piårtumig-
dlo akinigssåt utanunåsanerardlugo
telefonivtalo normua nalunaerdlugo
— akipatdlarKunermik.
jutdlimut uvdlut mardluinångortut-
dlo makipunga, tåssalo atuaKatika jut-
dlimut atuarungnaerdlutik ångerdla-
mut autdlaralersutdlo, uvdlup Kerxa-
riartorneranut ikiliartorussårpugut,
uvdlup KerKanutdlo nerileravta neri-
ssarfingme nerrivigpagssuit inueruti-
terérsimåput, nerrivigdlo atauseK u-
livkårnagulunit igsiavugut.
uvalivdluinartOK sujuligtaissukut
kisiméKatigilerérdlugit årime telefone
sujaneKaoK. sujuligtaissup tiguvå tau-
va sågdlune oKarpoK, ilisarisimassa-
ma ilåt sujanertoK. telefone tiguvara,
nipilo tusarpara inigssaKånginerardlu-
nga OKalugpalugtoK ajussårnerartor-
dlo, sujusingnerussukut nalunaersima-
galuaruma tikitdluarKunarneraraluar-
pånga, månale kingorKutserérdlunga
påsivara.
uvdloK tåuna tutsiutoKanungilaK, a-
Kagugssardlo erininarsmarpoK. uv-
dlordle tåunåtaoK nuånåjatdlangnar-
torsivfigingilara. ilaKutarit ilisarisi-
massåka mardluk kingulerisungåinar-
dlutik sujanertarput, ajoraluartumig-
dle ardlåt autdlartugssausimåput ar-
dlåtdlo jutdlime avdlanut neriartor-
Kutisimagamik angerérsimagamigdlo
utorKatsissorujugssuput.
tåssame jutdle aKagupoK, sujuligtai-
ssukutdlo KanoK iliuseKåsanerdluta
periusigssaerupugut. sujuligtaissukut
kujasingnerussumut ingerdlassugssåu-
put ernermingnut, tåukunanilo jut-
dlikut uvdlue atortugssauvdlugit, må-
nalo nulia portuivdlune ulapårpoK.
atuartut ardlånit misigineKarsinau-
nerdlune jutdlip sujuninguagut ajor-
nartorsiut taima itoK KanoK erKorne-
Kartumut ajornartorsiortitsigissoK. a-
jornartorsiortitsinångilaK misigissuse-
Kalersitsivdlunile sordlo kiserdliorne-
rujugssuarmik sumivfeKånginermig-
dlo, taimåitumigdlo sumungnarfigssa-
mik nalulerneK érKasuteKarnartordlu-
sok misigerKajånarsissoK. takusinau-
varåtaoK sujuligtaissorput erKigsisi-
mavingitsoK uvanga pivdlunga, åma-
le KanoK iliornigssaminik navssåg-
ssaerutivinardlune.
sujuligtaissukut unukut nereråruv-
ta autdlarniardlutik isumaliuteKarput,
tåssalo autdlartinagit jutdlisioriarfig-
ssavnik navssårniaraluarpugut.
tåssane kingumut sujumutdlo suju-
ligtaissorputdlo OKaloKatigériardluta
isumaKatigigpugut asulinaK kalåtdlit
igdluat KøbenhavnimitOK suj anerfigi-
niardlugo inigssaKartitsilårsoralugit.
Kåumat atauseK matuma sujornagut
tåssunga sujanersimagaluarpugut aki-
ssutisisimavdlutalo piårtumik nalu-
naeruteKångikuma inigssaKarnigssav-
nik ilimasugtariaKåsananga kalåler-
pagssuit jutdlikune Københavnimukå-
ssarmata.
sujaneravtalo akissutigssaK „inig-
ssaKarnersutit naluvarput" ilimage-
rigarput taimågdlåt akissutisiarårput.
kalåtdlit igdluat ulivkåverérsimavoK,
akunitarférardlo kalåtdlit inigssaeru-
tut najortagåt ulivkåvigsimanigssånik
ilimagerérpåt, oKarputdle misigssuilå-
riardlutik inigssaKåsaguma sujaner-
Kigkumårdlutik piårtumik.
nauk sule inigssaKarnigssavnik tu-
sagaKångikaluardlunga „inigssaKarsi-
naunigssavnik“ misigssuiumangmata
erKigsiatdlangnermigdlusoK misigi-
narpoK.
tåunaKame utarxilerpugut. unugki-
artorpoK, nalunångilardlo igdloKarfiup
inue jutdlimut ulapårratilerérsut. su-
juligtaissukut nererérnivtigut aut-
dlagssamårsimagaluartut uningåina-
ratdlarput, inigssaKarsinaunigssavnik
sujanertugssaKésasoralugo.
åritdlume, Kulingiluat Kångilålerå
telefone sujanerpoK. tusagarput ki-
måtdlagtitsiatdlaKaoK, nauk imaKa
taima tigussariaKångikaluardlune. i-
luamik påsivigsimångikaluarpåt inig-
ssaKarsinaunersunga, kisiåne Køben-
havnimukarsinaunerarpånga akuni-
tarfigdlo OKautigerigara inigssamik
misilivfigisinauvdlugo, tåssanilo inig-
ssaKåsångikaluaruma kalåtdlit igdluå-
nut sågfigingnerKuvdlunga unersupå-
nga.
taima tusarama tuavinaK pisåtåka
atautsimut portorpåka Kimugtuitsut
tugdlit autdlartugssat angumerinia-
rumavdlugit, tåssame minutit Kulit
Kångiugpata autdlartugssaungmata.
ajoraluartumigdle unuk tåuna aut-
dlarsinåungilanga, Kimugtuitsut ta-
marmik jutdlisiorianik ulivkåKåtår-
dlutik sanenuitarput ilaussunik amer-
dlanerussunik tigusenrigsinaunatik. i-
luagtitsisagumalo aitsåt jutdliarKap
uvdlåkuane autdlarsinåusaunga.
Kimugtuitsut unigtarfiata utarKi-
ssarfiane unuarssuaK nåvdlugo utar-
Kivunga nauk KimugtuitsoKångikalu-
artoK, atuarfingmut uterKigsinåungi-
nama inuerutdlugo sujuligtaissukut
Kimarérmåssuk. uvdlåkut Kimugtuit-
sunut ikivunga åmalo tamåne KeKåi-
nartariaKardlunga ingivfiusinaussut
tamarmik inoKarmata. Jyllandip a-
vangnånit tåunaKa Kimugtuitsulerpu-
gut. Lillebæltip ikårtarfigssua ikår-
dlugo, Fyn napivdlugo ikårtåussuar-
migdlo Sjællandimut pigavta åma Kø-
benhavnip tungånut KeKertakutdlag-
ssuaK napivdlugo.
avKutåne uerngarnerssup tiguar-
simajuarpånga, unukutdlo Køben-
havnimut pigavta igdloKarfiup Kimug-
tuitsuinut ilauvdlunga åma igdlOKar-
figssup igdlua’tungånut ingerdlagat-
dlarpunga, unigtarfit isordlersånut pi-
gavta, kuffertera tigoriardlugo tåuna-
Ka åma pisugdlunga autdlarpunga, a-
kunitarfik igdloKarfiup avatå’tungå-
nitoK nalunginavko ornigdlugo.
arfineK-pingasunut KiterKutilersoK
kisamiuna igalåvisa Kaumarngat issi-
gileriga, kinguningualo iserama, tau-
va orpiliardlutik tugsiutertik kingug-
dleK nåleråt.
piligtamit tikitdluarKuneKarpunga,
inigssaKaramalo nuånårutigeKåra, jut-
dlerpalårtumutdlo iserneK erKigsiat-
dlangnaraluaKissoK ilisarisimassat ta-
kulerdlugit KimaneK angnerulerpoK,
ajoraluartumigdle jutdlime tugsiatår-
neråne nuånissårnerånilo unuk tåuna
peKatigingilåka, teKerKumut igsia-
vingmut ingitdlungalo sinilersimaga-
Chr. P. Lynge.
FERD’NAND
(s>
Den skræmmende
virkelighed
<S>
taimak ersinar-
tigaunga?
34