Atuagagdliutit - 22.12.1966, Qupperneq 30

K’utdligssat akiane tupinarnc
aumarutigssanik misigssuinermut atatitdlugo K’lngartune kS-
rusuliortoKarmat sulissut inigissait tovnit mardluput, åipånit-
dlutik utorKassåt ulatsagtitagssåungitsut åipånile inusuit pitå-
ngatserugtornerit ...
agdl.: Erik Svendsen
K’utdligssat toKumut erKartuneKå-
ngikatdlarmata, aumarutigssanik mi-
sigssuineK K’utdligssarpiåinåungitsu-
me ingerdlåneKarpoK. tåssalo K’ut-
dligssat akiåne Atanikerdlup avang-
nånguane K’ingartune Kårusuliorne-
Karmat. taimanikutdle igdloKånging-
mat aussåinåkut ingerdlåneKartartu-
mik, kingornale 1950-ip kingornatigut
tåssa 1952-ip migssånit mardlungnik
igdloKalermat KåKajungnångup K’å-
Kåmik taigorneKartup Kåvatigut, tai-
neKartalerpoK KåKårmiunik.
uvangale 1950—51-ip aussåne Kåru-
suliortunut ilaussarnivne pisimassut
ilamernginik encartuilåsaunga, nuå-
nertaKingmåme kingumut Kivialårdlu-
ne inusungnerup nuånersortai sing-
nagtututdlusoK takordlulårdlugit.
1948—49-imit K’utdligssane Kåru-
sungme sulissartut ilåinik akianut su-
liartortitsissoKartarpoK tåssa aussap
ingerdlanerine apissalernera tikitdlu-
go septemberimut Kårusuliordlutik su-
lissugssanik, igdlOKångingmatdlo tu-
pinarme najugaKartardlutik, alianåi-
taKaorme aussarssuarme, taimåitordle
åma ilane tujormivfiussardlune.
taimanikut K’utdligssat skotterpag-
ssuarnik pissortaKångitdlat, Kåru-
sungme mardlungnik formandinit
Kutdlersaussut tåssatuåuput norskeK
Kavdlunårdlo. norskeK Simon Simon-
sen akianut takusaitineKartarpoK i-
låne aumarutigssarsiorfiup Kutdlerså-
nik ilaKartardlune.
tåssalo taimatut ingerdlarérsoK u-
vanga akiane sulissunut ilångupunga.
tamånalume ajupajugpoK taimåitor-
dle åma nuånersoKartardlune.
K’utdligssane Røde Korsimik tai-
manikut pilersitsissoKarsimavoK, tåssa
formanditoKarssup Karl Lyberthip
autdlarnigånik, tamatumungalo ata-
titdlugo ikiuerKårnigssamik (samarit)
sungiusaineKarsimavdlune, taimani-
kut nakorsaussumit Galster Bachimit
ingerdlatineKartumik. soraerumiu-
ssarneKarsimangmatdle åma sunut
tamanut ilaorKutianerssup ilaorKut-
sivdlunga angussisimassunut ilånguti-
simangmånga tamånarpiaK pivdlugo,
tåssa akiane sulissunut ilångutupalår-
ssuvunga nakorsautiminernut sitdli-
matautineKartunut pårssissussumut
kingorårtauvdlunga.
formandimut agdlagte
tåssalo K’ingartune sulissunut nug-
tupalårssuvunga julime 1950.
tupit mardluput, åipåniput utorKa-
ssåt, tåssalume ulatsagtitagssåungit-
sut. åipånipugut inusungnerup uvdlui-
sa nagsatånik pitångatserugtornerit.
aussaK tamåt sapåtit akunere mar-
dluk K’ingartune uningariardluta uv-
dlune mardlungne K’utdligssane nuå-
GUM MIREDNINGSFLÅDER
ANANGNIUTIT
KUMIUSSUT
Gummiflåde-råd
NR. 8
Få flåden efterset en gang om åref!
énangniul gumiussoK - ilifsersQssuf
NR. 8
anangniut ukiumuf atausiardlugo mi-
sigssortffaruk!
ALFRED RAFFEL A-S
FABRIKSPARKEN 56 . GLOSTRUP
nåkalårtineKartarpugut. tauvalo K’i-
ngartunut ikånugdluta, tåssalo tai-
matut ingerdlajuartardluta.
Kårusuk ingerdlatarput KutseKaoK,
sordlume tusåmaneKarérsoK, taimåi-
kamilo nagsataKardlune majuarneK
kiagungnartukasiuvoK. K’utdligssane
Kårusungme sulissartut ilait tåssa su-
lingitsorneK ajortut sulivdluartut kiv-
fångortineKartarsimåput 1945-p su-
jornatigut, nauk iliniagaKarnerup tu-
ngåtigut pikorigsorssungikaluartut ta-
marmik, tåssa sulinerinaK tungaviga-
lugo. taiméitumik ilait agsut agdlang-
nerdlugtarput, taimåitutdlo ilånik for-
mandeKarpugut, ilånilo igdlarniarfigi-
ssardlugo, kisiéne ajungitsorssuvoK.
taimåikamilo suleKatigalugo (for-
manderalugo) nuåneKaoK. tupit pinga-
joråt serKortitsissutinut avdlanutdlo
inigitineKartartOK, tåssalo tupeK iv-
dlernartitaK. tåssame formandivta ag-
dlagfigissarpå. uvangalo aumarutig-
ssarsiorfiup agdlagfiane kalålersau-
ssumut agdlangnialerångat agdlag-
taussarpunga, tåssame amigautigi-
ssavtinik. tåuna avKutigalugo Kinute-
Kartarame tåussuma Kutdlersaussunut
apigsigutarmagit. tamavtame åma
Kavdlunåtut ug-imik KaKissingitsor-
nerugavta Kavdlunåtut agdlangneK
saperdluinardluta. kisiåne agdlagtitut
tapisiaKéngilanga, tåssame taimanile
Kingartormiut sume inungorsimaneK
atoravtigo. kutagtunik sujuaissaKara-
ma tapisialerneKarsinåunginama. ki-
siåne agsut ilavnit nuånarineruvånga
tupaerukångavtalo uvanga kisima ila-
ne tunissardlunga, tamånalo Kuja-
nartaKaoK.
silamik akornuteKartinago sapåtip
akunerata ingerdlanerane mardloriar-
dluta ilåne ikårfigineKartarpugut pu-
jortulérKamik. nagsiussarsivdlunilo i-
la nuånertåssusia. sueruterugtuler-
dlune KimåtdlangnartaKaoK. sapåtime
akunere mardluk K’utdligssat aki-
mordluinaK issigalugit tikinerdlo sa-
perdlugit sivisussakavsaKaoK. åmame
inusukåjussugut asassavtinik encai-
massaKartaravta. taimåitumik arfini-
ngorneK K’utdligssiarfigssarput nag-
dlerångat ila nuånertåssusia, sordlule
sumik imaKa uvdlorsiorujugssuarniar-
dluta pilerisugtugut.
taimanikume ama angatdlatigissar-
put sukåinermik, ila tåunakasik tiki-
kångame aigdlerdlune Kingarnartå-
ssusia, sordlule K’utdligssanit Nung-
mukartugssångordluta. ingerdlanig-
ssarssuaK ila erininagssamåK. taima-
nikume K’utdligssat pujortulérakit-
dlioramik, tåunapalåK åtartorsimaga-
miko privatit pujortulérKat ilåt (nå-
me Storebæltikut ikårtåussuaK).
utoi'Kait ulatsagtut
atausingornikut K’utdligssanérér-
dluta uterångavta tåssa oKaluasåt, ki-
namigoK OKaluasågssaKarnerusava?
åmåsit ilane ikårsimarKåmerdluta
taKåssanik piligssuvdluta utorKarta-
vut KaerKugavtigit tupiup iluatigut
nerriviliordluta Kåva ila peKåssusia,
kågérKat, kavfit tupatdlo amigångit-
sut, ila utorKartavut nåmagtitdlutik
nagdliutorsiorput, sunauvfame tamå-
na iluaKutigiumårdlutigo.
KaerKussinivta kingornatigut sila
pitsåungipajugtoK sulerérdluta ate-
ravta kalåliminermik nåmagtitdluta
nerissagssaKarata nungutårsivdlune
arnartarput neKiliorsimassoK Kåler-
neK amigautigalugo nikatdlungårug-
tulersugut ilarput iserame Kanoruna
OKalersoK: taika utorKartavut neKili-
ortorssuput. SarKamigoK nagsiussar-
siartik torKortarisimavdlugo aitsåt i-
galeråt, tåssalumigOK inusugtorta-
mingnut tunissiniaratik.
Kanorme iliusanerujugut? nåmik-
una ilarput itoKutipajugput nikatdlor-
nartumik sianigissaKångitsussaK su-
migdlo Kuianartumik oKåsagångame
kinålunit avdlånguatdlangneK ajortoK,
endgsendngnårdlune inangårdlune té-
ssångåinaK nikueriutå taimak anivoK.
utorKartavta tupiat ornigkamiuk su-
aorpatdlaKaoK: Kavkorsé, kavfisoriar-
toritsigoK, uvfa sumik soKarata pia-
rérsimassoKaratalo.
iserame pilerpoK sigssuerniarsigit,
takusavarse igarssuaK akiardlugo alå-
kåsåput nereKatigiartordluta. nåmer-
dluinaK isertinagit tupiup atåne nere-
Katigisavavut, ingminik kavfisungi-
kaluatdlarunik, ivsaK nåmagtorssuar-
mik perérput.
sunauvfa tåuko kisermåussiniaKi-
ssut kavfisoriartorKuneKaramik OKa-
lutilersimåput: ivsaK taima ajungitsi-
gissorssuarmik pigamisigut tåssåsit
taika nerriviliordlutik Kåva ulivkår-
dlugo pigdlernialerput. alianåineru-
saoK neKinik nereKatigisinardlugit
lcavfisukuvta. tåssalo isumaKatigigsi-
måput.
åritdlo taika alåkaKaut, utorKassår-
taisa iga akiardlugo. tåuna kavfiso-
riartorKussissorput anigame pilerpoK:
kanunga ujarKap Kånut pivdluta, Kå,
Kainiaritse. tåssame malinaKårput, ki-
siåne agsut igdlarusugdluta utorKatsi-
pa j ugdlutalo sagdloKitarpatdlåKigav-
tigit. å, sugssarme. tåssa nerrisileKau-
gut, ilåtigut nerissarput nungoréra-
luardlugo kivkarussårdlugo majuar-
navérsårutileriput tåunasit KaerKussi-
ssorput pilerpoK: tagpikarssuaK ma-
juarniaritse, nangminerdlo nikiniara-
ne. ilåtigutdlo igdlarusugtut malung-
niutaleriarmata KaerKussarssuavut
agsut pasitsapiluleramik, tåssalo ilait
kamapajugtorssuångordlutik. årime
ilakavsåt nerdleritunerssåt majuara-
luatdlarame suaorpoK: nåmerdluinaK
soKångitdlat, ulatsagterujugssuarsi-
mavåtigut. tåssalo meriarissugssau-
jungnaerdlugit nererérsugut. soruna-
me kamapajugkaluarput, asimikavta-
le igdlarnerujugssuarmik naggasinar-
parput, kingornalo Kuianartugssar-
siorfigalugo alikutarissardlutigo.
åligoK suliartortut
taimanikut Kårusuliaussup aumaru-
tigsså kussanaraluarpoK, kisiåne Kut-
singnermit Kårusup erKånit åmut kug-
ssangassukasiugame ajornakusorsima-
vok KårusoKarfingornigsså. tåssame
suliartorångavta taKuartarpugut tag-
pavane KiterKutaravta soraerdlutalo
åmut arpaliutikasigkångavta, ila
nuån. ..
SarKamit neKinik pajungneKartar-
pugut, tåssame uvagut akiligagssavut.
taimåitumigdlo ajornartorsiortångila-
gut sila ajortinago pujortuléncap ti-
kivfigssamigut orningitsorneK ajor-
matigut. taimåitordle åma ilane taKU-
aerutipajugtarpugut tupaerutortardlu-
talo.
ilåniåsit åma soKångerugtordluta
nuånåriaKaugut Atanikerdlup erKå-
nut. K’agssutit-nuånut pissagånut.
taimåingilardle. tåssauna aulisagå-
nguit sauneKarnerssånik (kanåsunik)
aulisariardluta nuånårsautiginiarivut.
åsitdlime igarssuaK ulivkårdlugo ka-
nisiordluta Kalangmata Kålikasigpu-
gut, utorKartavtalo tuparssuaminernik
tunilåriarmatigut sanaussardlugit si-
karitingåtsiarssuéngordlugit, ilumutdle
nipilerssuteKaraluaruvta Kitateru j ug-
ssuåsagaluarpugut. Kåjåkissåkutsorsi-
nardlutalo angerdlarpugut tupermut,
ilerKorputdlo atordlugo K’utdligssat
tungåt Kiviatdlålerdlugo aggersugssa-
mik ilimasungnermit.
taimaitdluta SarKamit neKinik av-
Kusåussivigisimagåtigut uvdlukut Kå-
rusungmut majussuilerpugut sukag-
ssanik avdlanigdlo atortugssanik, må-
nalo kiak. isumaKatigigpugutdlo uv-
dlumikut tupermut middagisassugut
neKautivut mamarunartut eriniginer-
mit. uvdlo’KerKata tungånut agsut
kiagugpugut, ajornaKaorme Kumut
autdlaruvta formanderput sujunivti-
ne taima ordlukårnerssuaK nagsatå-
Kartånginamime unigtugutdlo ornig-
kunitigut uterdlune, uningalåriartugut
Kå autdlamiarta, tåssalume OKarune.
ilame åma ilåne arripatdlåmik ma-
juarniartaraluaravta.
tåssa kisame KiterKutikavsaKaugut.
åmut arpåinaK sujugdlime igdling-
narnernik nerissariaKarmata, måku-
lume neKit igdlingnat, ila nuåneK.
middageravta 1 time Kångilårmago
formanderput pilerpoK: Kå, ajorna-
KaoK, tåssa autdlarKingniarta. måna-
lume Kålernermik avdlorneK sapinga-
jagdluta ajornaKaorme erssugtukav-
sauvdluta Kumut autdlarpugut pavfa
pavfa Kårusugput ornigagssarput.
tåssame sujunivtine nålagarput u-
nigtugutdlo ornigdlutalo, uningalåri-
artugut OKakasigkune, Kå åmalo aut-
dlarniarta. ilarput-una utontassåK au-
marutigssarsiorfingme kivfat ilåt, piu-
magångame OKaluasårtartoK nuåne-
KateKångitsumik. Kutdlangåtsiardluta
pilerparput: Mikkele OKaluasåsautit
måssåkut unerKigkuvta. ingerdlalåt-
siåinaK Kangale unerérpugut, for-
mandivtaluåsit uterfigigåtigut. uva-
ngauna kisima nalunaerKutaKartunga
kaussarfingmiumik, KårusoKarfivtine
nalunaerKutaKartaravta avdlamik. u-
ningalårtugut ilarput oicalugtuardlune
agpinaKaoK. ila nuåninåleravtigo, må-
nalume sila alianaik, aKajarorput ne-
Kinik ulivkårdlune. tåssa nuånissåle-
rugtordluta periaKårput itorput sini-
lersoK, åmame Kålingåtsiartukasiuga-
me. tåunaKale avdla sinilersoK taimak
tamavta sinilersimavugut.
taimaitdlunga iterdlunga periatdla-
ravko nalunaerKutara tauva pingasu-
nut KiterKutoK, å ingminérssuaK iter-
sarnagitdlo sinerKilerpunga, tåssalo
soraerfigssarput nagdlilerdlune. årime
taimaitdlune nålagarput itikavsaKaoK.
ukorsé-å, imaKa singnartuleKause, uv-
fa nangmineK åma sinigdlune. piler-
pånga: Kavsingorpa?
å, tåssa soraerfigssarput nagdlerpå.
ila soK-una sinilersugut. ilame Kumut
KiviartaraluarpoK imaKalo Kårusuk
ungasigitsiardlugo. taima igdlaku-
lungnerssuaK. taimaitdlune pilerpoK:
å, ingminérssuaK, uvdlume Kålingåt-
siåinardluta sarfamérujugssuaKisa
(arrisårujugssuaKisa). Kå, atinarniar-
ta aKago apigsigukumårpavut.
ilame atilerdlutalo tåunaKa igdla-
lerpugut Kujagalugulo OKaluasårtor-
put någdliugfigssarssuaraluarput si-
ningnerlnatdlaravtigo, formanderput
ulagsititdlaravtigo sinileratdlartitdlu-
go. tåssa taimatut ilåne alikutarigtar-
pugut sumigdlo ajortumik kingune-
Kångisåinartumik.
taKuarfik ikuatdlangmat
ukiagssariartortitdlugo tårsissaler-
Kårnerane K’utdligssane Kutdlerssuit
ikitertalerångata angerdlarserneK tu-
jormipajungneK puiorsårdlugo avdla-
tut ajornartumik uvavtinut alikuta-
rigtarpugut. unukut inarångavta OKa-
luasautdluta avdlatutdlunit allkuser-
sordluta unugsiortardluta.
ilåniåsit unukut inaravta ilama pi-
lerpånga atuardlunga singnagsarKuv-
dlutik. tovKup angmarnata (anissa-
riåta) tungånut sågdluta inåssaravta
tamavtalo OKOruteKaravta atautsimut
tupeK sanimut nåvdlugo inåssardluta.
taKuarfigigavko mariekiksit puat kar-
tone angisoK, Kåvanut naneruseriar-
dlunga atualerpunga. tåssame akivti-
ne Kutdlerssuit ikitersimassut anger-
dlarsiumissårtingmatigut siningneK
kisiat puiorsautigssarigavtigo, atuå-
mersulåginartunga tåssa ilåka sinår-
palulerput.
tamarmigdlo sinileriartut åma uva-
nga sinilersimavunga nanerutdlo Ka-
minago. sinitdlardlunga unarnerssua-
nit imaKa iteriartordlunga, ilarputdlo
iterdlune OKarpatdlagtoK: ikuatdlale-
Kaugut, pigsigåukavta. ilama taKuar-
figssuara ikuatdlarugtorsimassoK silå-
mut igikamiko, iluanårdlune tupeK i-
långutingikå. silamut atissaKarata a-
niagavta tåuna ikumassorssuaK mit-
dlordlugo Kamisaravtigo Kamitdlar-
tordlo tåssa tarrumut isåginaKaugut
inardlutalo igdlakutsorsinardluta, so-
runalume taKuaerutdlunga. kisiéne i-
lama taKuåinik inutineKarpunga tiki-
tOKarnigssåta tungånut. åmame ataut-
simut ikioKatigigtaravta, taimåitumik
atautsikorssuaK ilåne nungutsissar-
pugut. tamånale Kångertarparput sila
ajortinago aulisagaligssungmat auli-
sagkat sangmissaravtigit sulerérdluta
aterångavta.
taimanikut aKuteralait sule sarKii-
mingitdlat, månåkugaluarpåme Ka-
normitauva K’utdligssiakulårtigisaga-
luarpugut. tåssame sulerérdlutalo a-
terångavta sumut ardlånut angalåu-
ngikuvta avdlamik alikutagssarsiu-
ngikuvta unugiarssuaK sivisunårta-
ravtigo. paornaKalerångat nuniagdlu-
ta paornanik katerssissarpugut. åmalo
tingmiarniartardluta ilånilo ukaler-
niartardluta. åmåtaoK aumarutigssa-
nik K’utdligssialerångavta nagsatåg-
ssavtinik ilåne arKåssissarpugut, tå-
ssa ilivitsukåt tagpavångånit agssa-
kåtlnardlugit atertitarpavut unigpata
aterdluta tikitdlugitdlo miloriukå-
ngavtigit nåme seKugterpoK, tåssa tu-
piup Kulinguanut unigpata taimåg-
dlåme sigssamut arKukåine. tåssame
aumarutigssaK piagarput erKåinara-
me.
avdlatigutdle åma alikutarissarpar-
put unukut aulisagkanik neKinigdlo
igaornerssuaK. taimåitumik igågssae-
rukångavta ujariatsissarpugut, kisiå-
ne sivikitsumik, silap ajornerinåne.
utorKartavutdlo ilikarsimagavtigik
sigssuinartarpavut torKorterissarma-
ta.
igarssuaroK tåmarsimavoK
ilåniåsit sila ajupajugtoK sulerér-
dluta aulisagartukavta nungutaersiv-
dluta påsilerpavut nuniagiardluta
autdlaruvta igågssamingnik torKorsi-
simassut. tåssa utarKigaluaravtigit tai-
maitdluta ardlavta navssårisimavdlu-
git erKutileriaKai igarssuaK sårug-
dlingnik ugdlerérsimassoK Kéncatdlo,
tåssa sunauvfa iganiardlutik autdlar-
siarigåtigut.
silap ajornera pissutigalugo atorto-
rissavut atissatdlo erKUSsorsimaga-
mik autdlaisitdlo agsut tupivta ilua
pisataKarpoK. isertariåta iluatungånut
igaK tåuna torKorparput. tåunaKalime
kingorna pasigdlertut isertalerput.
igarssuaroK tåmarsimavoK. å, uvagu-
me susavarput. tåssa ujåssigaluatdla-
ramik nikatdloramik taimaitinartut
itorput sukatålerame tåussumap igap
Kåvanut ingeriardlune, tåssame ati-
ssanik matusimangmat, kingoraivigi-
leramisigut, tåuko igågssångue tåmar-
simassut, tåssåsit ilivse torKorsimava-
se, uvfame igsiavigalugit. soruname
igagavtigit nereKatiginarpavut, ig-
dlautigikatagkavtigik. tåssame ilavut
alikutaringikångavtigit avdlamik ali-
kutagssaKånginavta.
ukiagssariartulernerane tupeK ini-
galugo KianarsiartortaKaoK, taimåi-
tumigdlo isersimatitdluta ikumassar-
tut ikumajuartardlutik. uvanga ag-
ssavkut kilernivnik K’utdligssanut
nakorsiarsimatitdlunga ilåka unuåi-
naK tupermingnik tingitorsimåput, a-
vangnersorssuaK persoK, ilalo igdlar-
narnerartarpåt åmalo avångunarne-
rartardlugo. kisiånime Kujanartumik
utorKartavta tupiat upisiméngingmat
tåukununga nugtersimåput Kåumar-
sivdlugo.
taima nåikaluartumik erKartuilår-
punga, imåingilardle tåssa oKaluasåg-
ssartai tamarmiussut, ilagssaKarsi-
naugaluarpume.
Atanikerdlungme aumarutigssanik
misigssuineK ilauvfigisimavara, kisiå-
ne igdloKalermat pisiniarfeKalerdlu-
nilo ilausimångilanga.
angajorale tåvane formandiutitdlu-
ne ajunårpoK, ajunårnerdle Kanor-
piaK pisimassoK sule påsingisåinarpa-
ra, tåvane sulissut erssendgsumik
oKautigingisåinarmåssuk, nauk piner-
dlisimanertut isumaKarfiginarneruga-
luartoK.
taimåitumik taikane sulineK nuå-
nersumik sujugdlermik misigissaKar-
figisimassara alianartumigdlusoK nag-
gaserneKartut takordlortuåinartarpara
nauk angajuma timå nanineKarmat
K’utdligssat iliveKarfiånut ilissausi-
magaluartoK Kasuersårfigssaminut.
naluvarale KanoK naggateKarsimaner-
SOK.
E. Svendsen,
K’utdligssat.
Hvid?
xaKortoK
Tag en Estimulante fra den hvide pakning • Tænd den •
Nyd den • Og læg mærke til den hvide aske - kende-
tegnet på en god cerut •
Estimulante puanif xaicorfumit figuk. ikiguk. iluarusutigiuk.
arssailo KaKortut malugikif — cerufip pifsaussup ilisarnautai.
30