Atuagagdliutit - 25.05.1967, Qupperneq 8

Hans C, Christiansen
Hans C. Christiansen, HanséraK Ma-
nitsup nåparsimaviane aprilip 13-iéne
55-inik ukioKardlune toKuvoK. Hansé-
raK iluliarmiuvoK. Ausiangne efter-
skolime iliniartorérame Danmarkimut
nåpajagssatut iliniariartorpoK. nunav-
tine radioKarfiliortiterneKarKårmat
radiulerissungorpok ukiutdlo ardlag-
dlit Avangnånérérdlune 1940 Manit-
sumut pivoK.
Manitsumut pingmat inusugtut ti-
merssornermik soKutigissagdlit taima-
nikut periarfigssaisaKissut suleKatig-
ssarsivdluarput.
sorssungnerssuaK kingugdleK iner-
KåmersoK nunavtine iliniartitauneK
pitsångorsardiugo sulissutiginiarneKa-
lerKårmat Københavnime atautsimi-
tune Nungme iliniarfigssuarme iiini-
artitsissusimassup Villy Borumiuga-
lup HanséraK åssersutigå kalåtdlit i-
nusugtut kajumissusigdlit periarfig-
ssaKartitaugunik pikorigsungorsinau-
nerånut. HanséraK inusugtuvdlune
Danmarkimitdlune tigdlunerme let-
vægtime DanmarksmesteriusimavoK.
avisingoK timerssornermik imaligtåi-
ne atia ilaussarpoK. sungivfingminilo
sågfigssaileKissarsimångilaK tigdlu-
nermik sungiusartuartariaKartarame.
inusoKatine timerssortartut ilagiuar-
tarpai, tamånalo Kavdlunåtut pikorig-
sivdluarneranut pissutaussut ilagåt.
HansérKap Kavdlunåt OKausé Kav-
dlunåt akornåne sulivfeKarnikuinaK
ilikarneKarsinåungitsut OKalugtitut a-
torfigssaKartitane nangminérdlune a-
tuagkatigut ilikarsimavai.
Gudrun Pedersen.
OPAS
a. m. b. a.
OST EN GROS
Korsgade 16, København N
atuartartut
agdlagait
Kal.-nunane parteKarneK
landsrådimut kinersineu navsuiau-
texarfigalugo avlse Vendsyssel Ti-
dende agdlautigissaKarpoK:
politikikut partéKarneK Danmarki-
misut itoK måna Kalåtdlit-nunånut
erKuneKalerpoK, ilumutdlo taimåito-
Karnera påsissariaKarpoK iluarigåine
iluaringikåinilunit, åmåtaordle påsi-
ssariaKarpoK tamåna arritsumik i-
ngerdlassoK, KularnångilaK umasinåu-
ssuseKardluartuniåsagame.
landsrådimik KinersineK sujugdler-
mik ersserKigsaivoK kalåtdlit pissusi-
tOKånik tåssa taisinerme pingårne-
rutitardlugo inup kinåussusia, politi-
kikutdle isumå angnerutinago. ing-
mikut ilaussortaKalersinaunerup ki-
ngunerissånik pernåumik Kinigagsså-
ngortitoKarsimavoK politikikut isu-
maKatigingnik, sulissartutdle peKati-
git imalunit aulisartut piniartutdlo
peKatigit isertitsingitsorput. taimåg-
dlåt Inuit-partiat, taineKartut sujug-
dlit soKutigissaisa akornånitunik pi-
ngårtitsissoK ilaussortaKalerpoK. ku-
larnångilardle niuvertarfiutilik Tho-
mas Berthels KinerneKartOK Nup ka-
ngerdluane niuvertorutsitut ukiune
ardlalingne suliniardluarsimanine pi-
ssutigineruvdlugo, politikikut isuma-
ne pinerungikaluardlugit. tamåname
ersserpoK partip sujuligtaissua Ulrik
Rosing kångunartumik ajorssårujug-
ssuarmat.
tamåna erKarsautigisagåine tupåt-
dlangnarpoK folketingimut ilaussortaK
Knud Hertling politikikut isumaminik
issertuångitsumik nivtaingmat. kalåt-
dlinik socialdemokratinik pilersitsini-
alerpoK tåssa naitsumik OKautigalugo.
tamåname uivssumissutigssaugunå-
ngikaluarpoK, tåssa nålagkersuissut
Kragimik sujulerssuissoKartut ardlå-
ne ånåusimangmagit. encarsautigissa-
riaKarpordle tugdlianik folketingimut
Kinersinigssamit sujugdlerpåmik Ki-
nersivingme avangnardlerme partinik
mardlungnik savssartoKåsagunarmat.
tåvane Hertling 1966-ime taissinerta-
Kångitsumik KinigauvoK, tåssa nang-
mineK inugtut suniuteKarnine pina-
vigdlugo.
tamatumunåkutdlo politike pimo-
rutdlugo Kalåtdlit-nunånut erKune-
KartugssauvoK, kalåtdlitdlo pernåu-
mik erKarsautigilersugssauvåt Kini-
gagssångortitup inugtå pinerunago
taisinigssartik.
taimaingmat erKarsautigissariaKa-
lerpoK Kalåtdlit-nunåne folketingi-
mut Kinersinerme inatsisip Dan-
markime pissusiussunut nåpertutu-
ngorsarneKarnigsså, tåssa Avangnånit
KinigagssångortitoK åma kujatåmiunit
taineKarsinaulerdlune, Kujatånitdlo
KinigagssångortitoK avangnåmiunig-
taoK taineKarsinaulerdlune. taimailiv-
dlune Kalåtdlit-nunåt tamarme Kiner-
sivigtut atautsitut issigineKalisaoK
sordlo SavalingmiunisaoK taimåito-
KartOK.
den kyndige
leverandør
af den rette lastbil
Danmarks mest solgte
BEDFORD
de kraftige,økonomiske lastbilerfra 1-7tons nytte-
last med det store modeludvalg - deriblandt
4-hjulstrukne - mestrer de sværeste transport-
opgaver. Derfor arbejder der også mange Bedford
lastbiler - privat og offentligt - i Grønland, leveret
af Hans Lystrup.
Vor lastbilafdeling har lokalkendskab og giver
Dem gerne uforbindende tilbud. Vi yder Dem til-
lige individuel vejledning i alle spørgsmål ved-
rørende opbygning af hensigtsmæssig vognpark,
kørselsregnskab, kørsel og udrustning. Skriv eller
telegrafer til os.
og det rigtige tilbehør
Hans Lystrup har alt, hvad De
som motorkører på Grønland har
brug for til bilen, blandt andet...
Parsons snekæder
X-Varmere - elektriske
motorvarmere
kølerjalousier, auto-
matiske og håndbetjente
varmeapparater
solskærme
dæk med snepigge
AC tændrør
AC oliefiltre
AC termostater
Kenlowe termostat-
reguleret ventilator
originale GM reservedele
Bedford, Vauxhall, Opel m. m.
Vor velassorterede reservedels-
afdeling sørger for omgående
og omhyggelig ekspedition til
Grønland.
HANS LYSTRUP
Aktieselskab
Pileallé 5-7 København F.
Telegramadresse: AUTOLYSTRUP, KØBENHAVN
Ønsker De yderligere
oplysninger om ef eller
flere emner så udfyld og
indsend venligst (ufor-
bindende) vedhængen-
de kupon.
\
I
I KLIP HER.
Emne: ...
Navn: ...
Stilling: .....................
eller virksomhed.
Adresse:
tamaungåinaK kigdlisangilagut
sulissartoKarnerup tungånit lands-
råditåK pivdluarKujumavarput neri-
ugdlutåtaoK pissutsit sulissartunut tu-
ngassortai perKigsåruneruvdlugit su-
liarissalerslnåusagai, taimailivdlutalo
OKautigisinauvdlugo landsråditåK isu-
mavdluarfigisinauvdlutigo nasaerfi-
gårput.
taimatutaoK Inuit-partiata ukiune
ardlaKångitsuinånguane perorsarsi-
mavdlune landsrådime ilaussortaKa-
lernera iluaKutauvdluartugssatut isu-
mavdluarnartusorårput, pingårtumik
nangminerssortune niuvernermik i-
ngerdlataKartunerat tungaviglsagåine,
åmalume matuma kingorna akit sup
tungånut ingerdlalersinaujumårnersut
sorssugtugssarisangmåssuk.
neriusaugutdlo månamut sulissartut
anguniartuagåt soraernerussutisiaKa-
lernigssaK (folkepension) suliagssane
pingårtune ilaujumårtOK.
åmalo månåkut KinerKusårnerme
taissariaKarsimassavut ilångutdlugit
taissariaKarpavut, tåssame landsråde
atautsimlnigssåne erKaisikumavdlugo
uvagut måkua programivtinut ilau-
galuarmata: tåssalo tunissagssiorfing-
nik sanaortorneK peKatigalugo børne-
havit vuggestuetdlo ilånguterérdlugit
nautsorssutinérértarKUvdlugit åmalu-
me mimtariaKaratik suliartortunut i-
nigssiat narrunångitsut. ilisimassaria-
Karporme månåkut nunane avdlane
fabrikiliortiternerne tamåkua tamar-
mik ilånguneKartalermata. åssersuti-
geriartigo umiarssualiorfigssuaK Lin-
dø-værftet ilaKutaringnut inigssiat
méreanut paorKingnigtarfit åssigi-
ssaitdlo agdlåme issigingnårtarfit
(filmertarfit) ilångutdlugit sanaréra-
mikik sulissugssamingnik norKåiput,
sulissugssaileKinguaratigdlo autdlar-
tinardlutik. iluaKutåungilarme tuni-
ssagssiorfingnik sanaortortuaraluar-
dluta ingmingnut akileriartuså-
ngigpata sulissuisa inigissamlkut av-
dlatigutdlo pitsaoKutigssatigut ami-
gauteKarpatdlårtarnigssåt pissutigi-
nardlugo. nalungilarputdle piumassat
taimåitut aningaussarpagssuarnik na-
leKartugssaussut Kanordlo ilivdlune
aningaussarpagssuarnik taimatut atu-
gagssanik pigssarsisinaunigssaK aper-
KutåusassoK. taimåitOKåsagpatdlo —
taimåitoKarångatdlunit tauva erKai-
massariaKarparput niuvertoruseKarfe-
Karmat sulissugssarpagssualingnik i-
låtigut aulisarfiuvdluartumitunik —
Kularnångitsumik aningaussarpagssuit
taimåitut atorneKaraluarpatalunit ing-
minut akileriartorslnaussunik. ilå-
ngutdlugulo tailara tamåkunane atu-
artitaunikut akisugaluartumik isuma-
gineKardluartugpata Kularlsångikalu-
ariga patsisigssaKångitsumik imalunit
Kitornamik atuartitaunikut maling-
naussariaKarnerat pinardlugo nugter-
nerit åmerdlasutigut igdloKarniarne-
rup tungåtigut ajornartorsiutaussartut
tungaviglsagåine ajornartorsiutauvat-
dlårungnåisagaluartut.
ilångutdlugo tainiarpara månåkut
landsrådip atautsiminigssåne sulissar-
tut ajornartorsiutait OKaluserineKåsa-
galuarpata, sordlo sulivfingnik najui-
narsinaussånginerat imigagssamigdlo
atuineK erKartorneKåsagpata navsui-
autiminernik OKauseKartineKarumår-
tugut. ila sualugpatdlårtarpoK ilåtigut
imigagssamik atuingisåinartut misigi-
ssuseKardlutik landsråde sulissarto-
KarneK erKartulerångåssuk sunik pat-
siseKarsinaunera påsiniarKångitdlui-
nardlugo. pingårtumik ilaussortat a-
keKångitsumik najugaKartlneKartut a-
tugarigsåruteKartutdlo tamatumane
akuliutarångata, misigissuseK timitalik
erssersikusungnatdlaraussoK.
nunavtine politik pingårtOK una i-
laussariaKarpoK: aulajangiussaK ka-
låtdlit pisinaussut sutdlivingnik inger-
dlåneKarérsunik tigusiartuasassut,
sordlo agssagssordlune sulivfit erKar-
sautigalugit avKutigssiutariaKarpoK o-
Kinerussumik soruname åma sulivfit
avdlat erKarsautigalugit. uvdluvtine
maskinanik iluarsaissarfit åssigissait-
dlo, sordlo sånavit kalåtdlinit imalu-
nit kalåtdlinut iliniarsimassunut ili-
niarsimångitsunutdlunit tiguniåsav-
dlugit ajornardluinarput, tåssame aut-
dlarniutaussugssanik akigssaKartoKa-
rane, tamåna andelsbevægelse ikio-
Katigigdlune ingerdlataKarniarnikut
pisångigpat, taimaingmat autdlarniu-
taussartut migdlissariaKarput tigusi-
sinaunigssamut avKutigssaKåsagpat,
taimatutdlo akilersuinigssamut patsi-
sigssaussut såkukinerussariaKardlutik,
tamåna sujunertaK piviussungortine-
Karsinåusagpat.
matumuna nalunaerutiginiarpara
kåtusseKatigigdluta Kinigagssångorti-
simassugut, tåssa Narssame, Nungme,
Sisimiune Ausiangnilo, Kinersissigisi-
massavut nauk ikigtuinaugaluartut
Kutsavigigivut.
Kinersinerme periausiussoK nutåK
taimailivdluta ajorssarujugssuarner-
mik takutitsivigårput, soruname na-
nertiatdlangnardlunilo ajussårnarpoK,
kisiåne takutipåtigut påsititdlutalo ta-
maungåinaK kigdligsinåungitsugut,
Kularnångitsumik sulissartutigut Ki-
nersisinaussut 6000 migssåinitut icula-
ringipatdlårsimavavut, agdlåme Kini-
gagssångortitut amerdlanerujugssusi-
naugaluartut ilarpagssuisa nåmaginar-
tisimavåtigut, taimalo isertitsinigssav-
tinik ilimasugdlutik.
pakatsinerdle angeKaoK, tåssame su-
nalunit akuliuvfigisavdlugo ajornar-
torsiutit avKutigssanituartarput, imai-
liatdlåinardlugitdlo anigugagssaussa-
ratik, kisiåniuko tamaviårutingåtsia-
Kalugit.
tåssa sule ukiune sisamane minitau-
ssutut misigisimassariaKarpugut, ki-
siåne tamåna uvagut nangminerpiaK
pissussutigårput, nunavta ingerdlati-
tauneranut akissugssaonatauneK angi-
nerussoK sule misigingmavtigo, Ka-
ngånitdlo pissusiussut ilorrisimårnar-
tut malerssuinardlugit piumånguatsia-
raluardluta. misigdliutigissavutdle su-
j uninguavtinisagunarput. pingårtumik
naligigsitauneK påsingitdluinagarput
nangmineK nukivut suleKataunerput-
dlo atornagit pingortoK åma maleruv-
figinåsaguvtigit.
tamånale pingitsorumavdlugo KanoK
iliusaugut? nunavta sulissartue tuni-
ssagssiornerme sulissussissuvdluartut
pingitsoratik nipiliorfeKartariaKarma-
ta aussaK atautsimérssuarnerme au-
la jangiuneKarpoK sinerissame peKati-
gigfit, tåssa sulissartut peKatigigfé
udvalgiliusassut partéKalersinaunig-
ssau pivdlugo piarérsauteKartugssa-
nik. tamånalo neriugfigissariaKarpar-
put avKutigssåusassoK perKigsoK.
avKutigssat ilagivåt pingårnerssara-
lugulo peKatigigfeKaravta, tåssanilo
ajornartorsiutivut OKaluserisinaussar-
dlutigit, åmalume Kularingitdluinåsa-
varput tåssunåkut tugdlianik Kiner-
sinigssamut piarérsautigssanik uvdlu-
mimit autdlartitdluta avKutigssiuler-
tariaKåsassugut. landsrådime 17-inik
ilaussortalik palasinik mardlungnik
ajoKinigdlo mardlungnik ilaussorta-
Karsinaugpat sulissartutaoK ilaussor-
taKalersinaunigssåt anguniåsånginer-
parput?
taimaingmat sulissartOK kinaugalu-
aruvitdlunit nikatdlorniaKinak periu-
sigssaK ikineKartoK uvaguvtinut tu-
ngatineKarnerusimagaluartOK atorfili-
narnik Kinersissarnermut sungiussipi-
lugsimanerup kingunerissånik ator-
nerdlugsimagavtigo, taimåitoK tåuna
ikumassoK uvaguvtinit KamineKåså-
ngilaK, kisiåne ikumarigsåsavarput i-
nuiaKatigingnut kalåtdlinut iluaKU-
taussugssaK angutserdlugo.
inugsiarnersumik inuvdluarKUSsiv-
dlunga
OdåK Olsen.
nutåliauvoR
sanardlåju vok
avd/auvok
TUBORG
CITRON
■
8