Atuagagdliutit - 12.10.1967, Blaðsíða 32

MERARTAVTINUT
anga ujoruminik perorsaissoK
KavanigoK-una K’uvnermiune anga
ujoruminik perorsailermioK. méraK
sule nukangassungussoK arnå toKung-
mat angåta tiguvå, pissugssatuauga-
me, ilungersordlunilo perorsalerpå.
uvdlut ukiutdlo ingerdlåput. nukag-
piaraK perulerpoK. taimaitdluniåsit u-
kiorniardlune ukiuinaKaoK. sikunialit-
dlarame imaK tamarme sikusimaler-
sok igdluanutdlo sågsimalersoK unuit
ilåne nåmagserérsimalerdlutik angåta
ujorune Kiviardlugo pilerpå: — aica-
go sila ajungeriarpat piumaguvitdlo
Angmalortup tunuanut pisugtuåsaga-
luarpugut. angame taimak pingmane
nukagpiaraK pileritsavigpoK.
aKaguane sule KåumångitsoK angå-
ta ujorune itersarpå, pikeréramigdlo
uvdlororiartulitdlarå kangimut aut-
dlarput. perKautånik nunåkoriardlu-
tik NiaKornarssup alånguagut natå-
mut arirarput ErKitsuvdlo nuagut Ka-
Keriardlutik sancågut arnarput nu-
navdlo avatinguagut ilungmut inger-
dlalerdlutik.
Kåumarsimalerdlune seKineK nuiler-
sordlo Augpalugtut tikipåt, nunamut-
dlo niorKeriardlutik piniagagssaming-
nik Kinåssinialerput. seKineK nuivdlu-
arsimalersordlo Augpalugtut Angma-
lortuvdlo ikeranitup kagssorssåp sa-
niane Kagssimangålerame! angåta ujo-
rune pilerpå: — tåssane utariuniarit,
piniagagssatsiarssuaK unangmioraluå-
savara. taimak OKardlunilo atimikut
natåmut ancardlunilo KagssimassoK
ornilerpå. Kimatåta kingornanit issi-
gilerpå angane piniagkaminik Kanig-
dlagtuissoK. taika patdligkiartuinaKå,
tåssalume tikivigdlugo.
pissaringuatsiardlugo uningalersor-
dlo atimigut Augpalugtut nunguati-
gut inuk avalagsårtoK angamilo tu-
ngånut autdlartOK takulerpå. åma pi-
nialerpå avdla K’ernertorssuit nuati-
gut avalagsimassoK, åma avdla Enut-
sukut Angmalortuvdlo kangimut isu-
atigut. orneriåsagaluardlugit angame
utarKerKungmane unigdluåinarpoK.
taika atautsimut uningåmersoriå-
nguartut tagpavunga Sermigdlip tu-
ngånut autdlarput, sordlulo angå pe-
Karnane. ingerdlaKataunigsså ilimagi-
galuardlugo Kimåinarnaviångingmane
utarKerKungmanilo uningavigigalua-
nut autdlarpoK, takuniaivdlune. uni-
ngavikuat tungålikiartordlugo avdlag-
ssariartuinarpoK. tikeriatdlarå ivdlit
takornarnarputit, angå puissime sa-
niane aungme KerKane nalasson!
tåssane KiarKårsinardlune angane
nangmagkiuteriardlugo puissitålo u-
nissiuteriardlugo kimut autdlarpoK,
Kiångarme tassame angane ungageKi-
gamiuk imåinaK ingerdlåneK sapera-
miuk. tårsisimalersordlo kisame tiki-
POK, tåssalo kisime piniussissungor-
dlune, nauk sule inersimångikaluar-
dlune. akerartåne sermilingmiut a-
kerKiutivigpai.
ukiut ingerdlåput, inersimalerpor-
dlo. angane åiparalugo Angmalortup
tunua nuigamiuk kingorna nuencingi-
lå. ilåniåsit ukiorsimalerdlune imaK
tamarme sikusimalersoK igdluanut
sangmileriånguatdlartoK unuit ilane
ilane ilagalugit unerisimalerdlutik ki-
sime nipauvdlune pilerpoK: — taima-
ne angaga åiparalugo Angmalortup
tunua nuigavko nuisenrisavdlugo er-
Karsautigissalerpara. taimane påsiva-
MAMARTAK'AOK'
5ma pfirtugkat iluine mérxanut
frimærkinlk navssågssaxarpoK
— EN NYDELSE
og der er Indlagt frimærker til
børnene 1 pakken
TELEFONER CENTRAL 11116 - 6261
KRONPRINSESSEGADE 36 • KØBENHAVN K
ra angaga sermilingmiut anguterpait
toKusimagåt, akiniartinagulo endgsi-
naviéngilanga. ilaisa pileriaKåt angut
mikitagane timå tamarme sajugtoK,
kiagungneralo tavdluagut kusertui-
naussoK.
aKaguane sule KåumångitsoK Ang-
malortup tunua alåkarnialerpå. anga-
ne ilagalugo avKutertik atordlugo ka-
ngimut autdlarpoK. NiaKornarssup a-
lénguagut Kanga arKarfigtik tikika-
miuk perérsut erKaivdlugit tåssane u-
ningagatdlarpoK Kiavdlune. månale a-
ngussuvoK atausinarmut Kunulerna-
viångitsoK.
uningarérdlune sujornagut avKuti-
gisimassartik atordlugo Sermigdlip
tungånut autdlancigpoK. ErKitsoK av-
Kusåriardlugo Angmalortup nugssua
tunårtaralugo ingerdlalerpoK, sulilo
uvdlororpatdlångitsoK NugssuaK tiki-
kamiuk Amitsup kangimut nuanut i-
kårpoK. tåssångånit akerKane akimut
issigingnålerpai. igdlumit inuk anigu-
ne tamanut tamaunga Kineriardlune
taimak isertaraoK, kinguningualo av-
dla anigune sujulimisut Kineriardlune
isertaraoK.
uningåinaraluarame akiniaerusoKi-
game anissoKartinago kagssortaK ike-
rasåta KerKanltoK angumerisinåusa-
ngagamiuk anértoK isisavdlune peKi-
niariartordlo nikueriutå arpagdlune
autdlarterpoK, sulilo anissoKanceriå-
ngitsoK unigfiginiagkane tikitdlarålo
aneKaoK, åsit suna tamåt umerordlu-
go. taimaitdlune iseriarmat arpanrig-
kame Kåungup atånut unigsimatsiar-
tordlo åma avdla anivoK. erKane ta-
måt umeroriardlugo isermat Kåungup
Kånut pigsigkame arpalertutdlardlune
anissoKalisagunarmat agtaisa atånut
unigpoK. uningalersordlo avdla ani-
vok. sujulimisut Kinerérdlune isermat
arpåinaK påp tunuanut torKorpoK.
uninganialeriartoK anissoKarpoK.
Kaningårmat iluamigdlunit anersår-
neK saperpoK. anissup suna tamåt u-
meroramiuk Kulå kisiat nåkåkamiuk
takungilå. isermat malinaKå. anissoK
isertordlo avdla katåkut ilungmut pig-
sigpatdlangmat igdlup inue pasitsag-
put, pileriatdlaråtdlo uname angut!
igdlup inue tupåtdlangnermit avdla-
mik nipaeruput: — sumimiåsimiuna
aggernerujutit?
akinagit unigdluarniariardlune pile-
riatdlarå anguterpait angajugdlersåt
måtångarme sårKutiminik sanarujor-
toK. igdlup inue kingumut OKaluler-
put: — inuk takornartaK atersiumi-
natdlaraussoK, sumit-una aggerneru-
jutit?
— KangångorpoK angaga toKutaung-
mat Angmalortup tunua nuigavko ki-
same måna nuerKigpara! taimak OKar-
dlunilo anguterpait angajugdlersåt or-
neriardlugo anguvigånik arsåriutå a-
nguvigarpå; ilaisalo påsilerpåt ake-
rarssuartik arajutsiumångisartik iser-
simassoK. såssungmåne akiorssariler-
pai. pitdlardlugit kisamiuna angutitai
nungutdlarai. åma arnartai toKorarKå-
ratdlarujai, nukagpiatsiaK atauseK ni-
viarsiarardlo atauseK kisisa umatit-
dlugit.
toKutane ånissoncårdlugit igdluvdlo
ilua torersarKårdlugo mérKat oKalug-
figilerpai: — ilivse sunaviångilavse
ersivatdlåKinase! tauva nerissagssanik
Kimatulivingmitunik igdlumut erKU-
ssuilerpoK. åma iliverKivingnitunik
porutsinigdlo ardlalingnik erKåssivoK.
unungmane sinerKåriardlune aKagua-
ne iterame kimut autdlalerdlunilo
mérKat OKarfigai: — takuvat, imåinaK
perorsarniaKinase akeraligssuångorpu-
se. uvanga samane K’uvnermiune na-
jugaKarpunga. akeraråvsinga sukasar-
niaritse. sujuaissarssuase akiniutina-
git puigusångilavsinga!
kimut ingerdlanermine piniagagssa-
minigdlunit KinerdlingilaK.
sumik pissoKarane ukiut ardlagdlit
ingerdlarérsut pissarnermisut sikusi-
maleKissoK unugsiuårdlutik taimak o-
KarpatdlagpoK: — aKago pisugtuåsau-
nga arrinanga, isumagivdlariaunasi-
nga. sermilingmiut akerarssuåka nu-
ngutdlaravkit nukagpiaraK niviarsia-
rardlo kisisa amiåkåtitåka ujåkariar-
tusavåka.
aKaguane tikikamigit isinåsagaluar-
dlune igalåvatigut itsuariatdlarai, u-
kuko pissunguit! ujarakutdlagssuit pi-
nguarigait. nukagpiaraK OKarpatdlag-
Pok: — Kuvnermiormiukasik ima piu-
mårpara! taimak OKariardlune ujara-
kutdlagssuaK Kiimut igeKå sulilo nå-
kångitsoK akordlugo. tauva niviarsia-
raK OKarpoK: — ivdlit iluamik aker-
Kiusimångilat. ilarssuavut nungut-
dlarmagit Kianera sule puigungilara.
uvanga akiniåisaguma ima piumårpu-
nga! tauva ujarak nukagpiancap pi-
nguarissånit angneK tigoriardlugo tåu-
naKa arssarilerpå.
issigingnårsinardlugit iserfigalugit
pilerpai: — uvanga akeraråvsinga. pi-
ssagsarnerse ingerdlatinarniarsiuk,
sujuaissase akiniuteréruvsigik aitsåt
erKigsiumårpuse!
nunaminut angerdlarame upernar-
mat avungnardlune autdlarpoK aker-
Kame perornigssåt Kunugileramiuk,
perorpata imåinaK pineKarnaviångina-
me. avungnaramigoK Kujatå kingorna
takonungilå.
Aron Stach,
EKalugårssuit pr. Julianehåb.
åsit OKalualaK
juli KåumatauvoK, taimane tamåko
ilisimassagssarsiortut perugtulermata.
torKarneKariaramåsit anginaKaunga,
kangivtinungoK tåssa „Kangersuner-
mut“ ilisimatoK angalaniartoK ilisima-
ssortauvfigisavdlugo.
angutit pingasuvugut, nungmiut
mardluk atérit ilagssaråka. ilisarisi-
massarivdluagarigavkit nuånivigka-
me sunauvfalume Kungujugtarumår-
dluta.
ilisimatup angatdlatigå m/b „A-
ngut“. ilungmut autdlaKaugut Kajar-
torpoK åmalo ipugpoK nåme, aussa-
rigsilerugtoramime iluliarasåK alia-
naik!
uningavigssipugut „Narssåtsiåmut"
kuj atinguanutdlo „Ukuartaussamut"
umiatsiålivigssitdluta. tåuna „Kangiu-
ssap“ nunånipoK kangia’tungåne —
månåkut nujuitsunik tugtuteKarfiu-
ssume. —
tåssunga pigavta aKaguagunguane
uvanga ilisimatoK åiparalugo umiat-
siårKamik kujåmut autdlarpugut, nag-
satarai puliaK kautardlo arringivig-
dluta sigssaK sinerdlugo avdla Kini-
ngilå timivtine UjarKat ussiatdlåinar-
pat tularisaugut tåssalo niorisaoK, u-
vanga ipugtugama umiatsiåraK påri-
ssaråra, tauva ujarKat ilåinik ilångar-
sisaoK, imaKa „ujarKat sumik akoKar-
nersut“ påsiniagagssane, tamåkuinåu-
ngitdlat. åma siorKat puliånguanut i-
kissarpai.
Ukuartaussaminerput nåmagilersi-
magamiuk, „Ujaragssuit“ „Ivisårtor-
dlo“ orningnialerpai, nikiniåsagavta-
me Kujanåtdlagkame.
autdlarniarnialerdluta ajornaKaoK
maskinåsit OKarKårane autdlaruma-
jungnaerpoK, ingeniøriugamime misig-
ssutsiåinaK akornutå angnikitsuarar-
ssuaK påseréramiuk, sunauvfa kalung-
néraussakasit ilåt ajortungordlune a-
serortoK. taimaingmat kingorårserni-
arpå tåssalume-åsit sivisorssungitsoK
kingorårikatagpå.
nåme ilulissanut angisunut ersivoK.
soruname ilisimassortapajugama a-
KUgtitarpånga. kisiåne ilulissat angi-
sut sigssap Kanitåne ikardlisimassut
tikileruvtigik aKut tigorisavå maski-
nalo kigaitdlagtitdlugo, kigaitsunguv-
dluta sanerKusungåsavavut aserornia-
lisagaluarpata årdlerinångitsungitsu-
mik. pissaraluarparame kigaitdlagata
ingerdlåinarKuvdlugo nåme pigssau-
neK ajorame, ilisimatujugamime tå-
ssa kisime ilisimassortauvfigalugo i-
karnautå avdlatigut pitsaoKalune.
tamåssa mamarivdluagai pupit nu-
nåkut angalåsagune nungmio inusung-
neK åiparissarpå, erinitsauvdlugit ti-
kitaraut éK pupingnagsimassaraut tå-
ssalume nangminerssuaK igassarivdlu-
git, uvagutdlo susanata.
taimane Kornumit autdlaleravta o-
Karfigitipånga taKuaKåsångitsunga,
uvdlutdle angalaomiarfine sipulårtu-
lersimanerdlugit KaerKungmanga or-
nigpara, kågtamersunga aperalunga.
kångneK ajoraluardluta amigartuler-
dluta OKariarama imågdlåme-åsit pu-
nermut agdlåt pikaseKaugut.
taimane inusup tungånikama ima-
kut pujortåussualiugkat pujortagara-
lugitdlo sukulorivdluagaråka nåme
månåkut.
kimukåsavdluta aKagukavta Kaer-
Kuvånga. imiartusaugut, OKarpoK bå-
jalo tuniutdlugo. måkulo imagssårKat
tungusungnitsut ardlarit nåme ila-
ngernerinik erKaimångilåka, tikikavta
avdlamut tuniutinarpåka. aKaguane
kimukarpugut asulo inuviga erKordlu-
go Kornumut pivdluta tåssalume ili-
simassortap akigssarsiagssai atorfig-
ssaerutisångitsut aningaussarsiaralu-
git nauk soruname månåkutut ang-
nertutigingikaluartut kuj anaKissutdle.
angalarujornermiuna pingårtumik i-
nusup tungånititdlune — nuånersoK
månalo imarssuaK iluliarasåK, nunar-
tålo silåinarigssuaK! aussarssuarmime
.. tåssa tamanit KimanarneK ..!
Lars Falksen,
KornoK.
j Penneven søges
Jeg ønsker at skrive sammen med
en grønlandsk pige eller dreng på
15—16 år.
Tove Inge Nygård,
V. Egesborg pr. Lov,
Danmark.
Jeg er en islandsk pige på 16 år,
som meget gerne ville brevveksle med
grønlandske piger og drenge.
Sigrun Hoskuldsdottir,
Sydri-Haga,
Arskogsstrond,
Eyf. — Island.
Jeg vil gerne have en brevven på
Grønland. Jeg er interesseret i bykort
og musik, og jeg skriver på engelsk og
dansk. Jeg er 19 år.
Hans Martinsson,
Olsåtter — Sverige.
I would love to correspond with
giris, 17 years and over with any
interest. A photograph with the first
letter will be sincerely acknowledged.
I am a south african born nationa of
indian origin. My age: 24 years, inte-
rests: collecting foreign coins, maga-
zines, letter correspondence and rea-
ding litterature.
Bobby Govindsamy,
P. O. Box 48,
Tongaat, North Coast,
Natal — South Africa.

„Jeg tror ikke Sorte Tom er
derinde," siger Polle til Pylle,
„han svarer ikke, når jeg kal-
der, og jeg kan ikke se nogen."
„Sorte Tom tarKamaningingu-
atsiarpoK," Polle Pyllimut okar-
poK, „suaoraluarångavko akineK
ajorpoK, takussaKarnerdlo sa-
perpunga."
„Jo, nu kommer der noget, det
er nok alligevel Sorte Tom, nu
kan jeg se hans sorte ben."
„åritdle, aggersoKalerpou, l-
maxauna Sorte Tom. niue Ker-
nertut takusinaulerpåka."
Det er slet ikke Sorte Toms
ben, men benene på en mægtig
stor edderkop, der kravler ud.
Ih, hvor Pylle og Polle bliver
forskrækket.
Sorte Tomivdle niugingilai,
ausiarujugssuvdle aniartortup
niugai. Pylle Pollilo ånilårujug-
ssuarput.
„Så er han nok ikke i hullet
alligevel," siger Polle, „hvor mon
vi så skal lede." — „Jeg tror
aldrig vi finder Sorte Tom me-
re," sukker Pylle.
„tauva tarKamaninaviångi-
laK,“ Polle OKarpoK, „sumiuna
ujarnidsavarput." — „Sorte Tom
naninaviarunångilarput," Pylle
OKarpoK.
„Der går en gammel mand Den gamle mand har ikke set
derovre," siger Polle, „skal vi noget til Sorte Tom. „Men tror
ikke spørge ham, om han har set I ikke, han er løbet over i sko-
Sorte Tom?" ven," siger han.
„angut utorxaK åjivnga, Sor- angutivdle utorxaup Sorte
te Tom takusimanerå aperisa- Tom takusimångilå. „orpigpag-
varput?" Polle OKarpoK. ssuarnukarsimanigsså ilimagi-
ngilisiuk," OKarpoK.
„Jo, det er han nok," svarer
Pylle og Polle, og de skynder
sig at løbe derover.
„imaicauna orpigpagssualiar-
simassoK," Pylle Pollilo akiput
arpdinardlo orpigpagssualiar-
dlutik.
Måske er Sorte Tom faret vild
i den store skov. Hvor er det
synd for ham!
imaKauna Sorte Tom orpig-
pagssuarne tåmarsimassoK. ila
nagdlingnaK.'
FERD’NAND
<S
Kemisk krig
nujarigsåumik
tOKoraraluåina-
Kildka
32