Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 04.01.1968, Blaðsíða 5

Atuagagdliutit - 04.01.1968, Blaðsíða 5
mérKatut issigineKarungnaerpugut riausek tamåna nutåtc iluarisimårsi- mavarput, tamatuma erssersingmago mérKatut nangminerssorsinåungitsutut issigineKarungnaersimassugut. — ukiarme Københavnime atautsiminerme periauseK nutåK su- jumorsimavarput iluarisimagarput, landsrådip sujuligtaissua Erling Høegh nalunaerpoK ukiortamc OKalugiarnermine. suju- ligtaissup kajumigsårutigå peKatigingnerunigssaK suliniarneru- nigssardlo mianerssorKussutigalugule nangminerssulernigssa- mut iligssarsiornigssaK, tamatuma ikingutaerutisangmatigut ukiorpagssuarnilo nunavta Danmarkivdlo atåssutigisimassai ase- rusavdlugit asassåka nunaKatika. ukiup nikilernera nunaKarfingmit autdlavigdlune autdlalernermut åsser- sutenca j ånar tarpoK. tuvsungulångit- sorneK ajornartaKaoK, sungiusimassaK Kimåtugssångordlugo, åmale pisanga- nartarpoK nalornissuteKarnångitsor- tarnanile nutåK ilisimassaKarfigingi- sardlo sujunivtinitarmat. sujulivta ta- måna misigissarsimaKåt autdlålitdlarå- ngamik Kimugserdlutik imåkutdlunit angatdlatitik atordlugit. uvdluvtini- taoK nunavtine angerdlarsimavfigpag- ssuit taimatut misigissaKartarput, pi- ngårtumik inusugtortat Kimagutilerå- ngata iliniarfigssamingnut ingerdla- niardlutik. måna ukiutoKaK 1967 nårérdlugo u- kiortåp uvdluisa sujugdlersåine nu- navtine angerdlarsimavfigpagssuarne åssiglngeKissunik encaissagssaKåsau- gut, tåssame imåituartarmat silar- ssuarme avativtinxtume angnertor- ssuarnik pingårtorssuarnigdlo pisso- KartaraluartoK, nålagkersuinikut i- ngerdlatitsinerme tamavtinutaoK pi- ngårutilingnik pissoKartaraluartOK tai- måitoK pingårnerpåtitarparput uvav- tinutdlo atausiåkånut tungåssuteKar- tinerpaussardlugo nangmineK anger- dlarsimavfinguavtine ilagissavtinutdlo pisimassut tungåssuteKartut. puigugåungitsoK pérutivigtångilaK måna ukiup nikinerane nunarssuav- tine angeKissume amerdlasorssungi- kaluaKaluta siémarsimassugut pingor- titarssuvdlo tungåtigut inuniarnivti- gutdlo ajornartorsiortitaussartugut e- icisimassutut misigisimavugut atausiu- ssuserput misigisimavdlugo ikioKati- gigkumavdluta. erKainiagkavtalo su- jugdlersarisavåt ukiup Kångiutup i- ngerdlanerane asassavut ånaisimassa- vut. angerdlarsimavfigpagssuarne ilaKU- tarit ilamingnik maKaississaKartut a- merdlaKaut, imaKa pérusimangmat atåtaK uviussordlunit, Katångut, er- neK panigdlunit imaKalunit anånaK angerdlarsimavfingne ilaKutarit tor- Kåmaviat. tamavta atausiåkårdluta a- tautsimik ardlalingnigdlunit manai- ssissaKåsaugut nipaitsumik atermik taissagssanåsavdluta atarKingnigdlu- talo erKainiagaKåsavdluta, erKaimasi- gulo pérutut tamarmik erKaimaneKar- nermikut akornavtine KanoK agtigi- ssumik kingornussagssisimassut mali- gagssausimanermikut asangningner- mikutdlo, kina puigugaussoK kisime pérutivigtaraoK. aliasungnerme maKaissinermilo inuit tamarmik åssigilersarput. tamavtame inuinaugavta ardlåinarputdlunit aki- manerunanilo pitsaunerungilaK. må- nalo uvdlune atermik taissaKaruma- gama pissutigåra ikingutauvdluarsi- massumik inugtaoKatauvdluarsimassu- migdlo erKaimavdluinagaKarama. landsrådimut ilaussortaK Erik Egede nunavta sujorna ånaissaisa ilagåt. tåu- nalo taigavko kikut ukiup Kångiutup ingerdlanerane uvavtinit Kimagusi- massut tamaisalusoK taivåka. nangmagagssat angnertonaut månalo ukiume nutåme angalanig- ssarputdlusoK autdlartilerparput. su- junigssavtine KanoK itunik nåpitaKa- rumårnerdluta naluvarput, kisiånile pitsaunerpåmik piarérsarsimassaria- Karpugut alisingnerpåK angujumav- dlugo. tamåna lo aitsåt pisinåusaoK Kalåt- dlit-nunavtinitugut tamavta ingmivti- nut ataKatigigdluaruvta suleuatigig- dluaruvtalo. ta måssalo ingerdlavdlu- arnigssavtinut tungavigssaussut mar- dluk dipat. ukiune måkunane nunav- tine ajornartorsiorfioKissume pisso- KartarpoK uvavtinut nikatdlortitsissu- nik nukigdlårtitsissunigdlo. nangmatagssavut angnertoKaut ti- mikut pissagssåinåungitsut angneru- ssumigdie anersakut. avativtinitut a- merdlanerpåt ilisimagunångilåt nu- navtine angerdlarsimavfit atausiåkåt ajornartorsiuterpagssuarnik naKisima- neKartut. tamåna erKartornavérsår- tarparput målårutiginavérsårtardlugu- lo. månalo uvaguinautitdluta Atlanti- korssuaK silarssuarmit avativtinitumit avigsårtitsissoK inugtaoirativtinutdlo Danmarkimitunut avigsårtitsissoK u- kiup taggaringneranik matuneKarsi- magatdlartitdlugo ingmivtinut OKarfi- geKatigigsinauvugut uvagut kalåtdlit uvdlut ajornartorsiornaKissut angner- tumigdlo uvavtinut piumavfigingnig- tut måna atorivut. ilaKutarit inusugtortatik sivisorssu- armik maKaississariaKartarpait, ila- Kutarit avdlat avdlatut ajornartumik nungnigssartik enrarsautigissariaKar- tarpåt kinguårigpagssuit inunerine nunaKarfik najugarisimassartik asasi- massartigdlo KimåtariaKåsavdlugo. su- liagssat nutåt ilerKutdlo nutåt iliniar- tariaicarput ussernartunigdlo sorssug- figingningniartariaKartardlutik. tamå- ko tamaisa avKutiginiåsavdlugit så- kugssat pingårnerssåt tåssauvoK ata- KatigingneK tatigeKatigingnerdlo. uvdluvtinilo inuiaKatigigtut atauati- gingnerput isatineKåsagpat sauitsåi- nerit singaKåtåinerit mamardlinerit neriorneritdlo pissutauvdlutik tauva nangmatavut OKimaitsut sule OKimåi- nerulisåput, nangmatavutdlo artor- ssautigissavut nangmangneu sapilisa- vavut. kisiånile erKaimåsaguvtigo su- tigut tamatigut ataKatigisavdlutalo su- leKatigisavdluta tauva angalanivtine ukiume nutåme alisigsorssuaK angu- jumårparput. uvdlut ajornakusortut tamavta nalungilarput åma angala- nigssarput angnertumik uvavtinit piu- mavfigingnigtoK. sulinigssamik piu- mavfigineKarpugut ardlaligtigutdlo i- lungersornartumik sulissariaKåsaugut ingerdlaortitdluta, nuånåriardlutame angalåunginavta. sulivugume Kitorna- vut tåukualo Kitornagssait ajungine- russumik nunagssaKartikumavdlugit. ukiume 1968-ime ingerdlaomigssarput uvdlorme sulivfiussume ingerdlaorne- rugile pivfigssarput atordluarniardlu- go, kikutdlo ingerdlaKatåusavdlutik a- jornartorsiortut puigornavérsårdlugit sångitsutdlo ikiortariaKartutdlo isu- magalugit sångisortavtalo maligag- ssiuinerat pissagsautigissardlugo. tai- matutaordlo sujulivtitut ilerKoriuarti- go åtaKatigingnerup nuånersue ataut- simordlutalo pigissavut tugsiutivut erinarssutivutdlo OKalugtuautivutdlo nukigssanik nutånik aigdlerfigissar- dlugit. sulinivtinile OKimaitsorsiornerput ingassagtajårutiginavérsårniartigo. nuånårdlune ikiuerusugpalugdlunilo Kungujugtarnerit pissariaKartitsissu- nut atordluartarniartigik. Kimasårtar- neritdlo nuiagaluartitdlugo seKiniler- sitsissartutdlusoK puigornavérsårniar- tigik. pingårtumigdlo suliagssap pi- ssusigssåtut piumåssuseKardlune aki- ssugssåussuseKardlunilo nåmagsinig- sså ingminik nuånersumik åmalo tug- dlusimårnermik misigisitsissarmat pu- igoKinatigo. sulivfingme sumilunxt su- lissoK kinaugaluartordlunit suleKati- minit avdlamit pingitsorneKarsinåu- nginerungilaK. pingårtordle tåssa su- liagssaK suliagssavdlo nåmagsineKar- nigsså, suleKataussordlo atauslnardlu- nit suliaminik sumiginaigpat ima- lunit susupagingnigpat tauva suliap inernera pissusigssamisornaviångilaK. nålagkersuinerme sulineit nålagkersuissut Kalåtdlit-nunåne å- ma nålagkersuissut Kalåtdlit-nunåta Danmarkivdlo akornåne sulinerat su- livfingme sumilunit sulinertut ipou. landsrådimilo nutarterinerme ukiume Kångiutume pissume nålagkersuinerup tungåtigut angnertumik angussanar- pugut. landsrådip tungånit nuånåruti- galugo OKarsinångorpugut tåssaussu- gut nunavtinik ingerdlatitsissut, Kuja- nartumingme Danmarkime landsrådip OKausinik nålaornigssau pingårtineKa- Kingmat. tåussuma akerdlianik tagpit- dliorfiginavérsårtariaKarparput lands- råde silatusångitsumik OKausenåsag- pat tauva råde nunarputdlo pingårti- neKarnermigut ånaissaKåsangmat. a- ngusimassavume taimailivdluta ånaer- Kigsinåusagavtigik. pissutsitdlo måna imailisimåput sunalunit pitsauvatdlå- ngitsumik ingerdlasimagpat ingmivti- nut isuvssusinaujungnaerdluta ouar- dluta avdlat tamåna pissussutigigu- naråt. måna uvagut akissugssåussuseK tigumilerparput. landsrådivdlo anginerussumik aki- ssugssauvfeKalerneratut ama kommu- nit anginerussumik akissugssauvfeKa- leriartulerput. imåipordlo kalåtdlit i- nersimassugut tamavivta ukiup iserfi- gissavta ingerdlanerane nåmagtorssu- arnik suliagssaKarpugut OKimaitsu- migdlo akissugssauvfeKardluta. aki- ssugssauvfigput KanoK påsisimatigine- rigput inugpagssuarnit nåkutigineKar- dlune malingnauvfigineKarpoK. kina- lunit akissugssauvfingminik påsingni- ngitsoK sumiginaissordlo Kalåtdlit- nunåta ajungitsumik issigineKarnig- ssånik migdlisaissuvoK. kinalunit aki- ssugssauvfingminik atordluaissoK er- Kortumigdlo suliniartoK Kalåtdlit- nunånik atarKinarsaivoK tamavtinut- dlo sujumut ikiuivdlune. landsrådip aussaK sivisumik ataut- siminermine åmalo ukiaK måna Kø- benhavnime atautsiméKåtårnermine avKutigssanik nutånik tikuartuiniar- simavoK, atautsimineritdlo tåuko sule iningitdlat januarimilo uvanga inger- dlaterKingniartugssåusavåka. nalu- naeruteKarérsimavugume Kalåtdlit- nunåne uvdlune nutåne nangmagag- ssanik — åma aningaussat tungaisigut — nangmaKataunigssavtinik piarérsi- mavdluta. peKatigingnerup pingårutå sujusingnerussukut OKarérpunga u- kiume nutåme ajungitsumik ingerdlå- saguvta pissariaKartOK erKaimåsav- dlugo Kalåtdlit-nunåne ikioKatigig- dluta sulisagavta. pissariaKartuvdlo åiparå kalåtdlit danskitdlo suleKati- gingnivta angnertusarnigsså åmalo i- ngerdlåtuåinarnigsså. taimalo oKar- nerput tåssauginarniaKinane oKautsit kussanartut nagdliutorsiornerne, ku- ngikut tikerårnerine ministeritdlo ti- kerårnerine atorneKartartut. tamavta ikiusinauvugut suleKatigingnerup u- massuvdlune piviussungortinigssånut sulivdluarnivtigut ajornartorsiutinik nangmaKataunivtigut. nålagauvfik aningaussarpagssuarnik uvdluvtine atugaKartarpoK nauk Dan- markime måna aningaussalersuiniar- nikut ajomartorsiorneKaraluartoK sor- dlume Europame nunane avdlanisaoK taimåitOK. inugtaoKativta danskit su- leKatiginigssåt tåikartortagarput, dan- skitdlo erKardlerinerat atugaKaKatig- ssatutdlo OKautigigångavtigik oKautsi- vutdlo ilumorutdlugit piviussungorti- niåsaguvtigik påsissariaKarparput ani- ngaussatigut akissugssaoKataulernig- ssavtinut pivfigssaK nagdliusimassoK åmalo måssåkut pivfigssåungitsoK nå- lagauvfiup aningaussauteKarfianit kig- sautinik nutånik aningaussarpagssu- arnik nalilingnik sarKumiussisavdlu- ne. Danmarkime inugtaoKataussut åma taimatut tunuarsimårniartariaKarput. igdlut amerdlanerussut nunavtinile sule suliagssarpagssuit nåmagsiniagagssat amerdlangårmata åruingniagagssavta pissarianagkavtalo KaKugo nåmagsiumårnigssait takusi- nåungikatdlarparput. kisiånile sipår- nivtigut aningaussanigdlo aningau- ssauteKarfingnut ilioraissarnivtigut suliagssarpagssuit nåmagsiniarneKar- nigssåinut nangminérdluta pexatausi- nauvugut. avKutigssanigdlo nutånik navssårniarnivtigut aningaussarpag- ssuit Danmarkimit uvaguvtinut atu- gagssaritineKartut pigssarsivfigineru- ssagssavtitut atorsinauvavut. er Kar- sautigåra igdluliortiterneK. tamavta nalungilarput Kalåtdlit-nunåne igdlu- liortiterneKaraluaKissoK sule igdlug- ssarpagssuarnik amigauteKardluta. i- sumaKarpugume igdloKarneu iserfig- ssauarnek inup inugtut pissagssauar- titauneranut ilaussoK. uvdlune måkunane landsrådip aper- Kume tamatumane avKutausinaussut nutåt misigssorpai. neriugpugut ani- ngaussat akuerssissutaorérsut ator- dlugit amerdlanerussunik igdluliorti- ternigssamut avKutigssarsisinåusav- dluta. neriugpugut landsrådip matu- mane ilungersuanera iluagtitsinermik angussaKarfiujumårtOK, taimåisagpat- dlo tamatuma OKalugtuarinigsså Kila- nårisavarput. åma neriugpugut Kalåtdlit-nunåne avKutigssanik nutånik avdlatigut ti- kuaisinaujumårdluta. aulisartut, pi- niartut, savautigdlit, sulissartut av- dlarpagssuitdlo ilagingne, atuarfingne, agdlagfingne niuvertarfingnilo uvdlui- narne sulissut Kujamasugfigalugit er- Karsautigitigalugit åmalo inussutig- ssarsiutitorKavta ingerdlånerine peKa- tigingnigssamik kajumigsåritigaluta i- nussutigssarsiutausinaussunik avdla- nik navssårniardluta misigssuiuarpu- gut. augtitagssarsiorneK takornariartitsinerdlo landsråde aningaussatigut iluaicutig- ssanutdlo peKataorusungnermik taku- titsinertut Avangnåne augtitagssarsi- J INDUSTR hftaÉ i PS M i Tal forst med fagmanden, når De skal sælge eller kobe <t venligst ‘tningsspecialisten ricia, (059) 2 06 66 virksomhed. Konta Industri- og forre Goth.g. 28c, Frede ornerme Kujatånilo hoteliliornerme peKataulerpoK. landsrådip tamarme isumaKatauvdlune OKauseKautikut ti- kuai'på sapingisamik augtitagssanik ujaralernerup kingusingnerussukutdlo augtitagssarsiorfeKalermgssap sulissu- tiginigssåta KanoK pissariaitartiginera. augtitagssarsiorfeKalisagpat neriuti- gårput danskit kalåtdlitdlo suleKati- gingnigssåt, kisiånile nunane avang- nardlerne inugtaussut åma suleKatau- sinaunigssåt akuerssårumavdlugo. Norgeme Sverigimilo augtitagssarsior- fingne sulinermik misiligtagaligssuput. matumanime åma Skandinaviap ta- marme suleKatiginigsså anguniarxaria- Kånginerparput. Kalåtdlit-nunåne takornariartarner- mik sulissutigingningmarneK pivdlugo rxeriugpunga 1968 tamatumane nuta- nik angussaKarliuvdluarumartoK. nu- narpume alianaitsorssuaK takornaria- nut aningaussanik nunamut isertitsi- sinaussunut angmarnigsså ajornarna- viångxkaluarpoii. matumanile iluagtit- sissumik ingerdlatsineKåsagpat anga- lanerme avKutinut akunitarfingnutdlo aningaussarpagssuit atorKårtariaKar- put amalo Danmarkime nunanilo av- dlane ugsagsarivdlune angnertumik suliaKartariaKarumardlune. sok sule Kalåtdlit-nunane iilmiliortitertoKar- simångila nunavta KanoK kussanarti- gineranik alianaitdluinartigineranigdlo silarssuarmiunut oKalugtuartunik, ka- ngerdlugssuarnik, iluiiarpagssuarnik nunarujugssuarnigdlo tikineKarneK a- jortunik takutitsissunik. periauseK nutårdlusdK landsrådime neriugpugut ukioK su- livfigssarput ajungitsunik iluaKutig- ssanigdlo nagsataKarumårtoK. taima- tutdlo neriugpugut Kalåtdlit-nunåne inugtaussut landsrådimingnut ornigu- tarumårtut agdlagtarumårtutdlunit i- sumamingnik kigsautimingnigdlunit nalunaeruteKardlutik ineriartorner- ssuarme nunamut tamarmut tungå- ssuteKartunik. åma Kinutigisavarput inuit oKatdlinerne tunuarsimårniar- Kunagit taimatutdlo issornartorsiute- Karniarunik pitsånguatdlautigssanik nagsataKartugssanik — tamåname pi- ngitsorneKarsinåungingmat — sarKii- miussissarKuvdlugit. Kinutigiumavar- putdle demokrati tungavigalugo nå- lagkersueriautsimik ingerdlatsinivtine påsineKarKuvdluta, imaingmåme inug- taussut suliamigdlo akilersuissussut akissugssauvfigalugit suliniartugssau- ssugut. landsråde angåkuarsinåungilaK (tu- pingnartuliorsinåungilaK) imailiat- dlangnerinåkut kikutdlunit kigsauti- gissait nåmag sisinauvdlugit. danskit nålagkersuissuisut sivisorssuarmik o- KaloKatigingnerit isumat ingmingnut atarKeKatigingnikut nåpeKatigigsinau- titdlugit angorusutat tamaisa angungi- kaluardlugit atortariaKartåsavagut. u- kiarme Københavnime OKaloKatiging- nivtine periautsit nutåt sujumorsima- vagut. ångåglnarsimångisåinarpåtigut sordlo sujornatigut imaKa taimaerua- jåneKarsinaussarsimagaluartoK. ar- dlåinavtinitdlunit issertuarnenartarsi- mångilaK ilånikutdlume agdlåt ing- mivtinut såkortusårfigissarsimavugut. kisiånile inuit ingmingnut inersima- ssutut issigissut atarKeKatigigsutdlo akornåne taimatut isumaKatigingniar- nerit ingerdldneKartariaKartarput. pe- kåtuvfiliornigssaK OKaloKatigingnivtine påsissarsima- varput nunavtine suliagssarpagssuit ilait ima ajornartorsiornartigissut ag- dlåt iluamik påsisavdlugit ajornaku- sortax-dlune. inuiangne atugartune pi- ssutsit ima angnertutigissarput tek- nikip ilisimatussutsivdlo tungaisigut misigssuineKartariaKartardlune nålag- kersuissutitat aulajanginiarnermingne angnertunerpånik patajåinerpånigdlo tungavigssaKartiniartax-iaKarsinaussar- dlugit. påsisimavara mana sulissutigine- KartoK inoKatigingnik misigssuinerme nunat issigtut tungaisigut kåtuvfilior- niai-neKalersimassoK. tamatumuna ili- simatut misigssuissarnermikut påsi- ssatik nunane avangnarpasingneru- ssune Kausuitsup kigdleKarfiata a- vangnåne Skandinaviame taimatutdlo kingusingnerussukut Canadame USA- me Sovjetruslandimilo suleKatigigdlu- tik misigssuinigssaK sulissutiginialer- dlugo. pissariaKardluinartutut issigåra uvagutaoK nunavtinitugut suliaK ta- måna iluaKutiginiartariaKarigput, pi- ssutsitdlo ingmikornerussut nunavtine atutut iluamik påsissaKarfigineKar- Kuvdlugit kåtuvfik tåuna KinuteKarfi- gissariaKarigput uvagutaoK ajornar- torsiutivut misigssuivfigerKuvdlugit. nikatdlornaversårta måna ukiup nikinerane erKarsauti- vut kungeKarfivtine angerdlarsimav- figpagssuarnut ingerdlatipavut, ku- ngip igdlussårssuane Amalienborgimit uvagutdlo nunavtine Avangnåne, Ku- jatåne Tunumilo angerdlarsimavfing- nut. suleKatigingnialerniarta, ataKati- gigdluarniarta tamatigutdlo suliner- mut tuniusimaniarniarta. nålagkersui- nerup tungåtigut Kalåtdlit-nunavta nålagauvfingme inigssisimanera pata- jaitdlisarniarniartigo. inatsissartunit Christiansboi-gime avdlanilume angu- simassavut ajungisårfigineKartarner- putdlo påsineKartarnerputdlo atarKi- neKartarnerputdlo sarritinavérsårniar- niartigik. taimatutdlo pissusiviussut Kimarra- tiginavérsårniartigik ajornartorsiutit avarKuniåinartarnagit, nangminerssor- nigssamigdlo ugsagsårinavérsårniarta taimaisiornerup iluaKusernaviånging- matigut, kisiånile ukiut untritigdlit ingerdlånerine ataKatigigsimaneK ase- ruinarsinaugavtigo, taimailiortoKåsa- galuarpåme ikiortigssaerutisaugut iki- ngutaerutdlutalo. nikatdlornavérsår- niarta. taigdliortOKarpoK imaingajag- tumik oKarsimassumik: ukiutdlarå- ngat upernåK KagdlisimassaraoK, tå- ssalo imåipoK: sut tamarmik tårssuar- mik uligsimassarångata ajornartorsiu- titdlo Kaleriåtinalitdlarångata tauva imaKa KaumassoK Kahingnerussarpar- put ukiorssuaic tårssuardlo upernåmik Kaumassumik malingneKartuartarma- ta. aulajangersimavdluta atausiåkårdlu- ta suliniarniarta suleKatigingniartalo tauva ukiume nutåme ingerdlaorniv- tine måna autdlartitavtine angujartu- savarput Kalåtdlit-nunåt ajungitsoK Kitornavta kingornukumågagssåt inuv- figiumågagssåtdlo. landsrådip nunavtinxtut kikut ta- maisa kigséukumavai ukiumik aju- ngitsumik pivdluarKussaussumigdlo sulivdluarfiussugssamik tunineKar- ituvdlugit! tamavse ukiortåme piv- dluaritse! Erling Høegh. - dækker alle Deres behov Det store bagagerum kan gøres endnu større på et øjeblik... Formidabel affjedring... Forhjulstræk... Nu med ften fuldsynchroniseret 4-trins gearkasse .. .Pris fra 6.960 (ab. Kbh) Prøv RENAULT 4 hos: TAGE SCHJØTT NARSSAK’ . GRØNLAND S

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.