Atuagagdliutit - 04.01.1968, Blaðsíða 7

kalåtdlit nuliaussut Danmarkime
uvimingnit ajortumik pineKaKaut
kalåtdlit arnat amerdlaKissut Danmarkime avKusinlnarne inu-
put uvimingnit igdlumit anisitauvdlutik — nunavtinut anger-
dlarKigkumaneK ajorput kångusugdlutik
kalåtdlit arnat Kavdlunånik uvinigdlutik åipagssiartårdlutigdlunit avalagsi-
massut ajornartorsiuteKaKaut. ajornartorsiutaisa angnerssaralugo Danmarkime
inoKatigérérnermingne avitarnerat amerdlanertigut imalunit tamatigut arnap
angerdlarsimavjéruneranik kinguneKartartoK. kalåtdlinut sujunersuissarfik
„Pok“ aussan atulersoK sulinermine taima påsissauarpoK. sujunersuissarfik julip
autdlaruautånit Københavnime atulersoK måna tikitdlugo kalåtdlit arnat taima
ajornartorsiuteKartut 80-it migssånitut suliarisimavai.
arnat tamåko Kavdlunånik sulissar-
tunik åipagssiaicardlutik uvinigsimav-
dlutigdlunit Kalåtdlit-nunånik Kimat-
sissarput, amerdlaneritdlo isumaKar-
tarsimavdlutik Danmarkimut pigunik
pivdluardlutik pigigsårdlutigdlo inu-
ssugssångusavdlutik. sulissartuvdle
Kavdlunåp neriorssuterpagssue oKau-
serigsåruterpagssuilo kalåtdlip arnap
Kavdlunåmik katikusulissutigissane
takungisainardlugitdlo misigingisai-
narpai, akerdlianigdlo kångusungneK,
angerdlarsimavféruneK ilaKutanitdlo
avigsårtitauneK misigissardlugit.
anånaK angerdlarsimavfingmit
anisitauvoK
Københavnime kalåtdlinut sujuner-
suissarfingme pissortaussoK isumag-
ssutilerissoK (socialrådgiver) Ellinor
Bryld oKalugtuarpoK kalåtdlit arnat
Kavdlunånik katisimassut ilaisa ajor-
nartorsiuteKarnerinik:
kalåleK anånaK inusugtou tatdlima-
nik méralik, mardluk nunavtine inu-
simassut, uveKarsimavoK Kavdlunåmik
imerajugtumik nunavtine suligatdlar-
mat ilisarilersimassaminik. arnaK uvi-
minit avalangnermik kingornagut a-
jortumik pitilarsimavoK, uvdlutdlo
ardlåne uviata angerdlarsimavfing-
mingnit anisisimavå kingornalo iser-
KerKunago. arnaK najugagssaerukame
avKusinermigxnartariaKarsimavoK, xa-
nordlo iliornigssane nalugamiuk imer-
niartarfingnitalersimavdlune igdlo-
Karfiup tusåmassaunerdlugaunertåne.
imerniartarfit ildne angutip ikiorum.a-
simavå nangminerminilo ineKartiler-
dlugo. Kåumatitdle mardlugsuit xångi-
ututdlo angutip tåussuma natsutdlugo
åma anisisimavå. tamatuma kingorna
arnau sume tamåne najugaKardlunilo
sinigtarsimavoK. inigssaerutut s ågfi-
gingnigtarfidnut ikiorKUvdlune sågfi-
gingnigsimagaluarpoK, tdssdngale iti-
gartitausimavdlune oKarfigineKardlu-
ne uvenarame ingmikut inigssarsine-
KarsinaungitsoK, nauk uviata aniserér-
nikugå. arnau itigartitaunerme kingor-
na KanoK UiuseKarsimangilaK kalåt-
dlinut sujunersuissarfingmut sågfi-
gingningnerme tungånut.
sujunersuissarfingmit inigssarsini-
ardlugo ikiorneKarpoK, tamånale piti-
nago uviminit avinigsså sulissutigine-
Kardlune. aperineKaraluarpoK Kalåt-
dlit-nunånut angerdlåinarusunginer-
sok. arnardle nunaminut uterKigku-
sungilaK Danmarkime KitornaKarnine
pissutigalugo åmalo kalåleKatiminut
atåssutaerusimanine pissutigalugo.
Ellinor Bryld åssigingitsunik åsser-
suteKarpoK oKardlunilo kalåtdlit ar-
nat amerdlaKissut taima misigissaKar-
tut. sordlo kalåleK arnaK sumik pissu-
teKångitsumik uviminit igdlumingnit
anisitausimavoK. tåunåtaordlo arnaK
nunavtinut uterKigkumasimångilaK
pissutiginiardlugo sulivfigssaKarnavi-
énginame. månalo sujunersuissarfiup
ikiuineragut arnat angerdlarsimavfiå-
ne Københavnime najugaKartineKar-
poK.
ajornartorsiutit
misigdliutitdlo
kalåtdlit arnat Kavdlunåmik suli-
ssartumik uvinigdlutik avalagtartut
uvimingnit avKusinlnarmut igitaugå-
ngamik kångusungnertik pissutigalu-
go Kalåtdlit-nunånut uterKigkumaneK
ajorput, måssa Danmarkimiginarner-
mingne ajornartorsiuteKaraluaKalutik.
aningaussaKaratik, angerdlarsimavfe-
Karatik, ikiortigssaKaratik, amerdla-
nertigutdlo Kavdlunåtut OKalungneK
sapingajagtardlutik. amat taimatut
sarssakatåginalerångamik imerniar-
tarfingniginalersarput avdlanik iser-
figssaKånginertik pissutigalugo, tai-
mailivdlutigdlo imerajugtungortarput
sorraitsungutigissartagkamingnik.
måna kalåtdlit arnat uvimingnit a-
nisitausimassut Københavninarme 100
migssånitut ilisimaneKarput. sujuner-
suissoKarfiup „Pok“p ikiorumavdlugit
sågfigingnissuteKaraluarmatik tamar-
milc ikiorneuarumanatik itigartitsiput,
nauk ikiortariaKaraluanalutik. arnat
tamåko amerdlanerssait ouarput ki-
ngorna kalåtdlinik takussauarKigku-
manatik.
suna pissutauva taimatut kalåtdlit
arnat Kavdlunånik sulissartunik åipa-
nigdlutik avalagtartut atugardliute-
Karnerånut?
tamatumane KavdlunåK sulissartoK
pissutitausinauvoK. Kavdlunåp kalå-
leK arnaK éipagssiartåralugo nuliari-
lerérdlugulunit avalåukångamiuk ili-
simavdluarneK ajorpå ilumut arnaK
tåuna nuliarerusungnerdlugo. arnar-
dlo Kavdlunåmut angertarpoK Kavdlu-
nåp neriorssuterpagssue, Danmarkime
pivdluardlutik inusinaunigssartik å-
malo Danmarke tusåmaKissartik nuå-
nernerartagåtdlo pissutigalugit. tamå-
ko tamaisa arnap ugperissarpai nalu-
gamiuk Kavdlunåt nunåne KanoK pi-
ssutsit itussut.
kalålerdle arnaK Danmarkimut pi-
gångame pissutsit takordlugkaminit
avdlaunipilugssuit takussarpai, misi-
gissardlugulo inuneK OKitsorsiornerui-
nångitsoK.
kalåleK arnaK Danmarkime inug-
pagssuit akornåne inulerångame ing-
minut nikanartitutut misigisimaler-
sarpoK akerdlianigdlo uvia KavdlunåK
ingminut angisutut issigilersardlune.
tamånalo kinguneKartarpoK Kavdlu-
nåp nuliane soKutigiungnaeriartortar-
mago ukiutdlo ardlaKångitsut Kångiu-
nerisigut imaKa ardlalingnik Kitorna-
Kalerérnermik kingornagut igdlumit
anisinavigtardlugo. åmale ilånikut ka-
låleK arnaK uvigssaminit KimåneKar-
tarpoK Danmarkimut piniariardlutik.
pissutigalugo KavdlunåK nuliagssaKa-
rérdlunilunit nuliaKarértarmat.
påsisitsiniaivdlune
suliniarnigssaK
kalåtdlit arnat Danmarkime uvi-
mingnit avineKartut ilaminingue nu-
namingnut angerdlarumassarput. a-
ngerdlarumassutdlo sujunersuissarfiup
agdlagfigtånut Store Kannikestræde-
mitumut sågfigingnigkångamik tåsså-
ngånit aningaussanik angerdlamut a-
tugagssånik pigssarsiuneKartarput.
— angerdlarnerat kommunip måne
Danmarkime najugarissåta amerdla-
nertigut akilerumassarpå, Ellinor
Bryld OKalugtuarpoK. kommunime tai-
ma nalåuneKarsimassunik arnanik ka-
låtdlinik Kalåtdlit-nunånut angerdlar-
titsinigssartik pitsaunerutitarpåt kom-
munime uninganermingne iluaKUtau-
natik aningaussartutauginartarmata.
ilaitdle åma landsrådip akiligainik a-
ngerdlartineKartarput kommune ikiu-
teKarumångikångat.
— Københavninarme kalåtdlit arnat
taima pineKartarpat?
— någga, igdloKarfingnit åssiglngit-
sunit sågfigineKartarpugut ikiorKU-
ssunik. uvagutdle avdlatut iliorneK
saperavta Københavnimut KaerKU-
ssarpavut oKaloKatigiumavdlugit ig-
dloKarfingne avdlane agdlagfeKarfe-
Kånginerput pissutigalugo. isumaliuti-
givarput igdloKarfingme avdlame åma
su j unersuissarf iliorniardluta lands-
rådip aningaussat atugagssissutigi-
ssartagai ukiumut 60.000 kr-ussut a-
merdlisineKarsinåusagpata. agdlagfe-
KarfigssaK tåuna Århusimutdlunit i-
nigssinigsså sujunersutigiumavarput.
— isumaKarpit sujunersuissarfing-
nik pilersitsiortuinikut kalåtdlit arnat
ajornartorsiutåt anigorneKarsinåusa-
SSOK?
— någga, ajornartorsiut atajuartug-
ssauvoK, kisiånime KanoK iliuseKarfi-
giniarparput ikiorsivfiginiardlugo.
— KanoK akiorniartariaKarsoråjuk?
— sujugdlermik Danmarkime pi-
ssutsinik påsisitsiniaissariaKarpoK, pi-
ngårtumik kalåtdlit arnartait entar-
sautigalugit. påsititariaKarput Kav-
dlunåmik sulissartumik uvigssalerdlu-
ne avalangneK ulorianauteKarnerussoK
pivdlualernigssamit, pingårtumigdlo
påsititariaKarput aussåinardlutik su-
liartortartut taima misigdlerfigineKa-
rajungnerungmata.
nunavta ministeriata sujunersutigå
filmiliortOKåsassoK arnat kalåtdlit su-
lissartunik avalaKateKartut KanoK mi-
sigissaKartarnerånik, tamatumuna ta-
kutikumavdlugo kalåtdlip arnap misi-
gisinaussai Kavdlunåmik uvinigdlune
avalangnermigut.
Københavnime kalåtdlit igdluåne
pissortaussoK Poul Madsen isumaKar-
poK kalåtdlit filmimik takutisavdlugit
nåmångitsoK, sujunersutigålo atuagår-
Kamik naKitertitsineKésassoK kikunit-
dlunit pineKarsinaussugssamik. tama-
tumalo saniatigut inusugtut ornigta-
gåine ungdomsklubine, sukisaersår-
tarfingne aftenskolenilo påsisitsiniai-
neKåsassoK tamåna pivdlugo.
— kalåtdlit arnartainik ikatigdlineu
tamdna taima ajortigissou ndmångilau
filmin gordlugo takutisavdlugo, inu-
sugtut påsitiniartariaKarput pingårtu-
mik nivissat, KanoK ulorianartigissou
Kavdlunåmik sulissartumik dipagssiar-
tårdlune uveuardlunilunit Danmarki-
mukarnigssaK. tamåna sujunigssame
pinavérsårtitariaKarpoK.
Chr. P. Lynge.
PERSISKE TÆPPER
— en tillidssag
______________________________i
Udvalg sendes uden forbindende
afgiftsfrit fra vort eksportlager
HOLGER JENSEN
Dag Hammerskjalds Alle 36, København 0
TELEGRAM ADR.: CARPETJENSEN
IMPORT — EXPORT
DANMARKS STØRSTE SPECIALFORRETNING
W
CHRYSLER
marine
uuane pisiarinekarsmauvoK:
køber fle hos:
sårugdlit tunissat
handelip nunavtine KutdlersaKarfia
nalunaerpoK Kalåtdlit-nunåne niuver-
tarfeKarfingnit sårugdligit decemberip
15-iat 1967 tikitdlugo tunissat nalu-
naerutigineKarneråne takuneicarsinau-
ssok tunissat katitdlutik 22.261 tonsiu-
ssut, 1966-ime taimailineranut sårug-
dlingnut niaKOKartitdlugit erdlavér-
dlugitdle tunissanut nalerKiutdlugit
1134 tonsinik ikingnerussut.
nerpinångordlugit Kerititagssatut
14.573 tonsit tunineKarsimåput (548
tonsinik ikileriartut), tarajugagssatut
6528 tonsit (4- 217) panersiagssatutdlo
1160 tonsit (H- 369).
igdloKarfingne pigissåinilo angussat
imåiput: Manitsume: 4821 tons (+ 851),
Nungme sulivfigssuarme (K’eKertar-
ssuatsiait ilångutdlugit): 4573 (-f- 283),
Sisimiune: 2511 (-4- 1296), K’aKortume:
2497 (+ 484), Påmiune: 1914 (+ 70),
Ausiangne: 1891 (4- 1196), Narssame:
1248 (+ 242), Nanortalingme: 1215 ( +
■475), Nungme: 694 (4- 131), Angmag-
ssalingme: 574 (4- 102), Ilulissane: 183
<4- 59), K’asigiånguane: 84 (4- 93) ki-
salo K’eKertarssuarme: 56 (4- 96).
tunissat 1966-ime 1962-imilo tuni-
ssanut nalerKiutdlugit 4, 8 åma 26,6
procentinik ikileriarput, 1965-ime,
1964-ime 1963-imilo tunissanut naler-
Kiutdlugit 15,6, 65,1 åma 10,6 procen-
tink amerdleriardlutik.
Kalåtdlit-nunåne tamarme tunissat
ilait 8,3 procentit (1839 tonsit) ningi-
tagarssutit pissarait 1966-ime 10,9 pro-
centé (2553 tonsit) ningitagarssfitinit
pissarineKaramik.
motorit 3,5-nit 105-nik HK-ligtut pineKarsinåuput - kontantimik akilerdlugit akiler- sugagssatutdlunit. Motorerne leveres fra 3,5-105 HK. Kontant eller afbetaling. Kåum. amerdléss. Antal mdr. akilOrKSrut Udbetaling kr. Kåumémut Pr. md. kr. akilersugagss. katitdl. akia Afbetalingspris ialt kr.
iipipiå 't' I ^5^^=«— 3,5 HK aKumut 15'-nik ^ portussusilingmut AJ Til 1 S'-spejl 1 -nik cylinderilik silårnarmik nigdlusautilikatavigsumik2,8 liternik tankilik. aKumut 22"- nik portussusilingmut. 1 cyl. luftkølet. Indbygget tank 2,8 liter. Kan leveres til 22" spejl. kontantimik akia Kontantpris Vr. 1120,- 6 176,- 166,- 1172,-
12 182,- 86,- 1214,-
[/ jg|fP 18 189,- 60,- 1269,-
24 197.- 46,50 1313,-
2-nik cylinderilik imermik nigdlusautilik ingmikflrtitamik 17 literimik tankilik. aKumut 20"-nik 30"-nigdlo -porti3v- ssusilingmut. 2 cyl. vandkølet. Separat tank 17 liter. Kan leveres til 20" og 30" spejl. kontantimik akia Kontantpris kr. 2480,- 6 391,- 367,- 2593,-
6 HK \ || (mk aKumut 15'-nik \ l^l portussusilingmut Til 15^-spejl 12 408,- 191,- 2700,-
18 423,- 132,50 2808,-
24 439,- 103,- 2911,-
9,2 hk aKumut 15"-nik \ portussusilingmut Til 15'-spejl 2-nik cylinderilik Imermik nigdlusautilik. ingmikfirtita- mik 17 literimik tankilik. aKu- mut 20"-nik 30"-nigdlo por- tussusilingmut. 2 cyl. vandkølet. Separat tank 17 liter. Kan leveres til 20" og 30" spejl. kontantimik akia Kontantpris kr. 3110,- 6 489,- 459,- 3243,-
12 509,- 240,- 3389,-
L: : - < 18 535,- 165,- 3505,-
24 549,- 129,- 3645,-
_2-nik cylinderilik imermik nigdlusautilik. ingmikOrtita- mik 23 literimik tankilik. aKu- mut 20" -nik portdssusiling- mut. 2cyl. vandkølet. Separattank 23 liter. Kan leveres til 20" spejl. kontantimik akia Kontantpris kr. 3685,- 6 579,- 546,- 3855,-
20 HK Vr—aKumut 15'-nik \ yWV portussusilingmut 12 602,- 283,- 3998,-
Si*-- Til 15^-sneil 18 627,- 197,- 4173,-
24 648,- 153,- 4320,-
akit tamarmik Kalåtdlit-nunåne tuniuneKarnerine akiussugssåuput. Alle priser er frit leveret Grønland.
Generalrepræsentation: SKANDINAVISK MOTOR CO. A/S . KØBENHAVN 0. .
7