Atuagagdliutit - 04.01.1968, Blaðsíða 21

Arabia pivdluaitsoK
Arabiap kujatåtungåne nålagauvfeKatigit Sydjemens folkere-
publik-imut avdlångortlneKalersut augtalingmik akiutut suju-
nigssaK nalorninartoK ornigkåt tuluit autdlarnerata kingornati-
gut
Henrik Døckerimit
København (RB-special)
kåumatinik ardlalingnik sujorxutsivdlune nålagauvfik nangminerssortoK nu-
tåx pingorsimavoK. tdssa Sydjemens folkerepublik, navianartorsiortuartoic er-
Kigsivitdliornermik augtalingmik malungnauteKardlune ukiune ardlalingne
Aden-ime atusimassumik.
ukioK måna junimitdle, såkutut a-
tautsimortut araberit sujulerssortait
isumaKatigalugit tuluit pilersitait, pi-
kigtitsingmata tuluitdlo såkutue 7 to-
Kutdlugit, Aden-ime Arabiavdlo ku-
jatåtungåne pissutsit avdlångortitag-
ssaunatik ajutornigssarssuaK icanig-
dliartorsimavåt. nålagauvfeKatigit su-
leKatigigkungnaernerat soKutiginago
akerdleringnerit nalåne tuluit akuliu-
navérsårsimåput. miserratigissaria-
Karsimångilåt erKigsisimatitsisinau-
j ungnaersimavdlutik aniguisitsiniar-
ssarissut ardlarit (NLF) åma (Flosy)
augtalingmik akerssungmata. Lon-
donip Kinerpå agssane assåsavdlugit
issinilo matuinardlugit tuluit lrima-
gungmata una oKausingnåliutdlugo:
kingunivtine ulerssuaK. ulerssuaK su-
alugtingmat— NLF åma Flosy augta-
lingmik akiutdlutik — uvdlut tamai-
sa tOKUssartut amerdlaKaut, europa-
miutaoK toKutaussardlutik, tauvalo
aulajangerneKarpoK nuna nangminer-
ssortungortineKåsassoK novemberip
30-ånitdle. Aden-ime såkutoKarfik
måna inuerusimavoK, tuluit nålagauv-
figssuata såkutoKarfingme pingårne-
rit ilåt åma taimaitinartariaKarpå.
aningaussarsiornikut
tungavigssaK sungitson
nålagauvfiup nutåp pissutsit ajor-
nartorsiornartorujugssuit nåpikiartor-
pai. pingårtumik måna pissuvoK
Adenip aningaussarsiornikut ineriar-
torneranut tungavigssaunerussut, tje-
nestemandit såkututdlo tusintiligpag-
ssuit, mana pérungmata. tuluit såku-
tuisa ukiumut pisiarissartagait 300
miil. kr. migssiliordlugit naleKarput
sulissartutdlo 8000 sulissoralugit, av-
dlatdlo 6000-it tuluit najunerat inu-
ssutigssaKautigalugutaoK. Adenime a-
ningaussarsiorneK ukiune kingugdler-
ne erKigsivitdliorneK pivdlugo sitdli-
majuartuarnikut suliumajungnaertar-
nerssuartigut åmalo avdlatut itunik
erKigsivitdliornertigut aserorsarneKa-
rérsimavoK. umiarssualivigssuaK su-
jornatigut taima ulåpuvfiUssartigissoK
ilåne soKångitdluinartarpoK. Kåumå-
mut umiarssuit 20-t tikitarpåt sujor-
natigut 500 sivnigdlit tikitaraluarami-
ko, umiarssuitdlo ilaussartautit ilau-
ssutik akilerårutitaKångitsunik pisisi-
niardlugit Adenip avatånut unigtar-
nitik taimaitisimavait.
igdlorssuit aulajangersimassut Ki-
matat, sordlo såkutunut sanaortugkat,
umiarssualiviliat il. il., 500 mili. kr-
nik naligdlit saniatigut tuluit nåla-
gauvfik nutåK 1100 miil. kr.-nik ataut-
sikut ikiorserniarpåt. nålagkersuissor-
tågssat NLF-ip pissortai tungavigine-
rusagunardlugit pilersitagssat periar-
figssaKalåsåput inoKatigingnermut tu-
ngassutigut erKigsivitdliornigssaru-
jugssuaK pingitsorneKarsinåusångitsoK
migdlisimatiniåsavdlugo.
sorssungnermut niuvernermutdlo
tungassutigut eKiteruvfiussoK
Aden erKånitutdlo nålagaKarfit 16-
it naggorissusertik pissutigalugo per-
Kautåne taiguteKarput „Arabia piv-
dluarnartoK" avangnarpasingnerussu-
me inoKajuitsoKarferujugssuit åssigi-
ngitdluinarmagit. Aden umiarssualivi-
gigsorujugssuvoK itsarssuardle kangi-
ata ungasingnerussup kipasingneru-
ssuvdlo niuverneråne eKiteruvfiuvdlu-
ne pingårtoK. Marco Polop Aden niu-
verfigtut agdliartordluartutut erKar-
torsimavå, silamiutdlo OKalugtuari-
ssauneratigut tusartarpavut inuiait å-
ssigingitsut Sydarabiame najugaK
tåuna pingårtorssuaK soKutigissarsi-
maKigåt: abessiniamiut perserit je-
menimiutdlo. ukiut ardlaligssuit i-
ngerdlanerine Aden ersigissausimavoK
araberit umiartortut ujajainiartarne-
rinut Kitiugame, kisiéne 1839-me tu-
luit tikiuput. perKautåne imåkut uja-
jainiartarneK nungutiniarneKarpoK,
kisiåne Suez-ip ikerasaliarssuata ang-
magauneratigut malungnarsisimavoK
silarssuarme niuverfit pingårnerssai-
sa ilåne såkutoKarfeicalersimavdlutik.
igdloKarférångugaluariardlune 500-
nik inulik tamatuma kingorna Aden
igdloKarfigssuångorsimavoK moder-
neussoK 220.000-inik inulik, tåukunå-
nga 90.000 Jemen-imit avangnarpa-
singnerussumit aggersuvdlutik 15.000-
itdlo Indiamit. jemenimiut inuiait a-
merdlanerugamik igdloKarfik malung-
nauteKartitarilersimavåt, nålagauv-
fiuvdlo nutåp Sydjemens folkerepu-
blik-imik taineaartup 1 millioninik i-
nugdlip nalunaerutigineKarnerata er-
sserKigsarpå Jemen-imut erKigsivxt-
dlioKissumut, naugdlo neriunartunik
nalunaeruteKartaraluartoK ukiune tat-
dlimane sule pikigtitsivfiussumut, kå-
tunigsså ilimanauteKarsinaussoK.
Adenip kangiane avangnånilo nåla-
gauarfit kinguleriårdlutik tulungnit
igdlersorneKarnigssamingnik Kinute-
Karsimåput, avangnamutdlo Jemen-i-
mut kigdleKarfit 1932-me aulajanger-
sarneKarsimåput, tuluitdlo igdlersu-
gåine 16-ine ilungersunartunik ajor-
nartorsiutigssaKarsimångikaluarpoK
araberit inuiåussutsimik pingårtitsi-
ssut sorssungnerssup kingugdliup ki-
ngorna amerdliartupilornerata tungå-
nut. 1959-ime sultan-euarfit mingne-
russut arfinigdlit Arabiap kujatåtu-
ngåne tuluit peKatigilersipait, ukiut
mardluk tamåna sujorautdlugo jeme-
nimiut såkutuinut tuluit akiutariaKar-
simagamik. jemenimiut kujasingneru-
ssume nålagaunigssartik kigsautiging-
måssuk. 1962-ime sultaneKarfit nåla-
gaaarfitdlo 16-ingorput Adenip sani-
atigut taimalo nålagauvfeKatigit aula-
j angersimanerussumik iluseKalerdlu-
tik. peKatigilernigssamik eraarsaut
nålagaunermingnut såkortusautitut i-
ssigigamiko, Adenime nuånårutigine-
KangångilaK, nålagauvfit nutåt piler-
sitaunerat tåssane issigineKarmat Nas-
serip inuiåussutsikut pigssaKarniar-
nermutdlo tungassutigut isumagssar-
siainut akerdliussutut, åmame taimåi-
nguatsiarmat. avdlatigutdle, pingårtu-
mik inoKatigingnermut tungassutigut,
igdloKarfiup niuverniarfiussup moder-
neussup ingerdlatsivdluartuvdlo åi-
pagssiartårinera 1900-kut ingerdlane-
råne sujuariartornerup sujumukarne-
ruvdlo Kitornaråt, fyrsteKarfingnutdlo
kinguarsimanerussunut iligisavdlugo
nalerKutingikaluardlune.
inuiåussutsimik pingårtitsissut
augtalingmik ingmingnut
unangminerat
Jemenime pikigtitsineK pissutigalu-
go Nasser KeKertaussame Arabiame
akuliutariaKarsimavoK nålagkersui-
nermut tungassutigut iluaKuteKarso-
rinardlune, tamatumungale peKatigi-
titdlugo såkututigut nukigdlårsagau-
vok avangnamut kangimut sorssug-
fingme, akerKaminit akerarinerpau-
ssaminut Israel-imut. Nasserip kaju-
ngernartisimavå araberit silarssuåne
unangmigdlertiminut Jemenimilo sor-
ssungnerme akerdlerissaminut, Sau-
di-Arabiap kungianut Feisal-imut, sa-
pingisamik Kanigtume såkutoKarfe-
Karnigssane. Flosy-p akornusiniartar-
tue aserorteriniartuilo Ægypten-ip Je-
menimit sungiusarsinauvai såkuler-
sordlugitdlo. aussaK Nasser Jemeni-
me sorssungnermit tunuarmat Flosy-p
naggatigsså autdlarnerneKarpoK Flo-
sy igdlersortigssaerungmat avatanger-
neKarsimavdlunilo NLF-imit Sydara-
biame nålagauvfeKatigingne sultane-
Karfit tamåkingajavigdlugit OKartug-
ssåussuseKalersume. erKordluåsångi-
kaluarpoK OKåsavdlune NLF Ægypte-
nimut akerdliussoK. Ægyptenip tungå-
nut Flosy-mingarnit nangminerssor-
neruinarpoK. najugarissartagaine ta-
mane navssågssåuput Nasserip åsse-
rujugssue, Nasser atarKineKarmat „a-
raberit peKatigilernigssånik erKar-
såumut atåtatut", tamatumungale pe-
Katigititdlugo ersserKigsarneKarpoK
nålagauvfiup nangminerssortup nutåp
iluane pissutsinut akuliutoKarnigsså
kigsautigineKångitsoK.
junime Ægyptenip Israelimut ajor-
ssarnerata kingornagut Jemenimilo
sorssungnerme iluagtingitsungaja-
vingnerup kingorna isumaKarnardlui-
narpoK Sydarabiame Nasser akuliu-
navérsårdluinåsassoK. kisiåne Adenip
nutåp Ægyptenimut atåssuteKarnera
malungnauteicartugssauvoK niuverneK
pivdlugo isumaKatigissumit pingårtu-
mit, tåssa Little Adenime uliamik sa-
liviup ulia Ægyptenip atugagsså sa-
ligtåsangmago, tåssame Ægypten må-
nåkorpiaK nangmineK nunatamine u-
liamik salisinaujungnaersimangmat
Suez-ime salivit israelikut erKautdlu-
git aserorsimangmatigik. uliamik sa-
livik sivisumik nåmagtumik suliag-
ssaKartarsimångilaK inuiåussutsimik
pingårtitsissut ingmingnut unangmig-
dlernerat pissutauvdlune, taimaing-
mat isumaKatigissut KujagineKartoru-
jUgSSUVOK.
Aden — erKigsivitdliornermut
autdlåviujuartuåsanerpa?
kikut pissauneK måna tigumilerni-
arnerpåt? Geneve-me novemberime
tuluit ministeriånik, Lord Shackleton-
imik isumaKatigingniuteKarnerne
NLF-ip pissortarissarå Alquatan Al
Ashabi, aniguisitsiniat autdlarnissuat
47-nik ukiulik, Sydarabien nutåK tåu-
ssuma sujulerssugagssarigunarpå.
igdlOKarfingme Khartoum-ime Su-
dan-imitume nunalerinerme ingeniøri-
tut iliniarsimavoK, Lahej-ivdlo sulta-
neKarfiane nunalerinermut ministe-
riaKarfingme sulissuvdlune „atuagag-
ssiorneK pivdlugo peKatigigfingme"
akuliunigssame tungånut, tåssame a-
niguisitsiniartut autdlarKautåne taima
taineKaraluarmata. 1960-ikut autdlar-
tinerånit NLF sujulerssugarisimavå
Zingibar-ime sultanip igdlussårssua-
nit Adenimit 50 kilometerinik unga-
sigtigissumit. NLF-ip sivnissue avdlat
tamarmik tåssåuput angutit inusugtut
30-kunik ukiugdlit. tamåko ilarpag-
ssue mérausimåput tuluit Aden „Su-
ez-ip kangiane*1 igdlersorfigssianut pi-
ngårnerssaritilerdlugo suliaringmå-
ssuk.
ilimanardluinarpoK Aden åma Syd-
arabien ukiune tugdlerne silarssuar-
me malugineKartarumårtut. inoKati-
gingnermut tungassutigut tatisima-
ssaunerup erKigsivitdliorneK Kularnå-
ngitsumik pilersitugssauvå — kisalo
kigsautigissatut nalunaerutigineKarér-
simavoK „araberit pikigtitsinerata na-
lunaerutigsså" Sydaraberiap avangnå-
ne-kangiane fyrsteKarfingnut siaruar-
neKåsassoK. nålagauvfit tåuko såku-
tunut tungassutigut Tuluit-nunånut i-
sumaKatigissuteKarsimanerat pissu-
tauvdlune tuluit pilertortumik akuli-
uterKigtariaKalersinåuput Arabiap te-
KerKuane erKigsivitdliortume — na-
livtine tåssaulersume „Arabien piv-
dluaitsoK".
Også Finland har fejret sin 50-års uafhængighedsdag. Sovjets præsident, Podgorny (tv) lykønsker her den fin-
ske præsident, Kekkonen med Finlands 50-års uafhængighed.
FinlandlsaoK nangminerssordlune ingerdlatsinermine ukiunik 50-lnguivoK. Sovjetip præsidentia Podgorny (samér-
dleK) finlandimiut præsidentiånik Kekkonenimik Finlandip nangminerssornermine ukiunik 50-fngortorsiornerane
pivdluarKussissoK uvane takuneKarsfnauvoK.
FORHANDLER PÅ GRØNLAND SØGES
21