Atuagagdliutit - 22.05.1968, Blaðsíða 15
jugaKarput. canadamiutdlo tamåne
indiånernut atåssuteKartitåt ilaliute-
riardlugo indiånernit najugarineKar-
tukut ingerdlaulerpugut kingornati-
gutdlo tamåne skoleinspektøriussoK
mohikaneriussoK igdluanut pulaordlu-
tigo.
sujornagut ilisimarérsimångikåine
indiånernut inigssiaunera avdlanit
ingmikortineKarsinåungilaK. sume ta-
niane inuit Kernalugtumik amigdlit
takuneKarsinåuput, tamånilo sujumu-
SagssåuputaoK pisiniarfit indiånerit
suliåinik Kissungnik Kiperugkanik,
marralianik, merssugkanigdlo nioncu-
tigdlit. taimåitordle nunat Ontariop
kujasingnerussortainisordluinaK iput
' naussorigsaissut igdlue, narssautit
narssatdlo nerssussuit ivigartorfigi-
ssait, igdlut Kuagssugtunik sanåt su-
milo tamåne orpigpagssuit Kångiava-
vut nuna narssåinaussoK Kagtunera-
sårtordlo ingerdlavigalugit. tamåne
nngalugaKångilaK agdlagartanigdlo
indiånerit nunaKarfiénut pinermik
mianerssorKussutinik takussagssaKå-
ngilaK — igdlutdlunime pårivdluagåu-
ssusiat aserfatdlagtailiugauneratdlo
avdlåussuteKångitdlumarpoK.
bile avKusininguåkut ujarårxanik
Kagdlersorsimassukut majuarussårpoK
uningmatdlo anigavta igdlunguaK a-
ngingitsoK KaicortOK KissussoK encå
alianaeKissoK takulerparput. silatåni-
Pok angut Kernipaligtumik amilik i-
nugsiarnersoK sutdlisinik KardleKar-
dlune nautsivingme ulapårtoK. tåssalo
Mr. Joseph C. Hiil, najugaKarfingme
tåssane skoleinspektøriussoK. Mohika-
neriuvoK. J. F. Cooperip atuagkiå
„Mohikanerit nungutåt“ OKalugtua-
liauvoK ilumungitsoK: iserKuvåtigut
nulialo ilagsivdlugo — åma tåussuma-
tut mohikaneriussoK. — igdlunguatdlo
najoruminaKissumik peKusersorsima-
ssok Kimerdlorparput. taimatut indiå-
nerit moderniussut najugaKarput.
kagdlerup ingnera, imeK kugtinariaK
nerissarfik, inerssuaK, igavfik —
naterssuit, peKutit erKumitsuliåungit-
sut, Kalipautigigsut ingassagtumigdle
Pinersagåungitsut — indiåneritdlo er-
Kurnitsuliait igånitdlutik. igdlo anger-
dlarsimavfik erKarsautigivdluagkamik
iorerdluinartumigdlo pisatsersugaK a-
naerikamiut angerdlarsimavfine arner-
banerne KaKortumik amigdlit najuga-
rissåinit torersarnera ilagsungnarne-
tussok ...
kavfisortinenarpugut akuerineKar-
dlutalo skoleinspektøre aperKutinik
ardlalinguanik aperiumagavtine:
ok alugtutilårsinauvisigut najugari-
nenartup matuma OKalugtuagssartai-
nik, indiånerit nav sit måne najuga-
Karpat tåukulo sukut avdlanit ingmi-
kårutercarpat?
,.Six Nations11 t. i. irokeserit naggu-
veKatigit arfinigdlit — maunga Onta-
ri0P ilånut pisimåput amerikamiut
kivfåungissuseK pivdlugo sorssunera-
ta kingornatigut. sujugdlermik nåla-
gauvfingme New Yorkime najugauar-
simagaluarput, tuluitdle kungianut i-
nugtåutuinarumavdlutik kigsauteKar-
Piata maunga pisitausimåput. uvdlu-
'Pikut 8.800 migssiliorpait tåukunånga
5.000 måne najugaKarfingme nunaKar-
PPt- — tåukualo ingmikorutigisinau-
ssait erKartusaguvtigik, tauva atuar-
feKarnermut tungassut erKartorneru-
ssariaKarpavut. indiånerit avdlarpag-
ssuit ingmikut najugaKartitaussut å-
ssiginagit atuarfeKarpugut, inuiaKati-
git erKåmiuvta uvavtinit avatangissut
atuarfisordluinaK pitsautigissunik, i-
nusugtortavutdlo avdlanisordluinaK
tåssa tamåkunatordluinaK atorfingnut
akissugssauvfingnutdlo inusugtutut
av dlanisordluinaK tigumissaKalersi-
nåuput.
tåssa måne atuarfigtigut årtcigssu-
ssaunerse, najuganarfingnit avdlanit
ingmikdrutigaisiuk?
taimaitdiuinarunarpoK, avdlatigut-
ble sule ingmikoruteKarpugut. naggu-
veKatigit irokeserit arfinigdlit inuiåu-
Put pingårtussut, ingerdlautsimingni-
lo ineriartorsimanerat tåukununga pi-
ngåruteKarpoK. ukiut 20-t matuma
sujornagut månåkut atuartitaunerup
Pissuserissåtut årKigssunialeravtigo,
Pingårtisimavarput mencat iliniarti-
taunermikut inugtut inuniarnerming-
ne ingminiussutsimigdlo pingåruteKå-
ssutsimingnik, avdlatut OKautigalugo,
ingminiussusermik misigissusiat ag-
dliartortiniåsavdlutigo. inungme nang-
minermine piviussumik pingårtitsi-
nermik påsisimassaKarpoK piginåu-
ssutsinilo sukutdlunit perorsainerme
ineriartornermilo tungavigissariaKar-
pai. taimåitumigdlume autdlarKautå-
nitdle inusugtortavut ineriartortini-
artarpavut iliniartitsissutut suliler-
nigssåt suj unertaralugo. ilungersuti-
galugulo sujunertarissarparput ilini-
artitsissutut maunga uterumårtut i-
nuiaKatimigdlo akomåne ineriartor-
nigssame sulinerme ikiortaussugssa-
tut peKatauniarKuvdlugit. iliniartitsi-
ssut suniutigisimassait akornavtine,
pingårnerpåK tåssausimavoK, iluagtit-
sivdluarsimangmata ingminiussutsi-
mik misigisimaneK tamåna agdliartor-
tituarmåssuk inusugtutdlo nangminig-
ssarsiornigssaraluat avdlångortisimav-
dlugo — OKauserpagssuit atornagit
inussuserputdle indiånerussutsivtinilo
piginåussutsivut aulajangiutisinausi-
mavdlugit, OKauseKångikaluardlutig-
dlo påsisitsisimavdlutik tamatuma pi-
ssariaKåssusianik. månåkorpiaK måni-
miuvingnik 47-nik iliniartitsissoKar-
pugut, månimiussunit 5000-ussunit,
ukiutdlo 20-t ingerdlaneråne katitdlu-
git nunarKativtinit 83-it iliniartitsi-
ssutut soraerumérsimåput. uvdlumi-
kut måne najugaKarfivtine ardlaKaKi-
ssut atorfigssarsisimåput måkuninga:
nåparsimassunik pårssissutut, nakor-
satut, inatsisileritutut, teknikeritut —
eruorKigsårdlugit OKautigisagåine, å-
ssersutiginardlugo nakorsat 18-it
mångånit sisamatdlo nakorsagssatut
sule atuarput.
måne najugaKarfivsine nålagkersui-
nerup tungåtigut pissutsinik OKalug-
tutilårsinauvisigut?
1924-me inuit kikutdlunit taisisi-
naulernerat inatsisitigut pilersineKar-
poK, taimanernitdlo najugaKarfingme
inuit åssigingitsut akornåne entigsi-
naitsorsiortitsissoKartalerpoK. tama-
tuma sujornatigut irokeserit nagguve-
Katigigsortåine itussoK, (pissauner-
ssaussoK) oKausigssaKarnerpaussar-
Pok, tamånalo kingornuneKartarpoK.
Kinersissarnermik inatsime 1924-mér-
sume pissaunerssaussup oKartugssåu-
ssusia taimaitineKarpoK, tamånalo ar-
dlaligtigut isumaKatiginginernik ang-
nertunik pilersitsivoK. månilo najuga-
Karfingme sule ardlaKartunik nålag-
kersuinermik kingornutagaussumik
atatitsiniartoKarpoK, sulilo inuiaKati-
git irokeserit Kangarssuardle tuluit
kungiånut ilumorumanermut atav-
dluinartuput canadamiutdlo nålagker-
suinikut Kutdlersaunerat måne naju-
gaKarfivtine akueriumångitdluinar-
dlugo soruname ingmine aperKutau-
vok taimatut isuma, KanoK piviussu-
tigissumik isumaKarfigineKamersoK.
— uvangalo nangmineK isumaga o-
Kautigisaguvko, isumaKarpunga Ke-
Kertame avdlanit avingarusimavdlui-
nartumitutut inusinaunerput. inuiaKa-
tigingnitdlo avdlanit agtumaneKångit-
dluinartutut inusinaunerput måna
KångiutoK. pissuserdlo tamåna uvdlut
ingerdlaneråne KångerneKarsinauju-
mårpoK ...
nunap iluane nålagkersuinikut a-
kerdleringnerit ardlaligtigut ugperi-
ssarsiornermit pissutsinik pissuteKar-
tarput. inuit 1/3-isa sujulimik ugperi-
ssarsiornerat sule aulajangerfigisima-
juarpåt; tåukualo taineKartarput ing-
mikorniaKatigit „Longhouse", taima-
tut taineKartarnerånut pissutauvoK
sule irokeseritorKat igdlue takisut a-
tormatigik ugperissarsiornermingne
atugagssatut. tauvalo sule inuit %-
isa mohikanerinut tungåssuteKartuar-
nerat longhouset ingmikorniaKatigig-
sortaisa ajoKersutåinit sunigausimav-
dlutik, taimåitordle ingmikomiaKati-
gingnut tåukununga atåssuteKaving-
natik, taimalo åma kristumioKarpoK.
ingmikorniat tåuko pingasut ingming-
nut avigsårsimavdluinarput, avåmut-
dle ataKatigigdluinarput, tamarmig-
dlume isumaKatigigsimåput nagguve-
Katigigtut pingåruteKarnertik indiå-
nerussusertigdlo pingårtitdluinaru-
mavdlugo, isumaKatigigsimagigputdlo
naj ugaKarf igissartik sanaortomi kut,
moderniussumigdlo agdliartortineKå-
sassoK.
suiunigssarme Kanon isumaxarfi-
gaiuk? indiånerit KaKortumik amiling-
nut akuliutivisangatipigit? imalunit
taimailingigpata, sujunigssame indiå-
nerit KanoK ilivdlutik canadamiunit
ingmikorniarsinåupat?
aperKut tamåna akisavdlugo ajor-
nakusortorujugssuvoK. uvanga nang-
mineK imatut erKarsauteKarajugtar-
punga, indiånerit ajornartorsiutait ta-
måko encortumik sulivfiginiameKali-
ngigpata, imaxa måne Canadame i-
nugtaussut akornåne ajornartorsiutit
jutit ajomartorsiutåitut itut pileru-
mårtut — inuit tåuko — indiånerit —
indiånerussusertik pigituinarumang-
måssuk.
kigsautigissax tamåna inuidussut-
simik pigingninarsinauneK, KanoK
malungnartiniameKarpa? suliniarto-
xarpa indiånexatit avdlat amerdlane-
russut Canadamitut kdtuvfiginiarne-
xarpat inuiåussusex najorxutaralugo
sulexatiginiarneKartunik, imalunit xa-
nox tamåna misingnartineKarpa?
åp, månåkut Canadame tamarme
taima pissoKarpoK — erKortumigdlo
OKåsaguvta, nunarssuardlo tamåt a-
tautsimut issigalugo, taimatordluinaK
sume tamåne, KanoK Asiame, Afrika-
milo pissoKårpa? åma inuit tåuko ilu-
ngersuteKånginerpat ilisarnaKutigissa-
tik, inuiagtut inussututdlo pissutsitik
piginarumavdlugit? isumaKarpunga
inoKativta avdlap pingårtinigsså ili-
karsinaugaluaruvtigo, avdlåussuteKa-
raluartOK, uvavtitut assigaluta inu-
ssutut, taimatutdlo inuiaKatigingne
inigssaminitoK akissugssåussuseKar-
tordlo, nangmineK pigissaminik, tauva
isumaKångilanga a j ugauvf igineKarsi-
nåungitsumik nåpitaKarsinåungitsu-
gut. inuiånguanut tamåkununga ine-
riartortitaussunut aperKutaorujug-
ssuåsångilaK, oKautsinik ilerKorissa-
nigdlunit aulajangersimassut piging-
ninarnigssamut; aperKutauneruvordle
tamåna KanoK årKigssuniarneKarsi-
naunersoK peKatigigdlune nåpertuiv-
dluarnikutdlo, ingmikortut påsitiniå-
savdlugit pingåruteKåssutsimingnik
åtåssinigssånik, nauk sukut ardlåtigut
avatangissimingnit avdlaulårtumik pi-
ssuseKarsinaussaraluarunigdlunit:
„Canada, KanoK sivisutigissumik
ilisarisimasimanerpavkit —
imaKa ukiune hundredene?
åp, hundredene — amale sivisuneru-
ngårtumik, — uvdlumile — Canada,
ukiut hundredit nagdliutorsioragkit,
aliasutigåka indiånerit
nunarujugssuarme itut måne,
tamaisa tamardluinaisa ilisarisima-
gavkit, — måna ivdlit orpigpagssuau-
titit Kanga uvanga pigisimagaluarpå-
ka, inussutigssaKarfigalugit
atissagssaKarfigalugitdlo,
Irokeserne har gjort sig bemærket ved,
at de i det moderne samfund klarer sig
fuldt på linie med den hvide mand.
kunguangne, kugssuangnilo aulisagkat
amerdlangårdlutik Kivdlålugfigissar-
tagåine ilisarisimavavkit,
ermit ima isuvssuarfigissåine:
Kaigit, Kaigit perpagssuavnik tigusi-
niarit, — ilisarisimavavkit
anorivit ingerdlaorfigissartagåine,
tarniga tåukunane angnertusissarpoK
nunap kussanangårtup Kulånut kivi-
neKarångame, — åmåtaordle ilisarisi-
mavavkit uvdlorme uvanga ajorssar-
titauvfivne — tåssa taimane KaKortu-
mik amilik tikiungmat ...“
aussaK kingugdleK Canada nangmi-
nerssortungornerminit ukiut hundre-
dingordlugit nagdliutorsiorpoK. tuluit
nålagauvferujugssuånit avigsårdlune.
uput tåuna, autdlarKautå tusagkat,
tåssauvoK indiånerup nagdliutorsior-
nermut tamatumunga tungatitdlugo
agdlagå. uputauvoK ajorssartitauner-
mile nipiussutut sujungnaersitauv-
dluinarnertutdlunit nipeKångilaK. a-
kerdlianigdle indiånitorKap piumåssu-
serKortunerujugssuanik akornutigssa-
nigdlo aniguiumåssuseKarneranik er-
ssersitsivoK irokeserit nersortariaKå-
ssusiånik: pitdlarKigdluinardlune nu-
narssuarme nutåme, inuvfigissavtine,
inigssarsiniarsinauneranut.
irokeserit inuiaKatigingne nutåliaussune
KaKortumik amiligdlo inåKatigilersimå-
put naligigdlutik.
„ajorssartitaunera pivdlugo Kutsavi-
gisanerpagit? — ajorssartitauneK tåu-
na någdliutiga pivdlugo —
Canada, ila, Canada-å,
inuiaKatika KanoK-una iliorfigigitit, —
Gute-å Kilangmiussutit
Kunusuissusera sapissuseralo utertl-
kit, avativnitunit Kutsigsisinga,
ata, ata Kangarssuartut nunarssuaK
pigissara nålagkersontilerdlara —
Kasussissauvungale ikiligauvdlungalo,
auilerdlungalo nalavunga —
Kanilårdlungale kulture avdla nutåK
tiguinardlara, avdlatutdle iliomikut
makerKigdlangatoK ingerdlarKilerdlu-
ngalo — ila, Gute-å, tingmiakulugtut
anorimit Kutdlarsartutut
imamit KangåtardlangatoK,
angutip KaKortussup såkue,
iliniartitaunera pisinåussusialo tigu-
ssariaKaravkit, isumatsangnerssuavnit
sapilersitsilersumit
KutdlartariaKarpunga
ajorssartitaunivnit makerKigdlunga,
sulime åma sapissutsima
aulajangersinaunermalo suluinik
Kangåtardlanga, Kiperugkame nåpag-
kame iluanårtitsissusorissap
erKaineKautåne ikumagama.
FURONO RADAR TYPE FR 151-TR nutåK transistorilik
indikatoria imermit pitarneKarsinåungilaK agdlåtdlo aKugtarfingne inigssaileKinaraluartune fkuneKarsfnauvdlune. påsså-
nera pissaritsQvoK OKitsOvdlunilo, iluarsainerdlo isumagineKartarpoK pilertortumik, KinerdlerfigssaKarfigai 0,5—1,5—4—
12 åma 32 sømilit. siliss. 340, portuss. 250, itiss. 400 mm 20 kg.
autdlakatltsissutå 10 Kw-1uvok agdlåt u-
ngasigkaluaKissunlk angussivdluartartok,
taimatutaoK Kinigkat mikigaluartut såku-
klnerussunik atortoKarnernit pilertome-
rujugssuarmik nanlnekartarput. siliss. 320,
portuss. 460, itiss. 210 mm. 33,5 kg.
sarfalersuta transistorit atordlugit avdlå-
ngujaitdlisagauvoK, sarfamigdlo atuinera
285 W-lnauvdlune, tåssa 24 V-ine 12 am-
perit migssinglnik. sulisinauvoK sarfap
såkortussusia + 20"/o-imik avdlångoralu-
artitdlugo, taimatutdlo isumaminik Kaml-
tardlune sarfap såkortusivatdlårneratlgut.
siliss. 280, portiiss. 420, itiss. 210 mm. 16,5
kg.
antennia tåssauvoK „slotted waveguide
antenne" — l,8°-nik siangnillk, kåving-
nerminilo kaligarnera 24 db-init pitsau-
neruvoK. tåuna aluminiumik ikuvfigssa-
lerdlugo tuniuneKartarpoK. siliss. 1400,
portuss. 370 mm.
Ikussugagssat standardiussut, reservedelit
standardit antennivdlo ikuvfigsså ilå-
ngutdlugit akeKarpoK 24 V DC tåuna:
kr. 17.500,—. Ikussornera akeKarpoK kr.
1.000,—. Danmarkime ISR-ip sutdlivé av-
Kutigalugit tuninialvfeKarfiatigutdlo llu-
arsalsltsinerit isumagineKartarput. nuna-
ne avdlane RAMAC-service-organisation
avKutigalugo.
INTERNATIONAL SKIBS RADIO
Mitchellsgade 9, København V . Tlf. (01)12 5140
Skagen afd. Tlf. (084) 4 16 54
Fredericia afd. Tlf. (059) 4 05 99-2 12
ISR
Undgå momsen i Danmark
— køb Renault her
Skal De på ferie eller permission, så køb en RENAULT i Grønland til
levering i Danmark. Det er nu billigere at købe med garanteret tilbage-
købspris, end at leje, idet De undgår at betale moms.
Jeg ordner gerne afskibning til Grønland eller opmagasinering i Fri-
havnen. Ønsker De garanteret tilbagekøbspris, så skriv eller telegrafer
efter tilbud, med angivelse af ferieperioden og hvor mange kilometer
de agter at køre rundet op til nærmeste 5000 km. Gerne til tjeneste med
yderligere oplysninger angående indregistrering på grænseplader.
Forlang brochurer og tilbud tilsendt.
RENAULT PÅ GRØNLAND
Telegramadr.: Schjøtt, NarssaK. Bemærk: Serviceafd. i Danmark.
15