Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 22.05.1968, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 22.05.1968, Blaðsíða 7
En moderne islandsk bondegård. Midt På billedet ses den danske general- konsul Ludvig Storr og en islandsk storbonde. Islandime nunautigdlit ilåta igdlua nu- tåliaK. åssilfssap KerKane takugssåuput danskit generalkonsuliat Ludvig Storr islandimiulo nunautilik. ngatdle akitsugagdlit nåvferainiar- nertik OKimaitsorsiutigissarpåt. pigingncKatigit ingerdlatåt Islandime nunalerineK pigingnena- tigingnikut ingerdlåneKarp'oK. piging- neKatigit angnerit ilagait toKoraiv- fingnik pigingneKatigigfik, Islandip kujatåne naussorigsaissut 2500-ussut lngerdlatåt. pigingnenatigigfigssuaK tauna mana sulivfingnik ardiaKani- ssunik ingerdlataKarpoK sordlo Kag- dlersutigssaliorfingmik, åmerivjing- Tnik niuvertarfigssuarnigdlo arnani- tingnik neninik niorKuteKartunik. — peKati gigfik autdlarnerneKarpoK 1907-ime naussorigsaissunit 500 mig- ssåinltunit, suliarineKartutdlo sujug- dlersaråt Reykjavikime toKoraivilior- n®K, ingerdlatseKatigit direktøriat Jon Bergs oKalugtuarpoK. tamatuma kingorna naussorigsaissoKarfiussune ardlalingnik toKoraiviliortoKarpoK rnånalo peKatigit arfineK pingasunik toKoraivfiuteKarput, åmale peKatigit PølsiliorfeKarput neKinutdlo Kivdler- tussiorfeKardlutik, kisalo 1930-p ki- ogorna peKatigit fabrikimik ingerdla- taKarsimåput savat merKuinik nater- ssualiorfiussumik. Kanigtukut peKati- Sit émerivfigtårput Islandime nutå- liaunerpaussumik. peKatigigfigssup tåussuma piorsaiv- figineKarnera akisusimaKaoK. ani- ngaussalissutit amerdlångitsukutår- dlugit pigssarsiarineKartarsimåput, i- hgerdlatsinermilo sivnerussut peKati- Smgnut avguåuneirartardlutik. nunavtinut pingåruteKartOK nunavtine savauteKarnermut Island lngmikut pingåruteKarpoK. islandimi- utorKat Kujatåne nerssutauteKarner- mik au+dlarnisimåput ukiut 1000- ogulersut matuma sujornagut, uvdlu- hiikutdlo nunavtine savat amerdla- nerpårtait Islandimit nagguveKarput. K’aKortume savauteKarfik 1915-ime PilersineKarmat, nålagauvfik pisisima- V°K savanik 175-inik Islandip avang- oane nunauteKarfingmit Sveinsstadi- runit, Kavdlunåtsiaitdlo narssautait kalåtdlit kingornusimavait savauteKa- ieramik, taimalo suliaK islandimiutor- Kat itsaK nunavtine autdlarnigåt na- ngisimavdlugo. tamatumuna atåssute- KarneK mana kipitineKarKajarsimå- ngilaK. ukiune måkunane Island ili- niarfingorsimavoK kalåtdlinut savau- tilingnut inusugtunut. åntigssuissoK Gisli Kristjånsson nunavtine Islandimilo nunalerinikut akunermiliutuvoK, tåssame Gisli Kristjånsson kalåtdlit savautigdlit i- nusugtut Islandime iliniarnigssånik arKigssussissartuvoK, nalautsorneri- nåungilardlo taimatut suliagssineKar- simangmat. mérautitdlunile tåussuma nunarput Gislip soKutigilersimavå, taimane nukagpiarautitdlune Islandip avangnåne najugkaminit savanik nu- navtinut nussissoKarmatdle. sitdlimasinangorneK —■ nunartamik pissusiatigut sildi- namikutdlo Island Kalåtdlit-nunåtdlo åssigéKaut. taimaingmat isumaKarpu- nga kalåtdlit inusugtut Islandiminer- tik pigssarsivfigivdluartaråt, Gisli o- KarpoK. erKorneruvdlunilo nalemune- tuvok kalåtdlit inusugtut savautili- ngorniat måne Islandime iliniartine- uartåsagpata Norgemut avdlanutdlu- me iliniariartornigssamingarnit. må- nåkut kalåtdlit 4—5 iliniartoråvut, Islandip avangnåne nunautilingne å- ssigingitsune inigssineKarsimassut. kalåtdlit inusugtut måninertik nåma- gisimanåt, isumaicardlutik iliniarfi- givdluarigtik Kalåtdlit-nunånut i- ngerdlaterKigsinaussamingnik. Islandime nunalerineK ukiune må- kunane sujumukartorujugssuvoK. u- kiorpagssuarne savauteKarneK nåma- ginångitsumik ingerdlåneKarsimavoK måne Islandime, tåssa sitdlimanigssaK isumagalugo angnertunerussumik år- KigssussissoKarsimångingmat. sujor- någinarssuarmut agdlåt ukiordlu- ssarnera ajunårnerssuarmik savauti- lingnut kinguneKarsinaussarsimavoK, tåssa savat nåmagtunik nerissagssa- Kånginerat ukiumilo inigssaKångine- rat pissuvdlune. ajornartorsiutit tåuko sule uvdlumi- kut Kalåtdlit-nunane anigorneKarsi- mångitdlat, savauteKarnermigdlo na- lorninartorsiortitsivdlutik. månale Is- landime savauteKarneK nutangorsar- dluinagauvoK. nerssutausiviliortoKar- simavoK savat ukiunerane ukivfigi- sinaussåinik, savatdlo nerissagssaKar- niarnerånut tungassut åma Kanganit pitsaunerulersimaKaut narssautit ang- nertusisineKarnerat pissutigalugo. tå- ssa imåipoK: sitdlimaniarsinångorsi- mavugut ukiordlungmit nalåuneKar- nigssamut. tåssaluna encarsautit ta- måko nutåt kalåtdlit inusugtut nuna- mingnut apuniartugssaugait Islandi- me iliniarérnermingne. amåtaordle Gisli Kristjånssonip i- limagå nunavta Islandivdlo atåssute- KaKatigingnerata angnertusisinaunig- sså nunatdlo tåuko mardluk niuveKa- tigigsinaulernigssåt. Island avdlanit nunavtinut KaningneruvoK tingmi- ssartutigutdlo angatdlånerup angne- rulerneratigut ajornarungnaertug- ssauvoK Islandimit imungmik nunav- tinut niorKuteKalernigssaK. — Kularingilara nunat tåuko mar- dluk atåssuteKaleriarpata niuveKati- gingnerat avdlåkutdlo peKatigingne- rat angnertusiartuinarumårtoK, Gisli Kristjånsson naggasivoK. moderne islandsk fårestald med P'ads til 300 får. Alle får i Island til- bringer vinteren i stalde. Islandime savanut inigssiaK nutåliaK sa- vanut 300-nut inigssalik. Islandime savat tamarmik nerssutausivingne ukitlnekar- tarput. sårugdligit uk. mana pingor- tut Kanganit ikingnerusassut En gros: Simon E. Knudsen & Co. A/S Bredgade 25 — 1260 København K. SVANGSTA ANTHON BERG LEVER AN DØR TIL DET ABU 333-NYHED En okonomi-version af verdensmesterhjulet ABU 444 A. Vejl. pris kr. 64.50 ABU ATLANTIC Den populære serie langtkastende to-hånds- stænger af rorbygget glasfiber. Her ses Atlantic 405 - 9' - Vejl. pris kr. 105.00 ABU I Anthon Berg's fornemme gaveæsker er hvert enkelt stykke chokolade en udsøgt nydelse - en kompliment til modtagerens gode smag... KOSTER- DRAGET Dette blink er særlig velegnet til kystfiskeri efter orred og torsk. 12g/kr. 1.90 18g/kr. 2.25 28g/kr. 2.65 40g/kr. 3.00 Alle priser er vejledende. Anthon Bergip tunissutigssatut sukulåtiliaine pårtanitut såkulåtit tamdkivigdlutik mamar- dluinartuput ukioK måna imaK Kanganit 1—IV2 gradinik nigdlemerussoK — nigdlerteriarneK taimak sungitsigigaluartoK sårugdligit ikile- riarujugssuarnerånik kinguneKarsinaussoK ilisimane-Kartulut ukiordlunera pissutigalugo nunavtine aulisarnerme pig- ssarsiat månamut ikileriarujugssuarput. norgemiut danskitdlo imamik aulisag- kanigdlo misigssuissut påsissait sujugdlit nåpertordlugit isumavdluarnartoicd- ngilaK. imaK ukiunit sujulinit nigdlerneruvoK, tamdna pissutigalugo aulisagkat pissarineKartut ikileridinaratik amåtaordle sårugdligit suait ukioK måna tu- kertut Kanganit ikingnerussugssduput. norgemiut imamik aulisagkanigdlo misigssutåt „Johan Hjort“ atausi- ngornerme majip 13-iåne Nungmit autdlarpoK nunavta kimut sineriåta avatåne imamik aulisagkanigdlo mi- sigssuerérdlune. umiarssuaK majip 25-ata migssåne Bergenimut uterdlu- ne tikisimåsangatineKarpoK. sårugdligit ikingnerussut Kanganitdlo mingnerussut misigssuinerne påsissat kingusing- nerussukut aitsåt sarKumiuneKarsi- nåusåput, angalaornermile pissortaK E. Bratherg Atuagagdliiutinut OKar- poK ukioK måna imap kissarnera Ka- ngamit avdlaunerussoK, ukiunut su- jugdliunerussunut nalerKiutdlugo 1—IV2 gradimik nigdlernerugame. ni- kingåssut taimak mikitigigaluartOK u- massunik ilisimatut issåinit issigalu- go sårugdlikitdleriarujugssuarneranut pissutauslnauvoK. — ekkolodde ukioK måna Kanganit ikingnerussunik sårugdlingnik „taku- ssaKartarpoK“, åma Kangale ningit- sissarfivut ningitsivigigavtigik pissa- ri ssartagkavtinit ikingnerussunik mingnerussunigdlo sårugdligpugut, Bratberg onarpoK nangigdlunilo: — taimale pissoKarneragut ugpernarsar- neKångilaK aulisagakinerulersimane- ra, aulisagkåme avdlanitdluarsinaung- mata misigssungisavtine. sivikitsui- narmik Kalåtdlit-nunåta erKånitar- pugut, månmivtinilo misigssorusuta- raluavut tamåkerdlugit misigssorneK sapertarpavut. norgemiut nunavta imartaine mi- sigssuissamermikut misiligtagaKar- dluarput. misigssuissugssanik 1925-p migssåne nunavtinut autdlartitaKar- talerput, 1946-mitdlo nunavta kimut sineriåta avatåne ingmingnut atåinar- tunik misigssuisimavdlutik. aulisapilungneK angnerpåmik ajomartorsiutigineKalerpoK dr. phil. E. Smidt nunavta aulisa- gainik misigssuivfingmérsoK Kåumat atauseK sivnerdlugo nunavtinérérdlu- ne atausingornerme majip 13-iåne a- ngerdlartoK autdlångitsiardlune Atu- agagdliutinut OKarpoK Kalåtdlit-nu- nåne aulisarnikut ajornartorsiutit u- kiune måkunane angnerssarigåt auli- sagkat piniapilungneKarnermit peror- tugaluit erninaK nungussartarnerat. — månamut påsisinaugatdlagkavut najorKutaralugit ilimagissariaKarpoK sårugdligit amerdlasorssungitsut 1968-ime pingorumårtut. sårugdligit amerdlanårdlutik pingusagpata imaK ukioK månamit kissarnerussariaKar- poK, OKarpoK nangigdlunilo: — aulisagartarineKartut ikileriar- nigssåt ilimagissariaKarpoK. kanger- dlungne sinerissamilo sordlo Narssap Nup pigissånltup erKåne 250 meteri- nik itissusilik tikitdlugo imaK 0-imit nigdlerneruvoK. ilisimavarput sineri- ssame aulisagkat pissarineKarKarne- rat imap nigdlerpatdlårneranik pissu- teKartOK. imaK sårugdlingnut naler- Kutumik kissåssuseKarångat sårugdli- git angmagssangnik amerdlasorpag- ssuvdlutik sigssap kigdlinganut suv- jiartortunik malingnaussarput. bund- garnerssordlutik aulisartut piniar- fingne ardlaligpagssuarne pissarissar- tagait tdssduput sårugdligit avatåni- ngånérsut, imardle sårugdlingnut nig- dlerpatdlårångat angmagssat suvfiga- luartitdlugitdlunit tåkutingitsortar- put, tåssa imaK nigdlerpatdlårångat sårugdligit angmagssangnik maling- nauneK ajorput. imaK to gradit siv- nerdlugit kissåssusilik sårugdligit na- jorumanerussarpåt. — sårugdligit 1961-ime pingortut a- merdlasorujugssuput, piniarneKarner- mitdle erninaK nungutdlutik. 1963-i- me pingortut autdlarKåumut isumav- dluarnarpatdlångikaluarput, ukiutdle mardlugsuit Kångiungmata ukiume téssane pingortut Kujatåne tåkung- mata ilimagissaK uniordlugo pisso- KarpoK. ukiume tåssane pingortut Tu- nume suvfiausimagunarput. matuma sujornagut sårugdligit ukiume ataut- sime pingortut ukiut ardlalikutårdlu- git iluaKutigineKartarput. ukiune må- kunane ukiut ardlaKångitsuinait i- ngerdlanerine ungussavigdlugit pissa- rineKartarput, dr. Smidt OKarpoK i- malo naggatågut OKardlune: suaKånginga j agtoK — sujusingnerussukut takussartag- kavtinut nalerKiutdlugo ukioK måna sårugdligit suåinik takussaKånginga- jagpugut. sårugdligit 1968-ime pi- ngortugssat ikigtunigssånik ilima- sungnivtinut pissutigissavta ilagåt i- map nigdlerpatdlårnera, taimåikå- ngat imåne umassuarKat pingorarne- rat kingusinårtumik autdlartisinau- ssarame. imaK nigdlerångat umassu- arKat pissarnermingnit kingusingne- russumik pingoralertarput, imardlo u- massuaraKångigpat sårugdligit suait tukerdlåt navianartorsiortineKarsi- naussarput. suait iloKutait sårugdlér- Kanit nungutdlugit nerineKarångata sårugdlérKatdlo imap umassuarainik inussuteKalisagångamik toKorartarput inussutigssaKångikångamik. avdlatut OKautigalugo ilarpagssue toKussarput. måna erssendgsumik oKarnigssaK a- jornaussaKaoK, uvagutdlo umassunik ilisimatusarsimassut OKautigisinåungi- larput ukiune aggersune silåinaK i- mardlo KanoK kiagtigiumåmersoK nigdlertigiumårnersordlunit, nauk au- lisagkat inunerånut tamåna suniute- KardluinaraluartoK. Janus. EVINRUDE TILBEHØR Velassorteret lager af: propellere — fjernkontrolboxe- og kabler, styrebeslag, brændstoftanke- og slanger, batteriboe, smøremidler m. v. — omgående levering TRANS-ARCTIC MARINE aut. EVINRUDE forh., K’utdligssat. Telegradr.: transarco. 7

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.