Atuagagdliutit - 22.05.1968, Blaðsíða 17

nålagauvfmguaK
atugarigsårfik
Island pitsuvdlunilo kinguarsimassugaluartoK ukiorpagssungit-
sut ingerdlaneråne atugarigsårfiunerpånut ilaulersimavoK,
inuisa piumåssuseKardluarnerat ingmingnutdlo ilisimårinerat
pissutauvdlune.
agdl. åss.: Jørgen Fleischer
Island aningaussarsiornerup tungå-
tigut naligssaKångiussartumik sujua-
ria.rtorfiusimavoK sorssungnerssup ki-
ngornagut. ukiut 20 matuma sujor-
nagut Island teknikip tungåtigut ki-
nguarsimassusimavoK inuilo pitsuv-
ålutik, uvdlumikutdle Island silarssu-
arme nunanut sujuarsimanerpånut a-
tugarigsårnerpånigdlo inulingnut i-
lau lersimavoK. maskinat atordlugit
niorKutigssiomikut piorsainen inger-
ålavdluarugtulerpoK, ilaKutaritdlo a-
merdlanerpåt pexalersimåput sujuar-
simanerpåt ilisarnautigissåinik, nig-
ålatårtitsivingnik, bilinik fjernsyni-
kutdlo issigingnårutinik.
aningaussarsiornikut sujuariartor-
nerujugssuaK pilersinago Island tu-
ngavigssaKarérsimavoK teknikikut
mumisitsineruvdlusoK iluagtitumik
namagsineKarnigssanut. tamånale ki-
sime pissutåungilaK. kigutitik kivdlu-
gitdlusoK ilungersoKalutik ingminut-
dlo ilisimårinertik tunårtaralugo is-
landimiut Kagfagsinausimåput pitsu-
ssusermit sujuarsimassorssuit ilorri-
simårtumik inunerånut.
pisussutit angisut mardluk
— taimatut ineriartomeKarsinausi-
rnangmat plssutaussoK tåssa Island i-
luanårdlune mardlungnik angnertunik
PisussuteKarsimangmat, tåssa imer-
røik nukigssamik aulisagkanigdlo, mi-
nisteriaKarfit ilåne pissortaK kontor-
chef Torvi Åsgéirsson OKarpoK. — u-
kioK kaujatdlagdlugo taimaiginartu-
mik imigssaKarpugut ingnåtdlagiali-
ornermut atugagssamik, ervnguvdlo
nukinganik ingerdlassunik ardlaKa-
Kissunik ingnåtdlagialiorfiliortoKarsi-
mavoK niorKutigssiornerme igdlunilo
atomeKartumik. åmåtaordle puilassut
kissartut ervngat atorneBardluarpoK.
igdloKarfingne igdlut inigssiatdlo a-
merdlanerpårtåt imermik kissartumik
nunap iluaningånérsumik kiagsagåu-
Put, Islandimilo naussorigsaissoKarfit
5000-ussut ilait 4000 ingnåtdlagissa-
mik pilersugåuput ingnåtdlagissior-
fingnit kuit ervngat atordlugo inger-
dlassunit.
— aulisagkat åma angisumik pisu-
ssutigavut, Torvi Åsgéirsson nangig-
Pok. — aulisagarpagssuanarpoK ikå-
nerssuarne Islandip emånitune. Nor-
geme aulisartunut sanigdliutisagåine
islandimiut aulisartue sisamariåumik
angnertunerussumik pigssarsissarput,
nauk uvdlut aulisarfiussut amerdla-
Katigigkaluartut. taimaingmat auli-
sagkanik pigssarsiat Islandime avå-
mut niorKutigssiat angnerssarait, a-
våmutdlo niorKutigssiat 90 pct-é au-
lisagkanit pigssarsiåuput.
iluaKutigårputaoK såkutoKarnermut
aningaussartuteKånginavta. tamåna
PingåKaoK nuna inukitsunguaK sordlo
Island erKarsautigalugo, puigortaria-
Kångingmåme nunat inukikaluartut
avdlat ukiumut isertitamik 5—6 pct-é
atortarait såkutoKarnermut aningau-
ssartutinut.
1lmiartitaunerup pingårutå
— Island nagdlersutipajårsinauler-
simangmat Skandinaviame nunanut
avdlanut pissutaussut pingajoråt må-
ne inuit Kangånitdle atuarsinauvdlu-
tigdlo agdlagsinausimanerat, onautsi-
nik avdlanertanik pisinausimanerat a-
vatånilo pissunik malingnausinausi-
nianerat, kontorchef Åsgéirsson onar-
Pok. — inuniarnikut angisumik angu-
ssaxasagdine pissarianarpoK kulturi-
kut inerisimåssutsimik peKarérnig-
ssak, taimåikångat aitsåt iluaKutausi-
nauvoK teknikip tungåtigut iliniartit-
silernigssaK.
— iluagtitsisimaKaugut kulturip tu-
hgåtigut kingornussaKarsimagavta.
sule uvdlumikumut agdlåt taigdlior-
lut måne pingårtineKaKaut, Kumut i-
ssigineKarnerussardlutik atorfilingnit
angnernit politikerinitdlo. inuiait mar-
dluk angisumik iliniartitsissigisima-
mavut: Kavdlunåt, agssagssornermik
hiniarfigisimassavut kisalo tuluit, i-
hniarfigisimassavut nutåliaussunik
PeriauseKardlune aulisarnermik. å-
måtaordle Kimåssunit angnertumik
sunerneKarsimavugut. åssersutitut tai-
sinauvara måne Reykjavikime nipi-
lerssoKatigigssuit autdlartineKarsima-
ssut østrigimiumit Kimåssumit.
nuna inukitsunguaK Islanditut itoK
nagdlersusinauniåsagpat iliniartitau-
nCK agsorujugssuaK pingåruteKarpoK.
tamatigut anguniartarsimavarput sa-
pingisamik pitsaunerpåmik iliniarti-
taunigssaK. uvavtinut pissariaKarpoK
OKautsivta saniatigut avdlanertat o-
Kausinik mardlungnik pingasunigdlu-
nit ildsimassaKarnigssaK. islandimiut
teknikeré nunane avdlane piler-
nguneKaKaut. uvdlumikut teknikerig-
ssaileKivugut, islandimiut teknikeré
akilerdluaKalugit svenskinit amerika-
miunitdlo pigssarsiarineKartarsimang-
mata.
niorKutigssiomikut
sujumukarneK
Islandip nunanut avdlanut niorKU-
tigssiornera angnertoKaoK. ukiumut
pigssarsiat tamåkerdlutik pingasorar-
terutait nunanut avdlanut niorKutig-
ssiarineKartarput, taimalo angnertu-
tigissut åma atorneKartardlutik nior-
Kutigssanik nimanit avdlanit pisissu-
tigalugit. sorssungnerup sujomagut
niorKutigssat nunanit avdlanit tikisi-
tagkat kigdlilersuivfigineKarsimåput,
taimatutdlo dngerdlatsineKarsimavoK
1960-ip tungånut. sorssungnerup na-
låne maskinat atordlugit nioncutig-
ssiorfigpagssuit pilersiortorneKarput.
1960-ime niorKutigssanik nunalisitag-
ssanik kigdlilersuineK taimaitineKar-
poK, tamånalo nalerordluardlugo is-
landimiut aningaussait nalikitdliput.
akigssarsiat Kagfagput, ukiutdlo tat-
dlimat ingerdlanerinåine arnat akig-
ssarsiait 137 pct-imik agdleriarsimå-
Fiskeriet er Islands hovedeksporter-
hverv. Også ældre mennesker er be-
skæftiget i fiskeindustrien.
put. tamatuma atissanik niorKutigssi-
orneK angnertumik encorpå, sulilo
uvdlumikut atissanik niorKutigssior-
neK ajornartorsiuteKaKaoK aningau-
ssanik nalikitdlinerup kingunerisså-
nik.
maskinat atordlugit niorKutigssior-
nikut ajornartorsiutit pissuteKarput
Islandime maskinat atordlugit nior-
KUtigssiorneK piarérsarfigssaKarsimå-
ngingmat riaKisimaneKångitsumik Kå-
ngemiussinigssamut. pingårtumik av-
dlatigut niorKutigssiornerup ajornar-
torsiutigisimavå aulisagkanik niorKu-
tigssiorneK sorssungnerup kingorna
KagfariartupiloKissoK, avdlatut ajor-
nartumik nagdlersuvfiginiartariaKar-
simagamiuk.
— nunat avdlat aningaussait ang-
nertumik ikiutausimångitdlat Islandip
niorKutigssiomikut peroriartornera-
nut, Islandime niorKutigssiorfit peKa-
tigigfiåne sujuligtaissoK, Gunnar
Frederiksson OKarpoK. nunat avdlat
aningaussalinigssåt soKutigivatdlårsi-
mångilarput. nimanit avdlanit ani-
ngaussalinigssaK Islandime inatsissar-
tut akerdliuvfigisimavåt, månale på-
sineKariartuinarpoK nunanit avdlanit
aningaussalinigssap pissariaKamera.
taimatut ukiune måkunane måne a-
luminiumik augtitsiviliortoKarsima-
vok svejtsimiut aningaussalinerati-
gut. atortugssat nunanit avdlanit ti-
kisitat fabrikime niorKutigssiarine-
Karput ingnåtdlagiardle niorKUtigssi-
utigineKartoK Islandime kuit ervngå-
nit pineKartardlune.
— arajutsisimångilarput nuna tai-
ma inukitsigissoK Islanditut itoK a-
tauslnautigissumigdlo avåmut niorKU-
tigssiaKartoK ingmikorniarsinåungit-
sok. taimaingmatdlo ukiamut atautsi-
méKatigilerniarpavut nunat niuveKa-
tigit EFTA, téukununga ilångusinau-
nigssaK sujunertaralugo.
aningaussatigut ajornartornen
ukiune kingugdlerne mardlungne
Island aningaussarsiomemp tungåti-
gut ajornakusortorsiorsimavoK. avå-
mut niorKutigssiat pingårnerssait au-
lisagkat tåmakarsimåput, tamånalo
aningaussarsiornerup tungåtigut ki-
nguneKarsimavoK imåinåungeKissu-
nik.
aulisagkat angnermik Islandime avåmut
niorKutigssiarineKartarput. tåssa nerpi-
liorfit ilåt åma utorKarnik sulissulik.
Saltfisk, filetfisk og stokfisk produce-
redes på den fabrik, vi besøgte. Vi så
blandt andet et lager af stokfisk på
800 tons. På grund af urolighederne i
Negeria har det været umuligt at af-
sætte fisken.
— aningaussarsiornikut ajornartor-
nerup påsitisimavåtigut aulisagkat pi-
narnagit åmale avdlat tungaisigut
niorKutigssiornigssaK erxarsautigissa-
riaxalerigput, Gunnar Frederiksson
oxarpoK. månamut aulisagåungitsunik
niorKutigssiorneK Islandime politike-
rit tungånit angnertumik tapersersor-
neKarsimdngilaK. aulisarnex nunaleri-
nerdlo politikerit tungånit sagdliuti-
neKartuarsimdput, månale sianigingit-
sussårneKdinarsinaujungnaerpoK av-
dlatigut niorKutigssiornerup pingåru-
teKarnera, tdssauvorme sujumut av-
Kutigssax.
— ilumume, ukiut kingugdlit mar-
dluk ajornartorsiukujugsimavugut,
kontorchef Åsgéirsson tapersivoK. su-
kaKissumik aningaussavut naléruki-
aulisagkat tarajortigkat, nerpiliat paner-
siatdlo niorKutigssiarineKartarput fa-
brikime pulaugkavtlne. åma takuvavut
aulisagkat panertut 800 tons, tunitsivig-
ssaerusimassut Nigeriame erKigsivit-
dliortoKarnera pivdlugo.
artorsimåput, Kujanartumigdle sitdli-
mateKarsimavugut, tåukulume atorsi-
mavavut avåmut niorKusiat aké na-
limagsarsinaujumavdlugit.
— ukiut arfineK mardluk aningau-
ssarsiornikut Kagfariartuinardluta i-
ngerdlasimagaluardluta, ukiut ki-
ngugdlit mardluk åpariarsimavugut.
niorKutigssiorneruvdle angnertusiar-
tornera pissutigalugo neriutigårput u-
kiut miardluk pingasutdlunit Kångi-
ugpata, Kagfangnerpausimanerput ki-
ngumut angorKigkumårigput. måna
pivfigssaK iluagtitdlugo avåmut nior-
Kutigssiornerput issornartuinik påsi-
niaivfigalugulo pitsångorsartariaKa-
lerparput.
aulisartut umiarssualiviat 1/5-imit 1/10-mut angmassarpoK perKumau-
tigssatdlo aulisarnermutdlo atortugssat tamaisa niorKutigissardlugit.
taratsut angmagssagssuitdlo neKitagssat. iluarsagagssat tamarmik
iluarsarneKarsInåuput. Imap itlssusianut Qgtortautit radaritdlo ilå-
ngutdlugit.
Fiskeristationen er åben 1. maj til 1. oktober og leverer alt i proviant
og fiskeriudstyr, salt og agnsild.
Stationen påtager sig alle arter reparationer også for ekko- og radar-
anlæg.
TELEGRAMADRESSE:
RAFADRON . FÆRINGEHAVN
Forårstilbud
Et parti 130 fods Bomuldstrawl, pr. stk., før 1.880 — nu 1.398 — Bomulds-
net 20 mm 12/12 — 30 mm 12/9 — 45 mm 12/15 -j- 30 ®/o rabat.
Desuden har vi følgende på lager:
160 fods Ulstrontrawl 1300 masker ...... kr. 3.660,—
135 fods Ulstrontrawl 1150 masker ...... kr. 2.830,—
samt Kugler — Wire — Tvine — Net — Trawlskovle — Danaflex m. m.
sendes over alt pr. efterkrav.
I/S GRØNLANDSTRAWL
Christianshåb.
Alt reparationsarbejde udføres, hurtigt og billigt.
ALUMINIUMSBÅDE
KELLO 1
KELLO 2
YDERLIGERE OPLYSNINGER OG BROCHURER FAS
VED HENVENDELSE TIL
KØBENHAVN
GRØNLAND
Generalrepræsentant: Henrik Asmussen, Hvidegårdsparken 69, Lyngby
17