Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 22.05.1968, Blaðsíða 17

Atuagagdliutit - 22.05.1968, Blaðsíða 17
nålagauvfmguaK atugarigsårfik Island pitsuvdlunilo kinguarsimassugaluartoK ukiorpagssungit- sut ingerdlaneråne atugarigsårfiunerpånut ilaulersimavoK, inuisa piumåssuseKardluarnerat ingmingnutdlo ilisimårinerat pissutauvdlune. agdl. åss.: Jørgen Fleischer Island aningaussarsiornerup tungå- tigut naligssaKångiussartumik sujua- ria.rtorfiusimavoK sorssungnerssup ki- ngornagut. ukiut 20 matuma sujor- nagut Island teknikip tungåtigut ki- nguarsimassusimavoK inuilo pitsuv- ålutik, uvdlumikutdle Island silarssu- arme nunanut sujuarsimanerpånut a- tugarigsårnerpånigdlo inulingnut i- lau lersimavoK. maskinat atordlugit niorKutigssiomikut piorsainen inger- ålavdluarugtulerpoK, ilaKutaritdlo a- merdlanerpåt pexalersimåput sujuar- simanerpåt ilisarnautigissåinik, nig- ålatårtitsivingnik, bilinik fjernsyni- kutdlo issigingnårutinik. aningaussarsiornikut sujuariartor- nerujugssuaK pilersinago Island tu- ngavigssaKarérsimavoK teknikikut mumisitsineruvdlusoK iluagtitumik namagsineKarnigssanut. tamånale ki- sime pissutåungilaK. kigutitik kivdlu- gitdlusoK ilungersoKalutik ingminut- dlo ilisimårinertik tunårtaralugo is- landimiut Kagfagsinausimåput pitsu- ssusermit sujuarsimassorssuit ilorri- simårtumik inunerånut. pisussutit angisut mardluk — taimatut ineriartomeKarsinausi- rnangmat plssutaussoK tåssa Island i- luanårdlune mardlungnik angnertunik PisussuteKarsimangmat, tåssa imer- røik nukigssamik aulisagkanigdlo, mi- nisteriaKarfit ilåne pissortaK kontor- chef Torvi Åsgéirsson OKarpoK. — u- kioK kaujatdlagdlugo taimaiginartu- mik imigssaKarpugut ingnåtdlagiali- ornermut atugagssamik, ervnguvdlo nukinganik ingerdlassunik ardlaKa- Kissunik ingnåtdlagialiorfiliortoKarsi- mavoK niorKutigssiornerme igdlunilo atomeKartumik. åmåtaordle puilassut kissartut ervngat atorneBardluarpoK. igdloKarfingne igdlut inigssiatdlo a- merdlanerpårtåt imermik kissartumik nunap iluaningånérsumik kiagsagåu- Put, Islandimilo naussorigsaissoKarfit 5000-ussut ilait 4000 ingnåtdlagissa- mik pilersugåuput ingnåtdlagissior- fingnit kuit ervngat atordlugo inger- dlassunit. — aulisagkat åma angisumik pisu- ssutigavut, Torvi Åsgéirsson nangig- Pok. — aulisagarpagssuanarpoK ikå- nerssuarne Islandip emånitune. Nor- geme aulisartunut sanigdliutisagåine islandimiut aulisartue sisamariåumik angnertunerussumik pigssarsissarput, nauk uvdlut aulisarfiussut amerdla- Katigigkaluartut. taimaingmat auli- sagkanik pigssarsiat Islandime avå- mut niorKutigssiat angnerssarait, a- våmutdlo niorKutigssiat 90 pct-é au- lisagkanit pigssarsiåuput. iluaKutigårputaoK såkutoKarnermut aningaussartuteKånginavta. tamåna PingåKaoK nuna inukitsunguaK sordlo Island erKarsautigalugo, puigortaria- Kångingmåme nunat inukikaluartut avdlat ukiumut isertitamik 5—6 pct-é atortarait såkutoKarnermut aningau- ssartutinut. 1lmiartitaunerup pingårutå — Island nagdlersutipajårsinauler- simangmat Skandinaviame nunanut avdlanut pissutaussut pingajoråt må- ne inuit Kangånitdle atuarsinauvdlu- tigdlo agdlagsinausimanerat, onautsi- nik avdlanertanik pisinausimanerat a- vatånilo pissunik malingnausinausi- nianerat, kontorchef Åsgéirsson onar- Pok. — inuniarnikut angisumik angu- ssaxasagdine pissarianarpoK kulturi- kut inerisimåssutsimik peKarérnig- ssak, taimåikångat aitsåt iluaKutausi- nauvoK teknikip tungåtigut iliniartit- silernigssaK. — iluagtitsisimaKaugut kulturip tu- hgåtigut kingornussaKarsimagavta. sule uvdlumikumut agdlåt taigdlior- lut måne pingårtineKaKaut, Kumut i- ssigineKarnerussardlutik atorfilingnit angnernit politikerinitdlo. inuiait mar- dluk angisumik iliniartitsissigisima- mavut: Kavdlunåt, agssagssornermik hiniarfigisimassavut kisalo tuluit, i- hniarfigisimassavut nutåliaussunik PeriauseKardlune aulisarnermik. å- måtaordle Kimåssunit angnertumik sunerneKarsimavugut. åssersutitut tai- sinauvara måne Reykjavikime nipi- lerssoKatigigssuit autdlartineKarsima- ssut østrigimiumit Kimåssumit. nuna inukitsunguaK Islanditut itoK nagdlersusinauniåsagpat iliniartitau- nCK agsorujugssuaK pingåruteKarpoK. tamatigut anguniartarsimavarput sa- pingisamik pitsaunerpåmik iliniarti- taunigssaK. uvavtinut pissariaKarpoK OKautsivta saniatigut avdlanertat o- Kausinik mardlungnik pingasunigdlu- nit ildsimassaKarnigssaK. islandimiut teknikeré nunane avdlane piler- nguneKaKaut. uvdlumikut teknikerig- ssaileKivugut, islandimiut teknikeré akilerdluaKalugit svenskinit amerika- miunitdlo pigssarsiarineKartarsimang- mata. niorKutigssiomikut sujumukarneK Islandip nunanut avdlanut niorKU- tigssiornera angnertoKaoK. ukiumut pigssarsiat tamåkerdlutik pingasorar- terutait nunanut avdlanut niorKutig- ssiarineKartarput, taimalo angnertu- tigissut åma atorneKartardlutik nior- Kutigssanik nimanit avdlanit pisissu- tigalugit. sorssungnerup sujomagut niorKutigssat nunanit avdlanit tikisi- tagkat kigdlilersuivfigineKarsimåput, taimatutdlo dngerdlatsineKarsimavoK 1960-ip tungånut. sorssungnerup na- låne maskinat atordlugit nioncutig- ssiorfigpagssuit pilersiortorneKarput. 1960-ime niorKutigssanik nunalisitag- ssanik kigdlilersuineK taimaitineKar- poK, tamånalo nalerordluardlugo is- landimiut aningaussait nalikitdliput. akigssarsiat Kagfagput, ukiutdlo tat- dlimat ingerdlanerinåine arnat akig- ssarsiait 137 pct-imik agdleriarsimå- Fiskeriet er Islands hovedeksporter- hverv. Også ældre mennesker er be- skæftiget i fiskeindustrien. put. tamatuma atissanik niorKutigssi- orneK angnertumik encorpå, sulilo uvdlumikut atissanik niorKutigssior- neK ajornartorsiuteKaKaoK aningau- ssanik nalikitdlinerup kingunerisså- nik. maskinat atordlugit niorKutigssior- nikut ajornartorsiutit pissuteKarput Islandime maskinat atordlugit nior- KUtigssiorneK piarérsarfigssaKarsimå- ngingmat riaKisimaneKångitsumik Kå- ngemiussinigssamut. pingårtumik av- dlatigut niorKutigssiornerup ajornar- torsiutigisimavå aulisagkanik niorKu- tigssiorneK sorssungnerup kingorna KagfariartupiloKissoK, avdlatut ajor- nartumik nagdlersuvfiginiartariaKar- simagamiuk. — nunat avdlat aningaussait ang- nertumik ikiutausimångitdlat Islandip niorKutigssiomikut peroriartornera- nut, Islandime niorKutigssiorfit peKa- tigigfiåne sujuligtaissoK, Gunnar Frederiksson OKarpoK. nunat avdlat aningaussalinigssåt soKutigivatdlårsi- mångilarput. nimanit avdlanit ani- ngaussalinigssaK Islandime inatsissar- tut akerdliuvfigisimavåt, månale på- sineKariartuinarpoK nunanit avdlanit aningaussalinigssap pissariaKamera. taimatut ukiune måkunane måne a- luminiumik augtitsiviliortoKarsima- vok svejtsimiut aningaussalinerati- gut. atortugssat nunanit avdlanit ti- kisitat fabrikime niorKutigssiarine- Karput ingnåtdlagiardle niorKUtigssi- utigineKartoK Islandime kuit ervngå- nit pineKartardlune. — arajutsisimångilarput nuna tai- ma inukitsigissoK Islanditut itoK a- tauslnautigissumigdlo avåmut niorKU- tigssiaKartoK ingmikorniarsinåungit- sok. taimaingmatdlo ukiamut atautsi- méKatigilerniarpavut nunat niuveKa- tigit EFTA, téukununga ilångusinau- nigssaK sujunertaralugo. aningaussatigut ajornartornen ukiune kingugdlerne mardlungne Island aningaussarsiomemp tungåti- gut ajornakusortorsiorsimavoK. avå- mut niorKutigssiat pingårnerssait au- lisagkat tåmakarsimåput, tamånalo aningaussarsiornerup tungåtigut ki- nguneKarsimavoK imåinåungeKissu- nik. aulisagkat angnermik Islandime avåmut niorKutigssiarineKartarput. tåssa nerpi- liorfit ilåt åma utorKarnik sulissulik. Saltfisk, filetfisk og stokfisk produce- redes på den fabrik, vi besøgte. Vi så blandt andet et lager af stokfisk på 800 tons. På grund af urolighederne i Negeria har det været umuligt at af- sætte fisken. — aningaussarsiornikut ajornartor- nerup påsitisimavåtigut aulisagkat pi- narnagit åmale avdlat tungaisigut niorKutigssiornigssaK erxarsautigissa- riaxalerigput, Gunnar Frederiksson oxarpoK. månamut aulisagåungitsunik niorKutigssiorneK Islandime politike- rit tungånit angnertumik tapersersor- neKarsimdngilaK. aulisarnex nunaleri- nerdlo politikerit tungånit sagdliuti- neKartuarsimdput, månale sianigingit- sussårneKdinarsinaujungnaerpoK av- dlatigut niorKutigssiornerup pingåru- teKarnera, tdssauvorme sujumut av- Kutigssax. — ilumume, ukiut kingugdlit mar- dluk ajornartorsiukujugsimavugut, kontorchef Åsgéirsson tapersivoK. su- kaKissumik aningaussavut naléruki- aulisagkat tarajortigkat, nerpiliat paner- siatdlo niorKutigssiarineKartarput fa- brikime pulaugkavtlne. åma takuvavut aulisagkat panertut 800 tons, tunitsivig- ssaerusimassut Nigeriame erKigsivit- dliortoKarnera pivdlugo. artorsimåput, Kujanartumigdle sitdli- mateKarsimavugut, tåukulume atorsi- mavavut avåmut niorKusiat aké na- limagsarsinaujumavdlugit. — ukiut arfineK mardluk aningau- ssarsiornikut Kagfariartuinardluta i- ngerdlasimagaluardluta, ukiut ki- ngugdlit mardluk åpariarsimavugut. niorKutigssiorneruvdle angnertusiar- tornera pissutigalugo neriutigårput u- kiut miardluk pingasutdlunit Kångi- ugpata, Kagfangnerpausimanerput ki- ngumut angorKigkumårigput. måna pivfigssaK iluagtitdlugo avåmut nior- Kutigssiornerput issornartuinik påsi- niaivfigalugulo pitsångorsartariaKa- lerparput. aulisartut umiarssualiviat 1/5-imit 1/10-mut angmassarpoK perKumau- tigssatdlo aulisarnermutdlo atortugssat tamaisa niorKutigissardlugit. taratsut angmagssagssuitdlo neKitagssat. iluarsagagssat tamarmik iluarsarneKarsInåuput. Imap itlssusianut Qgtortautit radaritdlo ilå- ngutdlugit. Fiskeristationen er åben 1. maj til 1. oktober og leverer alt i proviant og fiskeriudstyr, salt og agnsild. Stationen påtager sig alle arter reparationer også for ekko- og radar- anlæg. TELEGRAMADRESSE: RAFADRON . FÆRINGEHAVN Forårstilbud Et parti 130 fods Bomuldstrawl, pr. stk., før 1.880 — nu 1.398 — Bomulds- net 20 mm 12/12 — 30 mm 12/9 — 45 mm 12/15 -j- 30 ®/o rabat. Desuden har vi følgende på lager: 160 fods Ulstrontrawl 1300 masker ...... kr. 3.660,— 135 fods Ulstrontrawl 1150 masker ...... kr. 2.830,— samt Kugler — Wire — Tvine — Net — Trawlskovle — Danaflex m. m. sendes over alt pr. efterkrav. I/S GRØNLANDSTRAWL Christianshåb. Alt reparationsarbejde udføres, hurtigt og billigt. ALUMINIUMSBÅDE KELLO 1 KELLO 2 YDERLIGERE OPLYSNINGER OG BROCHURER FAS VED HENVENDELSE TIL KØBENHAVN GRØNLAND Generalrepræsentant: Henrik Asmussen, Hvidegårdsparken 69, Lyngby 17

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.