Atuagagdliutit - 06.02.1969, Blaðsíða 5

imigagssartupilungneK akitsutitdlo
imigagssamik atautsimititat sulinermingne najorKutarissait na-
magsimångitdlat sujunersutimingnilo tungavigissait lkåpatdlår-
simavdlutik, nakorsanik peKataussoKånginera pissutigalugo
agdl.: nakorsauneK Thorben Hvam
imigagssap ajornartorsiutauneranut kommissionip isumaUutigssissutåta Ka-
tøtdlit-nunåne imigagssap atugaujartuinarnerata angnikitdlilemigssånik oxat-
dlinek autdlartisisimavå.
OKatdlinerme tassane nakorsanit OKauseuautit maKaissineKarput. tamdna er-
KumiginarsinauvoK, tåssame imigagssap atomer dlungnenarnera pernissutsimut
aJOKuterpagssuarnik pilersitsissarmat åmalo imerajugtut suliarineKartarnerat
nakorsanit isumagineKartarmat. tamatumane pinenarpoK pingårtumik sianiuti-
hgut nakorsat suliarissartagåt.
Kalåtdlit-nunåniie sianiutitigut na-
korsat aussåinåkut takuneicartarput,
aSdlame ukiut tamåkianagit. tamåkule
dait (sordlo tOKorérsoK nakorsauneK
Clemmesen atånilo atsiortoK tåussu-
Winga 1966-ime kingorårsissox) imi-
gagssaK pissutigalugo ajornartorsiute-
Kartunik soKutigingnigtuput, „aussåi-
nartarnerdle" perKUtauvdlune ang-
nertunerussumik suliniarsinaunatik.
taimatutaoK Kalåtdlit-nunåne na-
korsaKarfit suliagssaKaréKissut peri-
arfigssakitsigaut. nakorsatdle tamatu-
minga soKutigissaKartut ardlalinguit
ajornartorsiutit tamåko ajugauvfigi-
niartarsimavait suliniarnermingne a-
JornartorsiutigssaKaraluaKalutik piv-
figssaKarfiginiartardlugit.
tamåna tungavigalugo imaKa pissa-
riaKarpatdlångikaluarpoK sianiutinut
oakorsaK nålagauvfiup ilånit kujat-
dlermérsoK Kalåtdlit-nunåne imigag-
ssaK pivdlugo OKatdlinermut akuliu-
tisavdlune. pissutigissatutdle oKautigi-
neKarsinåuput, Kalåtdlit-nunånut ka-
låtdlinutdlo Danmarkimltunut atåssu-
toKarneK åmalo imigagssamik ajor- .
nartorsiutilingnik påssussissarneK.
JA
imigagssamik atautsimititat
imigagssap ajornartorsiutauneranut
kommissionip iluane OKatdlinerme na-
korsamik peKateKångineK misingnar-
nerpgjugunarpoK. nakorsamik ilaKar-
dneKarnigssamik sujunersut kommis-
sionip itigarfcitsissutigisimavå, tamå-
nalo påsisimassagdlit akornåne tupåt-
dlautigineKarsimavoK. tamåna er-
sserdluarpoK sujoma ukiåkut Helle-
oækime nunat avangnardlit imigag-
ssaK pivdlugo atautsimmeråne kom-
missionip isumaliutigssissutå OKatdli-
slgineKarmat. kommissionip tungånit
Pissutiginiarne»arpoK ilaussortat a-
merdlineKarsinåunginerat. pingårti-
PeKarnerusimavdlunilo amat peaati-
Sigfiånit aulaniardluartumik ilaussor-
tat ilaneKarnigssåt.
nakorsamik ila-KartineKånginerata
kingunerå, kommissionip suliarisima-
ssai nakorsap oKauserissainik amigau-
tGKarmata taimalo tamåkissorpaluga-
tik- isumaliutigssissutip suliarineKar-
simanera patajaitsungilaK erKoriaine-
i'mangajagtutdlo issigissariaKardlune.
tamåna pingårtumik ersserKigpoK,
kommissionip akitsutigssatut suju-
nersutiginiagaine. — ingmikortut av-
't'at utarKisilåginaratdlartigik.
akitsutit iluaKutitåt
isumaliutigssissume akitsutit Kag-
i'angneKarnigssåinik sujunersutigine-
Kartume pitsaoKutit mardlugsuit tai-
nsRarsimåput. tåukununga nr. 3-
ngordlugo ilånguneKarsinauvoK: a-
kitsutit Kagfangnerisigut landskassip
isertitagssame ilai 7 mili. kr. ånåi-
sagunångingmagit, angnerpåmigdle
tamatuma ilåinaralångua ånaissagssa-
fisagunardlugo.
Danmarkime inersimassut tamarmik
(15 sivn. uk.) avguaKatigigsitdlugo i-
inigagssamut akitsutitut uvdlormut 1
ki’- 25 øre akiliutigissarpå. kalåtdlit-
nle inersimassut 23.000-iussut tama-
[uma nalinganik landskassimut aki-
iuteKåsagunik katitdlugit 10 mili. kr.
Jnigssiliordlugit amerdlåssuseKåsåput,
assalo landskassip ånaissagssaraluisa
agfåinai.
PitsaoKutit nr. 4-tut taineKarpoK:
jnåna tikitdlugo akitsutinut Kagfau-
taussartut angnikikaluartut sivisuat-
'Siame pisiniartarnernut suniusima-
Ssartut. tamåna kommissionip nang-
PameK OKaluserissaine takuneKarérsi-
nauvoK. tamåna isumaKarpoK akitsu-
sinikut kalåtdlit imigagssarsissarnerat
' misiligtagkat maligdlugit — mig-
dlisineKarsinaussoK.
taimatut isumaKarneK Danmarkime
misiligtagkanit taperserneKarsinau-
v°k. uvagutaoK misigissaKarsimavu-
Sut uvdlumikut Kalåtdlit-nunåne a-
torneKartut åssinginik. taimane snapse
akikikatdlarmat — pitsunerpåmut ag-
dlåt aulakorsinaugatdlarmat — imer-
nine toKussutigingikångamiuk.
tamånale 1917-ime unigtineKapilor-
Pok akitsutå KagfariapilorneKarmat.
ukiup atautsip ingerdlanerinåne
90 ørimit 11 kr-mut akitsoriartorsi-
mavoK, snapsimigdlo atuineK tatdli-
mararterutåinarminik angnertussuse-
KalerpoK.
ukiut pingasut Kångiuneratigut
snapsip akia akigititaussup pingaso-
rarterutånik åparneKarpoK atuinerdlo
50 procentimik KagfariarpoK. uvdloK
måna tikitdlugo taimatut akinik av-
dlångortitsissamerit suniutigissarta-
gai naluneKångitdlat, akit avdlångu-
tait angnikitsungugaluartutdlunit a-
tuinermut suniuteKartardlutik.
akitsutit suniutåt
åmåtaoK takuneKarsinauvoK Kavdlu-
nåt nunåne atuinerup avdlångortiki-
artorneKarsimanera akitsutit najorKU-
taralugit.
1917-ime imiåmap akia snapsitut
KagfagtigineKångilaK. tamatuma ki-
ngunerå atuineK imiårKanut sangusi-
mangmat, tamåkulume kimigtunit
sordlo snapsimit navianångineniput.
akit pisiaussartutdlo måna tikitdlu-
go takussutigssartait najorKutaralugit
akitsutit atuinermik avdlångortitsiu-
arsimåput. tamatuminga soKutiging-
nigtut kisitsisinik ersserKingnerussu-
nik påsissutigssarsiorsinåuput nakor-
sat atuagagssiane 1968 Kup. 987—-992,
nakorsaunerup Johannes Nielsenip
pitsauvdluinartumik agdlautigissåne.
agdlautigissame angussat taigome-
Kartut atuagagssiap agdlautigissaisa
pingårnerssåtigut Kup. 1027—28-me
taperserneKarput.
agdlautigissåkut tåssunåtaoK taku-
neKarsinauvoK akit avdlångorartine-
risigut pendssutsip tungåtigut KanoK
suniuteKautaussartoK.
imerdlutik toKussut
tauvalo alianamerssåt tikeriartigo:
inuit imernermikut toicussartut. ta-
matumane imerajungneK nakorsagag-
ssåungitsoK imigagssatdlo aké (taima-
lo atuineK) ataKatigigdluinarput.
1917—18-ime snapse akitsomeKatdlar-
mat toKussartut arfineK-pingasoriau-
timingnik ikiliput. tamatuma kingor-
na sule ikingnerulerput.
tupåtdlangnartuvordle imiårKanik
imerneK angnertusigaluarångat toKU-
ssutaussamera angnertusineK ajormat
snapsimik ilaKartinago: tåssalo snapse
toKumik kinguneKartumik imernig-
ssamut ulorianauteKarpoK.
imerajugtuvigssuångornerup ki-
ngunerissartagaisa ulorianarnerpåt i-
låtut taineKarsinauvoK silångajåler-
neK (imigagssap atorpatdlårneratigut
pingortoK). silångajålerneK tåuna iki-
orserneKångikune tOKUssutigssåinau-
vok. 1917-ip sujornatigut silångajår-
nermik nåpautigdlit sianiutit nakor-
sarneKartarfine ajomartorsiutaussar-
simaKaut. 1917-ivdle kingornagut iki-
leriapilorsimavdlutik, sulilo kingu-
singnerussukut åpariarKigdlutik.
1960-imit nåpaut tåuna amerdliartor-
KilålerpoK snapsip akia imiårKamut
nalerKiutdlugo akikitdlineKarmat.
silångajålerneK
isumaliutigssissume imigagssamik
atornerdluineK pinerdlungniartarner-
dlo ingmingnut atåssuteKardluinarne-
ragåuput. Hertlingip kisitsisine tai-
ssaine pingårtumik angutausernerit
arneriniarneridlo imigagssap atorne-
Karneranut tungatineKarput.
tamatumunga tungatitdlugo isumag-
ssarsinarpoK, 1917-ime akitsutit Kag-
fangneKarnerisigut parnaeruneKartar-
tut ikileriarujugssuarnerat (pingårtu-
mik aulakortut), angutauserneritdlo
arneriniarneritdlo pissutigalugit par-
naerussissarnerit agfåinarmik amer-
dlåssuse»alerput.
soruname aulakorneK pissutigalugo
parnaerussåusagaine angnertujåKissu-
mik malugisimårtariaKarpoK. Johan-
nes Nielsen-ip kisitsisautaine takune-
KarsinauvoK aulakornerne angnertu-
nerne tamane snapse pissussarsima-
ssok. taimåitOKarnigssålume Kulama-
ruteKångilaK. snapse angnikitsungu-
galuaK sunianerujugssungmat. imiå-
råinaK imigaralugo snapsitornertut au-
lakortigilersinauneK ajornakusoKaoK.
taimailiorniåsagåine sivisumik suka-
sumigdlo imertariaKåsaoK.
imigagssaK pinerdlungneritdlo
imerulungnikut ajunårsinauneK Ka-
ningnerussarpoK. taimåitumik Kalåt-
dlit-nunåne snapsitorpatdlårneK na-
vianartuvoK angnertoK, silåinåtalo su-
kalanerssuata ingmikut mianerssor-
nigssaK pissariaKartutipå.
isumaliutigssissume imigagssartor-
nikut ajunårnerit entartorneKartut
pissuteKarsorinarsinåuput kalåtdlit i-
migagssat kimigtut imigarivatdlå-
Kingmatigik. taimåitumik soKutigi-
narsinauvoK påsineKarsinaugaluarpat
ajunårnerne tamåkunane snapse Ka-
noK pissussuteKartigissarnersoK. ta-
måna påsineKarserdlugo erKoriainikut
imigagssamik ajunåruteKartarnerit i-
kiliseriarneKarsinåuput akitsusinikut,
tamatumuna snapse akingmisiniar-
dlugo.
perKingnigssap tungåtigut akitsusi-
nerit iluaKutaunerat tamaunga kig-
dlinartigik. nauk påsissutigssat tamå-
ko kalåtdlit akornånit pissungikaluar-
tut, pissutsinut kalåtdline påsissutau-
sinåusåput.
taimåitumik OKartariaKarsorinar-
poK, iluarsorinångitsoK kommissione a-
kitsutit Kagfautigssåt pivdlugit OKau-
seKarmat „årKiniarnigssame ajornar-
<c
torsiutaunerussugssaK tåssaussug-
ssaungmat tamatuma suniutigissag-
ssaisa KularnartortaKarnerat. akitsu-
tit »anoK atuissunut suniutigianersut
ilisimassaKarfigineKångingmat."
snaps ajunårneritdlo
imigagssaK tangigdlitdlunit
kommissione OKarportaoK „akitsutit
KagfariarujugssuartariaKartut imigag-
ssamik atuineK angnikitdleriarujug-
ssuarKuvdlugo.“ tamåna ilåtigut pi-
ssuteKartineKarpoK atortugssat sivisu-
mik pigineKarsinaussut sule kalåtdlit
akornåne nalinginaulersimångingma-
ta.“
måna nakorsat OKauseKarfigisinau-
ssaisa avatånut pivugut, uvangale ku-
larutigiungnaersinåungilara, kingug-
dleK tåuna erKUvingnersoK.
kingumut taimane „pitsukuluk
snapslutånik arsårneKarmat" atortut
sivisumik pigineKarsinaussut nalingi-
nåungitdlat. tamåkuningale soKuti-
gingningneK angnertusiartorussårsi-
mavoK. imigagssanut akitsutit tamå-
kuninga pisinigssamut avxutigssiui-
ssusinåuput, naluneKarungnåisaorme
aningaussat atordluarneKarnerusassut
atortugssanut sivisumik piussugssanut
atoråine.
imiortameK
kommissionip suliaminut tamanut
kingunerisangatitdlugo taivå imiortar-
nerup angnertunerulersinaunera. kom-
missionivdle nangmineK avguagarsi-
ssalernigssamik sujunersutigissane i-
MIRROR ■ BYGGESÆTTET, der har opnået
verdensberømmelse, holder nu sit indtog i Dan-
mark. Englands store dagblad The Daily Mirror
står bag projektet, med den ene tanke at popu-
larisere interessen for sejlsport — og vi tør sige
at det sandelig er lykkedes dem med denne
enestående tur/kapsejladsjolle. — Eksperter fra
YACHTING WORLD med den verdenskendte
marine-konstruktør JACK HOLT i spidsen, står
for konstruktion og design. — BARRY BUCK-
NELL, kendt engelsk TV-HOBBYMAND, tegner
sig for den revolutionerende fremstillingsmetode,
lige til at samle for den almindelige hobby-mand.
Også i Sverige stiger interessen for MIRROR-
BYGGESÆT med raketagtig fart.
Med hvert byggesæt følger udførlig brugsanvis-
ning på dansk tillige med 62 fotos af fremstil-
lingens forskellige etaper. De sparer ca. kr. 1500,-
når De selv bygger MIRROR CLASS DINGHY.
Mirror Class Dinghy's TEKNISKE DATA:
1.0.a. 330 cm storsejl 4,55 m2
Bredde 140 cm fok 1,85 m‘
Vægt (skrog) 39 kg total 6,40 m
Ekstra leveres spiler 6,10 m
miortamermik angnertusisitsisanerar-
mago pissutigssaKarpatdlångilaK.
kommissione tamatumane isumaKar-
poK, inuit imigagssartortorssuartut på-
sitikumanatik agdlagartatik atomiar-
nagit imiorniarnerulisassut. tamånale
ilumornerpoK?
akitsutitdle inigssititernerisigut, ki-
migtunerit imianit kimikitsunit akit-
suserneroKalugit, perKissusermut pit-
saussumik suniuteKåsaoK. kimikiner-
nutdlume imiugaK ilauvoK.
tamatumunga atatitdlugo OKautigi-
ssariaKarpoK snapsip akitsorKingnera
imiortarnerup angnertusinigssånik i-
sumaKarterértariaKångingmat. tamå-
na Danmarkime pissusiussunit taper-
serneKarsinauvoK, sordlo Kanga imi-
orneK ilericuvdluaraluarpoK, pingår-
tumik nunåinarme. nauk akitsutit
Kagfagkalugtuinaraluartut imiortar-
neK tåmarsimavoK, sordlutaoK anger-
dlarsimavfingme igfiortarneK Kangå-
ngorérsimassoK, tamatumane plssuti-
gineKarunarpoK niorKutigssat inerig-
kat piumaneKarnerulersimangmata.
imatut — imatutdlunit
akitsutit OKatdlisiginerat tamaunga
unigpoK. akitsutit Kagfangnigssåt kig-
dlilersuinigssardlunit pitsaunerusa-
nersoK uvanga oKausøKarfigisångila-
ra. tamåna pissutsit tamåkissumik i-
ssigeriardlugit aulajangerneKarumår-
mat, åmalo nakorsat timgånit ilapig-
tuteKartineKarumårdlune, kisiånile ki-
sermåussissutut aulajangissugssåu-
ngitsumik.
tåssane pineKartariaKångilaK imai-
liungikuvta imailiusaugut, tåssa ar-
dlåt aulajangiutinartariaKångilaK. kig-
dlilersuineKaleraluarpat soruname å-
raa kigsautiginenarsinauvoK akitsutit
KagfangneKåsassut, taimailivdlune pi-
siniartarneK imigagssanut ajoKutåu-
nginerussunut sangusinaorKuvdlugo.
Torben Hvam.
PETERSEN, MØLLER & HOPPE
EDSVORNE SKIBSMÆGLERE
Etableret 1797
Indehavere: J. Lemkow, W. Laulund C.-W. Nordenbøge & Palle Jensen
Bredgade 34, København K.
Befragtning . Klarering angatdlåssineK pajugtuinerdlo
Generalagenter for: Hamburg-Amerika Linie, Hamburg
Contrans, Hamburg — Enssa Line, Madrid
Mirror Byggesæt komplet med 2 sejl kr. 1775,00. Forlang gratis vort Søsportska-
talog tilsendt fra Bådfittings Motorsejler.
Nordisk Søsport, Strandvej 210, Snekkersten
Modtager telegramordre.
De, der har lidt mere sund fornuft,
vælger Renault 4.
j d
PRIS FRA KR. 7.290,-
AB KØBENHAVN
RENAULT#
MED 5 ARS GARANTI MOD RUST
Renault-forhandler Tage Schjøtt
B 500, NarssaK — Telegramadresse: Schjøtt, NarssaK.
5