Atuagagdliutit - 06.02.1969, Blaðsíða 21

navssåt umassuseKartut
avdlangortitsiumårnigssåt
ilisimassaK nutaK ingnermit, agssakassumit atuagkanigdlo na-
Kiterissarnermit suniuteKarnerujumårtoK, ilisimatut ouartut
Jens Jørgen Kjærgaardimit
København (RB-special)
umdssusigdlit Kanon pigssarsiviujumårnerat agdlautiglsavdlugo ajornakusdr-
iuvoK. inup timånik ilårtuissarneK timip ilainik ingmikortunik taorsissalerner-
mik angussaKarfiujumårtoK onautigigdine tamåna nakorsaissamikut pingitso-
rane angussaussugssatut issigissarianarpoK. onardinile uminga atuartup uvdlut
dåne inuk nåpikumårå angatdldnerme ajunårtut timdinit aserorsimdngitsunit
katitigkamik timilik, tauva ugperinenarnigssaK UimagissariaKdngilaK. ukiutdle
amerdlavatdlångitsut Kångiugpata — 1975-ip migssåne — taimatut katiterisso-
KarsinaulisaoK.
Cordon Rattray Taylor, Tuluit-nu-
nane ilisimatusarnermut tungassunik
mungnut ilisimatusarsimångitsunut
påsiuminarsagkanik agdlautigingnig-
tartut pikoringnerit ilåt, atuagkiami-
ne ungasingitsukut sarxumersume tai-
matut sujuligtuivoK. ilisimatunit på-
sissane tungavigalugit nalunaerssusi-
orsimavoK, takuneKarsinauvdlune tu-
Pingnåinartut KaKugo anguneKarsi-
såkutujungitsut tingmissartortitsi-
nerat pivdlugo 'inuiaxatigit tamaiåt
Pexatigigfiat, ICAO, ukiup kingug-
dliup ingerdianerane tingmissartunut
daussartunut inungnutdlo tamanut so-
KutiginauteKardluartunik åssigingit-
sunik pingasunik oxatdlisexartitsisi-
PiavoK. erKartorneKarput tingmissar-
tut ilaussartautit tingmititdlugit i-
ngerdlatitsissuisa pingitsailinexame-
risigut ornitåungitsunut sangutme-
Kartarnere, tingmissartut nipimit su-
kanerussut nipiliorpatdlårnigssåt,
tingmissartutdlo ilaussorpagssuaxar-
tartut atulerpata ilaussut amerdleria-
rujugssuarnigssånut piarérsamigssax.
ICAO ilaussortat autdlartitåinik u-
kiut mardluk xångiukångata atautsi-
mititsissarpox. atautsimlnerme ki-
ngugdlerme ilaussortat 116-iussut i-
laisa 105-it autdlartitaxarfigissåne
tingmissartut ilaussartautit ingerdla-
titsissuisa pingitsailineKardlutik omi-
tarlngisaraluanut ingerdlatinexartar-
nerat erxartornexarpox. atautsimitut
nunat tamaisa xinuvigait Tokyo-me
isumaKatigissumik tainexartartumut
ICAO-ip migssingersersutå piåmer-
Påmik atsiori-cuvdlugo. „tingmissartu-
ne_ pinerdlugtuliortarnerit avdlatutdlo
diusexartarnerit" pivdlugit isumaxa-
tigissutigssame aulajangigkat ilagåt
tingmissartut „tigdlitat" pigingnigtui-
naulerumårtut. sordlo ukiut tatdlimat
— arfinigdlit Kångiugpata nukagpiar-
xamik niviarsiarxamigdlunit xitor-
nartårnigssaK inuit nangminérdlutik
aulajangersinaulerumårpåt. nåpaute-
xalersitsissartut takugssåungitsut (vi-
rusit) misigssuissarfingme pilersine-
xarsinaulisåput, nakorsautitdlo nutåt
inup anersåkut inuneranik avdlångor-
titsisinaussut sanaortomeKartalisåput.
mi tarf ine a j ornartorsiutaulerumårtut
pexatigigfiup inuiaKatigit tamaiåt
tingmissartortitsinerisa eKåinerussu-
mik ingerdlåneKarnigssånik ingmikut
sulissutigingnigtuinit oKatdlisigine-
Karput. ilisimaneKartutut tingmissar-
tut 500 tikitdlugit ilaussoKarsinaussut
atugaulerumårput. tingmissartut tai-
måitut atautsikungajak tikitåsagpata
ilångauserissut kinåussutsimudlo ug-
pernarsautinik misigssuissartut måna
sulinermigsut sulinåsagaluarunik na-
magsiårtarnaviångitdlat. taimaingmat
ICAO-imut ilaussortat kajumigsårne-
Karput ilaussut niorarnerat sukane-
russumik pisinaorxuvdlugo tikineråne
KanoK iliuserineKartartut ikililerKuv-
dlugit. KanoK iliusigssat ilagisinau-
vait nuname avdlaminigssamut ing-
mikut akuerssissutit kinåussutsimut-
dlo agdlagartamut ilautitagkap ting-
missartup mitarfianut tikinerme ug-
pernarsautit ingmikut itut atugau-
jungnaersitaunigssait, tingmissartut
mitarfine igdlorssuit ilusilersomeKar-
nerisa avdlångortineKarnigssåt, ting-
missartut usingiarneKartarnerisa usi-
lersorneKartarnerisalo sivikinerussu-
mik ingerdlåneKarsinaulernigssåt ki-
salo tingmissartut mitarfinut tåuku-
nångalo angatdlataussartut pitså-
ngorsaivigineKarnigssåt.
ukiup 2000-ip migssåne inuit uma-
ssutdlo ilisimatunit silatunerussu-
ngortineKarsinaulisåput — ukiutdlo
100 Kångiugpata toKunigssax ukiunik
Kavsiussusé aula j angersimångitsunik
kinguartineKarsinaulisaoK.
issartagkat perusulernartut
amalo perusuernartut
issartagkat perusulernartut peru-
suernartutdlo Kularnångitsumik unga-
singitsunguåkut pisiarineKarsinaulisa-
ssut Gordon Ratray isumaKarpoK. i-
ssartagkat arnererusungnermik angu-
sererusungnermigdlunit såkortumik
pingitsoratik pilersitsissartut 1960-i-
kune ikiarornartup LSD-p atorner-
dlugaunerane suniutaussartunit så-
kortunerujugssuarnik suniuteKarsi-
nåuput. ilimanarsinauvoK issartagkat
nåkutigineKartumik atortinenåsassut,
tamatumale kinguneringitsomaviångi-
lå issertortukut niomutaunerat avdla-
tigutdle issertortukut atugaunerat.
navssåt avdlat iluaKutigalugit inuit
nuånårnerat nikatdlunganeratdlunit
avdlångortineKarsinaulisaoK amalo
erKaimassat puigortineKarsinaulisav-
dlutik — nålagkersuinikut ingerdlat-
sinerme såkugssat ilumut navianar-
torssuit! ilisimatut taimatut atorne-
xarsinaussunik navssårniartut ilagåt
dr. Bernhard W. Argranofi, Michiga-
nime iliniarnertut atuarfiåne sulivfi-
lik. tåuna avisiliortunit ungasingitsu-
kut aperineKarpoK Amerikame nåla-
gauvfeRatigingne kiligtigssiaKarnikut
KutdlersaKarfik sulexatiginerå — er-
Kaimångilara, igdlariardlune akivoK.
angunexarsinaussutut ilimagissaria-
KartoK avdla tåssa erKaimassanik nug-
tisinauneK, danskitaoK ilisimatuinit
misigssorneKartoK. inuit ikiarornartu-
nik måna atugaKartartut ukiune ag-
gersune imaKa Kuiasungniutigissaru-
måråt Kumårssugssuauvdlune uma-
ssutdlunit kungiåtut orpigpagssuit a-
kornåne KanoK misigissaKarnarner-
SOK.
toKujuitsuneK — pitdlaut?
OKalugtuatorxat maligdlugit Jeru-
salåme kamigpaliortOK toxujuitsu-
ssugssatut pitdlarnexarpox Jisuse xa-
suersertikumånginamiuk. Rattray
Taylorip sujuligtutigå toxunigssax å-
ma ilungersutiginexartalerumårtox i-
lisimatut pikorigdluartut inugtau-
ssutdlunit avdlat iluaxutaussut nå-
lagkersuissut toxorxujungnaertalerpa-
tigik. xaxutigorssuåinardle inuit inu-
nerat sivitsornexartartugssaujumår-
pox. inuit tamarmik toxujuitsungusa-
galuarpata sut tamarmik ajutortitåu-
sagaluarput.
inunerup sivitsornexartarneranut i-
lauvox toxorusertarnex ukiuneranilu-
nit sinigtarnex. taima sivisumik sinig-
tarnex imaxa pissariaxalerumårpox
inuit ukiunik ardlalingnik sivisussu-
silingnik Marsimut Jupiterimutdlunit
angalassalerpata.
inuit umassutdlunit Kinigkat
ilamernge agdliartortitaussut
periarfiusinaussut tupingnåinartut
måna misigssornexartut ilagåt uma-
ssut xinigkat inuitdlunit pikorigsut i-
lamininguinik pigssarseriardlune
„nautitsinikut" åssigiårpagssuamik
pigssarsiviussup åsserdluinainik pi-
lersitsissarnigssax. taimailiortarnex i-
lisimatut kloninik pilersitsinermik tai-
ssarpåt. ilisimatox J. B. S. Haldane
toxungikatdlarame nalivtine ilisima-
tut pikoringnerpåt ilagissåt kloninik
pilersitsissarnigssamik xularutexångi-
lax. agdlåt oxarsimavox erxartugax
xanox ilissukutdlunit piviussungorti-
nexarsinåusaissoK.
periausex nerssutinik kinguågssior-
titsissunut pilerinartuvox, taimailior-
tarnikut umassut pitsaunerit åsser-
dluinait pigssarsiarinexarsinaulisang-
mata. ilimaginexarsinauvox kiser-
måussivdlune nålagkersuissup sorxu-
saitsup periausex iluaxutiginiarsinau-
gå ilisimatunik pikorigsunik såkutu-
nigdlo akiutdluarsinaussunik amer-
dlanerussunik pigssarsiniardlime. ta-
matuma kingunerisinaussai imåinåu-
ngitsorujugssuput. inup ilaminingua
kinguåt 100.000-ilikutårtut „naujar-
torfigssåt" kimit pigssarsiarinexåsa-
va? inugtaussut ingmikortortait pi-
koringnersiugkat nutåt xanox misi-
gisimåsåpat? ilaxutariuvdluinaraluar-
dlutik åiparilertåsåput nangminer-
mingnik pikordlungnerussunik mérar-
tårtoxartarnigsså pingitsorniardlugo?
i
i
ukiut aggersut inugsiait
atuagkame autdlarxåumut tainexar-
tume xavdlunåtut „Den biologiske
eksplosion“imik atexartume inuit a-
joxutaisa inoxatit ilamernginik taor-
sersornexartarsinaunigssåt angnertu-
mik agdlautiginexarpox. ilimaginexar-
sinauvox sorssungnexartitdlugo nåla-
gauvfingme oxartugssaussut såkutut
toxusimassut avgortitåsagait ajungit-
sortait katitertagagssat, sordlume sor-
ssungnerssup nalåne inoxajuitsume
akiunerme xamussuit sorssutit aser-
xukunit katitigkat atornexartartut,
Rattray Taylor agdlagpox. åma ilima-
ginexarsinauvox nunarssuarmiut uv-
dlorissame ungaslnarssuarmitut piler-
sugaunertik akunagtortitdlugo ingmi-
kut påsisimassalik toxuinarxunago i-
latik inuinait pigdliutigissariaxarta-
rumårait. taima pissoxåsagaluarpat o-
Kalugtuatorxamisut xamutinik anga-
lassut amarxunit malerssomexartutut
pissoxésagaluarpox. ilisimanexartutut
tåuko tangnermortarput kina ardlar-
tik igitåusanersox ilatik ånangniå-
sangmata.
inuit toxussut ajoxusersimångitsor-
taisa ajoxutilingnut taortigssatut av-
gornexartarnigssåt xaxutiguinax pi-
ssartugssåusaox. umassutdle erxar-
sautigalugit pissarnex avdlaussug-
ssauvox. ilimanardluarsinauvox xing-
mit silagssorigsut inuit agssåinik ag-
ssalernexartarumårtut. taima pisso-
xartåsagpat xingmit ukiune aggersu-
ne inugsiautiginexartalisåput.
inussiat
Gordon Rattray Taylorip åma ag-
dlautigai inuit timaisa ilåinut kingo-
rårtigssatut sanåt ima torratdlagau-
tigissalerumårtut inuit kingorårtigssi-
åinangajangnit katitigaussut nåmag-
tugagssaulerumårdlutik. ukiut 100
Kångiugpata imaxa toxutsinertut issi-
ginexalerumårput inuit xaratsaming-
nik timimut sisaussumut ikussititsi-
niarnerine itigartinexartarnere. uv-
dlumikut pissusiussunik åssersutig-
ssaxarérpugut. tartussalianingme nå-
magtunik pexaraluarpat nåparsima-
ssorpagssuit augtik akugtungitsumik
inuit pilersitåinit salingnexartarpat
aitsåt umasinaussut sivisunerussumik
umasinåusagaluarput.
inuk maskinanik sungiussiassuarar-
ssuvox. bile timip ilåssutåtut misigi-
simanexartarpox, avxusågagssat ne-
rukitsuararssuit apugaxarane inger-
dlaviginexarsinaulertardlutik.
niarxut timimit katagtitat umati-
narnigssåine periausigssat måna ajor-
narungnaingaj arérput. taimailiortar-
nlgssardle nakorsat ilalingilåt. xara-
sax timimut atångitsox xanox sing-
nagtorsinauva? niarxup oxarsinåu-
ngitsup någdliutai kia ilisimasinau-
vai?
mianerssomussut
ilisimatorpagssuit erxigsisimångit-
dlat, ersissutigigamiko ilisimassat nu-
tåt inungnit atornerdlungnexarumår-
tut. Nobelip nersornausiutagånik ner-
sornausernexarsimassox MacFarlane
Burnet mianerssorxussinikuvoK inup
kingornutagkanut tungassortåta av-
dlångortinexarnigssånut; taimailior-
nigssax ajortumik kingunexariatårsi-
naungmat. ukiune aggersune imaxa
takussalerumårpavut inuit tåssångåi-
navik utorxalissut.
mianerssorxussut såkortunerpåx u-
måssusexartunut tungassunik ilisima-
tumit tulussumit silarssuarme tamar-
me tusåmassaussumit W. H. Torpe-
mit, Cambridgeme sulissussumit, o-
xautiginexarpox. tåussuma måne er-
xartomexartut erxarsartautsimut su-
niutigiumågai atomip nukingata su-
niutaisut såkortutigisangatipai; ag-
dlåt isumaxardlune ingnerup, agssa-
kåssup atuagkanigdlo naxitérissame-
rup navssårinexarnerinit suniutexar-
nerujumårtut.
Holte-hus til leje fra 15.3.1969
Enderækkehus i fredelige, børnevenlige omgivelse, grænsende til Furesø-
skovene, 2 km fra Holte station. Huset har lukket have, 3 udhuse og
loggia samt mindre kælder. I øvrigt 108 m2 beboelsesareal med 5 værelser
samt køkken med elkomfur og køleskab. I bryggers oliefyr og fuldaut.
vaskemaskine. Huset er ledigt til juni 1971. Lejeforslag kr. 1500,00 pr. md.
Henvendelse:
Læge Alsbirk, Granholmen 26, 2840 Holte.
tingmissartunik tiguaissarneK
ICAO-imit unigtiniagaussoK
tingmissartut ilaussorpagssuauartartut tingmissartutdlo nipimit
sukanerussut atulemigssåine akornutausinaussut inuiaKatigit
peKatigit tingmissartortarnikut ingmikortortanarfiata pinavér-
sartiniagssamarai
nut ernmardluinax utertinexartar-
uigssåt. ICAO-imut sujunersuissartut
utautsimitunit kajumigsårnexarput
tingmissartut ingerdlatitsissuinik pi-
ngitsailiniartarnerit pingitsortiniar-
^iugit xanox iliusigssanik avdlanik,
taima sujunertaxartut ersilerdlutik u-
nissutigisinaussagssåinik pingitsaili-
niaraluarnemigdlunit pingitsortitsisi-
naussunik, navssåmiarxuvdlugit.
ICAO-ip sujunersuissartue nunat 27-t
sivnissigait, atautsimitunit xineme-
Kartartut, pexatigxgfiup suliagssautai-
ntk isumagingnigtut.
tingmissartut nipiliorfiat
100 km-isut siligtigissoK
tingmissartut nipimit sukaneruv-
dlutik ingerdlassartut nipåt kiavdlu-
nit tingmissartup atåne 100 km-inik
sdissusilingmitup tusåsinåusagå påsi-
nexarsimavox. ICAO-ip atautsimiti-
tnisa isumaxatigissutigåt tingmissar-
tut nipimit sukanerussut atulerpata
nipiliornerinit inuit „atugardliortitåu-
sångitsut“.
„atugardliortitaunertut" nautsorsså-
tiginexartut ilagait sinigtunik itertit-
sissarnerit kisalo inuit pigissatdlo nu-
namitut imamitutdlo ajoxusemexar-
tarnerat tingmissartup sukåssusiata
avdlångortamerane silavdlo iming-
narnerane nipip serxorujugssuamer-
tut tutsiutarneragut. ICAO-ip kigsau-
tigå inuiaxatigit pexatigit isumaxati-
glssutigfsagåt nipip serxortutut pi-
ssarnerata såkortussusia xanox ilior-
nikut ugtomeKartåsanersoK, „atugar-
dliutausinaussut" kigdligssåt aulaja-
ngernexarsinauniåsangmat.
tingmissartut ilaussorpagssuaxarsi-
naussut atugaulerpata tingmissartut
VERDENS
TK 120
Moderne båndoptager i attraktivt formgivet kabinet - 2 spor 9,5
cm/sek. - Mono - SELEKTOMAT een knaps betjening - Alle til-
slutninger.
TK 120 - Imidsslssut nutaliaussoK kajumingnartumik lluserigsumlgdlo kareer-
talik — mardlungnik fmitissivigssalik 9,5 cm/sek. — mono - SELEKTOMAT åta- W
taussamik atauslnarmik nikltautilik - tamanut atåssuserneKarsInaussoK. W
TK 145
STØRSTE
Elegant båndoptager i moderne kabinet - 4 spor 9,5 cm/sek. -
Mono - SELEKTOMAT een knaps betjening - Alle tilslutninger
- Båndtælier - Særlig egnet til trickindspilninger. - Desuden med
GRUNDIGS verdensberømte automatik, der sikrer en ensartet ind-
spilningskvalitet.
FABRIK
TK 145 - (mifissfssut kussanartoK nutftliaussumik karsertalik — sisamanlk (mitissivig-
ssalik 9,5 cm/sek. — mono - SELEKTOMAT åtataussamik atauslnarmik nikltautilik -
tamanut atåssuserneKarsInaussoK — Imiussap taklssusianut nalunaerssQtilik — åssi-
glngitsunik periuseKardlune ImiOssIssutigssarKigsoK. kisalo GRUNDIQ-ip silar-
ssuarme tamarme tusåmassaussumik automatlkianik pilik, tåussumalo åssi-
gtngnerussumik Imiiissinigssamik erKanaerutlsav&tit.
FOR
BÅNDOPTAGERE
silarssuarme fabrikit
imiussissutiliorfit
21