Atuagagdliutit - 06.02.1969, Blaðsíða 15

nunavta pilerssårusiugaunera
matorKavatdlåmik ingerdlavoK
Kalåtdlit-nunåta pilerssårusiugaunera Danmarkime ingerdlåne-
KarpoK. uvagut nunavtinitugut nåmagtumik tusardlerneKartå-
ngilagut pilerssårutaussunik. taimaingmat ajornakusorpoK ma-
lingnaunigssan pivfigssaugatdlartitdlugulo suliariniagkat isu-
mamik erssersitsiviginigssåt, nugterissuneK Guldborg Chemnitz
OKarpoK
nunavttne arnat malungnautexamerit ilåt, nugterissuneK Guldborg Chemnitz,
Nuk, 50-ilivoK januarip 27-åne. Guldborg Chemnitz nunavtine arnat kommunal-
bestyrelsimut ilaussortångortut sujugdlersaråt, åmale kalåtdlit arnat nugteri-
ssunertut soraerumérsimassut sujugdlersaralugo sulilo kisiartaralugo. nugteri-
ssutut inoKatigingnigdlo påsiniaissune udvalgime sulenataussutut angnertumik
namagsissauarsimavoK. kungip nulianut onalugtauvoK kungikut kingugdlermik
nunavtinut tikerårneråne 1968-ime aussåkut.
Guldborg Chemnitz peroriartorsi-
mavoK nunavtine arnat angutinut kiv-
fagssåinartut issigineKartaratdlarma-
ta- taimane Kavdlunånut kivfauneK
kalåtdlit arnat avKutigssatuaråt Kav-
dlunåt OKausinik kulturiånigdlo på-
sissaKarnigssamut. periarfigssartaoK
tamåna Guldborg Chemnitzip atorsi-
mava 15-inik ukioKardlune avalagka-
me- kingorna Ausiangne efterskolimut
Pivok, Danmarkimilo seminariame a-
tuartugsséngoraluardlune sorssung-
nerssuaKalermat nunavtinut utinarta-
riaKarsimavdlune.
Guldborg Chemnitzile nikatdlorsi-
HaangilaK. nangminérdlune åssigingit-
sorpagssuarnik iliniarsimavoK kingor-
nalo arne Kathrine Chemnitz ikiør-
Slmavå autdlartitsingmat nunavtine
arnat peKatigigfisa sujugdlersånik.
PeKatigigfik tåuna kalåtdlit arnartåi-
nut angnertumik pingåruteKalersima-
vok.
arnat naligitineKarnigssåt
— peroriartornerma nalåne isuma-
KartoKartarpoic arnaK igdlume suli-
ssugssaussoK, uvinigdlune mencanigdlo
perorsaivdlune, Guldborg Chemnitz
OKalugtuarpoK. taimane bibilip OKau-
sé aulajangiuneKarsimåput arnaK a-
ngumut atdleKutåusassoK. Kujanartu-
migdle taima encarsartarneK måna
nungukiartorpoK.
— Kanga arnaKativit akornåne su-
lilerpit?
— 1948-me anånaga autdlarnivoK
nunavtine arnat peKatigigfisa sujug-
dlersånik. autdlarKåumut uvanga ta-
måna pingårtipatdlångikaluarpara, a-
nånagale isumaKarpoK amat ikioKa-
tigigtariaKartut pikorigsartariaKartut-
dlo inoKatigit akornåne suliagssanik
isumagingnilersinaujumavdlutik, ki-
salo kalåtdlit Kavdlunåtdlo suleKati-
gigtariaKartut arnat peKatigigfiat av-
Kutigalugo. kingoma påsivara arnat
peKatigigfiat pingåruteKartoK arnat
angutinut nagdlersukiartornigssånik
inoKatigingnilo sulinerme suniuteKa-
riartornigssånik norKainiarnerme. a-
ngutit naligissamigsut piumångigpati-
gut tauva uvagut arnat nangmineK
suliniartariaKarpugut. tamatumalo ki-
^ af de omstridte arbejder omkring
vandforsyningsproblemerne i Godthåb
bølgeskærmen omkring vandreservoiret
bl 55.000 kr.
Nup imeKartitaunera ajutordluinarKuna-
go suliarineKartut oKatdlisaussut ilåt —
tatsip imeKarfiup malingnut avssiaKutå
55.000 kr.-lik.
påmårussinerungilaK
Atuagagdliutine januarip 23-åne
1969-ime sarKumersune Kupernerme
■^-nre agdlautigissat ilåt KuleKutaKar-
P°K „nunavtinut ministeria påmårtu-
rnik sulisimavoK". agdlautigissame er-
KartorneKarput Nungme imeKarnikut
aJornartorsiutit ilaisa anigorniarne-
Karneråne aningaussanik atugagssanik
PigssarsiniarneK.
agdlautigineKarpoK suliaK ministe-
1 ekarfingme påmåruneKarsimassoK.
'■aineKarpoK suliagssaK GTO-p sep-
temberip 13-iånile 1968-ime sarKumi-
uterérsimagå, suliagssardle Kåumati-
Ue Pingasune ministereKarfingmitine-
KarsimassoK aningaussanut ministe-
rt'Karfingmut nagsiuneKartinane. su-
JUnersutigineKartut aningaussanut mi-
nistereKarfingme akuerssissutigine-
Karput, tåssångånitdlo nunavta mini-
•stereitarfianut utertineKarmata de-
c'emberip 16-iåne 1968-ime aitsåt mi-
Pisterimit atsiorneKarsimassut ani-
nSaussanik nålagauvfiup atugagssai-
nik akuerssissartunut nagsiuneKarsi-
maput.
sullagssap isumagineKarsimanerata
aSdlautigineKarnera pisimassumit av-
dlaungmat pissutigssaKartipara atua-
Sggssiat Kinuvigisavdlugit nalunaeru-
PgineKartut narKineKarKuvdlugit.
ilumornerarsinauvara GTO agdlag-
katigut septemberip 13-iåne 1968-ime
uvdlulerneKarsimassutigut ministere-
Karfingmut suliagssamik sarKumisi-
inangmat. sarKumiussinermut peKati-
gititdlugo KinutigineKarpoK aningau-
ssanik nålagauvfiup atugagssainik a-
•-uerssissartut aningaussartutigssanik
“kuerssissuteKarnigssåt, sarKumiussi-
Pnrmile sujunersutigineKångilaK ani-
Pgaussat amerdlaKatait akuerssissutit
nåine sordlerne sipårneKarsinauner-
sut. aningaussat ukiumut atugagsså-
ngortineKartartut aulajangersimassu-
mik amerdlåssuseKartarmata aningau-
ssartutaussugssanik nutånik akuer-
ssitinane taimailiornigssaK pissaria-
KarpoK. ministereKarfiup GTO-vdlo
suleKatigingnerisigut sipårneKarsi-
naussunik navssårniarneK sivisuatsiå-
mik ingerdlåneKarpoK. oktoberip ku-
hngåne 1968-ime Kalåtdlit-nunånut
ministereKarfiup suliagssaK aningau-
ssanut ministereKarfingmut nagsiupå,
tuaviortumigdlo suliarineKarnigsså
ardlaleriardlune Kinutigissarérdlugo
novemberip 30-åne akuerssissoKarsi-
maneranik nalunaerumik Kalåtdlit-
nunånut ministererearfik tigussaKar-
poK. tamatuma kingorna agdlautigi-
neKartutut aningaussanik akuerssi-
ssartunut decemberip 16-iåne 1968-
ime nagsiuneKarpoK.
ersserKigsumik OKautigineKarsinau-
vok suliagssaK ministereKarfingme
Kåumatine pingasune uningatineKar-
simångitdluinartoK, suliagssardle pi-
ssarnertordluinaK suliarineKarsima-
ssok, tåssa måne ministereKarfingmit
aningaussanut ministereKarfingmut
nagsiuneKartinago åmalo aningaussa-
nut ministereKarfiup aningaussanik
nålagauvfiup atugagssainik akuerssi-
ssartunut ugpernarsauteKånginerane.
aningaussanik nålagauvfiup atugag-
ssainik akuerssissuteKartartut aulaja-
nginerat sujusingnerussukut pigssar-
siarisinausimångilarput. Atuagagdliu-
tine agdlautigissaK najorKutaralugo i-
sumaKartOKalersinauvoK suliaK Dan-
markime agsut tupåtdlautigineKarsi-
massoK. takusinaussåka najorKutara-
lugit Københavnime avisit ilåne a-
tautsime taimågdlåt agdlautigineKar-
simavoK; danskitdlo avisine avdlane
issuarneKarsimångilaK.
Erik Hesselbjerg
ngoma arnat peKatigigfiåne sulisima-
vunga OKalugtitut bestyrelsimilo ilau-
ssortatut.
1950-ip migssåne nunavtine arnat
peKatigigfiat ilaussortångorpoK Dan-
markime ningiut peKatigigfiånut ki-
ngornalo suleKatigineKalerput Dan-
markime arnat peKatigit, Dansk Kvin-
desamfund, tåussumalo kursuseKartit-
sissarnere kalåtdlinik arnanik pingå-
ruteKarsimaKaut inoKatigingne suli-
nerup pingåruteKåssusianik arnat på-
singnigkiartornerånut. taimatut kur-
suseKarnerne .peKataussut ardlagdlit
erKartortarsimavåt, kalåtdlit angutit
politikimik inoKatigingnilo suliner-
mik soKutigingnigtut åma iluaKutigi-
sinaugaluarait taima kursuseKartitsi-
ssarnerit.
Danmarkime pissutsit ilisimavdlu-
git iluaKutaussarpoK, nunavtine suli-
niaråine. tamåna ima påsissariaKångi-
laK tåssa Danmarkime pissutsit sut-
dlunit nunavtine issuarneKartariaKar-
tut. ukiuniliuna måkunane ineriartor-
nikut sukaKissune nangmineK påsi-
ssagssarsiornerinaK ajornakusortartoK
pivfigssailatsineK pissutigalugo. tai-
maingmat Danmarkimut påsissagssar-
siortariaKartarpugut. taimåitordliuna
isumaKartunga måna ukiut nagdliu-
simassut nangminérneruvdluta åmalo
aulajangéKatauneruvdluta sulinialer-
figssavut.
iliniartitaorKalårncK
— udvalge inoKatigingne pissutsinik
misigssuissoK peKatauvfigisimavat?
— åp. suliaK tamåna angisumik i-
liniarfigåra. udvalgip suliå agsut i-
ssornartorsiomeKartaraluarpoK påsi-
ssailo iluaKutigiumaneKarsimanatik.
uvangale nangmineK isumaKarpunga
udvalgip suliå pingåruteKartugssau-
ssok Kalåtdlit-nunåta sujunigssånut.
ukiune måkunane timikut ineriartor-
neK nunavtine sukaKaoK. tåssångåi-
naK inuit ajungitsorsiagssanik inuner-
me oKilisautinik pisinångorsimåput,
tåssaluna pissariaKartoK inuit OKa-
lugtutisavdlugit iluaKutigssat tamåko
KanoK atorneKåsassut. Kagdlikuinair-
dle pinane åma inugtut ineriartor-
neKartariaKarpoK tamånalo maligta-
rineKartariaKarpoK teknikikut ineriar-
tornertutdle soKutigineKartigalune.
tamåna ingerdlåneKarsinauvoK sordlo
Kåumarsainikut. sule kalåtdlinik ili-
niardluarsimassunik peKångitdluina-
ngajagpoK. OKartoKåsagpat inugtut i-
neriartorneK iliniarnerinåkut pisa-
ssok, tauva kalåtdlit inersimassut ki-
nguåutoriartuinåsåput, tåukume ili-
niarnigssamut periarfigssaKarsimå-
ngitdlat taimaingmatdlo avdlatut iki-
orneKartariaKardlutik.
kalåtdlit akugtungitsunik issornar-
torsiomeKartarput. onartoKartarpoK
kalåtdlit ilatsinartut OKauseKåsanatig-
dlo malingnauginartut. tamåna ilu-
mortortaKarpoK, angnertunerussuti-
gutdlo pissutaussoK tåssa iliniagaki-
neK aulajangertagkatdlo sukavatdlå-
mik pissamerat, isumaKarfiginiåsav-
dlugo ajornakusårdlune, tamåko er-
Kortumik suliarineKartarnersut avdla-
tutdlunitdle årKingneKartariaxarsima-
galuarnersut.
pilerssårusiorne k Danmarkime i-
ngerdlåneuarpoK påsisimangnigtunit.
uvagut Kalåtdlit-nunånitugut nåmag-
tumik tusardlerneKartångilagut piler-
ssårutaussunik. pilerssårutit samumi-
uneKartaraluarput politikerivtinut.
landsrådimit sivnissut atautsimérér-
nermikut Danmarkimut autdlartarput
pilerssårusiornerme penataujartordlu-
tik. suliåtdle tusarKalårpatdlårtarpar-
put, ilisimanagit sut suliarisimagait
aulajanglnermingnilo sut tungavigisi-
magait. taimaingmat ajornakusoKaoK
malingnåusavdlune, pivfigssaugatdlar-
titdlugo pilerssårutit isumamik er-
ssersitsivfiginiåsavdlugit.
atåssuteKångipatdlårneK
isumaKarpungåtaoK politikerit Ki-
nersissutdlo atåssuteKarnerat måne
angnikipatdlårtoK. oKartoKartaraluar-
poK Kalåtdlit-nunåt naKisimaneKå-
ngitsumik pisinautitauvfiussoK inuit
Kinigåinik nålagkersuissoKartoK, ta-
månale malugerKalårpatdlårtarpar-
put. inugpagssuit påsissångilåt politi-
kerit Kinersissutdlo atåssuteKarnig-
ssåta KanoK pingåruteKartiginera. a-
téssuteKarneK pingitsorneKarsinåu-
ngilaK politikikut suliniarneK inger-
dlåneKåsagpat Kinersissut kigsautigi-
ssåt nåpertordlugo. politikerime påsi-
simanerpåt inungnik kivfartussineK
KanoK isumaKartitariaKarnersoK?
Kåumarsai-neruvtaoK tungåtigut su-
lineK pitsåungitdluinandgsårpoK. na-
lungilara inoKartoK Kåumarsainerup
tungåtigut ilungersordlutik suliniar-
tunik. avåmutdle atåssuteKarnerat nå-
maginångitdluinarpoK taimåiportaoK
suliap unitsailiordlugo ingerdlåniar-
neKarnera. åssersutitut taisinauvara
KåumarsaineK pivdlugo atåssuteKar-
tugssatut landsrådip udvalgiliåne u-
kioit migssiliordlugo ilaussortausima-
gama. udvalgile atausiardlunilunit a-
tautsimisimångilaK, suna pissutigisi-
magaluarnerdlugo.
kingumunåsit Danmarkimut påsi-
ssagssarsiortariaKarsimavugut. måna
Danmarkime pilersitsissoKarsimavoK
Kåumarsainikut sulissussivigssamik,
tåukununga ilaussortat Danmarkimit-
dlutik pilerssårusiusavdlutik, Kalåt-
dlit-nunåne inuit KanoK iliornikut
KåumarsarneKarnigssånik. Kåumarsai-
nerme sulissut angnerussumik radio
atortariaKaraluarpåt, ajoraluartumig-
dle radio tamatumunga atorneKångi-
patdlårpoK. imaKa pissutauvoK suliaK
årKigssordluarsimångingmat. radio
KutdlersaKarfeKarpoK radiostyrelsi-
mik. naluvara suna tåussuma suliari-
gå, radiostyrelsiivdle pingårtinerussa-
liaKaraluarpå Kåumarsainerme radiup
pingåruteKarnera.
suliarpagssuit pilersinenarsimåput
kalåtdlit pivdlugit, tåukuningale i-
ngerdlatsissut suliåt inungnut aputi-
ngitsortarpoK. Kalåtdlit-nunånimiuna
suliniartut matortcassutut itartut. ta-
måna pissutaussut ilagåt malingnau-
niarnerup ajornakusorneranut. sor-
dlulunime landsrådime sulineK eruai-
guvtigo, atautsimérérnerisigut ilau-
ssortat tusarfigisanagitdlo. åmåtaoK
landsrådimut ilaussortat penataussa-
riaxaraluarput Kåumarsainikut sulini-
arnerme.
neriungneK Kularnerdlo
angmassumik OKatdlineK nunavtine
amigautigårput, tamånale åma Kåu-
marsainikut pilersineKarsinauvoK. o-
Katdliniutiginardlugo OKatdlisisångila-
gut, tamatumale iluaKutaussumik ki-
nguneKarnigsså tungavigssaussaria-
KarpoK.
ilåne isumaKarnartarpoK pitsaoKi-
ssumilc ingerdlaneKartoK, ilånile åma
akerdlianik isurnaKarnarsissardlune.
neriungneK Kularnerdlo nikitåutarput,
imaKa pissutigalugo ineriartomerup
sukavatdlårnera. taimåitordle misigi-
ssarpara pissutsit ilorrånut autdlari-
artulersut. tamåna malungnarpoK i-
nuit OKaloKatigineratigut. ineriartor-
neK påsineKariartorpoK peuataussut-
dlo amerdliartorussårput.
kisiånile sule inuit iliniarsimassut
suliagssanigdlo åssigingitsunik isuma-
gingnigsinaussut ikigpatdlåKaut, inu-
itdlume tåuko suliagssaKarpatdlårput.
ussernartorissarparput suliagssanik
amerdlavatdlånik tigusissameK nå-
maginartumik nåmagsisinåungisavti-
nik. taimailiortarpugut inoKatigit i-
ngerdlatitauneråne peKataorusugka-
luarnermit, ardlaleriaKalutale misigi-
ssarparput nåmångissuserput iliniarti-
taunikipatdlårnerput pissutigalugo
suliagssat OKimåinerussutut misigi-
ssaravtigik.
misigissutsit isumagalugit
— akileråruteKalernigssaK måna o-
KaluserineKalerpoK.
— akilerårutit erKuneKarnigssåt pi-
ngåKaoK kalåtdlinut inoKatigingnut,
imåingitdluinaraluartoK tåssa akile-
rårtaleruvta nangmineK napatisinau-
lisagavta. akileråruteKalernigssardle
kalåtdlit peKataulernigssånut avKu-
tigssat pingårnerit ilagigunarpåt. i-
nuit akilerårtalerunik misigisimaler-
sugssauvåt ineriartomerme peKatau-
nertik akissugssaoKataunertigdlo.
— KanoK akigssarsiaKartut akilerår-
tarnigssånik tusagaK KanoK isumaKar-
figaiuk?
— isumaKarpunga akigssarsiat aki-
leråruteKautigssat angnågauvatdlår-
tut, sapingisamingme amerdlasut a-
kileråKataussariaKaraluarmata. påsi-
sinauvara politikerit ånilångatiging-
måssuk aningaussarsiakitsutaoK akile-
rårtalisagpata akilerårutit ingerdlåne-
Guldborg Chemnitz
Karnerata ingminut akilersinaujung-
naernigsså. taimåikaluartordle isuma-
Karpunga ^usupagissariaKångitsoK a-
kilerårtalernerup inugtut misigissut-
sinut suniuteKarnigsså. kikut tamar-
mik akilerårtalerpata amerdlaneru-
jugssuit soKutigingnilisåput politiki-
kut suliniarnermut taimalo inoKati-
gingne suliniarnerme peKataunertik
misigisimalisavdlugo. inuit maling-
naunerulisagaluarput politikerit nor-
Kainiarneråne, misigisimaguniko, nå-
magsissat ilait nangmingneK akiléKa-
tauvfigissardlugit.
— isumaKarpit politikerivta misi-
gissutsit soKutigingipatdlårtarait?
— åp, taima sukatigissumik suku-
mitigissumigdlo avdlångorneKartit-
dlugo nunavtine måna pissutut itu-
mik, isumaKarpunga erKortusassoK u-
kiune ikårsårfiltssune misigissutsit
nautsorssutigisagåine. taimåingigpat
inuit Kagdlinarsiulisåput nikatdlor-
dlutigdlo. tamånalume takussarérpar-
put tåssa inuit aulajangigagssat av-
dlanut isumagissagssångortitarmati-
gik. tamatumunåkutaordle avdlångor-
neKalerportaoK. inuit påsiartuinarpåt
issomartorsiuissariaKamertik. uvdlu-
mikut inuit akunermingne politike
pivdlugo OKatdlitaKaut, tamanutdle
angmassumik oKauseKartoKångisåina-
ngajagpoK.
ilikartariaKarparput issornartorsiui-
nigssaK måkulorussåginarata. ilikar-
tariaKarparputaoK uparuartuisångi-
navta uparuartuinigssaK pinardlugo.
issornartorsiuinerup sujunertariniar-
tugssauvå sujunersuteKarnigssaK a-
jornartorsiutit årKingneKarnigssånut.
OKaloKatigigsinaussariaKarpugut Ka-
nordlunit isumaKatiglngitsigigalua-
ruvta.
Julut
15