Atuagagdliutit - 06.02.1969, Blaðsíða 6

atuartartut
agdlagait
aloKutitit pikit...
OKatdlmigssaK
taima KuleKutserdlugo Pavia Mo-
gensen agdlagpoK Påmiut avisiå-
ne „Pujorsiut“me:
ardlaleriardlune landsrådip suju-
ligtaissua Erling Høegh kigsauteKar-
tarpoK nålagkersuineK pivdlugo ang-
massumik oKatdlinigssamik. 'isuma
nangmineK ajungikaluaKaoK. kisiåne
angmassumik OKatdlineK KanoK ItoK
erKarsautiginerpå?
OKautigeriglnardlarput demokrati-
skiussumik angmassumik OKatdlineK
Danmarkime atomeKameratut atii-
savdlugo Kalåtdlit-nunåne ajorna-
ngajagdluinarmat, OKatdlineK ima på-
sivdlugo angmassumik OKaloKatiging-
neK politikikut ingerdlatsinerme Ki-
tiussutut. — tåssunga tungatitdlugo
taiumavara 60-ikut autdlartilerneråne
OKatdlineK taimanikut Inuit-partiat
igdlua’tungiliututut, demokratiskiu-
ssurnik OKatdlinigssamut tungavigssi-
galuarmat. ajoraluartumigdle OKatdli-
neK iluagtingitsorpoK, måssa Inuit-
partiata nunane sujuarsimassune de-
mokratikut isumat agssortugagssåu-
ngitsutut issigissaulerérsimassut tu-
ngavigigaluarai. angutitai nukagpia-
rapilugssinarnerardlugit akerartorne-
Kåinarput Kalåtdlit-nunandgoK er-
KarsartausitoKaK aserorniarmåssuk.
tåssame sapisiatåraluartut inatsisi-
ngortugssat nålagauvfingme atorfilig-
— Kanordle?
ssuit pivdluaraussait OKatdlinertaKå-
ngitsumik inuit Kinigaisa akueriniar-
matigik issornartikaluardlugo. taima-
nikut Erling Høegh angmassumik o-
Katdlinigssamut akerdliuvoK. taimåi-
tumik 1960-ip kingornagut ajornar-
torsiutigssarpagssuarsiavta OKatdlisi-
gineKamigssånik kigsauteKarmat tut-
suvigerpiarnago tusarnårsimavara.
OKatdlmigssaK imatut anguniaga-
Karfiginiåinamerpå Kalåtdlit-nunane
pissusiussutorKatut. inatsisigssat „ine-
rérsut" sarKumiunerine „OKartugssau-
ssut“ akuerssårneKarKuvdlugit inung-
nit, måssa pilersitagssat kingunigssait-
dlo ugtortarsinåungikaluardlugit, „ug-
perissagssat“ OKarérmata akerdliler-
suiniartunut nipangersaerKuvdlugit?
nangmingneK oKarérunik kalåtdlinut
iluaKutigssarssuit ånåssutigssat ipiler-
simåsangmata?
ineriartornerdle ingerdlatitdlugo er-
sseralugtuinarpoK kalåtdlit atdlingu-
ssaujartuinardlutik OKausigssaeruki-
artortut. takussat erssitsut kisitsisit-
dlo påsissutigssat agssortornaeriartui-
narpait anersåkut nukigdlårneKartoK
pissussåginartoKalerdlune uvdluinar-
ne inunerme pissartunut suniuteKå-
ngitsumik. tamatuma erssemerå aki-
ssugssaujungnaeriartorneK, sulivfe-
Karfingne tamane malungnardluartoK.
tamånåtaoK erssiuteKarpoK kalåtdlit
amerdlanerujartuinartut åssigingit-
sorpagssuarnik ikiutitortariaKalerne-
ratigut. taimåitumik angmassumik o-
KataiineKartariaKavigkaluarpoK, aper-
Kutauvordle OKatdlineK KanoK nipe-
KåsanersoK, angmassumik OKaloKati-
gingnerusanersoK iluaKutigssarsiortoK
avigsarusersuinangitsordlo?
oKatdlinermik pilersitsinerup åma
ajornaKutigissarpå isumamikut aker-
dlerit pissutsinik ugtortaisinaunerat
aperKutaussarmat. ugtortaisinåusagåi-
ne pissutsit ilisimassaKarfigissaria-
k arput, nangmineK ilatsinarane er-
KarsarsinaussariaKardlune, Kalåtdlit-
nunånikåinilo åma sapIssuseKartaria-
Kardlune, nålagauvfiup inatsisingor-
tugssatut pivdluarKorusulerigaisa i-
ssornartorsiomigssanut.
ajoraluartumik danskit kulturimik
agdlauseringnigtartuisa ilåtut nunav-
tine OKarsinåungikatdlarpugut: „de-
mokrati pineaartitdlugo ingmikut ili-
simassaiigssunigssaK pissariaKångilaK.
soruname inuiait OKalugtuarissaune-
rånik ilisimatoK ilisimassaminik pig-
dliuteKåsaoK, politikere miisigissami-
nik, taigdliortordlo Kulangissutut ta-
kordluerulornermigut. inemeranutdle
ugtortaeriarnigssamut Kinigagssamut-
dlo tamavta naligigpugut“. — måne
taima OKåsavdlune sule Kåumarsai-
neK, iliniagaKarneK il. il. mikivatdlår-
put. tåssanerpiamlkunarpoK nunavti-
ne angmassumik oKatdliniarneruga-
luit toKussutigissartagåt, naggatåti-
gut ungåinaK isseKalersaravta, avdla-
tut isumagdlit påsiniarungnaerdlugit
ugpererKusårnerinardlo pilersardlu-
go.
sujunersutigiumagaluarpara ang-
massumik OKatdlinerup autdlarKauti-
gisagå demokratip KanoK påsissaria-
Karnera, soruname iliniarfigssaussu-
mik, akissugssåussuseKarpalugtumik
pingårnersiuissumigdlo pissariaKar-
poK, pissusiviussut takutiniardlugit
erKarsauterssutigalugitdlo. Hal Koch
atuagkiame ilane pingårtitdlugo oKar-
Pok demokratip ilisarnautiginerugai
OKaloKatigingneK, påseKatigingneK a-
tarKeKatigingnerdlo. politikikut aula-
janginerit taisinikut pissaraluarput,
OKatdlinerdle demokratip nakussutigi-
neruvå, Hal Koch OKarpoK nangig-
dlunilo: OKatdlisigissaK namagsineKa-
rångat taisinerup takutitarpå angu-
ssaK KanoK agtigisimanersoK, tåssa-
me OKatdlineK angussaKarfiussaria-
Karaluarmat."
uvangale malugissartagkåka malig-
dlugit Kalåtdlit-nunåne demokrati
Kulåne OKausiussut akerdlerdluinanik
påsineKartånguatsiarpoK, tåssa ima-
tut: ugperissariaKarsorissaK OKause-
Karérsimagpat sangmineKartugssauga-
luaK OKatdlisigissariaerutartOK, tau-
valo ugpertitagssarsiomerinåkut a-
nguniarneKalersardlune, ugperissarda-
Karsorissanut isumaKatauvdlutik a-
merdlaneriit taisinigssåt.
taima KuleKutserdlugo K’asigiå-
nguit avisiat „K’åKarssuaK" ag-
dlautigissauarpoK:
... aloKutitit pikit ... taimatut ag-
dlagsimassoKarpoK atuagarssuarme,
perKussut tamåna ivdlernartumut tu-
ngatineKardlune. taimåikaluartordle
OKauseK tamåna ama erninaK atorta-
riaKalisagunarpoK Danmarkimut i-
nugtaoKataussunut Kalåtdlit-nunåne
naj ugaKartunut.
imaKa erKortumik pisagåine ima o-
KartoKartariaKalisaoK: „aloKutitit pi-
kit, Kinulorniardlutitdlo pugssatut
nivtåkit, nåmagkungnaermåme ki-
nulorniardlune nasaK isåusimåsavdlu-
go“.
nasaK isautdlugulusoK kalåtdlit ki-
nulortariaKarnerat OKautigineKartar-
simavoK kalåtdlinit iliniardluarsima-
ssunit, tamatumuna isumagineKarsi-
mavdlune politike Kalåtdlit-nunane
ingerdlåneKartOK kalåtdlit inugtut mi-
sigissusiånik ajOKusisimassoK.
Kanorme akulikitsigissunik OKauti-
gineKartarsimångikaluamerpa kalåt-
dlit ineriartornerme iluamérsumik pe-
Katautiniésagåine KanoK pingårtigi-
ssok kalåtdlit ikiutilernigssåt. taimåi-
kaluartordle Kanoruna landsrådip su-
juligtaissua radiukut aperssomeKar-
dlune oKalerpoK!
åliuna isumaKarsimagaluartugut
landsrådip sujuligtaissuata anguniarå
akilerårtalernigssaK Kanordlunit ang-
nikitsigigaluartumik, taimailivdlutik
K’utdligssat pivdlugit nålagkersui-
ssut aulajanginerat agssuarinagag-
ssåungikaluaKaoK, taimåitordle sila-
tutut aulajanginertut issigissariaKar-
nerpa? taima uvavnut apererusugtu-
tut misigisimåinartarpunga. uvdlumi-
kut angussuit ingmingnut politikeri-
nik tainiartartut erKarsartausiat a-
tausinåungutsiaKaoK, tamåname mi-
serratigssåungitsumik landsrådip ilu-
mine sujulerssorneKalernerata nagsa-
taringitsortugssåunginamiuk.
miserratigssåungilaK landsrådimut
sujuligtaissungorsimassup K’utdlig-
ssat atorungnaersiniardlugit OKause-
Kartarnerata suniusimanera. kisalume
K’utdligssat nalorninartorsiorugtuler-
fiåne Danmarkime nålagkersuissut ni-
kinerisa tamånåtaoK angnertutigut
suniuteKarfigingitsorsimångilå. encai-
manerdlungikuvko Danmarkime nå-
lagkersuissut nikinerine landsrådimut
formande Erling Høegh aperineKar-
dlune OKarpoK partinut sordlernut-
dlunit ataniarane, åssigingmigdle ma-
lingnauvfiginiåsavdlugit.
OKautsine tamåna erKutinerpå? —
ila någgarujuk! uvdlumikume ma-
lungnardluinalerpoK manåkut Dan-
markime nålagkersuissunut atania-
vigsulersoK sunigdlo nunavtine ajor-
nartorsiortunik asorussinialersitdlugit
isumaKatigiartuinarai.
uvdlumikut nunavtine igdlorssuali-
orneK angnertoKissumik ingerdlåne-
KarpoK, tamåkunungalo atortugssat
Danmarkimit tikisineKartartut sordlo
cementit igdlorssuarnut ikussuinari-
ssat kisalo Karmasigssiat akisoKaut.
K’utdligssat tamåkununatigut sanaor-
torfingortineKamigssåt erKarsautigi-
neKarsimånginerdlune. månamume
nåmagtorssuarnik peKarérput sionca-
nik marrarnigdlo kisalo aumarutigssa-
mik. imaKa taimailivdlutik nålagker-
suissut uvdlumikut sipårniamerming-
ne K’utdligssat inuenineKamigssåt
pinardlugo aningaussartutiginiagkatik
taima amerdlatigissut avdlamut pit-
saunemssumut atorsinaugaluarpait.
nalungeKåra manåkut aulajangineK
imailiatdlåinardlugo avdlångortine-
KarsinåungitsoK. isumaKartungaliuna
nålagkersuissut aulajangisimassut Ka-
noK iliortoKarsinaugaluamera encar-
sautiginago. tåssame tåuko 43 miil.
krunit angungåmagit sutdliviliorto-
Karsfnauvdluarmat.
kisalo K’utdligssanit nungniartug-
ssat kajumigsårtariaKarput misigssor-
tarKuvdlugo nugfiginiagartik sutdli-
vingnik pitsaussunik peKamersoK ki-
salo inigssiat nugfigssatik KanoK ake-
Kartåsanersut iniginere, månåkume
takusinaugavtigo nungnerme sujumut
nautsorssutaoréraluartut unioKalugit
pineKartarneK. sordlo K’utdligssanit
ndgtut ilait igdlugssalemeKarsimåput
inersimassut sisamat typimik 18-imik,
tåukulo peKuteKardluarsimagamik av-
dlatut ajomartumik peKutitik piardlu-
git sinigfiliortariaKartarsimåput. ki-
ngoma inigssianut pisineKarsimåput i-
nuit atuissut a'itsåt anissutdlo igdlulo
iserfigssåt suliarineKarsimanane. ki-
salo ilaKutarit atautsit mérarpagssu-
kalåtdlit periarfigssineKåsavdlutik i-
kiuteKataunigssamut, tamatumunåkut
imaKa kalåtdlit ingmingnut ilisimåri-
nertik pigilerKigsinåusagaluardlugo.
sunauvfale taimåingilaK!
akileråruteKartalemigssamut tu-
ngatitdlugo Erling Høeghip taivå u-
kiumut 30.000 kr. Kångerdlugit ani-
ngaussarsiagdlit kisimik akilerårtåsa-
gunartut.
tamåna ima påsissariaKåsaoK Kav-
dlunåt aggersitarpagssuit imaKalo ka-
låtdlit ikigtumininguit kisimik akile-
rårtalisassut. akilerårutit ingerdlåni-
arnigssåt landsrådimut sujuligtaissup
akisuvatdlåsangatipå kikut tamarmik
akilerårutinik erKomeKåsagpata.
neriutigissariaKåsaoK aggersitat a-
merdlanerpårtait kujåmut autdlåsa-
ssut akilerårutinut Danmarkime aki-
liartordlutik, tamatumale saniatigut
aperKut tugdlingutoK tåssa: kalåtdlit
Kamuna agtomeKåsånginerput kér-
miåsit minitaussutut susupagineKaru-
nik?
uvanga isumaga maligdlugo akile-
rårutit Kalåtdlit-nunånut erKuneKar-
nigssåne pingåmerssautitariaKartoK
tåssa, kikut tamarmik åma inuit ani-
ngaussarsiakissusertik pivdlugo ukiu-
mut taimågdlåt 2,76 kr-mik akilerår-
tåsagaluartut, nangmaKataunigssåt.
tamatumunåkut kikut tamarmik pe-
Katåusåput inoKatigit sujuarsarneKar-
nigssåne, nasaK isautdlugo Kinulora-
tik ikiuteKataunerdle misigisimavdlu-
go tugdlusimårdlutik.
agdlit niuvfiomeKånginamik iserfig-
ssaKånginamigdlo ilaKutaKaratdlar-
dlutik tåukununga isertariaxarsimå-
put aitsåtdlo påsiniainermikut iserfig-
ssarsisimavdlutik.
kisalo uvagut iseriatdlaravta inig-
ssavtinut måssa anarssuit, salingne-
Kångingårame. tamåssa sule pérneKå-
ngilaK misigssuissut takuniåsangmå-
ssuk. åligoK nutåliarssuarne igdlOKar-
niat pingitsailiussarneKartutut, tåssa-
me nugatale igdlumik ingmikortumik
piniarsimagaluaravta. sunauvfale nå-
mik.
taimåitumik K’utdligssanit nugtug-
ssat kajumigsåmarput iternga tikit-
dlugo påsiniaerKårdlutik nugtaiumår-
tut.
Lårsérax Eriksen,
nugtut ilåt, Ilulissat.
tamako nålagkat...
uvagut kalåtdlit tupingnåinartumik
sulinerup akigssarsiatdlo tungaisigut
Kavdlimånit mingnerutitaungåravta,
erKartusavdlugulunit kånguginga-
jagkaluarparput tåssale tusakatang-
narsingårmat. kisiånile pissariaKångi-
laK pissutsit taimåitut nipangiusimåi-
nåsavdlugit. tamåko piårtumik iluar-
sissariaKarpuit narragkalugtuinarneK
pilersinago.
mingnerutitauneK taigavko isuma-
Kåsångilase måko nunalisitat erKar-
sautigigivka, tåssauna måko Kavdlu-
nåt Kalåtdlit-nunavtine najugagdlit
pinerugivka, tåssame måssåkut imai-
lerame: KavdlunåK Kalåtdlit-nunånut
suliartortitaK sulivfigssane nåmagtig-
pata tauva unigkumavdlime Kinute-
KåsaoK, tåssa nalungeréramiuk KanoK
ajomångitsigissumik kalåtdlinit nåla-
garssuartut issigissaulfsavdlune Ka-
nordlo akigssarsiarigtigisavdlune, uv-
fa måko kalåtdlit ingmisut sulisinau-
galuartut Kerdlertutut ikaluardlugit
soKutigingitdluinardlugit.
soruname uvagut taimatut pineKa-
rångavta sulivfigissamut kajumingne-
rugaluaK piagaussarpoK, tauvalo ki-
ngunerissarpå sulivfik Kimåinaråine
pitsauningortardlune. kisiåne pissortat
OKartåinarput tåssa imigagssaK per-
Kutaunerardlugo, tamatigutdle tai-
måingilaK.
Kavdlunåt nunarKatigiligkavut ta-
matigordluinaK kalåtdlinit atugarig-
sårtiniameKarnerussarput, pingårtu-
mik akigssarsiamikut. måkulunime
umiartortut niugunik Kavdlunånut
mesterinut ornigutiatdlagkunik tåssa
erngerdlutik uvagut åmukajåK issigi-
lerisavåtigut, tåssame akigssarsiavut
pingasoriangajagdlugit akigssarsisså-
sagamik, sordlo chaufføritdlunit tai-
méitartut uvfalo issigalugit taima ili-
niarKårtariaKartigissaraduardlutik. i-
lame Kuianåinartumik nalorssartar-
put, ålimåko nålagagssat.
encartugagssat ila amerdlagalua-
Kaut, tamåkule Kavdlunåt 'ingming-
nut sutorssuaK issigilersartut amer-
dliartuinåsagpata sussusinik påsitita-
lerumårpavut.
chauffør Edvard Ostermann
Ausiait.
Jern- og metalaffald
er penge værd...
Vi er køber til alle arter jern- og metalaffald til
højeste dagspriser.
NORDISK JERN & METAL.
Hvissingvej 116, Glostrup, Danmark.
I_ I Pavia Mogensen.
Holger Jensen
DAG HAMMERSKJOLDS ALLE 36 KØBENHAVN 0 ØBRO 13 13 & 27 27 GIRO 720 26
Gammel Kongevej 145 København V Vester 79 79
Exportlager: Dampfærgevej 81 Frihavnen Byen 2737
Vesterå 7 Alborg Telefon (081) 2 70 77
EN GROS — EN DETAIL
Flere og flere danske i Grønland har gennem årene benyttet sig- af
muligheden for afgiftsfri indførsel af de eftertragtede orientalske
tæpper. De besparelser, der herved opnås, ligger tæt ved 40 %.
Vi kunne tænke os, at De ville gøre brug af denne fordel, og tillader
os derfor at fremkomme med denne henvendelse.
Som følge af vore store direkte opkøb i orienten kan vi fra vort
velassorterede frihavnslager levere virkelige kvalitetstæpper til
særdeles konkurrencedygtige priser. Og som særlig garanti, yder vi
fuld ombytningsret indtil 2 år efter købet.
De behøver blot at skrive Deres ønsker, hvad angår størrelser, farver,
kvalitet og prislag, og vi sender Dem gerne et udvalg uden forbin-
dende . De kan også lade familie eller venner i Danmark vælge for
Dem på vort lager.
Køb af gode orientalske tæpper er en sund og fornuftig investering,
og det er en æressag for os at betjene Dem på bedst tænkelige måde.
Venlig hilsen
DANMARKS STØRSTE SPECIALFORRETNING IMPORT-EXPORT
TELEGRAM ADR.: CARPETJENSEN
silatutut aulajangineruva?