Atuagagdliutit - 20.02.1970, Blaðsíða 9

avKUsineK Sisimiunut
Kangerdlugssuarmit?
pilerssårut danskit påsisimangnigtut tunganit issornartorsior-
neKartoK, kisiånile taimaitivingncKångitsoK
Kangerdlugssuarmit Sisimiunut avKusiniornigssamik pilerssårut suju-
nigssame Kalåtdlit-nunåne angatdlånermut mikingitsumik iluauutau-
ssugssauvoK, piviussungortineicarsinaugune. pilerssårut aningaussanut
tungassut pissutigineruvdlugit danskit påsisimangnigtut tunganit issor-
nartorsiorneKarsimagaluarpoK, pilerssårutdle taimaitineKavigsimångi-
laK, ilåtigut åma ilisimaneKångingmat takornariaicartalernigsså Kanok
kinguneKdsassoK. OKautigineKarérsutut avKusiniortoKarsinaussugpat,
tåuna takornarianut alutomarnerpåt ilagilisagaluarpåt.
ingeniørit sulisitseKatigit arfinig-
dlit Danish Arctic Contractorsi-
mingånérsut avKusiniornigssamik
pilerssårusiorsimåput, ingeniørit-
dlo peKatigigfiåne Københavnime
atautsiminerme, civilingeniør
Jens Thorsen tamåna pivdlugo
navsuiaivoK.
sordlo naluneKångitsoK Køben-
havnimit Kangerdlugssuarmut
tingmissartumik ingerdlaneK a-
jornakusortungilaK, Kangerdlug-
ssuarmitdle sinerissap ilainut
åssigingitsunut atåssuteKarniar-
neK OKitsuinaussångilaK. 1968-
ime inungmut atautsimut avgua-
Katigigsitdlugo ilaussut Kanger-
dlugssuarme utarKissarsimåput
nal. akunere 44, tåukuninga nal.
ak. 24 pivfigssaK erKordlugo aut-
dlarnigssamik utarKineK sulilo
nal. ak. 20 sapernguneK. martsi-
Arktisk Institut
nutangorsasassoK
eskimut pivdlugit Frankrigime
ukiarme atautsiminerme kalåtdiit
danskitdlo peKataussut påsisima-
våt nunat atautsimigiartitaKartut
issigtut pivdlugit ingmikut suliv-
feKarnitik Kanos ilOiaKutigitigi-
gait, issigtut pivdlugit sulinerme
atautsimut eKiteruvfigtut ator-
dluaKalugit.
Danmark åma issigtut pivdlu-
git agdlagfeKarpoK, sulivfeKarfi-
uvdlo anguniagagssåltut agdlagsi-
mavoK Arktisk Inst;itutip suju-
nertarigå angnermik Kalåtdlit-
nunåt erKarsautigalugo issigtume
ilisimatusarneK ingtu'dléneKåsa-
ssok, sulivfeKarfiuvdlo nunane
avdlamiut sujunertame tainexar-
tutut ingerdlatsiniarnerine ikior-
sertåsagai.
landsrådip sujuligtai.ssuata Er-
ling Høeghip, Det grønlandske
Selskabip sujuligtaissusita, Helge
Larsenip, Grønlandsrådivdlo ag-
dlagteKarfiane pissortap Claus
Bornemannip atautsiimlneråne
aulajangerneKarpoK Arktisk In-
stitutip ingerdlatsinera pitsaune-
nassungortiniarneKåsassoK.
landsrådip sujuligtaissua Er-
ling Høegh Atuagagdliutinut su-
leKataussumut OKarpoK Arktisk
Institut nutåmik åndgssussivigi-
neKåsagpat nunavtine ingmikor-
tortaKalernigsså kigsautiginarti-
kine. taimatut ingmikortortame
pissortaussugssaK Kalåtdlit-nu-
navtine katerssugausivingme a-
torfeKartariaKåsaoK. — aningau-
ssallssutigssanik pilerssårusiat
maligdlugit aulisagkanik misig-
ssuissut igdlutigssåt 1971—72-ime
sananeKartugssauvoK, månalo ig-
dlo taimatut atorneKartoK Kalåt-
dlit-nunavtine katerssugausiving-
me pissortagssamut inigssatut pi-
ukunartuvoK, Erling Høegh OKar-
pOK.
Janus.
me 1968 ilaussumut atautsimut
avguaKatigigsitdlugo utandvfiu-
simåput nal. ak. 52.
busit 40-nik ilaussugdlit
avKutit pitsångorsarneKarnigssåt
ukiune kingugdlerne åssiglngitsu-
tigut sujunersutigineKartarsima-
vok. taimatut erKaineKartarsimå-
put tingmissartussat nunap imav-
dlo Kånguatigut ingerdlassartut,
amale ungerutigssiarssuarnik a-
tuartagkamik avKusiniornigssaK,
tamåkule tungaveKarKigsångitsu-
mik sarKumiuneKartarsimåput.
månale sujunersuteKartut avKu-
siniornigssaK ajunginerutipåt. er-
KarsautigineKarpoK 3,5 meterisut
siligtigissumik avKusiniornigssaK,
Danmarkime avKusinernik ming-
nerussunik pitsaussunigdlo sana-
ssoKåsagångat maligtarissagssat
tungavigalugit, nal. akuneranut
60 km ingerdlassarfigssamik, 300
meterikutårtunigdlo siligseriarni-
lersordlugo sanerKutarfigssanik. 5
kilometerikutårtunik igdluara-
KartitisaoK silardlungmit nalåu-
neKåsagåine Kimarngussarfigssa-
nik. avKUsiniagssaK siligsineKar-
sinaussugssauvoK pissariaKalisa-
galuarpat.
migssingiuneKarpoK avKusini-
agssaK akeKarumårtOK 46 mili.
kr-nik, ukiumortumik aserfat-
dlatsailiuinerit nivagtarnigssardlo
nautsorssuneKarput 1,8 mili. kru-
neKartugssatut. erKarsautigine-
KarpoK busit uvsigsardluagkat
angatdlatåusassut, tamarmik 40-
nik ilaussoKarsinaussut. avKusi-
niorfigssaK sule sukumissumik
misigssuivfigineKarsimångilaK.
Kangerdlugssuarmile avKusiniao-
rérsut påsissaKarfigineKarérsimå-
put amale spejderit 80 Kanger-
dlugssuarmit Sisiminut pisung-
mik ingerdlanermingne påsiniai-
simåput.
angalassut Sisimiunut pissune-
Karérångata ingerdlarKigtarnig-
ssåt isumagineKartåsaoK siner-
ssortautinit mardlungnit Diskotut
itunit.
sujumut nautsorssuinerit taku-
tipåt 1975-ime angalassut 50.000-
inik amerdlåssuseKalersimåsassut,
igdloKarfitdlo Nup, Manitsup, Si-
simiut Ausiaitdlo akornåne anga-
lassut 36.000-usåput.
nangassutit åssigingitsut
avKusiniornigssamut pilerinarsau-
taussutut nalunaerume taineKar-
poK busimik Sisimiunut ilaussu-
nik angatdlåssissarnigssaK tésså-
ngånitdlo umiarssuarmik, akeKå-
sangatineKartOK 18,5 mili. kr-nik,
helikopterimigdle Sisimiunut tå-
ssångånitdlo umiarssuarmik a-
ngatdlåssissarnigssaK 22,1 mili.
kr-nik akeKåsangatineKardlune.
amerikamiut Kangerdlugssuar-
me mitarfingmik ingerdlåssissu-
ssut KangerdlugssuaK Kimariata-
sagaluarpåssuk Kalåtdlit-nunåta
ilåne avdlame nutåmik mitarfi-
liortOKarnigsså ilimanauteKångi-
laK. taimaingmat mitarfiorérsoK
danskit ingerdlåtariaKarpåt. av-
dlåkut mitarfiliortOKåsagpat kru-
ninik milliuninik untritilingnik
ardlalingnik akeKartugssauvoK.
GTO-p direktøria Gunnar P.
Rosendahl avKusiniornigssaK piv-
dlugo ardlalingnik nangåssute-
KarpoK. avKusiniorfigssaK tek-
nikerinit misigssorneKarsimångi-
laK, taimågdlåt spejderinit, na-
ngånartoKarpordlo migssingiune-
Karmat avKUsiniagssaK 300 kr-
KåsassoK meterimut. direktøriv-
dlo OKautigå sulisitsissut avKusi-
niornigssamik pilerssåruteKartut
Kalåtdlit-nunåne avdlane GTO
sulissutdlugo avKusiniorångamik
meterimut akilersitaråt 1500 kr-
nik.
Rosendahl isumaKarportaoK av-
KUsiniagssaK pitsåungipatdlåsa-
ssok, amipatdlåsaKigamilo busi-
nut sarrivioratarsinaussoK. åmale
nivagtarnigssamut akigssaiautig-
ssatut nautsorssutit ikigpatdlå-
Kaut. kisalo erKarsautigissaria-
KarpoK sinerssortautit mardluk
uvdlut tamåkiavdlugit Sisimiunut
pissalisagpata tåssane talitarfik
agdlissariaKåsassoK 4 miil. kr.
atordlugit.
KGH-me direktørip tugdlia
Magnus Jensen åma nangånarto-
KartitsivoK. OKarpoK Ausiangne
Manitsumilo talitarfit åma agdli-
ssariaKåsassut. OKarpoK tingmi-
ssartut ingerdlanerdlioratdlarma-
ta erKarsautigineKarsimagaluar-
tOK Sisimiut tungånut avKusinior-
nigssaK. månale taimåikungnaer-
toK unerpå. issornartorsiorpåtaoK
Kalåtdlit-nunåne angatdlåneK ta-
måt atautsimut issigineKarsimå-
ngingmat ilåinåle erKarsautigine-
Karsimavdlune. OKarpordlo ukiut
kingugdlit mardluk sinerssorner-
me umiarssuit angnerussumik
isumavdlutausimagaluarpata aju-
tornerssuaKarsimåsagaluartoK si-
korssuit pissutigalugit.
SAS-ime Grønlandsflymilo vice-
direktøriussup Emil Damip issor-
nartorsiorpai nalunaerume ani-
ngaussartutigssatut taineKartut.
OKarpoK 1970-ime ilaussut 30.000
angatdlåneKartugssatut nautsor-
ssuneKartut helikopterit sisamat
atordlugit tingmissartortitsiner-
dlo atautsimut akeKåsangatine-
KartOK 15,1 mili. kr-nik, helikop-
teritdlo tatdlimisagaluarpatalunit
taimalo ukiumut aningaussartutit
1,5 miil. kr-nik amerdlivdlutik,
taimåitOK avKusiniariniagkap
ingerdlånigsså akisunerujuartug-
ssauvoK. OKarpordlo 1969-ime
nautsorssutit takutikumårsimagåt
Kalåtdlit-nunåne tingmissartor-
titsineK umiarssuarmik angatdlå-
ssinertutdle akikitsigilersimåsa-
SSOK.
direktør Jens Thorsenip tikuar-
på takornariaKartalerpat KanoK
pissoKarnigsså sule ilisimaneKå-
ngikatdlartOK. neriugdluartut
nautsorssutigåt ukiumut 30.000-
nik takornariaKartalerumårtoK,
taimåisagpatdlo avKUsiniagssaK
agsorujugssuaK pingåruteKaler-
sugssauvoK. Kalåtdlit-nunånut
ministerip A. C. Normannip ti-
kuarpå månåkutut Kalåtdlit-
nunåne inutigssarsiornikut taima
periarfigssakitsigititdlugo ani-
ngaussanik akuerssissartut ang-
nerussumik iliuseKarumanaviå-
ngitsut, taimåikaluartordle ilima-
nartoKarsinausorå avKusiniornig-
ssaK ardlåne pimorutdlugo erKar-
sautigineKalersiijaujumårtoK.
Inuit illatåt tamarmik lkuatdlagt&mlgssamut
si tdlimasertlsl massa riaKarput. ikuatdlagtOr-
nlgssamut sltdllmaserterérslmaguvlt nfimag-
tumlk sitdlimasertislmanersuttt mlsigssomla-
ruk.
kæmnere tamatumlnga OKalOKatlgdkl
KGL. BRAND
KØBENHAVN
Forsikring i Granland tidan 1882
Kalltdlit-nunSna 1882-imtt sitdlimastssartoK

Toms Yankie Bar
giver energi og godt humør
Toms Yankie Bar nukingnik nuånårnermigdlo tunississarpoK
på gulve, overalt,
Blitsa. mat eller halvblank
Junckers parketgulve er Blitsa-be-
handlet fra fabrik, og hvad er mere
naturligt end at fortsætte vedlige-
holdelsen med Blitsa? Der er 2 typer
Blitsa at vælge imellem: MAT og
HALVBLANK - MAT står med en
helt fløjlsmat, eksklusiv overflade,
der absorberer de småridser og
ujævnheder, der altid kommer i et
gulv... og HALVBLANK giver en
silkeagtig glans og en behagelig
refleks af enhverform forlys. Begge
typer danner en smuk baggrund for
Deres tæpper og møbler.
Junckerip natigssai fabrfkimitdle
Blitsa-mik påssuneKarérsimassar-
put, taimåitumik Blitsa atordlugo
aserfatdlagtailiuinigssax nangitaria-
KarpoK. Blitsa-t åssigingitsut mar-
dluk xinigagssåuput: MAT (xivdlit-
sok) åma HALVBLANK (xivdlalår-
tox), — MAT utlnikOssatut xåxarpox
kussanardlulnartumik, taimåinera-
talo natip kigartiternere plngitsår-
nexarsinåungitsut erssigungnaersl-
tarpai... HALVBLANK silikisut xiv-
dlernexarpox iluarinartumik xfngor-
nernik sunigdlunit utersårtitsissar-
dlune. tamarmik naterssuarnut pe-
xutinutdlo tungavigssatut kussanar-
dlulnarput.
t