Atuagagdliutit - 20.02.1970, Blaðsíða 17

suna pivdlugo Kalåtdlit-nunåt
amigartoruteKartariaKångila
— inuk teknikimvt tungassutigut ineriartornermut maling-
nausinåungikångat?
ukiut Kulit migssåne matuma sujornatigut fjernsynime issigingnår-
para arnaK utorKassåK timerssornermik soKutigissalik, sikånik
tyggegumminigdlo atautsimortitdlugit ajoringnigtunut ilauvoK ug-
pernarsaivdlunilo inuvdluarniutit tåuko ajordlufnartQssut. danskit
arnartaisa utorKassåt ilagåt åssilitdlarKigsorssOp Kehlet-ip åssi-
lissartagaisa ujamigigsårtut pinersautigigsårtutdlo eKingassuligtu-
nik tanitanik Kungasigdlit takordlorneKartarnere malisagåine kuko-
rujugssuarfigssat. ilumorsårnerujugssua takusimagåine uvdlune
ardlalingne årKigkatdlarfiungilaK ånilårsimanerup kingorna. oKau-
sipilungårame åsseKångilaK, ilumortutdlo OKautigissai pikunangår-
mata nipanginarusungnarneruvoK, agssortorniåsagaluaråinime ajor-
ssartitsiniutigssane tamaisa tigumingmagit.
håndboldertut fjernsynime takutineKarput, arnavdlo utorKaup
iluarissorujugssQvai. taimane danskit svenskinit ajorssartlneKar-
put, unangminerup inernigsså nalunarungnaeriartortitdlugo arnaK
tåuna sorusueralugtuinarpoK, igsiavingme Kumaralugtutnardlune
malungnarungnaerdlunilo. neriutigssaerungmat — tåssame uvanga
misikarigsutut naggatå tikitdlugo neriugkaluarsimagama — åma
uvanga sorusuerdluinarpunga.
itersartinera puiungisåinarpara. tåssångåinaK pigsigsimavoK,
tarnutit, pujoK tupavdlo arssakue nujaisa erKåne nuissatut iler-
dlutik: — suna pivdlugo danskisut issikoKarpat, suaorpoK. — ma-
ligtarissagssat suliarineKars'imåput uniorKutitsissoKarångat KanoK
pissoKartartoK ilisimaneKarmat. taimaisiortarputdlo håndboldit-
dlarKigsungorumassut. akiunigssamut ilungersorneK saperput, tai-
maingmatdlo timerssortartungitdlat. akiorneKalålerångamik sapile-
ralugtuinartarput. danskit kångunat".
naluvara taimåitordle Kularingilara arnaK tåuna utorKaK taimai-
ngajagtumik OKapilorsimanersoK fjernsynlkut Kalåtdlit-nunåt piv-
dlugo aperssuinerme påsisimassaKardluartut tuniutmarmata „p[-
ssauneKånglnertigdlo nåpertuivdluartoK" påsivdlugo.
1969-ip nåjartornerane nunane i-
ssigtune pissutsit pivdlugit ataut-
simititat påsisimassaKardluartut
mardluk OKauseKåsavdlutik peri-
arfigssaKartineKarsimåput. ataut-
simititat åiparåt Kalåtdlit-nunå-
nik påsisimassaKardluartut ar-
dlagdlit Danmarkip TV-ane aper-
ssorneKartut. åiparåt eskimut
pivdlugit nunanit tamalånit pe-
KatauvfigineKartumik Le Havre-
me Frankrigimitume atautsimi-
neK, sujulerssorneKartoK franski-
ussumit professorimit inusug-
tumit, Jean Malaurie-mit. ataut-
simititat tåuko mardluk Kalåt-
dlit-nunåta sujunigsså pivdlugo
isumait éssiglngitdlat. soruname
åssigingmik oKaluserissagssaKå-
ngikaluarput. eskimut pivdlugit
atautsimlnerme pisimassunit av-
dlauvdluinartumik TV-kut aper-
ssuinerme pigssarsiarissat tåssåu-
put ilisimassaKardluartut aperKu-
terpålugssue åma ilisimassaKar-
dluartut akissutait. angnikipat-
dlåmik tungaveKardlune OKause-
rissat atautsimut katitdlugit i-
måiput, sordlo Kalåtdlit-nunånut
ministere ardlaleriardlune OKa-
lugtarsimassoK, tåssa sordlo ta-
persersuigame kalåtdlit sulissar-
tut, aulisartut il. il. Danmarkimu-
kartineKartarnigssånut.
eskimut pivdlugit atautsimér-
ssuarnerme peKataussut Kalåt-
dlit-nunåta sujunigsså pivdlugo
isumavdluarnerujugssuput. erKar-
torneKarput anersåkut kulturi-
kutdlo eKérsainigssaK, eskimut å-
mimik Kalipautåtigut inugtutdlo
ingmingnut pingårtitarinigssåt,
OKalugtuagssatigut tungavingmut
tugdlusimårutigingningnigssaK.
tamånalo nakussagtiatdlautaunié-
sagaluarpoK anersåkut timikutdlo
eKiasupatårnermut uvdlumikut
nunat issigtut angnerssåine atu-
tumut. sussutsimik ilisaringning-
neK, ilisimangningneK tugdlusi-
mårutigingningnerdlo Le Havre-
me atautsimérssuartut isumaKar-
figåt pingårutilerujugssussugssau-
ssok Kalåtdlit-nunåta inuisa uki-
unut nutånut atåssuteKarnerånut
nalerKutungorsarnerånutdlo — å-
malo kalåtdlit sulissartut påsing-
ningnigssånut inuiaxatinut åmalo
inungmut nangminermut KanoK
pingåruteKartigissoK suliagssamik
ingerdlatseKatauneK.
☆
Kalåtdlit-nunåne najugaKartugut
tamavta åmalo nunamik tamatu-
minga igdlersuissugut nalungilar-
put apencut tåuna pingårtorujug-
ssussok, pingårtumik silatusårtu-
mik piviussumigdlo pilerssårute-
Kardlune OKatdlisigineKarsimå-
ngingmat.
tamåna uiarterneKartarsimavoK,
tåssa inuit ikigtut isumaKartar-
mata ajornartorsiumik sarKumi-
sinaunatik, Kalåtdlit-nunåta inui-
nik Kavdlunånik kalåtdlinigdlo
atautsimortitdlugit issornartor-
siuinertut såssussissutaussunik,
ajornartorsiut sarKumiuneKarsi-
naugaluarmat OKautigalugo Ka-
låtdlit-nunåt månåkutut pissuse-
Kardlune tåssaussoK ilisitsoK i-
nugtaminut perKarnisårtoK, soru-
suertitsivdlune, aningaussarigsår-
nerup singnagsautånik singnag-
saissoK, pugtassuliarujugssuarnut
anginågkanut sarfaK kultiussoic
Danmarkimit aggersoK atordlugo
ingerdlassumut ånagtitsissoK.
uiarterneKarsimavoK, sanileri-
ssaK, nunarKat OKarfigiumanago
eKiasugtorssussoK, eKiasugtor-
ssuaK kalåtdlimik taineKåsavdlu-
ne nalerKutingitsoK, sujuaissami-
nut nalerKutingitsoK. Kajagssune-
Karsimavugut, tungavigissarput i-
lisimaneKarmat, piniartunermit
sulivfigssuaKarnermut pivfigssa-
migdlo atarKingningnermut av-
dlångorniarneK KanoK ajornaku-
sortigissoK. tamånale kukuneru-
vok; tåssame KanoK artornartigi-
galuarpatdlunit, anguniagkap su-
joråne ajornartorsiutit Kanordlu-
nit amerdlatigalutigdlo angitigi-
galuarpata tauva inugtut asiujar-
tuinarneK igdlersoriarfigssaKångi-
laK, kinåussuseK ilisarisimanago,
toKussutigssaKarane tOKUsavdlu-
ne. inunermine anguniagagssa-
Kångikåine inuniarneK ajorna-
KaoK, asule uvdlut ingerdlåinar-
titdlugit sumigdlo misiliniarane.
☆
kisiåne Kalåtdlit-nunåta inue å-
ma periarfigssaKartineKarsimå-
ngitdlat ingmingnut ilisarinigssa-
mut imalunit kulturikut anerså-
kutdlo eKérsagaunigssamut, ta-
måname issigtunut tungassutigut
nunat tamalåt påsisimassaKardlu-
artortaisa pingårtitorujugssung-
måssuk. TV-kut aperssuinerme i-
lisimassaKardluartut maligdlugit
Kalåtdlit-nunånik nålagkersuini-
kut ingerdlatsinerme pingårneru-
ssck tåssauvoK inuiaKatigingnik
moderneussunik pilersitsinigssaK
sapingisamik piårtumik aningau-
ssarsiornikut igdlersorneKarsi-
naussunik periarfigssaKartitsiv-
dlune, tamåna Kanordlunit ake-
Kåsagaluarpat soKutiginago —
agdlåme inuit kikussutsimingnik
ånaissaKarnerånik akeKåsagaluar-
pat. taimåitumik ussernartorsior-
put Kalåtdlit-nunåne ajornartor-
siutit ima tugdluångitsigissumik
iluarsineKarnigssånut, kalåtdlit
tamaisa Danmarkimut nugtiniar-
dlugit, tåssane inugpagssuarnit i-
neKarumårmata, inugtut tåmaru-
mårdlutik, kulturitut tåmarumår-
dlutik, OKalugtuagssåinartutdlo
Kimataujumårdlutik.
☆
sok — tamåna agdlagkame matu-
mane aperautaule — ukiune tug-
dlerne 50-ine Kalåtdlit-nunåt a-
migartorutaussariaKångila. suna
pivdlugo inuiaKatigit årnigssut-
dluagkanik sulivfigssualersugkat
pingitsoratik pilersinetcdsåpat, i-
laussortat aningaussarsiornikut
suliagssatigutdlo periarfigssaicar-
titdlugit inunerme sujunertari-
ssagssånik tunisimångikåine?
suna pivdlugo ikiuissarnikut i-
luarsartussineK piorsarneKarpa,
inugtaussoK ilisimassaKångitsoK
kisiåne timikut tarnikutdlo per-
KigsoK tigussaKartitardlugo tuniu-
ssagssaxartinagule? tamåna aner-
såmut sångitdliartutauvoK, inuit
ilerKorigsårnerånut aserorterissu-
vok. kisalo sulivfigssuarmik pi-
lersitsineKåsangmat suna pivdlu-
go sanaortorneK tungavigineKar-
pa, inuiaKatigit moderneussut
piorsagaunerata suliagssartåta ila.
asiujartornigssåungitsoK suna av-
dla utandssagssaugame sulineK
nåmagsineKarpat? A. C. Nor-
mannip akissugssåussuseKarnera
sumik naleKarpa tunissagssiorfig-
ssatuaK, kalåtdlit nunanut avdla-
nut niorKutigssiornerat Dan-
markimut nugtikuniuk? kalåtdlit
aulisartut tagpavane susåpat Ka-
låtdlit-nunåne igdloKarfingne au-
lisariutit nålagait inugtagssaileKi-
sitdlugit, agdlåme ilåtigut Dan-
markimit inugtagssarsiornigssuK
isumaliutigineKartardlune? tamå-
na tungavingmigut kalåtdlit ki-
kussusiånik aserorterissunginer-
dlune, Kalåtdlit-nunåta kalåtdlit-
dlo inussariaKåssusiånik igdla-
ruautigssåinångortitsineK? tamå-
na tåssåunginerpa ajornartorsiu-
mik Danmarkime sumilunit inuit
ilerKorigsårnerånut tungassutigut
nalerKiunigssaKångitsumik Kag-
dlinarsiordlune sulineK? danski-
nut nalerKupa?
Kalåtdlit-nunånut tungatitdlu-
git ilioriusit pivdlugit OKauserine-
Kartut kingugdlit påsineKartaria-
Karput sanigdliutdlugit tungavig-
ssanut atorneKartunut ukununga,
Kalåtdlit-nunåne inuiaKatigit su-
linermut aningaussarsiornermut-
dlo tungassutigut tungavigissag-
ssåt pingitsailissutauniarssaring-
mat. tamatumane pingårnerussut
tåssåusåput aperKutit mardluk,
ajoraluartumik inuiaKatigit piv-
dlugit ilisimatusarnerup perKig-
sårtumik akissutigisinausså ator-
dlugo akisinåungisavut:
1) suna pivdlugo Kalåtdlit-nu-
nåt aningaussarsiornikut ig-
dlersorneKarsinaussumik tu-
ngaveKartitåusava, ingerdlat-
sinerup taima itup inup ka-
låliussup åma Kalåtdlit-nu-
nåta inuisa ukiunik perérsi-
massunik kulturimigdlo atå-
ssuteKarniarnerånik sumigi-
naisitsineranik kinguneKar-
titdlugo?
2) kulturikut anersåkutdlo e-
Kérsagaunigssamut sok piv-
figssaKartitsineKarsimångi-
la, sok pivfigssaKartitsine-
Karsimångila kalåtdlit ing-
mingnut ilisarinigssånut pe-
riarfigssaKartitdlugitdlo si-
larssuarme moderneussume,
sulivfigssualersugkame ka-
låtdlisut eskimututdlo inu-
nigssamut?
☆
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo nålag-
kersuinermik ingerdlatsinerme
sujunertaK tåssauginarsimagpat
iluanårniarfigssamik pilersitsini-
ardlune tauva misigissutsikut pi-
viussutigutdlo Danmarkimut atå-
ssuteKarnigssaK ilaginarneKarsi-
mavoK. tåssame Kalåtdlit-nunåt
iluanårniarfingortikåine periar-
figssaKarsinauvoK Danmarkimut
atångikaluardlune nuna nangmi-
neK napatisinaussoK. åmalo Ka-
låtdlit-nunåt iluanårniarfingorti-
simagåine tamatumunga peKatigi-
titdlugo kalåtdlinut tungassut ta-
marmik pigdliutigineKarsimåså-
put, kiavdlunitdlo piumassarisi-
naugunångilå ingerdlatsinerup
taima itup nunap ilåtut „angne-
russumik mingnerussumigdlunit
pissuseKarane" Danmarkimut a-
Mobleret villa til leje
ny og moderne — 147m-2 med
stor have. 15 km fra Odense
(Otterup). Ledig ca. 15/3 til
1/6. J. O. Madsen, Nr. Ester-
bølle, 5486 Grindløse.
VW Folkevogns-
busser
8 personers, fin stand, sælges
for kr. 4.000,00 pr. stk. Fob
København.
Bukkehave Automobiler
Lærkevej 11, boks 140
Svendborg, telefon (09) 21 14 57
tajuartuarnigssamik kalåtdlit
kigsautait nutartersinåusagai.
kisiåne kalåleK kinalunit aki-
ssugssåussuseKartOK Kalåtdlit-
nunåta nangminerssortungornig-
ssånik sukutdlunit OKauseKarsi-
mångilaK, agdlåme sulivfigssua-
lersorneK piviussungoraluarmat-
dlunit.
matumuna kalåtdlit danskitdlo
politikeré kajumigsårumavåka,
Kalåtdlit-nunåne nålagkersuiner-
mik suliaKartut akissugssåussuse-
Kartutdlo unigdlutik erKarsardlu-
arKuvdlugit, pilerssårusiornermut
akissugssåussusermutdlo, politiki-
mut tusåmassauvdluarniarner-
mutdlo måna tikitdlugo malerua-
garineiKartut puioratdlaricuvdlu-
git, kiisiåne erKaimarKuvdlugif
inuk kalåliussoK åma Kalåtdlit-
nunåta inue.
tåssame pivfigssat kingugdler-
pårtarilerpåt inuit tåuko puigu-
gauvdluinåsångigpata.
Jens Brønden.

p-
%

» ¥.... ■ ■"■"I I

I—
r—r-
I B ' I IMillPI'fgl ' I ■ I I ■ I I t
» B 1 I B 11 'I' '■ !

-F'I-'B' I B l r
B-' r ........
B "1 l-l
, ii , f»TI
DOMUS VISTA, DANMARKS OG EUROPAS HØJESTE BEBOELSESHUS
ER MONTERET MED SANITETSARMATUR AF HØJESTE KVALITET
BOTNIA
OVERALT PÅ GRØNLAND FORETRÆKKER MAN OGSÅ DETTE ARMATUR
VI SENDER GERNE BROCHURERMATERIALE BROCHURINIK PASISSUTIGSSANIK NAGSITDLUARSINAUVAVTIGIT
VVS - VÆRKTØJ - JERN & STÅL
WINTHER & HEIDE'S EFTF. A/S
ASKELUNDSVEJ 2 3600 FREDERIKSSUND
TELEGRAMADRESSE WINHEIDE
SPECIALAFDELING FOR G R 0 N LAN D S FO R S EN D E LS E R
17