Atuagagdliutit - 20.02.1970, Blaðsíða 18

kalåtdlit OKausé kulturi-
mut pingårutiligtut
inuiåussutsimut tungassutigut sujumut issigalugo agdlagto«
Finn Lynge
kalåtdlit OKausé Kanon itumik sujunigssanarpat? kulturimut onautsi-
nutdlo tungassutigut kalåtdlit sujunigssame sunik ninigagssanarpat?
kigsautigissat piviussutdlo sukut kigdlenavigpat?
kalåtdline inuiaKatigingne kalåt-
dlit OKausé kulturimut pingåruti-
ligtut erKartorneKarångata su-
liagssarput sujugdleK tåssåusaoK
inuit ingmikortOKarfé åssigingit-
sut åmalo inoKatigingnerme ing-
mikortOKarfit inuiaKatigingne
tåukunane atutut ingmikortisav-
dlugit. nalunéngilarme kulturimut
pingårutiligtut OKautsit atorne-
Karnere åssigingitsorujugssussut
inuiaKatigingne sordliussut er-
KartorneKarångata.
kalåtdlit perKautåne inussau-
siat Kanigkåine ungasigkåinilunit
OKautsit pingåruteKåssusiat er-
ssencigsumik ingmikortineKarsi-
naussarpoK. kulturimut pingåru-
tiligtut OKautsit KanoK pingårti-
ginerat sordlo åssersutigalugo
Avangnåne piniartOKarfingne pi-
ngåruteKardluinarpoK, kisiåne pi-
ngåruteKångitdluinartutut issigi-
neKarsinauvdlune Nungme kalåt-
dlit bilinik iluarsaissartut akor-
néne, tåssa tåuko inussutigssar-
siutiligtut sulineråne. taimåitu-
mik nalerKunerusaoK inuit ing-
mikortOKarfé erKartorneKarsinau-
ssut avguatåratdlaråine.
ingmikortOKarfit imåitut aut-
dlarKautigigatdlartigik:
inuiaKatigit piniartussut avang-
nåmiut, tunumiut åma nunap-
isuata erKåmiut.
igdloicarfit sikuneK ajortumitut
inue aulisartussut Kujatåne sa-
vautigdlit.
teknikeritut iliniarsimassut (bi-
lit tingmissartutdlo motorinik på-
sisimassagdlit, maskinanik ilini-
artut, nalunaerasuartauseriner-
mik iliniartut, igdluliortartut).
niuvernermik iliniagaKarsima-
ssut.
agdlagfingmiunermik iliniaga-
Karsimassut.
nåparsimassunik pårssinermik
iliniagaKarsimassut. atuarfingne
sulivfeKartut. ilagingne sulivfe-
Kartut. sulissartut iliniagaKarsi-
mångitsut.
imåisinauvoK ingmikortiterineK
tåuna amigauteKartoK imalunit
issornartorsiorneKarsinaussoK,
taimåitordle tamåko tungavigalu-
git påsinarsisinauvoK inuiaKati-
gingne inoKataussut ilåinut
OKautsit KanoK åssigingitsigissu-
nik pingåruteKartut. tåssame er-
sserKigdluinarpoK kalåtdlit OKau-
sisa kulturimut pingårutiligtut
atornerat mingnerujartuinartoK,
inuiaKatigingne ingmikortOKarfit
Europap kitåmiut sujuarsarsima-
nerånut pulajartuårtitdlugit. ta-
matumånga avdlåussutituaulersi-
mavoK kalåtdlit ilagit, tåukume
åma ingmikut pissutigssaKarsi-
måput.
sulinerme inussutigssarsiorner-
milo kulturimut tungatitdlugo
nalunarungnaersimavoK atuagar-
ssornermut teknikimutdlo tunga-
ssutigut ineriartornermut piuma-
ssarissanut kalåtdlit OKausé nå-
magkungnaersimassut. taimåita-
riaKarame? OKarumassoKåsaoK
nåmagtumik suliniartoKarsimå-
ngitsoK kalåtdlit OKausisa ukiut
ingerdlanerinut malingnauniar-
nigssanut; tamatumunga ilunger-
sortumik suliniarneKarsimaga-
luarpat OKautigineKarsinauvoK
iliniutit nutåliat tamarmik uvdlut
ilåne kalåtdlisuinauvdlutik sar-
Kumersinåusagaluartut, taimalo
kalåtdlit OKausisa kulturimut pi-
ngåruteKarnertik ingerdlaterKinå-
sagaluarpat inuiaKatigingne mo-
derneussune sulivfigssualersu-
gaussune.
tamåna låssåunginerdlune sing-
nagtuinartut pissusiligtut kigsau-
tigissaK? pissutigssaKardluarsi-
nauvoK aperisavdlune kalåtdlit
OKausisa pissuseringineråt oKa-
lugtautsikut ineriartorsinaunatik
nagdlersusinångordlutik nutåliau-
ssumik niuveKatigingnermut, tek-
nikimut ilisimatusarnermutdlo.
kisalo aperKutauvoK OKautsinik
avdlanik pigiliussisinauneK euro-
pamiut tamalåt OKauserpagssuine
ilisarnautaussoK pigiliutisavdlugo
saperneråt, ajornarungnaersitsi-
ssok pissusigssamisortumik atu-
savdlugit, OKautsit nangmingneK
kigdligissaisa iluane takornartat
oKauserpagssue amerdliartuinar-
tut. ikigtunguit kisisa pinagit
OKartOKarsinauvoK OKausersiar-
pagssuit kalåtdlit inusugtut
OKautsimingnut ilautitaligait o-
Kautsitigut sujuarsautåungitsut,
sorKusaitsumigdle OKautsinut a-
kulerusimassut OKautsitdlo kig-
dligissait iluånit Kartorartisimav-
dlugit. kalåtdlit utorKaunerussut
ajorusutigissorujugssuvåt inusug-
tut iliniartussut OKautsisik ase-
rortarmatigik.
imåisorinavigporme OKautsiti-
gut ineriartorneK unigtordluinar-
simassoK sukaKissumik ineriar-
tornerup nagsatarissånik, tåssa-
me ineriartornerujugssup tama-
tuma kalåtdlit inuiagtut ineriar-
torneråne moderneussume suliag-
ssaKarfit tamaisa malungnaute-
Kartingmagit. OKautsitigut ineri-
artorneK pissariaKartitsivoK piv-
figssamik erKigsisimanermigdlo,
kisiåne taimaisiornigssamut piv-
figssaKaranilo erKigsisimanigssa-
KångilaK, taimåitumigdlo pisima-
ssoKarfingne tamane Kavdlunåt
OKausé sagdliujartorput. kisalo
isumavdluartoKarsinåungilaK inu-
iait 50.000-iungitsutdlunit nuna-
me Kalåtdlit-nunånisut ilunger-
sornartigissume najugaKartut
kulturimut silagssorissutsimutdlo
tungassutigut ima agtigissumik
siporussaKåsassut eskimut OKausé
tåssaulersisavdlugit ilisimatusar-
nikut anersåkutdlo kulturinit av-
dlanit sujuarsimaningortitdlugit.
OKautsit sutdlunit åssigingmik
siaruarsinåussuseKaratigdlo o-
Kautsinik avdlanik tigusisinåussu-
seKångitdlat. inuiaKatigingne u-
kiune kingugdlerne 30-ne ineriar-
tornermut sanigdliukéine isuma-
KarnarpoK kalåtdlit OKausisa su-
livfigssualersugaunikut inussutig-
ssarsiutitigut ingerdlautsime na-
lerKutungorsarsinåussutsimik
kigdlinga angusimagåt — tamåna
ilumortOK KanoK itumigdlunit
navsuiauserniåsagaluaråine.
sulinermut inussutigssarsior-
nermutdlo kulturimit kalåtdlit
anersåkut kulturiånut sanguguv-
ta Kimåtdlangnångitsumik nåpi-
tagssaKarpugutaoK. OKautsit ag-
dlangnerme OKalungnermilo ator-
neKartartut ingmikorteriartigik.
kalåtdlit anersåkut kultureKar-
neråne OKautsit OKalungnerme
atorneKartartut sagdlersaujuåi-
narsimåput, sulilo taimåituarput.
OKalugtuatdlarKigsorujugssuit a-
merdlasut sule Kalåtdlit-nunåne
navssågssåuput, nuånersujuarpor-
dlo tusarnårdlugit OKautsit umå-
ssusigdlit, nikeriatåtdlarKigsut
avdlångorauteKardluartutdlo oKa-
lugtuatdlarKigsup Karnanit ania-
ssut tusarnårdlugit — OKautsit
tåuko ajornångitdluinartumik o-
Kautigingnigsinaussarput Kuia-
nartunik igdlarnartunigdlo ima-
lunit avdlångorautinik misigi-
ssutsimut eKérsaissunik, Kavdlu-
nåtut nugtisavdlugit ajornardlui-
nartunik.
ajoraluartumigdle OKautsit ag-
dlangneKartartut avdlåuput —
sordlo Kanga C. W. Schultz-
Lorentzenip åma uparuarsimagå.
atuagkiame „Det Grønlandske
Folk og Folkesind" (Kup. 19—20)
agdlagsimavoK: „kalåtdlit OKau-
sisa nipiviat, agdlagtauseK,
piåritsortumik avdlångoriartorsi-
mavoK. pingårtumik europamiut
nugterissardlutigdlo iluarsartu-
ssissarsimåput. kalåtdlit OKausé
nikanarsarumångikaluaKalugit
suliagssartik artorsimavåt. sut
tamarmik pissusigssamisorsorina-
raluarput, kisiåne takornartat
miserratigssåungitsumik OKautsi-
nik KinigaKarnermingne pinara-
tik, åmale OKautsit katiternerine,
såkortumik malungnauteKartitsi-
lersimåput. agdlagtut OKautsinik
ilisimassaKarnerata kigdleKarnera
pissutauvdlune OKautsit atorne-
Kartut OKariartautsitdlo kigdlile-
rujugssuångorsimåput. uiggiuter-
pagssuit nugterneK ajornartut,
kisiåne OKautiginiagkanut pingå-
ruteKardluinartut, KånginarneKa-
vigsimåput. OKautsit kigdlileru-
jugssuarmik umarigsungitsumig-
dlo malungnauteKalersimåput, o-
Kaluinardlune atorneKartartunit
avdlångoratdlarKigsunit avdlauv-
dluinalerdlutik. OKautsit pissusi-
lersutåta tamatuma nutåp ugpe-
rissarsiornermut, perorsainiamer-
mut atuagkiornermutdlo tunga-
ssutigut inuit suniuteKarfigisima-
vai. OKautsit agdlagångordlugit
atorneKartartut, agdlåme niuver-
toKarfingne kulturimutdlo tunga-
ssutigut Kitiussune taimaingajag-
tune OKautsit uvdluinarne atorne-
Kartartut tamatumuna sunigausi-
måputaoK. kalåtdlit OKalugdlutik
agdlagdlutigdlo erKarsautiming-
nik sarKiimisinaussut OKauseri-
ssatik agdlangnerme OKalungner-
milo europamiut atuissarnerat
ilårdlugo atortalerpait."
Sshultz-Lorentzenip taimatut
agdlangnerata kingorna ukiut 40
Kångiuneråne pissutsit pitsaune-
rulersimagunångitdlat. Kånginar-
tariaKarunångikaluarpoK imalunit
Optagelse på
Grønlands Seminarium 1970
I henhold til lov om læreruddannelse i Grønland afholdes op-
tagelsesprøve fra ca. 25. maj til 4. juni d. å.
Optagelse i seminariets 1. klasse afhænger af bestået optagel-
sesprøve i grønlandsk, dansk, regning, kristendomskundskab,
historie, biologi, naturlære, matematik og engelsk, samt om
aspiranten 1) skønnes egnet til lærergerningen, 2) er fyldt 18
år og 3) har tilfredsstillende lægeattest og vandelattest. (I sær-
lige tilfælde kan optagelse dog finde sted efter en begrænset
optagelsesprøve).
Forudsat tilstrækkeligt antal tilmeldinger oprettes en præ-
prandklasse, hvor der gives en undervisning, som forbereder
til næste års optagelsesprøve.
Optagelse i prceparandklasse kræver ikke forudgående eksa-
miner og prøver, men realeksamen eller tilsvarende gode skole-
kundskaber er en forudsætning for tilfredsstillende gennem-
førelse.
Ansøgninger om optagelse på seminariet skrives på skema
og skal være rektor i hænde senest 1. april. På grund af usikre
postforbindelser vil en foreløbig telegrafisk ansøgning blive
'taget i betragtning. Af ansøgningen skal det fremgå, pm man
søger optagelse i præparandklasse, dersom optagelse i 1. klasse
ikke opnås.
Chr. Stærmose.
seminariame ilmiartungornianik
misilinigssaK
Kalåtdlit-nunåne iliniartitsissugssat atuartarnerånik inatsit nå-
pertordlugo seminariame iliniartungorniantunik misilineKåsaoK
ukioK måna majip 25-ata rnigssånit junip 4-ånut.
seminariame klassit sujugdlidnut pisagåine KaKissisimassa-
riaKarpoK måkuninga misiligtinermik: kalåtdlit OKausini'k, dan-
skit OKausini'k, kisitsisinik, ugperissamik, historiamik, biologi-
mik, naturlærimik, matematikimik tuluitdlo OKausinik 1) iliniar-
titsissugssatut piukunantutut issigineKartariaKarpoK, 2) 18-inik
ukioKantariaKarpoK åma 3) pendssutsimut ilerKorissutsimutdlo
namaginartumik agdlagartaieartariaKarpoK. (ilånikutdle pikori-
ssuseKardluartut seminariame atuartungorsinåuput angnikine-
rugaluartumik misiligtitdlutik).
nalunaentut nåmagtumik amerdlåssuseKåsagpata klassimik
piarérsarfiussumi-k pilersitsissoKåsaoK, tåssanilo atuartineKåså-
put åipågo misiligtinigssamut piarérsartut.
klassimut piarérsarfigssamut ikutugssanut piumassarineKå-
ngilaK soraerumérsimanigssaK misiligtisimanigssardlunit, real-
skolimile taimaeKa'tånilunit atuarsimanigssaK aperKutauvoK
piarérsarnerup namaginartumik inerneKarsinaunigssånut.
seminariame atuartungorumanermik KinutigissaK skemamut
agdlangneKåsaoK rektorimutdlo tuniuneKarsimåsavdlune kingu-
singnerpåmik 1. april, agdlagkatigut ajornakusortumik atåssu-
teKameK pissutigalugo telegramikut Kinutigissat åma ilångu-
neKåsåput. Kinutigissame agdlagsimåsaoK klassimut piarérsar-
fingmut pinigssaK kigsautigineKarnersoK 1. klassimut KaKissi-
ngitsusagaluaråine.
Chr. Stærmose.
Vær
kræsen
i valget
af
skønhedsmidler
-og frem for alt:
vær sikker på, at De altid får
præparater, der passer til
Deres hudtype.
Dubarry har specialcremer
og -præparater, som »opbygger«
huden, giver nyt velvære -
og et mere strålende udseende.
kussagsautigssanik
KinigaKarningne
narrussari t...
plngårnerpåmlgdlo:
isumagissaruk Kinlgkavit
amlngnut nalerkutOnigssåt.
Dubarry cremlutekarpok
tarnutauteKardlunilo amermik
»lluarsaissartunik«, taimatutdlo
inumarigsautaussunik -
plnlssuserdlo nallgssakångitsok.
l)ul)«»IT\
18