Atuagagdliutit - 25.09.1970, Side 31

—--------------------------------------------------
biskope kommunistiussoK nåper-
tuivd luar ner mik suliaKartoK
-- r r
Brasiliame biskopiuneK Helder Camara, erKigsineicarnigssaK
pivdlugo suliniardluartunut nersornausiutagkamik tunine-
Kartugssatut sujunersutigineKarsimassoK, ilungersordlune
sulissoK nunat sujuarsagagssat pissusmut tungassut avdlå-
ngortiniardlugit
Erik Staffeldtimit
pivdluarput iluarnermut kågtut
imerusugtutdlo. pivdluarput er-
Kigsinermik pilersitsissut. tåssa
biskopip kommunistiussup, ka-
tugdlit ilagit såmerdliussut suju-
lerssortåta, Brasiliap avangnåne
kangiatungåne Olindame Recife-
milo biskopiunerussup Helder
Camarap, oKauserissartagaisa pi-
ngårnerssait.
Latinamerikame nålagkersui-
nermut inoKatigingnermutdlo tu-
ngassutigut iluarsaerKingnigssa-
mut Camara ilungersussissoru-
jugssuångorsimavoK. Europamér-
KåmerpoK, imaKalo Europamut
uterKigkumårpoK Nobelip endg-
sineKarneK pivdlugo sulissuti-
gingnigtunut nersornausiutagå
piartordlugo. silarssuarme luthe-
rikut kåtuvfiata Evianime ataut-
simérssuarnerane nersornausigag-
ssatut sujunersutigineKarsima-
vok. sujornatigut Sverigeme inat-
sissartunut ilaussortat pingasut
nersornåumik tåussuminga pi-
ssugssatut sujunersutigisimavåt.
imanale Brasiliap avatånut aut-
dlarKigsinåungilaK, tåssa piniar-
ssårineKarame nunane ineriartor-
titagssane pissutsit avdlångorti-
neKardluinarnigssånik piumassa-
Karnine pissutigalugo. pingaso-
riardlune tOKoriarneKaraluartar-
simavoK. agdlagtua ikingutigiv-
dluagålo palase Henriques toKU-
neKarsimåput.
Brasiliame oKautigineKartarpoK
Camara kommunistiussoK. kisiå-
ne takorKuinarsinauvara ani-
ngaussautiligssuit atarKinautitut
doktoringornigssara sujunersuti-
gisimangmåssuk, taima oKarpoK,
tåssame atarKinautigalugo dokto-
ritut taigorneKalersimangmat
Mouvainime åma Kansas Cityme.
Brasiliame såkutut kisermåu-
ssivdlutik nålagkersuissut sujor-
na påveKarfik nalunaerfigisima-
våt Helder Camara isumangnait-
dlisaivigisinåungikigtik, åmalo
avisip nålagkersuissunut isuma-
Kataussup Jornal da Tarde Sao
Paulome sarKumersartup Kåumat
atauseK måna sujornutdlugo na-
lunaerutigisimavå nunane avdla-
ne Brasilia erKartornerdlugtarå.
Camara nangmineK sujunigssaK
pivdlugo isumavdluartuvoK: nå-
lagkersuissut taorserneKartarput,
Brasilia atåinåsaoK.
inuit nuimanerussut — inuit
nikanamerussut ikioriarfig-
ssaicångitsut
biskopiuvfianlput inuit 30 millio-
nit avigsårsimavdluinartut nui-
manerussunut nikanarneruvdlui-
nartunutdlo ikioriarfigssaKångit-
sunut, pissutsitdlo tamåko ilåtigut
erKartorneKarsimåput filmime
ima taigutilingne: Antonio Dræ-
beren (Antonio toKutsissoK) ama
Det golde Liv (inuneK kingunig-
ssaKångitsoK). inuit amerdlaner-
ssarssue nerssutitut inuput, inug-
siauteKarneK taimaitineKångisåi-
narsimavoK. pitsut neriutigssaKå-
ngitdlat, pigissaKartutdlo ikiui-
nigssamut tungassutigut tarnimi-
kut nalungissuseKarnerat eKérså-
savdlugo ajornakusorpoK, nuna-
ne pivdlugo Camara taima OKar-
POK.
inuit nuimanerussut nåpertuiv-
dluarnermik imalunit iluarner-
mik sianigissaKångitdlat, taimåi-
putaoK nunat pisut nunanut ine-
riartortitagssanut pissuseKarner-
mingne. nunat sulivfigssuagdlit
nunanut ineriartortitagssanut ni-
uvernermut tungassutigut nåper-
tuivdluångitsumik iliuseKarnertik
avdlångortikumångigpåssuk silar-
ssuarme endgsineKarnaviångilaK,
taima OKarpoK Camara.
— uvagut, ilagit kristumiut Ka-
nos iliuseKartariaKarpugut pisut
pissusiat avdlångortiniardlugo.
inoKatigingnermut tungassutigut
pissuseK imalunit erKornerussu-
mik oKautigalugo pissusipalåK uv-
dlumikut atutoK, kristumiup ilu-
arisinåungilå iluaitsuliornerung-
mat. inuit ikigtuinait pisuvat-
dlårput, amerdlanerssait pitsu-
vatdlåKaut. silarssuarme inuit 20
procentisa ajungitsutit 80 procen-
té pigait, kisiåne pissutsit tamåko
avdlångortiniarssarilerångavtigik
pissaunermik tigumingnigtunit
kommunistiunerarneKartarpugut,
isumaKaramik OKausipalåK tåuna
iluaKutsiutdlugo sut tamaisa ator-
dlugit nungusarsinauvdlutalo nu-
ngutisinåusavdluta. isuma tåuna
kukussoK avdlångortitariaKarpar-
put. 20 procentit tåuko nalunge-
Katigingnissutåt avdlångortitaria-
Karparput erKigsinermut nåper-
tuivdluarnermutdlo sulivdlualer-
sitdlugit, taima isumanarpoK Hel-
der Camara.
såkugssanik ikiunerup angu-
niagkat nangminigssarsiortut
tapersersorai
— USA, Sovjetunionen åma Kina
åssigingmik nunasiaKarniartuput.
silarssuarme sumilunit såkugssa-
tigut ikiukångamik pissutiginar-
tarpåt sujunertat nangminigssar-
siortut tapersersorneKarnigssåt.
nålagauvfigssuit tamarmik Kunu-
titsissuput. nunat mikissut aner-
såkutdlo pissaunerit silarssuarme
ugperissarsiornertut itut ikiutig-
ssat ilerKoringnigssamut tunga-
ssut avKutigalugit nåpertuivdlu-
arneK atulersiniartariaKarpåt. ug-
perissarsiornerit tamarmik inui-
åussutsimut akitsugarpagssuaKar-
put akiligagssamingnik nåmagtu-
mik suliniarsimånginamik pissut-
sit nåpertuivdluångitsut sorssung-
nermik umigssuinermigdlo nag-
sataKartartut avdlångortiniardlu-
git.
pissutsit såkut atordlugit avdlå-
ngortineKartariaKångitdlat, taima
isumaKarpoK Camara, angutau-
sernernik iluarissaKéngivigpoK,
kisiåne inuit avdlat isumåinik
atarKingnigtoK, ilåtigut isuma-
Kardlune angutausernermik atui-
neK pissutsit avdlångortineKar-
nigssånut ikiutaussoK: — inuit
avdlat isumåt atandvara, kisiåne
uvanga nunavne såkulersordlune
akiuneK naleiKutingilaK. såkuler-
sordlune akiuneK angnerulerå-
ngat kisermåussivdlune nålagker-
suinek nukigtunerulinartarpoK.
inugparujugssuit pissauneKå-
ngitdlat isumåka isumaKatigisav-
dlugit imalunit itigartisavdlugit.
eiKarsarsinåungitdlat. inugpag-
ssuit ersineK pissutiginardlugo
ingerdlauseKarput. amerdlaner-
ssaisa pitsussuseK kingornussari-
simavåt. sule inersimalersimå-
ngitdlat. inersimassut amerdla-
J
nerssait nangminigssarsiortuput,
iliniarnertujorérsimagångamigdlo
inusugtut åma taimaisissarput.
kussanartumik anguniagaKarneK
tåmartarpoK. avdlanut peKatau-
ginalersarput. professorit iliniar-
nertutdlo inungnut iliuseKarniar-
tarput, kisiåne inuit ilagitinagit
KanoK ilioriarsinåungitdlat, inui-
me ersinertik pissutigalugo nang-
mingneK sujulerssuissumingnik
kigdlutigingningnigssamut piarér-
simangmata, sordlo Che Guevara
pineKartoK, issertortukut akiu-
nerme silagssorigsorujugssuvoK
inungnitdle kigdlussivfigineKar-
dlune politit sujorasårinerinit su-
nigausimassunit, taima Camara
OKarpoK.
ugperissarsiorneK ilåtigut
pissuvoK
ugperissarsiorneK inuit tunuarsi-
mårnerånut ajoKutauvdluinarsi-
mavoK taiméitumigdlo tamatuma
ilarujugssuanut pissuvdlune. inuit
issaisa angmarneKarnigssånut si-
visusaKaoK.
pitsut kiserdluinangajangmik
någdliugtineKardlutigdlo åniarti-
neKartarput. nålagkersuissut pi-
sunut ersissuput. nålagkersuissut
aulajangersimassumik OKartarput
navssågssaKångitsoK nålagkersui-
neK pivdlugo tigussanik imalunit
åniartitsissoKarneK ajornerartar-
påt. kisiåne nunat tamalåt inatsi-
seKarnermut tungassutigut kom-
missioniat isumaKarpoK Brasilia-
me nålagkersuineK pivdlugo par-
naerussat 12.000-iussut, Kularnau-
teKångilardlo åniartitsineKartar-
tOK. nålagkersuissut ilumorunik
årdlerKutigssaKångikaluarput nu-
name parnaerussivit matue ang-
måsavdlugit nunatdlo tamalåt
Røde Korse pissutsinik misigssui-
sitdlugit, taima isumaKarpoit Hel-
der Camara.
måna Brasiliamut uterKigsima-
lerpoK, Kularnångitsumigdlo poli-
tit akissugssautikumårpåt OKau-
serissai pivdlugit, ilåtigut åniar-
titsissarneK pivdlugo.
— ilimanarpoK inugtaussutut
piginautitaunika ånaiumårika, ki-
siåne tauva biskopeKarfingmigi-
nåsaunga tåssanilo sulinera na-
ngitdlugo, autdlarnigssane sujor-
Kutdlugo taima OKarpoK.
— tOKoriarneKarKingnigssane
årdlerKutiginginerå avisiliortut
ilåta aperå.
— årdlerineii? sumut? kristu-
miuvunga.
— inunerput tåssauvoK ujalug-
ssiaK KanoK iliatdlangninguåkut
kipineKarsinaussoK.
Camera akerdlilersordlugo
atortugssanik katerssuissut
— Brasiliame nålagkersuissunut
ilaussortap Raimundo Padilhap
atuagagssiamut Tribune da Im-
prensemut issertusimångilå Ca-
mara sunik ilimagissagssaKartoK:
— biskope kommunistiussoK
tåuna måna tikitdlugo pitdlarne-
KartarsimångilaK påveKarfingmik
åmalo påve Paul Vl-iånut atåssu-
teKarnine ilisimaneKardluartut
pissutigalugit. kisiåne nålagker-
suicsut atortugssanik katerssui-
lersimåput ugpernarsautigssanik
Helder Camarap katugdlit Brasi-
liamitut tunuleringikai. sivitsu-
r.gitsordle ilagit nålagkersuissut
nangmingneK ilauvfigissamik ilu-
åne kigdlussissut nålagkersui-
ssuinit pitdlagaussalisåput.
Camara: — angutausernerup
pilersitsissuvé tamaisa agssuarå-
ka, kikut tamaisa sukutdlunit nå-
pertuivdluarnermik ikilersuissut
ei'Kigsinermigdlo akornusersui-
ssut. inugtut KaerKUSsaunera på-
ve Paul Vl-iata Kaei'Kussaunera-
tut ipoK: uvanga nangmineK ilua-
rineruvara nangmineK toitutsinig-
ssavningarnit tusintileriardlunga
toKutaunigssara.
KALE ROSING
ALI O RTUT
Sælsomme historier fra Grønland
BOGENS
TILBLIVELSE
UDSTYR
Kåle Rosing har af sin far, missionær Chr. Rosing fået en
del af materialet overdraget. Derudover har venner og be-
kendte i Grønland bidraget med hvad de kan huske om
overtro og sælsomme historier gennem tiderne.
Bogens størrelse er 21 X 17 cm og den lægges i special-
ILLUSTRATIONER tegnet kassette. Bogen indeholder 35 ikke før offentlig-
gjorte tegninger af Kåle Rosing, Omfang: 85 sider.
OPLAG
NUMMERERING
SIGNERING
PRIS
LEVERING
Bogen trykkes i 1500 eksemplarer, som alle nummereres
og signeres af Kåle Rosing.
Bogen udkommer 15. september 1970. Ved bestilling inden
15. oktober er prisen kr. 49,50, derefter kr. 59,50.
Undertegnede bestiller herved .... stk.
Kåle Rosing
ALIORTUT
kr. 49,50
Ved bestilling offer 15.10-1970 kr. 59,50
Navn .........................
Adresse ......................
By ...........................
Porto
50 øre
atuagkat
Postboks 609
3900 GODTHÅB
31