Atuagagdliutit - 04.02.1971, Blaðsíða 11

A/G-mut agdlagkat angmassut
avisip iléngutagssanik tigusi-
ssarnerme najorKutainut tu-
ngassut. agdlagkat uko ilå-
uguneKarsimåput „Pujor-
siut“ikut:
ungasingitstikut atåtigut atsiortu-
nga Atuagagdliutinut atuartartut
Kupernerånut ilångutagssamik
agdlagaKarpunga Klnutigalugo i-
långuterKuvdlugo nagsiutdlugo.
agdlagaK imaKarpoK inåKatigit
atugait pivdlugit issornartorsiuti-
minermik GTO-mut tungatita-
mik. agdlagkap åssinga GTO-mut
Københavnimut nagsiuneKarpoK,
kisiånile Atuagagdliutinit tutsa-
Karane.
kingorna agdlagaK uterterKuv-
dlugo KinuteKarpunga navsuiåu-
neKarKuvdlungalo suna pissutiga-
lugo ilånguneKarsimånginersoK
tusardliuterKingnigsså piukune-
Karsimångitsoralugo. taima såg-
figingnerKigkaluarneK kingune-
KångilartaoK.
isumaKarpunga pissariaKavig-
sussok ilisimåsavdlugo, agdlause-
rissat sordlit ilånguneKartarnig-
ssånut suna najorKutaussarner-
sok, ilångutagssiat kigdlilersu-
gaugpata. tauva atuartartup ili-
simarisavå suna najorKutagssari-
gine agdlauserissaKarnialerånga-
me.
nautsorssutigissariaKarpoK åma
Atuagagdliutit atuartumingnit tu-
sartåsavdlutik soKutigigåt, ag-
dlagkat oKatdllnermik pilersitsi-
sinaugpata. avisérKat åndgssui-
ssciKarfé nalungilavut atuartunit
agdlagkat tigussarnere nuånari-
ssarait.
sågfigingnissutit sujugdlit mar-
dluk pakatsisitsingmata, tauva
nagsiupara atuartartut Kuperne-
rånut KuleKutserdlugo agdlagaK
..avisip najorKutai", kisiånile tåu-
nåtaoK naKineKaraluångilaK. ag-
dlagkat tamaisa uterterKuvdlugit
sågfigingnigkaluarneK kingune-
KångilartaoK. taimåitumigdlume
nalornissornarpoK KanoK isuma-
KarnigssaK, suniarnersut åmalo
avisip tunuane sulerusussusimi-
neKarnersoK.
ilångutagssiat mardluk taine-
Kartut torKartårinertaKångivig-
put, kisiånile pissusiviussunik o-
Kalugtuåinardlutik, taimåitumik
såkortugalugit ilångutingitsorsi-
manigssåt ilimanångilaK. atuar-
tartume agdlagait nalinginait ku-
norpalungitaKissut atuartaravti-
gik. agdlåme inuit avdlat akornu-
serniapajåvigdlugit ilångutanik i-
laKartarput.
imåinginerdlune susupaging-
ningnerinaK påpiaranutdlo entai-
vik angivatdlårtoK igitsivfiorKa-
jåvatdlåginarsimassoK avisip tu-
nga viginerugai?
agdlagaK avisitut „Pujorsiut"-
itut siåmartartigissume sarKumi-
utaungmat avdlatut ajornartumik
OKauseKarfigigunarpåt.
ikingutingnersumik inuvdluar-
Kussivdlunga
E. Sommer,
Påmiut.
iliniartitsissoK E. Sommer agsut
utorKatserfigårput ilångutagssiå
A/G-ip tungånit susupagineKar-
simangmat kinguartitinarneKar-
dlune, tamånalo agsut ajussåru-
tigårput. agdlagaile A/G-ip ilå-
ngutagssianik tigusissarnerminut
najorKutainut tungassut tigusi-
mångilavut. tamåna pivdlugo o-
Kautigisinauvarput atuartut ag-
dlagait sapingisamik amerdlasut
ilånguniartarivut. ilångutagssiat
silatumik imagdlit tamarmik ku-
jaruneKartarput torKartårivatdlåt
kisimik pinatik.
sule åmalo iliniartitsissoK E.
Sommer ajussårfigårput, GTO-lo
pivdlugit agdlagai ilångutipat-
dlagdlugit:
årKigss.
agdlagkat angmassut GTO-p sujulerssuissuinut:
GTO-p Kalåtdlit-nunane
sulissuneranik nalilersut
ilåne GTO-p direktøria OKarsima-
vok GTO-p suliarigå inuinait pi-
ssariaKartitamingnik iluamik pi-
neKarnigssåt igdlersordlugo, ima-
tut påsissariaKartitdlugo unang-
migdlersitsivdlune mestere nang-
rninerssortoK ingassangmik aki-
lersuisitsinermigut iluanårniapi-
lungnigsså påkersimårdlugo. er-
Karsauterssutiginardlugo taima i-
ssigingningneK ajorunångilaK, i-
nuinarme pisissugssaK kinalunit
kisermåussissoKalernigssånik kig-
sauteKångingmat. atausinaving-
mik sågfigssaKarneK tamatigut
nuånertångilaK. mesterime atau-
sinaK ajornångitsumik ussernar-
torsiulersinauvoK suliaK angniki-
kaluartoK akilerserulornigssånut,
aperKutauvordle erKarsaut erKar-
sauterssutåinaviunersoK, pårdlag-
tuanik GTO ima sunilersimavdlu-
ne unangmigdlertutut pinane a-
kitsorsaissututdle akitdlo angisu-
juarnigssåt igdlersulersimavdlu-
go.
GTO-p akigititai pivdlugit me-
stare kinalunit ima OKarsinau-
vok: „åp, akisugaluarpunga, tai-
måitordle GTO-mit akikineruvu-
nga.“ pissutsit ersserKigsut ardla-
Karput pissutaussut GTO-p aki-
suvatdlålerneranut. sujugdlermik
inuit suliartortitat suliagssamik
angnertunera tamåkerdlugo nå-
magsisinåungikajugpåt. åmåtaor-
dle ima akigssarsiagssaKartitau-
gajugput sulinatik pivfigssaK a-
kigssarsivfigssartik nåtsérusung-
neruinartardlugo (timimut aki-
iigkat). åipagssånik: timimut aki-
gititausscK sulissartup akigssar-
siå mardloriardlugo angissuseKar-
poK. pingajugssånik: imigtup su-
liap kukunere tamaisa akilertar-
pai. mestere nangminerssortoK
ersserKivigsumik kukutårune a-
merdlanertigut nangmineK akiler-
tugssaugajugpå.
ingmikortut sarKumiussat er-
ssersiniardlugit mardlugsungnik
nuånersunik åssersutigssaKarpu-
nga: inusugtoK iluasårtOK uvdlut
ardlane GTO-p mekanikerinut
suvdliviutånut kussanartumut i-
serpoK aKuteralane iluarsartini-
ardlugo. mekanikere aggersitaK
tikerKåmersoK imigtup suniarne-
ranik navsuiauterKUvoK imalo
OKaloKatigingneKarpoK: imigtOK:
„aKuteralaga nutåmik imermut
pumpilersiniaraluarpara." meka-
nikere ajornarsångeKalune: „Kå
erKuteriaruk misigssusavarput."
imigtoK: „unauna tigumiara pi-
giga.“ mekanikere: „ila sang.. .,
sunauvfa taimåipa. ila Kuianar-
mat. måna uvdlune kingugdlerne
aKuteralait tusakatangnaKaut, so-
KutiginåsagaluarpoK misigssulår-
sinaugåine." nuåneKaorme angut
ajugauniutitdlarKigsoK nåpitdlu-
go, aperKutauvordle tåuna kisi-
me Kuiasugunarmat. imåisinau-
vorme imigtup sulissutorKat ilå-
ta suliaringningnigsså piumane-
rugå. niarKe kumerussårtarKåri-
ardlugo kisame motore angmar-
på, takuneKarsinauvordlo taliu-
ssat mardlugsuit pumpime „ase-
rorsimassut." tauva imigtup taor-
tigssat nutåt igdloKarfingme
nangminerssordlune ingerdlatsi-
ssumit pisiarissariaKarpai. maski-
na ikussorneKåsaoK. bolte atau-
seK amigautauvoK. akselia moto-
rip tamarme åtavia napivoK. tai-
mailissortoKardluarsinauvorme,
mekanikere pissutitagssaugunå-
ngilaK, kukuvordle bolte (tåssu-
nga sanåjungitsoK) taorsiutdlugo
ivertingmago, pingårtumik ki-
ngorna påsivdlugo ivertikamiuk
igdluatungå Kajangnaerdlugo
møttrikiligagssaraluane pilersi-
mångingmat (sordlo motorip iler-
Kuatut). matuma kingunerå: nal.
ak. KerKa KångiutinartOK aksele
aulalerérpoK. bolte nutåK møttri-
keKångitsoK katagsimavoK, ki-
nguneralugulo gearkassime ki-
gutaussaK aserordlune. angala-
rujortOK nuénårtOK angerdlamut
såginarpoK motorimik ingerdla-
palårdlune, kingomale iporssu-
tartungordlune tikitariaKarpoK.
tandhjulisivoK 146,00 kr-lingmik
aserortup taortigsså, krunit mar-
dlugsuit boltimut (nutaugatdlara-
me piata åssinga møttrikilik) su-
lissuvdlo timimut akigssarsiagsså,
katitdlugit: 175,00 kr.
distriktsingeniørimut pisima-
ssok namagigtaitdliutigineKarpoK
KanoK pisscKarsimanera navsui-
arKigsårdlugo agdlagsimassunig-
dlo ugpernarsautigssat tamaisa i-
långutdlugit, kisiånile sunauvfa
ingeniøre tåuna imaKa atuarsi-
naunanilo agdlagsinåungilaK ima-
Kalunit suliagssame nåmagsiniar-
nigsså kajumiginginarsimanerpå.
imailiungitsortariaKångikaluar-
porme imigtup målårutå ilumor-
nersoK påsiniarneKardlune aki-
ssuteKarfigalugulo. uvane pisima-
ssume erKartorneKartume imig-
tup akilertariaKarpai GTO-p su-
livfiutaine aserugkat pinarnagit,
kisiånile aserugkat iluarsarnerat
ilångutdlugo, imåisoråralo GTO
mesterimut nangminerssortumut
unangmissutut akikitdlisaivdlune
sulinigssamut sapiunartoK taima
pisinåungitsigissunik sulissoKar-
dlune kukunikutdlo aserortut a-
ké taorsersinåungikunigit. ajor-
naKaorme sutdlissivdluartutut
ingminut nivtarsåunigssaK, tai-
mågdlåt regningit akilerKussat
agdlåinartardlugit najorKutag-
ssiat tamékununga tungassut ma-
linardlugit, suliap KanoK itunera
nautsorssutiginago måssa reg-
ningimut pissutaugaluartOK.
åssersutip åipå: inusugtoK ilua-
sårdlune biliminut matuersaut
nagsardlugo aggerpoK. bile aine-
KåsaoK akkumulatorialo imerne-
Kardlune. sujornagut taimailior-
tarérsimavoK. iloKissiorneKatsiar-
pordle. mekanikere nukagpiarar-
dlo ikiortå sutdliserput. lastbili-
mik suliagssartik ornigpåt ator-
tugssamingnik nagsardlutik bile
Kanordlunit sarfaerusimatigiga-
luartOK tåussuma autdlartisinau-
gai. ajornartorsiume imåingilaK
bilip (imigtup biliata) autdlarsi-
naussungortinigsså. sarfarme pi-
ssariaKartoK pigamiuk autdla-
rérpoK. ilOKissiorneK-una tama-
tuma sujoma pissoK. imigtup bi-
lianut isertariaKarpoK motoriata
matua angmåsagåine, tamånale
ajornarpoK imigtup matuersaut
tigumiarmago. tamatuma nalåne
aineKarsimavoK Kimagutdlune. u-
tarKineK nal. ak. pingasunik si-
visussuseKarpoK taimailiornerdlo
imigtup akilertugssauvå bilip a-
tornera nal. ak. 3-ne, svend nu-
kagpiarardlo ikiortå åma tamar-
mik nal. ak. 3-nik akilerneKåså-
put. regninge migdlisitsiniarneKa-
raluarporme, taimåitordle 150,00
kr-nik imigtoK akilissariaKarpoK.
ingassagpatdlårpoK. GTO-p aula-
jangersagai atortut najorKutara-
lugit imaigunarpoK sulissut nal.
ak. sulivfingmik agdlagtuivfé na-
lerKUtusassut nal. ak. tåukunane
sunik sulisimanerånut, tåukulo
najorKutaralugit imigtup akili-
gagssai agdlangneKartarput. tai-
mailiorneK encarsautiginardlugo
issomångikaluarpoK, ersserKigsu-
migdle kukulugtomeKarpat Ka-
norme? atausiardlunga åssersu-
tigssamik takunikuvunga lastbile
pujortulérKap suliagssap saniani-
titaussoK. imigtup uvdlormut bile
200 krunérutigissarpå. umiatsia-
liortup miloriarfigssåinarmut su-
liane bilerdlune ornigsinauvå. a-
jungivigpoK atortugssat taimae-
Katailo biliminik agssartortarpa-
git, erKarsautigalugulo minutit
tatdlimat ingerdlanerinåine bile
uterteratåinaugå nalencutingilaK
bile regningimut uninganera ta-
måkerdlugo ilångutaunera. issor-
nångivigpoK sulissoK bilerdlune
neriartortåsagpat imigtumutdle
mitagtineruvoK pissuteKångitsu-
mik taima akitsorsainerujug-
ssuaK. biliutigdlip aKumine ma-
tussaK 1.800,00 kr-nik akilerta-
riaKarsimavå, sulissoK mardlori-
ardlune ugtuinerdliortarsimang-
mat. nåmagigtaitdliut ima akine-
KarsimavoK: „nuånårutiginaruk
timit tamarssuisa agdlånginavti-
gik.“
asule OKalungnerinartut taine-
Karsinåungitsoråra ilånikut tu-
sartaravtigik GTO-p sulivfigtut
nikagsarneKartarnera. imåisinau-
vorme åssersutigissavtut itut ki-
mitdlunit arajutsiuminåipatdlår-
tartut. ardlåt pissutsinik påsisi-
massaKarnerussoK KularnångilaK
pissunik avdlanik uparuartuisi-
naussut, pissut angnertuneroKi-
ssunik aningaussanik naleKartar-
tut. soKutauvatdlångikaluarpor-
me påsisimassaKarane atausiar-
dlune pututitaugéine, inungmut-
dle inussutigssarsiutimine GTO-p
KanoK iliorneranik pingitsugaKar-
sinåungitsumut artornakuluguna-
KaoK pissuteKardluångitsumik
regningerujugssuit akilertartug-
ssauvdlugit. kamagtarpunga
nangminerssortup sianinårånga-
nga, kisiånile taimåitoK kingorna
imerKingitsuginarsinauvara, ni-
katdlornarpordle nålagauvfiup i-
ngerdlatitå kussanaitsunik pe-
riauseKarmat, tåssame kinalunit
inugtaussoK angnerussumik
mingnerussumigdlunit akissug-
ssaoKatåungitsusångingmat. kig-
sautiginarporme Kalåtdlit-nunåne
GTO-p uvdlue kingugdlit erKor-
nerussumik atarKinarpalårneru-
ssumigdlo ingerdlatitaunermik
sunersimaneKarumårtut.
iliniartitsissoK E. Sommer,
Påmiut.
URE URE URE
HERREUR nr. 72, vand-
tæt, stødsikkert, 17 stene.
Et fint og stærkt ur, m.
en pæn skive. I stål .... kr. 131,—
Samme ur 1 gulddouble kr. 139,—
Automatisk herreur, nr.
74, vandtær, stødsikkert,
med dato. Stål eller guld-
double kosse ........ kr. 188,—
DAMEUR nr. 83, stød-
sikkert, 17 sten guld-
double, m. rem. Et smukt
og tydelig ud ...... kr. 142,—
Samme ur med guld-
doublelænke i murstens-
mønster .........-... kr. 178,—
URREPARATIONER
Urreparationer godt og hurtigt, de
bliver afsendt senest 1 uge efter
modtagelsen.
URMAGER SVEND BILDE
Købmagergade 23, København K.
Postnr. 1150 . Telefon (01) 11 45 53
De store afstande gør det i højere grad til en
tillidssag at handle bil...
flest køber FORD
hos
SCAhllADAM
Bestil Deres nye Ford i god tid, så den holder
klar i København når De kommer hjem på ferie.
Udvalget og betjeningen
gør, at flest handler person-,
vare- og lastvogne hos os.
Skriv efter brochurer og
priser på de FORD-modeller,
De er interesseret i.
Vor Grønlands-repræsentant,
Kurt Molge, sørger for,
at De får omgående svar.
Vi sælger gerne med
50% i udbetaling og resten
over 18 måneder."
H.C. Andersens Boulevard 18
1553 KøbenhavnV Telex6363
Telegramadr.: Scaniadam
11