Atuagagdliutit - 04.02.1971, Blaðsíða 13

sanaortornerme aulajangissarneK
Finn Lyngep „Atuagagdliutit/-
Grønlandsposten“-ime nr. 21-me
1970 agdlagåta ajungivigsume aki-
ssugssauvfit inigssititerpai kalåt-
dlit kommunalbestyrelslnut,
Grønlandsministeriamut GTO-
mutdlo avguatårnerat. soruname
ingmikut GTO-mut nåmaginarpoK
pissusiviussut sarKumiunerat tai-
ma ersserKigtigissumik kalåtdlit
tungåinit sarKumiuneKarmat, ne-
riutigårputdlo, Finn Lyngep ar-
dlaleriardlune kajumigsårutigi-
ssarsimasså kalåtdlit inuinait ta-
matumane angnerussumik suniu-
teKarnialernigssåt, tamatumunga-
me pisinautitaorérmata, kingune-
KardluarumårtoK. Finn Lyngev-
dle agdlagkamine ajornartorsiu-
tit ilait toricardlugit ima agdlau-
serai GTO-mit akissuteicångitsor-
tariaerutdlugo.
kalåtdlit nerissagssautait
taimailivdlune encumikulugpoK
Finn Lyngep taingmago, GTO-p
erssersitdluarsimagå igdlune inig-
ssiane kalåliminernut torKorsivi-
liortiternigssamut påsingnigdlu-
arsimanine, taimåitordle sule na-
ngåssutut nalornissordlune. pissu-
siviussut imåiput, GTO-p arnat
peKatigigfinit igdlutdlo pivdlugit
seminareKarnerme atautsiméKa-
taussunit påsitineKarsimånging-
mat sunarpiaK piumassarineKar-
nersoK, imalunit KanoK itunik Ka-
nordlo amerdlatigissunik tamåku-
nunga inigssaKartitsiniartaria-
KarnersoK. nalungilarput aperKut
ajornakusortussoK, uvagutdlo Ka-
låtdlit-nunåne åtavigissavtinut a-
jornartorujugssussoK malingnia-
gagssaliornigssaK, måssa inuit
tåukorpiait tamatumunga påsisi-
massaKarnerpåtut issigissariaKa-
raluardlutik.
akornutigssaKartingilarput nu-
nap inuvisa kulturiata atarxinig-
sså — akerdlianigdle pisanganar-
tutiparput suliavtigut nipivfigi-
nigsså. sordlo Finn Lyngep nalu-
ngikå GTO neriorssuisimangmat
tamatuma tungånut ilisimassat i-
kigkaluartut najorKutaralugit su-
junersusiorniardlune. soruname
tamatumunga tungatitdlugo nu-
nane avdlane tamatuma tungå-
gut KanoK iliortarnersut åma mi-
sigssusavavut.
ernaivit avnutait nunap ilua-
tigortut igdlutdlo atausiåkåt
OKatdlisigissaK Sisimiune igdlut
atausiåkåt kommunalbestyrelsi-
niit erKaivingnut avKusersortinia-
gaunerat, igdluliornermut ani-
ngaussat atortugssaugaluit ilait
atordlugit, ilumut erssersitsissu-
vok isumat aporåunerånut igdlo-
Karfingne pissortat suliat KanoK
atorneKartariaKarnerånut tunga-
ssutigut akissugssaunerat Grøn-
landsministeriavdlo aningaussati-
gut akissugssaunerata akornåne.
pissuseK åma GTO-p kommunal-
bestyrelsinut ersserKigsartariaKa-
gå. taimaikaluartordle matumuna
Finn Lynge isumaKatigisinauva-
ra, aitsåt tamåkissumik akissug-
ssauneK igdloKarfingne pissortat
tigugpåssuk, sanåt KanoK itunig-
ssåt aningaussatdlo tamaisa Ka-
noK atorneKarnigssåt akissug-
ssauvfigilerdlugo, pissortaussut
pigssarsiarisinaugait misiligtaga-
KarneK nangminerssorsinaunerdlo
sanaortugkanut oKartugssauner-
mik ingerdlatsisinaulersitsissut
(mingnerungitsumik uvdluinarne
ingerdlatinerat). sujunersuissut,
kivfarissait taimailivdlutik ig-
dlua’tungeKånginerussumik suli-
sinaulisåput åmåtaoK nålagauv-
fiup piumassånik atortitsiniartug-
ssauneK Kimåkuniko suliamingne
QKilisautigisavdlugo.
sujumutdle OKautigerérneKarsi-
nåungilaK nangmineK aulajangi-
sinaulernerup avdlatut itumik
nåmagsingnigkumårnigssat ki-
nguneriumårnerå. kommunalbe-
styrelsime aningaussatigut aki-
ssugssaussup ilisimarértariaKarpå
inernera tamarmiussoK imaili-
ssugssaungmat igdlut ikingneru-
ssut akisunerussut tauvalo naler-
Kerniardlugo aningaussat taima
atorneKarnigssåt inugtaussut kig-
sautigineråt. igdlut atausiåkåt
ingmikortut erKaivingnut nunap
iluatigortunut atanilersornerata
Kalåtdlit-nunåne akisussusiat tu-
nuleKutsiutdlugo takuneK ajornå-
ngilaK inuit igdlutårniat kingug-
dliuvdlutik akigssaiarnerpaussug-
ssaussut taima sananiartarneK a-
tortitaulisagaluarpat.
Kalipautit
Finn Lynge avdlatdlo ilumuvig-
put GTO-mut Kalipautit pivdlu-
git oKatdlineK kussanarnerussu-
mik ingerdlatariaKartikamiko —
piumåssuserme ajungitsoK kisime
nåmagkajungilaK.
isumåkérfigerKuvugutdle ilåni-
kut ajornakusortitaravtigo — ra-
diukut atuagagssiatigutdlo ag-
dlauserissarpagssuit maligtarisi-
nåungingajagtaravtigik — ilåti-
gutdlo OKautsit agdlagkatdlo ta-
maisa ilumorsårusinaussånginav-
tigik.
pingårnerssauvoK, Kalåtdlit-
nunåne, sordlo Finn Lyngep er-
Kartorå, kigsautigineKarmat ig-
dlorssuit angnerussut Kalipauti-
gigsårtinerunigssåt. kigsautigissaK
tamåna GTO-p arkitektit påsisi-
massaKarnerussut, uvavtine suli-
ssut, GTO-vdlo aperKumik OKa-
loKatigisimassaisa, tungavigssa-
Kardluartutut issigåt. atuagag-
ssiatigut kigsautigissap sarKU-
merneragut åmalo kommunalbe-
styrelsit ilaisa kigsautigissåt mi-
nisterikortitaK kinguneKarsima-
vok arkitektit nutåmik encarsar-
nialermata månamut maligtari-
ssat najorKutarineKarsimassut
avdlångortitariaKarnersut. tama-
tuma kingornagut arkitektit uva-
gutdlo isumaKatigigpugut, pingår-
nerussutigut Kalipausersuinerme
mianerssorniarpatdlårneKarsi-
massoK, arkitektitdlo nalunaerput
påsingnigdlutik nautsorssutigissa-
rumavdlugo suliagssat takumi-
narnerussunik Kalipausersorne-
Karnigssåt iluagtivfigssarsiortaru-
mavdlugo.
tamatuma kingorna GTO-p ag-
dlagkavkut 20. august 1970 mini-
sterimut navsuiautigisimavå isu-
mat sut arkitektit Kalipausersui-
nermingne tungavigisimagait.
tåuko ukuput:
1. Kalipautit igdlut angissusinut
nalerKiitungorsagåusåput. igdlo
igardlunit angnerujartortitdlugo
Kalipaut erssernerdlungnerussu-
ngoriartortitariaKarpoK, inernera
tamarme (nunaKarfik igdlulo
nangmineK) ingmingnut nalerKU-
tutiniardlugit. Kalipautit erssa-
rigpatdlåt igdlorssuarne angisune
igarujugssuarnilunit ingassåu-
sserpalugtarput; igdlune mingne-
russune igkanilunit mingnerussu-
ne erssarigsut takujuminarsau-
tåuput.
2. Kalipautit pingortitap Kali-
pautainut agssortuissusångitdlat.
imåingikaluartOK tamatigut nu-
nap Kalipautai åssilineKåsassut,
imatutdle KinerneKåsavdlutik ig-
dlut nunalo erKå atautsimut ata-
Katigigpalulersitdlugit. tåssunga
tungatitdlugo taineKarsinauvoK
sordlo danskit nunamik avdlå-
ngutsailiuinermik peKatigigfiata
nangåsårutigisimagå Kalipautit
ersserKigpatdlåt ilåime agdlåt
„nangmingneK Kaumanigdlit", ig-
dlune Danmarkip nunartaine sa-
naneKartune atorneKartarnigssåt.
Finn Lyngep nåmagingeKå
GTO-p peKatigigfik tåuna åtavi-
gisimangmago, måssale peKati-
gigfiup Kal.-nunåt erKarsautigi-
simångikaluarå, åmalo inuit Dan-
markime Kalåtdlit-nunånilo o-
KautiginiarneKartartutut åssigi-
ngikaluarpatalunit taimåitoK i-
ngassagissariaKångilaK igdlut nu-
navdlo ingmingnut nalerKiitunig-
ssåinik najorKutagssanik tunga-
viussunik Kangarssuardle påsisi-
massalik aperisavdlugo. nunami-
nernik avdlångutsailiuineK Ka-
låtdlit-nunåne atulerérpoK måssa
sule peKatigigfeKångikaluartoK.
3. soruname aningaussagssaile-
KineK åma Kalipausersuinermut
suniusimavoK. Kernertumik tu-
ngujortumik augpalugtumigdlu-
nit Kalipautit akeKatigingajagka-
luarput, KalipåingitsortariaKå-
ngigpat, kisiånile ilånikut atorne-
Kartarput atortugssat nangming-
neK aserfagtailissariaKångitsut.
(Beton, ujarKat, pladit ilait Ki-
ssuitdlo ilamerne). taimailivdlune
Kalipautit Kinigagssat kigdleKa-
agdl.:
afdelingsarkitekt Per Koch
lersarput atortugssat taimåitut
atorniaréine, sulilume teknikikut
Kalipautitigut ajornartorsiorne-
Karmat, pingårtumik betonimut
iternitmutdlo atorsinaussunik,
avdlatut ajornartumik Kalipautit
tåukussut atuinarneKartarput, å-
ma aserfatdlagtailiuinerup suliag-
ssartai ajornakusortitsissarput.
igdlorpagssuit, åmame kalåtdlit
Kalipautigigsårtunik nuånarissag-
dlit nangmingneK igdluisa tamå-
na takutipåt. taima OKarneK pi-
ssuteKåinarpoK isumaKartoKar-
Kunago ajcrnartut ilimagineKar-
sinaussut atulernigssåt.
kigsautigissap akuerssårneKar-
nigssånut piumåssuseK arkitekti-
ne sulissussune pigineKarpoK, tau-
va sujunersutivut suliatdlo iner-
tut takutitåt tåssaugilit nåmagtu-
mik iliorsimanivtinut takussutig-
ssat.
Finn Lyngep ardlaleriardlune
ersserKigsartarsimavå, KanoK
GTO-p „kommunalbestyrelsit o-
Kausigssaerutititarai, Kalipautinik
kigsautigissat tungaisigut." soru-
name GTO-p taima kommunal-
bestyrelsimut aperKutitigut tamå-
kununa pissuseKarnerarneKarnine
akuerisinåungilå. neriugpugutdlo
atåne åssersutitigut tamatuma
erKuvigsunginera takuneKarsi-
nåusassoK.
Ilulissane kommunalbestyrel-
sip, igdlorssualiat „Kernertut" av-
gornera sujugdleK nåparmat kig-
sautigisimavå Kalipautit avdlé-
ngortinigssåt tamånalo GTO-mut
sågfigingnissutigalugo. GTO aki-
vok pissariaKartutut issigineKar-
toK issikulersuinikut sanåt tåuko
atautsimut issigissagssat, inårsar-
neKartariaKarnerat atortugssat
Kalipautitdlo ingmikortuane 1-
ime atorneKarérsut atordlugit.
tåssa atortugssat asfaltimik ni-
pititerivfigssat pladit savimernit
igdlut Kaliåine anérsuartarfisalo
ungaluine, Kissuit Kajangnaitdli-
sagkat Kaumassut åmalo augpat-
dlarigsut matune. agdlagkame er-
sserKigsumik taineKarpoK igdlu-
liortiternigssane tugdlerne Kali-
pautigigsårnerussunik sananig-
ssaK kommunalbestyrelsip kig-
sautigisså maligdlugo nåmagsini-
arneKarumårtoK. tamatuma ki-
ngornagut GTO kommunalbesty-
relsimit tusandngilaK.
tamånausimagpat, isumaKarfi-
gineKartOK OKausigssaerutitsiner-
mik, tauva isumaKarpunga narru-
.jumiasimåsaKissut. GTO pissug-
ssauvdlunilo pisinautitaussaria-
KarpoK isumane sarKumiutisav-
dlugit, tamåna sorKUsaitsumik
pisångigpat, nautsorssutigisinau-
ssariaKardlugulo igdloKarfingme
pissortat akissuteKartarnigssåt, i-
sumaKatigisimångikunisigut.
GTO-p uvane eiKartorneKartumc
nautsorssutigissariaKarsimavå
kommunalbestyrelsip isumaKati-
gisimagåtigut taimåitumigdlo a-
kerKingnigssane pissariaKartisi-
manago.
Per Koch.
avisérKat
avisérKat issomartorsiorumane-
KarpiarneK ajorput, ilånikut ner-
sualårneKartarnerat tåisångikåi-
ne. ikingutit asassåka, suliniar-
nerme taima itoK nersornartuvoK!
avisérKanik oKaråine tamåna
angnertunerussumik påsissaria-
KåsaoK, tåssame danskit avisé
sagdlersaussut avdlåungitdlat avi-
sérKat, tåssame iluamik oKautigi-
sagåine soKutigissaKarfit eraar-
tugagssatdlo kigdleKavigsut ima-
rissarmatigik. tamånarpiaK tunga-
vigalugo KuiasårutåungilaK Atua-
gagdliutit avisérKanik tåisagåine.
Kalåtdlit-nunåne igdloKarfit a-
merdlanerssait aviséraKartarput,
ingmikorutaitdlo tåssauvoK ta-
marmik åndgssuissoKartarmata
avisiliortautsimik „kukussuteKar-
tartunit". avisérKat tungavigiv-
dluinarpåt nunaKarfingme sulini-
arneK åmalo „kukupatértartut"
pikorissuseKarnere, ilåtigutdlo ta-
måna pissutigalugo pitsåussuse-
Karnerat avdlångorartorujugssu-
vok. avisérKat tamarmik kalåt-
dlisut agdlagkanik imaKartarput.
agdlagkatdlo ilait kalåtdlisuinaK
agdlagaussardlutik. agdlautigissat
amerdlanerssait nugterneKartar-
mata avisérKat kalåtdlisut Kav-
dlunåtutdlo agdlagkanik imaKar-
tartut pissuteKarpatdlårtarput
danskinit autdlarartunit tikerar-
tunitdlo. suna pivdlugo aviséraK
kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo ima-
Kåsava? kisalo avisérKat pingasu-
ngordlugit ingmikortineKarsinåu-
put:
1) avisérKat igdloKarfinarmut/
nunaKarfinarmut tungassunik
soKutigissagdlit.
2) avisérKat ajornartorsiutinik
kalåtdlinut inuiaKatigingnut
tungassunik sangmissaKarne-
russut.
3) Nipe — Manitsume aviséraK.
kingugdleK autdlarniutigeriar-
tigo. KåumarsagauneK pivdlugo
udvalgip isumaliutigssissutå nå-
pertordlugo GOF isumangnaitd'
saissusaoK kommuneKarfinj, _e
aviséraKartuarnigssånut. GOF ka-
jumigsårparput autdlarKautånit-
dle 3 alapernaiserKuvdlugo!
soruname Kalåtdlit-nunåne avi-
sérKat nunaKarfingmut igdloKar-
fingmutdlunit najugkamut tunga-
ssut agdlautigissarpait — kigdli-
lingmik — tåssame erKartugag-
ssaKarfik navianartOKartuarmat,
inuit uko ukulo inimiginiartaria-
Karput, åmalo „kukupatértartut"
tusåmaneKarnerat pissusiatdlo,
taimalo najugarissame erKartu-
gagssaK kigdleKartariaKardlune
årKigssuissunut ilaussortanut na-
vianauteKångivigsunut. tamåna
påsinartorujugssuvoK, ajOKutåle
unauvoK kingunerissarmago på-
piararpålugssuit duplikerigkat so-
Kutaorpiångitsut. — taimåitumik,
akerdlianik isumaKarnaraluartu-
mik, avisérKat nunaKarfingmut
igdloKarfingmutdlunit najugka-
mut tungassuinarnik isumaging-
nigtut iluagtisinåungitdlat — åma
KanoK nalunaerutigisavdlugit.
tauvalo 2-mitut kiserngoruput.
nunaKarfingme igdloKarfingmilu-
nil crKartugagssat ilåtigut agdler-
nartugpata avdlanut sangussaria-
KarpoK, Kaningnerussutdlo tå-
ssåuput ajornartorsiutit nalingi-
naussut inuiaKatigit ingerdlati-
taunerånut tungassut. taimåitu-
mik erKortumik åma OKautigine-
KarsinauvoK kalåtdlit (Kavdlu-
nåt?) isumåinik erssersitsiniar-
nigssamut avisérKanit pitsaune-
russugssaKångilaK. — ussernar-
torsiusångilagut. pissutigssaKar-
dluardluta Danmarkime atuagag-
ssiat sapåtip akunere tamaisa sar-
Kumersartut mianerssortutdlo er-
Kartusångilagut, nauk imaKa?
ingmikortunut tåukununga ilau-
galuartut, erKartortariaKardlugit-
dlo månåkorpiaK avisérKat pit-
saunerssait: Ausiak (Ausiangne),
PaortoK (Sisimiune) åma K’åKar-
ssuaK (K’asigiånguane). avisérKa-
nut avdlanut sanigdliutdlugit tåu-
ko tamarmik pitsaoKutigåt ima-
rigsåramik aviserpalårtugamig-
dlo. suliarineKarnermingnut tu-
ngassutigut Ausiak kussanarner-
ssaussumik sarKaKarpoK, K’åKar-
ssuardle agdlangneKarnerminut
tungassutigut pitsaunerssauvdlu-
ne. periauseK nangminerssortu-
vok, isumagssarsiatdlo amerdla-
Kaut ilerKussartunigdlo aulaja-
ngiussinarane. PaortoK kussanar-
tumik naKiterasuartåumik naKiti-
gauvoK, Kåvalo iluminut naler-
Kutdlune, påsiuminarpoK ilumor-
tuvdlune ilungersornartuvdlunilo,
Ausiak Kuianartunik Kimanartu-
nigdlo imaKarsinaussarpoK, K’å-
Karssuardle isumanik avdlångo-
rartunik imaKartardlune. kisalo
kingugdleK taineKartOK „igdlo-
Karfingmut tunganerssauvoK",
K’asigiånguitdlo erKartugagssa-
nik igdloKarfingmut tungassui-
narnik imaKarnerarneKarnigssa-
mingnit aniguinerånut pissutau-
sinauvcK aviséraK piviussorpalår-
tungmat. tamatumane malung-
narsorinarpoK periauseKartoK tor-
Kigsisimassumik nunaKarfingmiu-
nutdlo soKutigingningnermik ilu-
mårtumik, påsisimavdlugo inuia-
Katigit tåssauginångitsut inuit av-
dlat, kisiåne tamavta. kisalo avi-
sérKat tåuko pingasut ilisarnau-
tigåt ingerdlatinagkamik kisiåne
„nåkutigissamik" OKatdlivfiuga-
mik tungavigissanik påsissutig-
ssanik sarKumigaKartardlutik, å-
malo OKauseKautit isumanigdlunit
aulajangiussineK pingitsorneKå-
ngisåinardlutik.
tåussuma saniatigut Ausiaup
pitsaoKutigå tåssaugame avise
„inungnut inugsiarnernerpaussoK"
OKariartauseK nutåliaussoK taku-
juminaitsordlo atordlugo! tåssau-
vok aviséraK inoKatigissanut åssi-
ginginerpånut sågfigingnigtOK —
arnanut, mérKanut, Kingminut
inungnutdlo.
naggatåtigut taineKatsiåsaoK
avisérKat avangnardlersåt, Hai-
nang (Thuleme). (titartaitdlarKig-
sumit sarKartaliorneKartartoK).
tåssanilo månåkorpiaK OKatdlisi-
gineKarpoK inuiaKatigit piniartu-
ssut atåinarsinaunigssåt. åmalo
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo sujunig-
ssame pilerssårusiame inuiaKati-
git piniartuvigsut atatinarneKar-
tut KanoK kinguneKarsinaunig-
ssåt. neriungniarta avisérKat —
pitsaunerusagaluarpordlo pitsau-
nerpåt — ilumut atuarneKartåsa-
ssut Kalåtdlit-nunåninåungitsoK
kisiåne åma Danmarkime.
bibliotekime tamarmik Kimer-
dlorneKarsinåuput.
Kostskolen Sandalhuus
Drenge og piger fra ind- og udland optages.
Særlig undervisningsordning for udlandsdanske.
Skolen har eksamensret. Indhent oplysninger.
Pris pr. elev årligt kr. 5.600.—.
MARKHOLT-OLESENS REALSKOLE
J. H. JACOBSEN 7000 FREDERICIA (05) 92 18 18
13