Atuagagdliutit - 04.02.1971, Blaðsíða 18

Bram Stoker:
DRACULA
t .
nugt.: H. Janussen
„
(nr. 2-mit nangitaic)
taimak aulajangemera nuånå-
-rutigåra. sule nuånårneruvunga
aulajangemera erKortlkavko. si-
ningneK saperdlunga sinigfivne
agssakåvdlunga nalunaeKutaK
mardloriåinardlune sujanertoK
tusardlugulo pigårtup iserfigånga
;dKarfigiartordlunga Renfield nå-
parsimavingmit anisimassoK pår-
ssissunik arajutsisitsivdlune. ati-
ssalipatdlariardlunga arpåinaK a-
terpunga, nåparsimassoK taima
navianartigigame piumassåinar-
minik angalaortitariaKångingmat.
nåparsimassunik pårssissup utar-
Kivånga. OKarpoK minutit Kuliu-
ngitsutdlunit matuma sujornagut
matup angmartartua magperdlu-
go takugine sinigfingmine nala-
ssok sininguatsiartordlo. igalåK
téssångåinaK angmarneKarpat-
dlagtoK malugssautigisimavå. ar-
påinaK uterame isigåinai angu-
mererKarsimavai, aisikasuarsi-
mavdlungalo. singusåinaugame
KimagutingårsimanaviångilaK.
nåparsimassunik pårssissoK isu-
maKarpoK matukut anivdlune
maligkaluaruniuk sumungnarne-
ra arajutseKinagamiuk, pualaner-
mitdlo igalåkut anineK sapera-
me, igalåkut itsuartuinarsimav-
dlune. uvanga salugtugama ikio-
riarmanga igalåkut anivunga. i-
sigkåka sujugdliutikavkit igalåt-
dlo portungingmata ajoKutigssar-
sinanga nunamut tutivunga. nå-
parsimassunik pårssissoK OKarpoK
KimåssoK såmingmut sangoncåri-
ardlune avdlamut sangonriguna-
rane sujumordluinaK ingerdlagu-
nartcK. sapingisara tamåt arpag-
punga. orpit Kångeravkit inuk
Kaumassunik atissalik Karmati-
gut portusutigut nåparsimaviup
/FOTON
&
\KINO/
Vi er
FORBRUGERVENLIGE
Vi har
BILLIGE PRISER
med
UDSTRAKT SERVICE
og afgiver gerne
TILBUD
Derfor bør De handle hos
P0LAR-F0T0
Godthersgade 113,
1123 København K.
Telegramadr.: POLARROSE
igdluvdlo inoKångitsup akornani-
tutigut majuartOK takuvara.
arpåinaK uteriardlunga pigår-
toK OKarfigåra angutinik pinga-
sunik sisamanigdlunit ilagssavnik
aigdlerasuarKuvdlugo, tåukulo
malisagånga tiguniagara navia-
nartumik ilioriåsagaluarpat iki-
ortigssaKarniåsagama. uvanga
majuartarfingnik tiguseriardlu-
nga Karmat KaKigavkit igdlua’tu-
ngånut pigsigpunga. Renfield ig-
dlup teKerKuanik uiaivdlune tar-
ritOK angumererKaravko arpåinaK
maligpara. igdlup teKerKua uia-
ravko OKalugférKap matuanut
mångertuminernit saviminerta-
lersugaoKissunit sanåmut piso-
KaoKissumut talivigdlune igarsi-
massoK nanivara. avdlamik ki-
naunersumik OKalussaKånguatsi-
arpoK, Kanigdlinigssåle saperav-
ko KanoK OKarnersoK tusarneK
saperpara — Kanigdligaluaruvko
KimåssuginaKinagavko. niaKulår-
tut-uko atissaKaratik Kimåssut ti-
gujuminaitsorujugssussartut. mi-
nutit mardlugsuit uningarérdlu-
nga påsivara erKaminut Kiningit-
dluinartOK. taimaingmat Kanig-
dlivara — åmame ikiortigssåka
Karmanit åmut pigsigarérdlutik
ungussilerérmata. tauva OKarpat-
dlagpoK:
„aggerpunga perKussutigssatit
isumagisavdlugit. NålagaK, iling-
nut inugsiautauvunga, akilerdlu-
arumårparmalo aulajaitsuniara-
ra. ungasinangnit Kangale ku-
mut issigissaråvkit. måna Kanig-
dligavkit nålagkiutigissagssatit
tusarusugpåka. NålagaK, ilå aju-
ngitsorsiagssarititatit avguautile-
rugkit Kånginåsångilarma?" ing-
minuinaK-una erKarsautigissuv-
dlune KinussartussoK. Gutilunit
najusorigaluardlugo nåmagtumik
akigssarsinigssaK erKarsautigå.
taima pissuseKarnera tupåtdlang-
nartuvoK. ungussaugame sapingi-
sånguane tamåt tigutinavérsår-
poK. nukigtupilorujugssuvoK, i-
nungmut erKainarane umassumut
nujuartamut erKainarneruvdlune.
niaKulårtumik taimak kamagti-
gissumik aitsåt takuvunga. ne-
riugpunga taimak pissusilersortu-
mik nåmagtorsendsananga. Kuja-
naKaoK KanoK nukigtutiginera
Kanordlo navianartiginera kingu-
sinårtinata påsigavtigik. taimak
nukigtutigigame taimalo aulajait-
sigalune isumersimagame måtu-
neKajångikune ajortorpagssuar-
nik nåmagsissaKésagaluarpoK.
månale aninavérdlugo måtupar-
put. Jack Sheppard agdlåt sinig-
fingmut aulajangersumit måna
atugkavtinit anitdlangneK sapisa-
galuarpoK, inivdlo inup ingminut
ajoKuserniardlune ingminut er-
Kåjarissup agdlåt ånerfigssaringi-
såta igånut kalungnernik pitug-
simavoK Kimånavérdlugo. ilåne
nipitupilorujugssuarmik nivdlia-
ssarpoK, nipaeruteriatårtarnerale
sule amilårnarnerussarpoK.
påsigssåungitsunik OKaluinale-
raluardlune aitsånguaK påsig-
ssaussunik ima OKarpoK:
„NålagaK, nikatdlujuisåsaunga.
pivfigssaK nagdliukumårpoK —
nagdliukumårpoK — nagdliuku-
mårpoK !“
encarsautika taimak såkortuti-
gissumik aulaterneKarmata si-
ningneK ajuleraluarpunga, uv-
dlorsiutikale uko sangmeriarav-
kit påsivara unuaK måna sini-
ngitsornaviångitsunga.
kapitale 9
Mina Harkerip Lucy Westenra-
mut agdlagai
Budapest, augustip 24-at.
„asanerpaussara Lucy —
Whitbyme Kimugtuitsut unig-
tarfiåne Kimånivta kingorna pi-
simassut tamaisa tusarususagitit
nalungilara. asassara, Hullimut
aputdluarpunga, umiarssuardlo
Hamburgimut ilauvfigssara sule
autdlångitsoK ikigama Kimugtu-
itsunut Hamburgimit ilauvfig-
ssavnut åma inortuingilanga. a-
ngalanivne KanoK pissoKarnera
erKaimångingajagdluinarpara.
taimågdlåt ilisimavara Juntåt or-
nigdlugo, pårsseKataussugssauga-
malo sapingisara tamåt sinigta-
riaKartunga . . . nukagpiarautiga
asassara nåpitdluarpara; sanigor-
simaKaordle, KarsungaKalune nu-
kigdlångaKalunilo. issingue asa-
nartut aulagsardlugtungorsimå-
put, kinålo erKigsisimarpalOKi-
ssok OKalugtuarissartagara erKig-
siveKångitsup kinåtut ilisimavoK.
ila avdlångorsimaKaoK, uvdlorpa-
rujugssuarnilo misigissaminik er-
KaimassaKångilaK. taimak pisso-
Karsimanera ugperisagiga neriu-
tigå, aperssungisåinåsavaralo.
KuarsårujugssuarsimavoK, Kanor-
dlo pissoKarsimanera erKainiåsa-
guniuk Karasånguamigut ajoKuti-
glnarumårå ilimagåra. Søster
Agatha inuk pitsaoKissoK nåpar-
simassunigdlo pårssissutut piko-
reKisscK OKalugtuarpoK silaerusi-
matitdlune amilårnåinavigsunik
OKalugtuartoK. sut OKalugtuarisi-
manerai erKartorKuga lua ravkit
såmigut såningassussalioriardlune
OKarpoK OKalugtuaringisåinåsav-
dlugit, nåparsimassut silaerusi-
matitdlutik OKalugtuarissartagait
tåssaussut Gutip issertugai, nå-
parsimassunigdlo pårssissoK suli-
titdlune taimåitunik tusagaKåsa-
galuarune ugperissane maligdlu-
go iliortariaKartoK. pitsaussuvoK
asangnigtuvdlunilo. aKaguane er-
numassunga påseriaramiuk ig-
pagssaungmat erKartugkane CKat-
dlisigerKigpai. asassånguama si-
laerusimanermine sut erKartor-
nerai tåingisåinarumårdlugit o-
Karérdlunilo OKautsine ima ila-
vai: „asassara, ilingnut OKautigi-
sinauvara ajortumik iliorsimå-
ngitsoK, ivdlitdlo angutip tåu-
ssuma nuliagssåtut ernumanig-
ssangnut pissutigssaKångitsutit.
puigorsimångilåtit. åma ilingnut
akissugssåussuseKarnine ilisima-
vå. toKussartut erKarsautigisi-
nåungisait amilårnartorujugssuit
ersiutigai." isumaKarpunga inu-
nguaK asanartoK isumaKartoK
nagdlingnakulutinguara arnamik
avdlamik asangnilersorsimagalu-
arpat ningåsagaluartunga. Jun-
tåt pivdlugo ningarsinaunera er-
Karsautiginerdlunit saperpara!
taimåitordle asassara, isuvssugfi-
gilagit nuånåtsangnermit sajug-
tunga arnaK avdla pivdlugo er-
numåssutigssaKångitsunga påsi-
gavko. måna sinigfiata kigdlinga-
ne igsiavunga, sinigtitdlugo kinå
takusinauvdlugo. itilerpoK! ... i-
terame kavåjane tigujumavå,
kaussarfianitunik tigussaKarnia-
rame. nåparsimassunik pårssi-
ssoK Agatha aperåra, pigissailo
tamaisa tåussuma aggiupai. ag-
dlagtaivia pigissaisa akornånitoK
takugavko KanoK agdlagsimaner-
sok aperileraluardlugulo KanoK
erKarsauteKartunga påsisimane-
ramiuk igalåp kigdlinganukarKU-
vånga, sivikitsumik kisimiving-
niarame. isumaKaraluartungauna
agdlagtaivingminut agdlagsima-
ssai atuaruvkit suna pissutigalu-
go nåparsimalersimanera påsisi-
naugaluariga. igalåp kigdlinganit-
siarérsunga KaerKuvånga. tikipa-
ra agdlagtaivit agssangminik av-
ssersimagai, agsutdlo ilumorsår-
dlune OKarfigånga:
„Wilhelmina" — taima OKar-
tordlo påsivara agsut ilumorsår-
toK, nuliartårérKUvdlune Kinuvi-
gigamingale taima taisimångisåi-
narmanga — asassånguara, uviu-
ssup nuliaussuvdlo tatigeKati-
gingnigssåt sussok nalungilat, tå-
ssaungmat: ingmingnut issertu-
ssamingnik peKartariaKångitsut,
nipangiussaKartariaKångitsut. ilå-
ne agsut tupagtineKartarpunga,
sunalo tamatumunga pissutauner-
sok påsiniaraluarångavko uivsså-
ngulårtutut misigisimassarpunga,
misigissåka ilumortussutut inu-
palåvdlunit isumagssarsiaisut ili-
simaneK ajordlugit. nalungilat
Karatsavkut aserutorsimassunga.
taimatut misigissaKarnerup åssi-
gå niaKulårtutut inuneK. tamå-
nauna påsinaitsortaussoK, påsi-
naitsordle sunersoK uvanga ilisi—
maniångilara. inuneK nutåK, ka-
tinivnit autdlarnersoK, uvanga
autdlartiniarpara." asassara, au-
lajangertugumiuna katiniardluta.
„Wilhelmina, uvavtutdle ilisi-
maitsutut inujumavit? åtuagaK u-
na tigoriaruk! tigoriardlugo atu-
arniaruk! tiguminarniaruk. atua-
rusugkugko atuarniaruk! atuarsi-
maneritdle tusångisåinardlara. si-
nigtitdlunga erKumatitdlungalu-
nit, perKigtitdlunga niaKulårtit-
dlungalunit misigissåka tåssane
agdlagsimassut taimak ajortigi-
ssut, uvane agdlautigineKartut,
erKaerKisagaluaruvkit aitsåt er-
Kaisikumårparma.“ Kasunermit i-
narpoK. atuagaK akisåta atånut
mangoriardlugo kunigpara. nå-
parsimassunik pårssissoK ldnuvi-
ginikuvara pissortartik OKarfigi-
sagå uvalero katitineKarKuvdlu-
ta. akissutigssaK utarKivara...
iserfigånga OKalugtutdlungalo
tuluit ajOKersuiartortitat OKalug-
fiåne palase katititsissugssaK
KaerKuneKarérsoK. nalunaeKU-
tap akunera atauseK Kångiugpat
imalunit Juntåt iterniariarpat ka-
tisaugut...
Lucy, katerérpugut. agsut kiv-
dligtisimårpunga; pivdluartoru-
jugssuvungale. nalunaerKutap a-
kunera sivnilårdlugo sinerérdlu-
ne Juntåt iterpoK sut tamarmik
piarérsimassut. sinigfik akiser-
pagssualersuinardlugo igsiavoK.
nuliartåriumanerånga aperineKa-
rame ersserKivigsumik angerpoK.
uvanga OKarneK sapingajagpu-
nga, umatiga ulivkångårmat a-
ngernerdlunit sapingajagkama.
nåparsimassunik pårssissut agsut
inugsiarnersårfigåtigut. KanortoK-
una puigungisåinarilåka. Kanor-
tordlo puigungisåinarilara nuåna-
rissavnik OKimaeKissumigdle aki-
ssugssåussuseKalernera. katikavta
sumik tunissutisinera OKalugtua-
risavara. palase nåparsimassunig-
dlo pårssissut aningmata uvigalo
kisimileravta — umåk, Lucy, „u-
viga“ sujugdlermérdlunga ag-
dlagpara — atuagaK akisåta atå-
nitOK tiguvara, påpiaramik ica-
Kortumik pårtuseriardlunga pår-
torpara Kalermigdlo tungujortoK-
KaKuartumik, Kungatsivnititav-
nik, Kilerpara. tauva Kilernera
låkimik naKissuserpara, katikav-
talo agssangmiortåvnik naKissu-
serpara. suliara nåmagsigavko
kunigpara, uvivnutdlo takuteriar-
dlugo OKarfigåra atuagaK portor-
simajuåinésassoK inunerput nåv-
dlugo ingmivtinut tatiginivtinut
erssiutauvdluarniåsangmat. uviga
pissutigalugo ardlånigdlunit ar-
tornartumik pisugssauvfeicaleru-
ma aitsåt puerumårdlugo OKarfi-
gåråtaoK. agssavkut tiguvånga.
Lucy, nuliame agsså sujugdler-
mérdlune tiguvå OKardlunilo si-
larssuarme tamarme asanerpau-
ssarigine. pisimassut tamaisa er-
Kainiarniarpai KanoK pissoKarsi-
manersoK påsiniåsagamiuk. sor-
nguname Kanga pisimassut ta-
maisa erKarsautiginginiaraluar-
pai, uvdlutdle ingerdlanerat sule ■
iluamik påsisimångitsunguakasiu-
vå. tupigisångilara autdlarKåumut
Kåumatit ilame åma ukiut ardlag-
dlit atausinausorissåsagpagit.
asassara, Kanordlunit oKåsav-
dlunga naluvara. taimågdlåt oKa-
lugtupara silarssuarme tamarme
arnanit pivdluarnerpauvdlunga,
avdlamik tunissutigssaKångina-
ma ingminut taimågdlåt tuniusi-
nauvdlunga. åma inunera, ugpe-
rissara, asangningnera pissug-
ssauneralo inunerma sivnerane
tunissutiginiarpåka. asassara, ku-
neriardlunga inarnermine agsså-
nguåkulune taimak nukigdlånga-
tigissut åmut nusungmanga sor-
dlo kivdlingnartorujugssuarmik
ingmivtinut neriorssoKatigigtu-
gut.
Lucy, asassara. ilisimaviuk su-
na pissutigalugo tamåko tamaisa
OKalugtuarigika? OKalugtuarniv-
nut pissutåungilaK pisimassut u-
vavnut nuånersorujugssunerat, rf*
pissutauvordle Kangale asaKigav-
kit. atuarfingmit aninartutit inu-
nerdlo sussok ilinialisagit iluag-
titsivdlunga ikingutitåråvkit ilit-
sersugarilerdlutitdlo. måna kig-
sautigåra nuliap pivdluartorujug-
ssup issainik isseKardlutit taku-
jumårit pissugssaunerup sumut å-
ngutisimanerånga, ivdlit åipanig-
kuvit uvavtutdle pivdluartigiler-
niarumåravit. arnånguaK, asassa-
ra, Gute pissarssuaK piumagpat
månangåK ilimanarérsut tamå-
kerdlugit pissoKåsaoK: akornutig-
ssanik nåpitaKarnak atugarigsår-
tuåinåsautit, pissugssaunerit pui-
gornaviarnago, pasingningnavi-
arnagdlo. uvanga åniauteKartå-
ngitsorunångilanga pissutsit av- 9
dlångungisåinåsagunarmata. ne-
riutigå ivdlit inuneK tamåt uva-
nga måna pivdluarnivtut pivdlu-
artigisassut. asassara, sinigdlua-
rit. agdlagkåka uko erninaK nag-
siutisavåka. KularnångilaK erni-
naK agdlagfigerKigkumårivkit.
agdlagkåka maunga kipititaria-
Kalerpavka Juntåt, uviga isuma-
gissagssara, itilermat.
ilingnik asangnigtuartOK
Mina Harker."
Lucy Westenrap Mina Harkerimut ^
agdlagai.
Whitbyme, augustip 30-dne.
„asanerpaussara Mina —
asangningårnera tusartiniarpara,
millionerpagssuarnigdlo kunigpa-
git. KanortOK erninaK uvit ilaga-
lugo angerdlarsimavfingnut apu-
niarna. kigsautigigaluarpara sule
katitsinata maunga pisassuse. må-
na silåinareKingmat Juntåt erni-
naK nukigtusagaluarpoK. uvanga
silåinarigsuminera iluaKutigeKå-
ra. agsut nerissarpunga, inumare-
Kalunga; sinigdluartarpungalo.
nuånårutigingitsornaviångilat tu-
sarugko itivdlisaivigsunga. sapå-
tip akunera migssiliordlugo inar-
nivnit atausiardlungalunit sinig-
figa Kimångilara. Arthur OKarpoK
puatdlalersunga. puigoraluarpara
OKalugtutisavdlutit Arthur måni-
tOK. angalaortarpugut, Kimugser-
tardluta (Kamutinik), hestertar-
dluta, umiatsiårardluta ipugtar-
dluta, tennisertardluta aulisartar-
dlutalo. aitsåt taima asatigilerpa-
ra. OKarfigissarpånga Arthurimut
asangningnivnik angnerussumik
asavdlunga. tamåna ilumornersoK
Kularissarpara, autdlarKåumut
OKartarmat asangningnerisinau-
ssane tamåt asavdlunga. ila asu- a
lerssuaK agdlaleicaunga. tåkupoK,
aggerKuvdlunga suaoi-pånga. tai-
maingmat agdlagkåka någatdlar-
påka.
P. S. — anånap inuvdluai'Kuter-
Kuvåtit. nagdlingnaraluarpoK. Ka-
nganitdle kinaringneruvoK.
P. P. S. — septemberip 28-åne
katisaugut.
Dr. Sewardip uvdlorsiutai. j
augustip 20-at. — Renfieldip ica-
noK pinera soKutiginarsiartuinar-
18