Atuagagdliutit - 18.02.1971, Page 22

Bram Stoker:
DRACULA
nugt.: H.
__________________
(nr. 3-mit nangitau)
ernlnaK takusinauvara aung-
mik amigauteKartoK, aukitdlior-
tutdle ilisarnautigigajugait ma-
lugineK saperpåka. piåritsornikut
auanik misigssuivunga. igalåmik-
una angmaruminaitsumik ang-
mainiardlune tåssångåinaK ang-
martordlugo igalåp aserKukumer-
nginut kililårtoK. ingmårarssuåi-
naK kileraluarpoK. kuseriarnerit
ardlaKångitsunguit pigssarsiari-
gavkit misigssorpåka. aungmigut
ajoKuteKångila«. timimigut åma
ajoKuteKånginguatsiarmat sianiu-
timigut ajoKuteicarsoråra. ilåne
anerteriniarnine ajornakusortar-
tOK OKautigå, åmalo ilåne toKU-
ssartutut itisupilorujugssuarmik
sinigtamerarpoK ersinartunik su-
nerile erKaimaneK sapigkaminik
singnagtortarnerardlune. mérau-
J anussen
—
gatdlarame itivdligtarnerarpoK,
Whitbymititdlunilo itivdligtand-
lernerardlune. agdlåt unuame
aneriardlune East Cliffimukarsi-
mavoK; tåssanitoK Miss Murray-
imit navssårineKarsimavdlune.
kingusingnerussukut itivdlisaersi-
mavdlune OKarpoK. KanoK ilior-
nigssara nalornigavko encaisi-
naussama pitsaunerssånik ilior-
punga: ikingutitorKavnut iliniar-
titsissorisimassavnutdlo ilisimatu-
mut van Helsingimut, Amster-
damimitumut, agdlagpunga, nå-
pautit påsiuminaitsut påsiniarne-
Kartarnerine tåuna silarssuarme
pikoringnerpaungmat. Kinuvigåra
maungnarKuvdlugo, aningaussar-
tutigssatdlo tamaisa akilerumav-
dlugit OKarémikugavit kinau-
ningnik Miss Westenramutdlo su-
kut atåssuteKarningnik navsuiåu-
GULD BARRE
Danmarks mest solgte chokolade - sin vægt værd!
sukul&te Danmarkime tunissaunerpaussoK - oKimåissutsiminut nalerKutumik nalexarpox
SVENDBORG i ILDE-VARME
— mad olie-ovne i sårklasse:
OLIEOVNE Svendborg Olieovne er
driftsikre, økonomiske, de
brænder både Gasolie og
og O 305 Petroleum. Brochure sen-
des uden forbindende.
O 303
GI Kongovej 70, Kobonhavn
(01) *21 99 41

Bl Itl IV
LU PPI ri
VI 111 II
il VI il IBI ‘I1 rli Pf rv pi
Ui iUL (1
gi rvi J
VI IVl il J
imerusuerdlunilo
inumarigsiatdlagkumassu
pitsagtåt
para. taimailiorpunga kigsautigi-
ssatit malingninardlugit. åmame
nuliagssat ikiorusugkaluaKigavko.
nalungilara van Helsingip pisi-
naussane tamåt ikiusagånga ilisa-
risimaKatigingnerput pissutigalu-
go. kigsautigissai tamaisa nålag-
tariaKarpavut. takorKårdlugo ute-
ritsusorerKajånaraluarpoK, sulia-
minutdle tungassunut avdlanit
ilisimassaKarnerunera tamatumu-
nga pissutauvoK. nalivtine ilisi-
matut tusåmaneKarnerpåt ilagåt,
isumaKarpungalo isumaminik er-
Karsautiminigdlo issertugaKångit-
dluinartussoK. erKarsartautsimi-
gut suneruminaitsorujugssuvoK,
aulajaitsorujugssuvdlune tuping-
nåinartumigdlo ingminut nålag-
kersinaugame inungnik sulissussi-
nera pitsaussorujugssuvoK. KanoK
tatigitiginera tusartiniaravko tai-
matut ilisimatipagit. ernlnaK ag-
gerKuvdlugo Kinuvigåra. Miss
Westenra aKago takorKitagssarå-
ra. anånå ånilångatikumånginer-
mit niuvertarfigssuit ilåne nåpi-
tagssaråra.
ikingutit John Seward."
Abraham Van Helsingip dr. Se-
wardimut agdlagai.
septemberip åipåt.
„ikingutigivdluagara—
agdlagkatit tigugavkit ornilerér-
pagit, uvavnik tatigingnigtut pa-
katsisinagit autdlarsinaugama tu-
pingnåinarpoK, tamåna piåritsor-
nerungmat. ikingutit OKalugtunia-
ruk taimane ikingutivta avdlap
savik sapangitdlugo kilermanga
aserutuleraluarama auga ivdlit
mitdluaragko — mitdluapatdlag-
kavko — ikingutivit måna uvav-
nut KujåssutigssaKarneranit ang-
nerussumik uvanga ilingnut ku-
jåssutigssaKartunga. — Great
Easternime akunitarfingme inig-
ssarsiukinga, Kanigtunguamlniå-
sagama. aKago uvalivatdlårtinago
arnap uvavnit misigssomeKarnig-
sså isumaginiariuk, ilimanarmat
aKago unuame maunga utisassu-
nga. pissariaKåsagpat uvdlut pi-
ngasut Kångiugpata aggerKigsi-
nauvunga, atorfigssaKartineKaru-
malo sivisujåmik najorsinauvav-
se. ikingutiga John, takunigssav-
CHOKPRIS
ANCRE: HERREUR og
DAMEARMBANDSUR
Nr. 16/302/3
GULDDOUBLE
Antimagnetisk
med læderrem
KUN
KR.
48.00
10 dages returret
1/i års garanti
Sendes overalt
pr. efterkrav
NUK’s URIMPORT I/S
Postboks 96 . 3900 Godthåb
ta tungånut inuvdluarniaratdlar-
na.
Van Helsing."
dr. Sewardip Arthur Holmwoodi-
mut agdlagai
septemberip pingajuat.
„asassara Art —
Van Helsing mårérérdlune a-
ngerdlarpoK. ingerdlaKatigalunga
Hillinghamimut pivoK. Lucy sila-
tusårsimagatdlartitdlugo arnå ig-
dloKarfingme neringmat kisimitOK
nåmagtorparput. perKigsårtoru-
jugssuvdlune Van Helsingip Lucy
misigssorpå. misigssuinermine på-
sissane agdlagtorériarunigit nalu-
naerfiginiarpånga. nalunaeruti-
siavnik ilisimatikumårpavkit —
misigssuineruvme nalå tamåt sor-
nguname peKatåunginama. agsut
ernumånguatsiarpoK, OKarpordle
erKarsartariaKardlune. ikinguti-
gingnivtinik Kanordlo tatigine-
ringma OKalugtuteriaravne OKar-
Pok: „OKalugtuarerusutatit tamai-
sa oKalugtuariniåkit. uvanga Ka-
noK isumaKartunga erKoriarsi-
naugugko isumaga oKalugtuarini-
aruk. ikasarnanga, ilumordlunga-
le, taimak OKarpunga." Uumorsår-
patdlåKingmat KanoK isumaKar-
nersoK aperåra. tamatuma nalå-
ne Amsterdamimut utisavdlune
igdloKarfingmilerérsugut titortit-
dlune taimak aperånga. angneru-
ssumigdle navsuiauteKarniångi-
laK. Art, kamautisångilat. uva-
nga ilisimavara Karaså pisinau-
ssane tamåt sulissoK. Kularisångi-
lat pivfigssaK nagdlerpat oKaru-
mårtoK. tauva OKarfigånga pu-
laornivtinut tungassumik nalu-
naerusiusavdlunga. taimak OKar-
nera soKutiginginguatsiarpå, o-
Karpordle Londonime iliniartugat-
dlarnermisut måna paoKarti-
giungnaersimagunartOK. nalunae-
rutigssane agdlagsimåsagaluarpa-
go aKago pisavara. agdlagarsi-
ngitsornaviångilanga.
tikerårteKariaravta Lucy takor-
Kårneranit KimanerulerpoK ag-
sutdlo issikoringnerulerdlune.
Karsungarujugssuarungnaersi-
mavoK. åma iluamik anerteriler-
simavoK. ilisimatoK agsut inug-
siamersårfigå (inugsiarnertuåina-
ramime). kisiåne takusinauvara
ilungersuaKissoK. taimåitoK Van
Helsingip påsisimånguatsiarpå. i-
ssine tamanut tamaunga såteria-
tårtalerpai. tauva uvavtinut nå-
pautinutdlo tungassunik erKar-
tuilerpoK. Kuianartussångårmat
Lucy nuånårtåssåginarane nuå-
nålivigpoK. Kungujulatitserérame
malungnångitsumik aggernermi-
nut pissutigissane putdlavigå, i-
malo OKarpoK:
„arnaK inusugtOK asassara, tai-
mak nuånarineKartigigavit agsut
nuånårutigåra. imaKa uvanga
nangminérdlunga takusinåungi-
kaluariga avdlat OKautigåt OKar-
neK ajungajagtutit KarsungaKi-
ssutitdlo. taimak OKartartut sag-
dlunerarsin'auvåka," inussanilo
serKorteriardlugit ima nangipoK:
„ivdlitdle uvangalo takutisavavut
KanoK kukutigissut, umavme —
tauva tikuarpånga Kangånitdlo
erKaisitsissutigissartagkane uter-
dlugo — arnat inusugtut KanoK pi-
ssuseKarnersut ilisimanerpai? nia-
Kulårtutine nuånarssautigssarai
asassåinutdlo uter.tiniagagssaralu-
git. taimatut suliagssaK angner-
tOKaoK, iluagtitsigåine akigssar-
siaK angnertOKalune. amat inu-
sugtut erKarsautigalugit nuliaKa-
ranilo paneKånginame arnanut
inusugtunut tungassunik ilisima-
ssaKarnaviångilaK, åma inusug-
tut misigissamingnik inusugtoKa-
timingnut OKalugtuarneK ajorput.
inusugtutdle uvavtitut utorKauti-
gissunut OKalugtuartarput, aliasu-
tigissamingnut pissutaussut sil-
nersut ilångutdlugit. tamåna pi-
ssutigalugo nautsivingmut inger-
dlarKuniartigo tarKamane sikari-
titorniåsaoK uvagut ingmivtinut
OKalutitdluta." KanoK isumaKar-
toK påsigavko anivunga, angala-
Kåtåréramalo igalåK angmardlu-
go iserKungmanga aitsåt iserpu- *
nga. ilumorsårpaloKalune OKar-
Pok: „pendgsåKissumik misigssu-
ivunga, misigssugarale akornute-
KångilaK. isumaKatigåvkit OKara-
vit aungmik ånaissaKarsimaKi-
ssok; månale aukitdliungilaK. Ki-
nuvigåra arnaK kivfartik aperiti-
sagå Kånginarsimasinaussavnik
aperisinauniåsagavko. uvdlut ta-
maisa nalunaerasuarfigissåsavar- ø
ma, pissutigssaKarpat aggersi-
nauniåsagama, nåpauteKarsimag-
pat nåpautåta sunera påserusug-
kavko, arnånguarme inusugtOK,
asanartoK, åma soKutigivdluale-
ravko."
OKarérnivtut kisimileraluarav-
talunit OKautsimik atautsimig-
dlunit OKarKigkumångilaK. Art,
måna ilisimassavtut angnertuti-
gissunik ilisimassaKalerputit. sa-
pingisara tamåt påsiniåisaunga.
neriugpunga atåtånguit ajorung-
naeriartulersoK. inuit asassavit
mardluk perKigungnaernerat i- «
lingnut nuånernaviångitdluinar-
POK. atåtangnut pissugssauning-
nik misigisimanerit nalungitdlui-
narpara, tamånalo avdlångortita-
riaKångitdluinaraluarit pissaria-
Kalisagaluarpat Lucy erninardlui-
naK ornerKuvdlugo nalunaerfigi-
umårpagit. tamåna pissutigalugo
uvavnit tusarKigtinak ånilånga-
vatdlåtdlariamak.11
dr. Sewardip uvdlorsiutai
septemberip sisamåt. — nåparsi-
massutivta sulisituarpåtigut. a-
tausiåinardlune uvdlup ilåne ili-
masugungnaerugtortugut nåpar-
simavingmit KimåvoK. uvdlo’
KerKata sujuneralånguagut erKig-
sivérupoK. taimailigångame Ka-
noK iliortartoK nåparsimassunik
pårssissup naliinginamiuk Kaer-
Kutipånga ikiortigssaminigdlo
KaerKussivdlune. Kujanartumik
ikiortigssai ernlnaK tåkusimåput,
uvdlo’KerKarniariartorme erKigsi-
vérutingårmat angutit ardlaliuv-
dlutik artorssautigeKalugo uni-
ngatisimavåt. minutit tatdlimat
erKigsivérusimariardlune nikat-
dlorpoK månamutdlo nikatdlu-
ngajuardlune. nåparsimassunik
pårssissup OKalugtupånga erKig-
sivérukame nivdlianera tusajua- i
naKissoK. tåkukama nåparsima-
Katai ånilårsimaKissut ulåputigi-
gatdlarpåka. ånilårsimangmata
tupigingilåka, uvangame nåparsi-
mavingmut ingerdlanivne sule u-
ngasiaraluardlunga nipipalår-
ssuaK agsut tusångugigavko. nå-
parsimassut måna nererérsimale-
raluartut sule teKerKumipoK ni-
katdlungajuardlune. kinåta pi-
ssusia misigssoraluaravko KanoK
erKarsauteKarnersoK påsineK sa-
perpara.
kingusingnerussukut. — nåpar-
simassup pissusia avdlångorKig-
poK. tatdlimat migssåne takuniar-
para Kangatut nuånårtigilersimå-
nguatsiartoK. niviugkanik pissa- «
KartarpoK nerissardlugitdlo. pi-
ssane matserfingmut kukingmi-
nik kigartuivdlune nautsorssor-
pai. takoriaraminga aggerpoK. uv-
dlumiungmat iliuserisimassane u-
toncatsissutigå, sagdlaeKalune ki-
nuvigalunga iniminut utertineKa-
rumavdlune agdlagtaivine maKai-
sseKigamiuk. akuerssigama ini-
minut uterpoK igalåmigdlo ang-
maisimavdlune. titugagssaminut
sioraussaliussagssaraluane igalåp
sånut siaruartersimavai niviugka- t
nigdlo katerssuivdlune. neriung-
naerpai igdlerfiussamutdle iki-
ssardlugit Kanga pissarnermisut
iliorpoK, ausiangnigdlo inip te-
KerKuinitoKarsoralugo ujardlile-
rérpoK. uvdlune kingugdlerne
mardlugsungne misigissainik på-
siniavigigaluarpara, erKarsautai-
nik påsissaKaraluaruma misig-
ssorneranut agsorujugssuaK ilua-
Kutåusagaluarmat. akiumångilar- ,
die. tamatuma kingunitsiångua
agsut aliasugpalulerpoK uvavnut
22