Atuagagdliutit - 02.09.1971, Blaðsíða 11

agdlauseK nutåK?
Atuagagdliutine augustusip uvdluisa 19-iåne sarnumersume
Alibak Stecnholdtip agdlagå akinago — sujunersut takutdlå-
nguarnago agdlagsimangmat — navsuiautcKalasaunga imåi-
tunik:
OKalugsinauneK tunlssutisiauvoK
imåinåungitsoK inup pingortitar-
pagssuarnit avdlåussutigisså. tåu-
na piginago umåssuseKartut atå-
ssuteKaKatigingnerat angnertoK
pilersinåungilaK.
agdlagsinauneK OKalugsinaune-
rup tapertarå isumat avåmut
ångutlsagpala pingitsorneKarsi-
nåungitsoK.
oKalugtarneK agdlagtarnerdlo
tapersersoKatigigput ingmingnut
agtumassorujugssuit, taimåitordle
atausiussutul issigineKarsinåu-
ngitsut issiginiartariaKångitsut-
dlo. agdlagtauseic sugaluartoK
ukiorpagssuit avdlångortingivig-
dlugo åtåniarneKarsinauvoK;
OKautsitdle Kanermit aniassut pi-
ngitsoratik avdlångoriartortug-
ssåuput inuit inårardlutigdlo to-
Korarmata, inutigssarsiutit ukiut
ingerdlanerine avdlångorarmata,
OKautsit avdlat inangisinaussar-
mata il. il..
agdlauseK måna atugarput pi-
ginlnarsinauvarput isumavdluar-
dluta iliniutit pitsauneruleriarpa-
ta iliniartitsissutdlo kalåliussut
amerdlanerussut pigileruvtigik
ajornarungnaerumårtoK. erKar-
sautitdle taimåitut sordluna utar-
Kilugsinarnermik kinguneKaru-
mårtut måko pivdlugit:
1) mérKat agdlangnermik iliniar-
titagssavut ukiukitsussug-
ssaungmata, åmalo maligtari-
ssagssat agdlagtautsivtine tai-
ma amerdlatigissut Karatsap
inerisimånginerata kinguneri-
ssånik artorssautaujuåsangma-
ta.
2) iliniartitsissut kalåliussut —
måna amigautaoréKissut —
ukiune aggersune amigautau-
juaratdlåsangmata åmalo ili-
niartitsissungortartut agdlag-
tautsip nalerainik pårdlåu-
ssuiuåsangmata — tupingnå-
ngivigsumik.
3) tamatuma saniatigut nalunae-
KUtap akunere atuartitsivigi-
ssavut ilariarsinéungikatdlar-
pavut danskit avdlamiutdlo
OKausé åma pissariaKartikav-
tigik.
sunamiuna pivdlugo agdlauser-
put artornarpatdlårtoK?
Såmualip OKausé najoi'Kutara-
lugit autdlarKåumut artornartusi-
mångilaK — soruname inuinavi-
nguanut tamaviårnalåraluardlu-
ne. taima OKarama enraivåka ag-
dlagauterpagssuit Det kongelige
Bibliotekime katerssugautigine-
Kartut. agdlagautit agdlagåinavl-
nguput ilåtigut påpiaraminårssu-
nguanut orssupaligtuinarnut tug-
titaussut. kalåtdlit OKalugtuautait
katerssugaulerugtormata Peter
Kraghimut åmalo H. J. Rinkimut
nagsiussugåuput pisoKaunerit 1823
migssånit pissuvdlutik nutarfa-
singneritdlo 1890 migssånérsuv-
dlutik. nagsiussuisimassut ilåt,
Alut kangermio, 1857-ip migssåne
— tåssa Såmualip OKausilerissusiå
inersimatsiåinartoK — nagsiu-
sserKårsimassoK åmalo agdlauser-
tåK atordlugo agdlagsimassoK Ka-
Kutigut tamauna issornalåtsiåi-
nartumik agdlagsinaulerérsima-
vok; piniartutdle avdlat agdlagait
påsiuminaikuloKaul ajoiritigssa-
nut agdlarKigtitariaKarsimavdlu-
tik. atuartitaunerup angnikissusia
entaivdlugo agdlauseK autdlar-
Kåumut ajornavigsorssusimångi-
laK, Såmualilo nangmineK agdlag-
Pok nipit åssiglngitsut tamaisa
ingmikut timitagssaKartiniarsi-
mavdlugit. tamåko tungavigalugit
taimane OKalugtarneK agdlautsi-
mut nutaussumut ungasigsimana-
viångilaK. agdlautsivdlo OKalui-
narnermut Kaningnerata kingu-
neranik artorssautaunera angner-
torssusimanaviångilaK.
agdlauserdliuna sugaluartoK
ukiut ingerdlaneråne oKaluinar-
nermit katataujartortartoK. niki-
nganeK angnertusiartortoK peKa-
tigalugo nalunartorpagssuit amer-
dliartortarput avdlatut ajornar-
tumik oKausilerineK perKårdlugo
aitsåt agdlauseK pigiliuneKarsinå-
ngortardlune.
agdlautsivta oKimåipatdlålersi-
maneranut pissutaugunardluinar-
Pok OKalugtarnivta agdlagtarniv-
talo ingmingnut ungasigpatdlå-
lersimanerat.
nalungilarput agdlauserput ag-
dlautsinut avdlanut sanigdliut-
dlugo pisoKarujugssungitsoK. na-
lungilarputaordlo ukiut 100-t atu-
teréraluartut avdlånguteKartitåu-
ngingajagdluinarsimassoK. pissut-
sit kigdlormut sangussusångigpa-
ta OKalungnerput sagdliutitaria-
KarpoK agdlagtauseK atugarissar-
put pinane. CKaluinarnerup inung-
nut atåssuteKautaunera OKautsit
agdlagauvdlutik, imiussauvdlutik
avdlatutdlunit igssortitauvdlutik
pårineKartut atåssuteKautaunerå-
nit sagdliutiniartariaKarparput
måko pivdlugit:
1. OKautsit ilisimaneKartut ta-
mardluinarmik OKalungneri-
naviuvdlutik atorneKarKårtar-
simangmata, agdlåt ilait ag-
dlausiliuneKångisåinarsimav-
dlutik, ilaitdlo ukiune måku-
nanerpiaK aitsåt agdlausiliu-
ssauvdlutik.
2. OKautsinik sugaluartunigdlunit
iterna tikitdlugo sungiussissar-
tut tåssaujuarsimangmata mé-
rånguit maligtarissarpagssuar-
nik, oKausilerinermik åssigi-
ssåinigdlo påsisimassaKångit-
dluinaraluardlutik torersumik
påsigssauvdluartumigdlo OKa-
lugsinångortarsimassut.
nalunångilaK kalåliarKat kalåt-
dlit OKausé artorssautiginagit su-
ngiutarait. OKautsimigoK suga-
luartut tamarmik ajornåssutsimi-
kut åssigigput; agdlautsitdlo tai-
maigatik. agdlautsit ajornångine-
russut tåssåuput agdlautsit ilisi-
maligkat nutaunerussut tungavi-
galugit sanausimassut nipisiuine-
rinavigtut issigineKarsinåungitsut
taimåitordle OKaluinarnermut
tugdluartuliaussut. tåuko saniati-
gut agdlautsit ukiut ingerdlaneri-
ne OKalungnerup avdlångoriartor-
neranut malingnaujuarsimassut
imarssuaK ajornartorsiutaulingi-
såinarsimåput.
agdlauseK sugaluartoK issornar-
sinaviångilaK ukiut ingerdlanerå-
ne OKalungnermut malingnauju-
arsimagune. agdlauserdle sunalu-
nit uvdluinarne OKalungnermit
sagdlingortitausimassoK avdlå-
ngutsailissaulersarpoK inimigi-
ssaulerdlune åmalo OKaluinarner-
mit katalaussardlune. taimailigå-
ngat avdlatut ajornartumik nale-
rarpagssuit pilersarput agdlag-
tautsimut navsuiaulaussut agdlag-
tauserdlo taimailissoK pikorigsu-
nut taimågdlåt kigdligssaulersi-
naussarpoK.
agdlagtauseic måna atugarput
iliki«saguvtigo ilisimai'Kågagssav-
ta ilagåt OKausilerineK.
OKausilerineK latinerilorKat gri-
keritorKatdlo auldlarnigaråt Kri-
stuse inungungikatdlarmatdle
sangmineKalerérsimassoK. ukiut
ingerdlaneråne nunarpagssuarnut
tunilusimavoK ilåtigut agdlåt
ingassautipajårdlugo atorneKarsi-
mavdlune, pingårtumik 1850-ip
migssåne. OKausilerineK issigissa-
Karane ingerdlåkuminaitsugame
agdlautsip maligtarissainut sa-
ngussorKajaussarsimavoK åmalo
OKautsit pissusinik, navsuiagag-
ssartåinik, oKauseKatigingne ini-
gissartagåinik åssigissåinigdlo mi-
sigssuinerugame inersimassunut
piukunarneruvoK mérKanutdlo
sangmissaritisavdlugo piukunå-
ngisåinarsimavdlune.
agdlautsip måna atugkavta ili-
karsinaunigssånut OKausilerineK
— pingårtumik uiguserineK sa-
nerKuneKarsinåungitdlat. tai-
maingmat nalunångilaK agdlau-
seK atugarput nåmaginarnerulår-
tumik ilikarneKarsinaussarsimå-
sagaluartoK mérKanut 7—11-nik
ukiulingnut pinago 11—14-inik
ukiulingnut sangmissarititaralua-
ruvtigo. aperKutaulerpordle ukiut
pingitsorane atuarfigssaussut ki-
serngorutut sisamat nåmåsaner-
sut agdlautsip ilikarnigssånut.’
pissutsit mérKap Karasåta ine-
riartortarneranut tungassut måna
ilisimaneKalersut pivdlugit ag-
dlauserput mérKanut ukiukitsu-
nut piukusinåungilarput — ajora-
luartumik. mérKatdle inusugtut-
dlo tåssaungmata OKautsivtinik
ingerdlatserKigtugssat ingminut
puigordluta ilungersortariaKarpu-
gut agdlausitårniarnigssamut o-
Kautsivta iluaKutigssåt sujunerta-
riguvtigo.
— agdlagtautsip ajornarnerata
OKautsivut kajungerinérutitiså-
ngilai. OKautsitdlo avdlat pissaria-
Kartitaulernerat påsivdlugo aku-
erssårdlugulo ingerdlatsissaria-
Karpugut, taimåitordle OKautsivut
atuarfingme soraerunagit.
agdlauseK måna atuagarput,
atarKissarput, erdligissarputdlo,
inigssavianut inigssikusugkalua-
Kårput. OKautsivta pileriartorsi-
manerat isumasiorneKarnigssåtdlo
imarå taimaingmatdlo piginaru-
soKårput. naKiterKigtarKuvarput
pisiagssaujuarKuvarputdlo soKuti-
gingnigtut påsisimangnigtariaKar-
tutdlo magpersagariniåsangmå-
ssuk.
Såmualip agdlausiliorame angu-
niagå, OKautsivta agdlangneKar-
sinaulernigssåt, sujunertaralugo
avKutigssat nutåt ilisimatunit
uparuartugaussut najomutaralu-
git agdlauseK ukiune måkunane
OKalugtarnivtinut nåpertutoK pi-
gilerumavarput.
kalåtdlit OKautigineKåsångitdlat
inuiaussut sujuariartortut, taimåi-
tordle inuiait avdlat OKausé ag-
dlagsinåunguaraluardlugit nang-
mingneK OKautsimingnik agdlag-
sinåungitsut. påpiaråkut atåssu-
teKaKatigingnerput ajornångine-
rulertariaKarpoK. kalåtdlit atau-
siåkånguit issornaitsumik agdlag-
sinaungmata 1971-ime nåmagine-
KarsinåungilaK; sapingisamik a-
merdlasut ilikarsinaussåt navsså-
riniartariaKarpoK.
méraunermit OKauserissat kisi-
mik eKaitsumik pigiliuneKartar-
put. OKautsitdlo ilikavigdlugit ili-
kartagkavut agdlangnikut åma
atorsinaussariaKarpavut. OKautsit
atuarfik avKutigalugo aitsåt ili-
karsinaussavut agdlagsinaulersi-
naujumårpavut, eKaitsumigdle ta-
måkissumigdlo atorsinaulernaviå-
ngilavut.
agdlauserput pigininardlugo pi-
saguvta OKautsivut ungasingitsu-
kut atuarfingmit aninartariaKali-
såput. agdlausitåruvtale nalunae-
Kutap akunerpagssue atuartitsivi-
gingikaluardlugit nåmaginardlui-
nartumik angussaKartarsinauvu-
gut iliniartitsinerputdlo mising-
nartumik pitsanguatdlagtisinåu-
savarput.
periarfigssaKarpugut avdlå-
ngortitseriarnigssame ilisimatu-
ssutsikut påsissat kingugdlerpåt
iluaKutigeriåsavdlugit OKautsivta,
imåingitsoK agdlautsivta, iluaKu-
tigssåt sujunertaralugo.
mersernånginerussumik agdlag-
tauseKardluta aitsåt OKautsit av-
dlat suninerujugssuat uvdlut nu-
tåt nagsatarissåt anigorsinauvar-
put.
Lars Møller Lund.
påhængsmotorer gi'r Dem
mere for pengene - lige fra starten
JOHNSON-ip motorisa anumut ikutagkat
|akiliutitit tangeKartinerusavai - autdlarnautånitdle1
JOHNSON "POWER PULSE" TÆNDING der benyttes
på 60 HK, 100 HK og 125 HK er et enestående system
der først aktiveres med 12 V fra batteriet. Omsat til 300
V ledes strømmen til tændspolen som igen omsætter
den til ikke mindre end 40.000 V. - Alt dette sker i lø-
bet af 5 micro-sekunder. - Dette system, spm er 20
gange hurtigere end et almindeligt tændingssystem,
forklarer hvorfor Deres store JOHNSON motor altid
starter, hvad enten den er kold eller varm.
På JOHNSON's nye 50 HK, er dette system videreud-
viklet med en nykonstrueret højeffektivt selvforsynende
magnettænding der overflødiggør, strømfordeler og
kniksere.
JOHNSON "POWER PULSE" TÆNDING (ikltaut) 60-nik HK-ling-
ne, 100-nik HK-lingne åma 125-nik HK-lingne atorneKartOK nalig-
ssaKångilaK aitsdtdlo sunisine*artardlune batterfi 12 V atordlugo.
sarfaK 300 V-mut avdlångortineKarsInardlune ikltautip imunerinut
ingerdlassarpoK tåssanilo 40.000 V-nut såkortuserningneKartardlu-
ne. taimatut pissoKartarpok 5 micro-sikuntit ingerdlanerlnåne. - pe-
riautsip téussumap ikeriartautåinarnit 20-eriardlune sukanerussup
navsuiarpå sfi* JOHNSONerssuit tamatigut autdlartartOK - Issigka-
luarpat kiagkaluarpatdlunit.
JOHNSONime nutflme 50-nik HK-lingme råuna nangitdlugo ineri-
sarneKarsimavoK isumaminik sarfalersortumik såkortumigdlo magno-
timik ikltéumik, téussumalo sarfap siaruarterutai knikseritdlo pissa-J
riaeru&imavai.
Johns
IQ
Den Kongelige Grønlandske Handels
udsalg i Grønland
3951 Christianshåb
H. Olsvig
3940 Frederikshåb
Maskinværkstedet
Frederikshåb
v/ Johansen & Christoffersen
3954 Godhavn
Godhavns Smedie og Rorværksted
v/ Harald Hansen
3900 Godthåb
Godthåb Elektroværksted
v/ Mogens Trolle
3911 Holstelnsborg
Entreprenør Bjarne Hansen
Box 12
3952 Jakobshavn
Hotel Jakobshavn
v/ A. Lihme & N. Lauritzen
Erik Jørgensen
Autoværksted & Vognmandsforretning
3920 Julianehåb
Auto Compagniet
v/ Lars Jensen
3922 Nanortalik
Mekaniker Bjarne Jensen
Box 15
3921 Narssak
Tage Schjøtt
3923 Narssassuaq
Linda Hojberg
3912 Sukkertoppen
Mekaniker Preben Lei
I alle ovennævnte byer
finder De et JOHNSON
service og reparationsværksted
igdloxarfingne kulåne tainexartune
tamane JOHNSON sulissussissarfe-
xarpox iluarsaissarfexardlunilo.
Import: John Holme A/S Skovlunde Byvej 94 2740 Skovlunde Telegradr.: johnholr
11