Atuagagdliutit - 02.09.1971, Page 28

mérartavtlnut * ø
Jorngo
agdl.: Kristian Olsen
sila issigsimasinardlune uperna-
riartulerångat aputip Kerårpalo-
rérsimassup arrortutut pissuseKa-
lersarnera malugissagssat ilagi-
ssarpåt.
kuararpagssuit mérKat pinguar-
figisavdlugit nuånarivdluartagait
pingorarsimåput, pingårtumigdlo
mérKat milisuivdlutik kugtitsi-
ssaKåtålerångamik nuånerssar-
dlualersarput. taserKane tasi-
ngortangåtdlugssuarnilo imuit pu-
kuinik Kissungnigdlunit umiatsi-
aussaliorsimariardlutik Kaner-
mingnik maskinaussårdlutik
ingerdlatitserpalungnere tusar-
ssaulersarput. umiatsiaussatik pi-
tutalerdlugit Kissungmut ipug-
ssåinut Kileruvdlugit ingerdlav-
dluårtivigtarpåt. ardlaliugånga-
mik umiarssuaussat usilersome-
Kartarput agssartuisitdlugit usi-
ngiarneKartardlutigdlo. pujortu-
lérKat sukalissårtineKartarput ig-
dloKarfingnutdlo mérKat ilisarisi-
massåinut encarsautimikutdlunit
tikisavdlugit nuånårtorissåinut
tikislneKartarput tulagtineKartar-
dlutigdlo.
uvdlut ilane nukagpiarKat ar-
dlagdlit tasingortap itivatdlångit-
sup sinåne pujortulérardlutik pi-
nguartitdlugit nukagpiarKat ilåt
ajagtitdlune tasingortamut issig-
poK. Kaningorniarpatdlårsima-
Kingmat nukagpiaraKataisa ma-
rugdlugtersimassoK igdlautigeru-
jugssuarpåt pikordlugpatdlao-
Kingmatdlo agsut tivsigivåt umi-
lakulugtilårdlugulo. nukagpiar-
Kap igdlautigitinine umitsangner-
mik taperdlugo séssiisseriaKåtå-
leraluarpoK ujarårKanigdlo tigu-
sissardlune miloriartaraluardlu-
git, kisiåne sassuniagai Kimarra-
rigpatdlårput autdlariatåtdlancig-
patdlårdlutigdlo naggatågutdlo
anguneK sapileramigit Kiautigalu-
ne tunuinarpai angerdlåinarnia-
rame.
ingerdlangåtsiåinardlune avKU-
serngup sinåne niviarsiarKat ar-
dlalialunguit pendgsåvigdlutik
igdlerussårtut takoriaramigit to-
rårdlugit nipaersårniavigdlune
ornilerpai pinguautimingnik ti-
guartisimagamik avatangissi-
mingnik sigssuigaenisimassutut
itut. tikeriaramigit tåssångåinaK
nivdlerdlune tupagsårpai sualu-
nguitdlo pendgsåvigdlutik kater-
ssorsimassait igsiaviuvdlo atorni-
kup Kåvanut iliorKarsimassut nå-
kakåtipai Kåtårånguitdlo tukar-
dlugit aserorterdlugit, naggatågut
igsiavik tigoriardlugo Kaersumut
anårdlupå Kupivdlugo.
— niviarsiancat aitsångungmat
nuånåKalutik tiguartisimaKalutig-
dlo pinguarsimassut soruname
nukagpiarKap taimailiofnera ali-
atsautigissorujugssuvåt, taimai-
liortugssåungilarme akornuser-
suissugssaunanilo.
niviarsiarKat aliasulerugtortut
angerdlarnerigalue puiordlugo ta-
litarfingmukardlune åmut aut-
dlarpoK, niviarsiarKat isumåki-
vigdlugit. bile augpalårtOK angi-
sukutdlagssuaK sanencutilermat
kigaitdlangnera iluagtitdlugo ka-
likalårfigigaluarsinardlugo arpåi-
naK åmut autdlarpoK.
tasamunga pigame kranerssup
atåne imaK umerorpå. sigssiugkap
kigdlerpiå itivatdlånginguatsiar-
poK asulo Kalipautå Korsuvdlune,
avasigsordle itingårame tårtui-
nauvoK ulikutdlangnardluinar-
dlune.
kingumut imaK Kimatdlugo nu-
kagpiararpåluit Kuerssup tunua-
ne torKortaKåtåutut ilaliuvfigalu-
git arpaKétålerpoK sapingisanilo
nåpertordlugo torKorniartarpoK
nanitinavérsårniartardlunilo. ki-
siånile pinerit ilåne toncomer-
dliorpoK navssårineKaramilo pu-
tugssångoratarpoK. kisitsipatdla-
rérame ujardlertitdlune ilane tor-
Kordluarsimangårmata nanissisa-
ngajungnaerdlunilo nåpartarssuit
kajortut uliamik imaKarnikut
uialerdlugitdlo misigitsordlune
nåtdlune pangatdlagpoK Kåmi-
gutdlo cementimut tugkame tinu-
ssortitsivoK amiakalagunartumik.
agsut åneraluarpoK. månåkutdle
Kiagsse mångertissutiginarpå.
ånoråme atsipåvanik asulinaK Kå-
ne tagiardlugo takuvå kilernine
aunaulersimassoK ingasséngitsu-
migdle, tasingortavdle encåne mi-
sigisimassane sule puiunginamiuk
igdlautigitmaKinagamiåsit pa-
ngatdlangnine kimutdlunit tai-
niarnago aulajangerpoK, Kiagssa-
nilo itdlugo.
nikugterame aitsåt nåpartar-
ssuit uiarniariarai nukagpiaraKa-
taisa, nalunginamikume KanoK
pissoKartoK, toncorsimaniarung-
naerdlutik igdlautigalutik avåt-
dlåpåt Kuianarnerariardlugulo
ilagiumanago Kimarratigåt.
Jorngup åipagssånérdlune ig-
dlautigineKarnine nuånaringit-
dluinarpå, månåkutdlume tunuåi-
narniånginame Kåmigut tinussor-
nine puiordluinartutut itdlugo
Kuerssup pisoKarssup tunuanut
torKoriartorpoK, nukagpiaraKati-
me ungasingåtsiardlutik umisår-
dlune suaortaråne. asulo avKutine
iluagtivigdlugo. Kinerungnaeriar-
måne torKorfiginiagkaminut tor-
KupatdlagpoK.
Jorngup nalungikaluarpå pi-
lerssårutine ulorianartorsiortitsi-
narane kingunipilOKarsinaussoK
navianardlunilo, kisiånile ajortu-
mik nuåningitsumigdlo pineKar-
tuarnine nåmagiungnaeralugtui-
narpai OKagssardliutaime arssa-
tut angmalortutut itdlutik ka-
mangnerinångortut imåinaK er-
Kigsisitsissugssaujungnaerput. a-
perKutit åssigingitsut niaKuane
kåvigtarput tunuleKutserniarne-
Kartardlutigdlo.
soruna méraKatima akornåne
taimailiorneKåinartunga? imaKa
ipeKarnerugama atissardlungne-
ruvdlunga nagdlingnarpasingne-
ruvdlungalo? imaKa pitsaussumik
angerdlarsimavfeKånginama tipe-
rujugtumigdlo sinigfeKardlunga
Katångulerpagssuåka ilagalugit
sinigtarama?
uvdlorpagssuime ingerdlanerå-
ne assangneK ajorpoK atdlarumig-
dlo ipeKångitsumik unersuneKar-
simanane. atissane nikituåinarneK
ajorpai ukiumutdlo Kavsitsiångu-
ariåinardlune atissanik nutårtår-
tarpoK. ilåne inuit avdlat atorni-
kunik tunissarångatik nåmagissa-
Karångamilo atississarpoK, ator-
tuåinartaramigitdlo aligtu j årtar-
pai aserujårtardlugitdlo. ilåne a-
tissane ipertuvatdlålerångata ati-
ssarigsårtut ipeKångitsunigdlo a-
tortut usorilersaraluarpai åssige-
rusulersaraluardlugitdlo, umitsåu-
merångamile såssutinartarpai nu-
kangavatdlåtdlo OKigissåinarpai.
ilånilo ingassagpatdlålerångat pi-
ngitsugaluanik avdlåt tapussile-
rångat méraKataisa katutarpåt.
uvdlut tamangajaisa niuvertar-
figssup matuata erKånitarpoK i-
nuitdlo pisisimavdlutik aniassut
sarssuatsissardlugit pisisimavat-
dlåtdlo issikordlorujugssuartar-
dlugit. méraKatine mamakujugtu-
tortut Kaningortaraluarpai tuni-
neKåsasoralune, kisiånile KaKuti-
gorujugssuaK aitsåt nåkigineKapa-
lårtarpoK. sila Kianardlune tujor-
minardlunilo anérfikuminaitdli-
gångat niuvertarfingme isersima-
ssaraluarpoK pisiagssarpagssuit-
dlo akornåne misigssuerussårtar-
simagaluardlune nerissagssat ta-
mussiussagssatdlo pingikångami-
git pingussat pilerinardluinartita-
me erKåniniapilortarpoK, uvdlut-
dlume ardlåne kajungerissanig-
tordlune ussernartorsiorpatdlåle-
riartuinardlunilo pasinaersårdlu-
ne pingussat mingnerit Kalipau-
tigigsårtut ilånik tigusigaluardlu-
ne Kaleriåt nåkartitdlardlugitdlo
påsissortipoK anisitauvdlunilo. ta-
matuma kingorna taimak piumå-
ngerugtordlune niuvertarfingme
isersimaniartarungnaivingniku-
VOK.
igpagssåne igfiorfingme isersi-
manine puiorsinåungilå. kåger-
pagssuit, igfiat igfia’KaKortutdlo
tivke sule månamut naimasorai.
sivisungåtsiartumik isersimarér-
dlune anigame aulajangernikuvoK
igfiorfiliartalerniardlune, åmame
igfiorfingme sulissut issikue pit-
saorpasigsorujugssuput, mérKa-
nigdlo isersimassoKartarnera su-
ngiutinarsimagunaramiko inerte-
riniangångitdlat. pisiniartualug-
pagssuarnik inoKartarpoK, malu-
givdluarpålo kågit avsseKutserne-
Karsimångitsutdlunit ilissivit i-
nungnut Kanigtumitut Kanigdliu-
minavigdlutik. ..
(norm. tugdl. nangisaoK)
Pyile, Polle og Sorte Tom
Mens Polle og Sorte Tom kø-
rer af sted i bilen, bygger Pyile
videre på slottet.
Polle Sorte Tomilo bilertitdlu-
git Pyllip igdlugssårssualiane
suliarå.
Mon Polle og Sorte Tom dog
ikke snart kommer med de sten?
Hvor bliver de dog af?
— Polle og Sorte Tom —
skynd jer nu og kom — jeg skal
bruge de sten!
Pollip Sorte Tomivdlo ujarKat —■ Polle Sorte Tomilo, ujarKat
aissatik tikissutiårniåsagait! su- atorfigssaxartikavkit xaipatdlå-
milersut-uko? niarit se!
— Hvad! — de er her jo slet
ikke! — hvor mon de er henne?
— ,Åh, de er nok løbet over til
gamle Maren!
— arrå, peKångitdlat! — sumi-
påme? — imakauna Maratorna-
mukarsimassut!
3$: 030 « #--Wk M
3-V Å tfr
— Goddag, gamle Maren — er
Polle og Sorte Tom her? —
Næh, det er de ikke — men
er det ikke hos Nille?
— goddag MåratoxaK — Polle
Sorte Tomilo månipat? — nap-
pa, imaKa Nillimiput?
Men Nille har heller ikke set
noget til dem.
Så de er måske ovre i skoven
hos Ugle?
åma Nillip takusimångilai —
imanauna ugpik orpigpagssuar-
nitoK ornigsimagåt.
— Nej, her er de heller ikke!
Åh, — Ugle sidder jo og sover.
— ama måmngitdlat! — ugpik
sinigpoK.
— Mon der slet ikke er nogen,
der ved, hvor Polle og Sorte
Tom er blevet af?
— Pollip Sorte Tomivdlo su-
mungnarnerat ilisimaneKångi-
nerpoK?
Fredløs
FERD’NAND
erKigsineK sapersoK
28