Atuagagdliutit - 29.03.1972, Síða 28

mérartavtmut
ItivdleK erKålo
agdl.: Gerth Dahl, ItivdleK
Atuagagdliutinut avisérKanutdlo
ilångussaK nunaKarfingnik angat-
dlavinigdlo OKalugtuat atuardlu-
git nuånarissarpåka mérKanui-
nardlunit tungatineKaraluarånga-
ta. uvagume kalåtdlit ima avinga-
rusimatigaugut kalåleKaterpag-
ssuavta igdlOKarfé, nunaKarfé a-
ngatdlavilo KanoK itut naluvdlu-
git. nunaKarfigpagssuit tamarmik
ingmikut avdlåussutigdlit OKalug-
tuagssartait soKutiginartorpagssu-
aKåsagaluarput.
agdlagara encarsautigivdlua-
gaunanilo agdlagtugkat najoncu-
taralugit agdlagåungilaK. uva-
ngaliuna nangmineK nunavnut
asangningnerma agdlagkusulersi-
kånga.
nunanarfik ItivdleK
najuisimassut angalassutdlo av-
Kusårissartut sumitoK nalungilåt,
tåssa Sisimiut Kangåmiutdlo ino-
Karfingne akuneKutigåt (kangia-
nitut radarenarfik K’åKatoKaK
mitarfeKarfigdlo KangerdlugssuaK
nautsorssutiginagit). ItivdleK nu-
naKarfit kaperdlagtartumitut ku-
jatdlersaråt Kimugtunigdlo King-
meKarfit kujatdlersaralugo. må-
nåkut nunaKarfigtå Itivningua-
mik taineKartarpoK 1933-me tu-
ngavilerneKartoK. ItivdlitorKamit
avangnardliulårtoK, tåukulo ike-
rasånguaK umiatsialivigigsorujug-
ssuaK kisiat avigsårutigåt. Itiv-
dlip igdloKarfiata igdlikarneKar-
nera ingmikut OKalugtuagssarta-
KaraluartoK erKartomiångilara.
ItivninguaK tungaviligaungmat
norKårtut tåssa niuvertorutsikut
Jens Lennertikut atåtåkutdlo
Lars Dahlikut. uvanga taimani-
kut sisamanik ukioKarpunga. mé-
raunerup uvdlue encarsautigile-
rångavkit nornårnivta nalå nuå-
nersumik takordlortarpara.
Itivdlip erxå KåKartorssuvoK.
timerpiånltut Kånat pingasut I-
tivdlip ilisarnautigai: KingaK, A-
kugdlerssuaK K’åKatsiardlo. ta-
marmik åssiglngitsunik iluseKar-
put. Kiterdlersåt AkugdlerssuaK
kitånit issigalugo sordlo arfineK-
mardlungnik tenerKulik.
Itivdlip erKå igdlukorpagssua-
KarpoK. taimaingmat nalunångi-
laK Kanga inugpagssuaKartarsi-
massoK. atåtåkut naligissaisalo a-
ngumerisimavåt kangerdlugput i-
lorpasigsukut sinånartitdlugo si-
visumik takunenarane upernag-
ssåkut omingneKarångame KanoK
peKartigissartoK. kangerdlup i-
låinå sikugångat sikutéinaligmik
taineKartarpoK. sinåvagoK pat-
dligdlugo natsit åtåtdlo pugtaKa-
tigit amerdlaginiardlugit sinåva-
ne natsit amisungordlutik ardla-
riålerångata peKåssusia ugper-
narsissarsimavåt. mångumatit-
dlugugOK imartåne takussat ardli-
giniardlugit sikutånigoK sordlo
paornaKutit nåkalagtigkat. peKar-
tarsimangåramime natseK atau-
seK — imaKa kåkangniutiginar-
dlugo — Itivdlip kangerdluanit
SarKap Kangerdluarssuanut K’å-
KatoKaK Karssutdlugo itivigsimå-
KaoK. KaKerKårfia arKarfigisima-
ssålo takuneKarsimåput. ila kå-
kagsimaKaoK. natsit ukiume sule
manamut neKitutigivdluartarpa-
vut, nauk erKartugkavtut amer-
dlatigiungnaeraluartut.
ItivdleK inutigssarsiorfilugtutut
erKartorneKarångat — pissortanit
taima månåkut issigineKarmat —
agsut åniautigissarpara. uvanga
isumaga avdlauvoK. akitigut åssi-
gingisitsineK nugtertitsiniarnerdlo
Itivdlip ikilerneKautigai mamisi-
nåungitsunik, sororiartutiginar-
dlugitdlo tOKUssutigiumårpai pi-
ssortanit påsingnigtunit ilisimang-
nigtunitdlo katsorsarneKångiku-
ne. månauna tikitdlugo inue pe-
riarfigssineKånginartut nunaKar-
fiup erKåta pisussutaisa iluaKU-
tiginiarneKarnigssåinut. manåkut
ima ajomartorsiortigaugut akit
pitsaunerussut malerssordlugit
aulisartut piniartutdlo isumav-
dlutivut pitsaunerussunik akiliv-
fiussartunut nugtut ånaivavut.
erKarput sikugångat autdlariar-
férutarpugut, uvfa avativtine Ki-
lalugkerissorssuit puissisiortor-
ssuitdlo — Sisimiunit piniariat —
ilåne issigalugit, uvagut angatdla-
tinik såkortunik motorilingnik si-
kumik aserorterisinaussunik ami-
gauteKaleravta issigingnårtugi-
nartalerpugut.
Itivdlip erKå eKaloKarfigpag-
ssuaKarpoK iluamik autdlutdlugit
akigssarsiutauvdluarsinaussunik.
ånilångatigissarpara ItivdleK inu-
erutisagaluarpat periarfigssat ta-
måko takornartat aulisartuinit i-
luaKutigineKalernigssåt. aussaK
kingugdleK kangerdlugput auli-
sartunit kalåliungitsunit påsine-
KarérsimavoK eKalungniarfigssa-
KartOK. Kangarssuardlime sava-
lingmiormiut norgemiutdlo nalu-
ngilåt Itivdlip erKåta soKarnera.
eKaluit imånut sisorugtorångata
uvalikut ulimukartume silagigtit-
dlugo erKavtine kangerdlunguit
eKaluit pulårarfigissarpait. Itiv-
dleK inutigssarsiorfilugtutut o-
KautigineKarsinåungilaK. Kalera-
leKarpoK, rejeKarfeKarpoK kapisi-
leKartardlunilo. åma kangerdlua-
ta nunatå tugtorpagssuaKarpoK.
ukatdlit, teriangniat aKigssitdlo
åma pigai.
kangerdluata angatdlavia
méraunivnit kangerdlugput a-
ngatdlivigissaKåra, alianåissusialo
kangerdlungnit avdlanit ajome-
rungilaK. atagule, sarKåtigut i-
lungmukariardluta Kinguanit a-
långuatigut silåmut angatdlavige-
riartigo, tamatigut tamauna tigu-
lårivfigalugo!
Itivdlimit ingerdlangåtsiardlu-
ne tikitariaKarpoK PulanravéraK,
kangerdliumaneK eKalulingmik
kulik, sulissartuvdlune aussame
arfiningornikut sinigiarfigalugo
perKigsiminångitsoK. nunagigsor-
ssugame alianaeKaoK, asulo tug-
toKartarame, tasilo nerdlerit Kér-
dlututdlo najungitsusanagit. å-
måkulo kuånerssuit. kuata Kor-
dlortorssua ingmikut taissaria-
KarpoK. kugtutitdlugo erKå neriu-
ssåKartarpoK, patdlinardlugo sor-
dlo siagdlersoK. portOKingmat e-
Kaluit KångerneK sapersimagu-
narpåt.. auvfå kangimut nunator-
ssuvok. sinigtarfikorpagssuit pe-
russivitdlo Kanganitsat takug-
ssaoKaut. itivdlermiut Kanga pu-
lavdlutik auvartarfisa tåuna Ka-
ningnerssaråt.
sule ilorparterKigdlune K’åKat-
siap saraånut pivdlune nuit K’er-
nertulinguaK, K’imatat Ernivig-
dlo avarKutdlugit issikivik sunau-
na taima alianaitsigissoK! erKai-
ssarpara mérauvdluta K’imatut
sulugpågarniarfigtut nanerugto-
råt sulugpågarniartut upemag-
ssåkut ilagalugit KanoK nuåner-
tigissartoK. uvagut nukagpiarKat
aKigssiliartussarpugut. avativtine
nivdlerråtalerångata naluneK a-
jorparput sulugpågkanik ikali-
ssortut. åmauna Erniviup Kulånut
aKigssiliardluta Kerrorssuit ang-
nertungåtsiartut akornåne aKig-
ssit erKautdlugit pissama ilåt Ker-
rut akornånut nåkartoK Kiner-
dlugo navssårnikussunga angutip
såkuinik Kanganitsanik. navsså-
ma ilait sussut påsinaKaut: pisig-
seK nauligautdlo ilisarnarnerpåu-
put. ersiornermit iluamik misig-
ssunginavkit, kisiåne påsivara
nauligaut Kitermigut uiguneKar-
poK uigunermigutdle katagsimav-
dlune. sanassuata sånarigsimå-
ssusia tupingnaKaoK. uigunériar-
tauseK taimåitoK månamut nali-
singilara. uigunere tamaisa igdlu-
gigsitdlugit mångulersimavai pi-
ngasunik ingilingnik nulerdlugit.
ikukåine uiguneKarneralunit na-
lunarsissarpoK. åma kikiagsima-
gunångilå, saunermigdlunit nå-
mik. såkut ilaisa kikiait saornit
erssiput ilåtigut katagarsimassut.
taimåitoK tigungilåka, åmame
ingmikualugkamik ersivdlune ka-
terssornigssåt eKianarame. tamå-
ssa sumileKinerput.
tamatuma kingornagut aper-
ssorterérdlunga angutit pingasuv-
dluta K’imatunitdluta upemag-
ssåkut tupérakasingme sinigdluta
takanéngardlune apilårtoK tagpi-
kångånit nanorssup tikineramisi-
gut. KujanaKaoK Kiningassorssusi-
mångingmat. imaKa Kånguinerput
ersigilersimavdlugo erKånguavti-
ne tamanut tamaunga autdlaKå-
tåriardlune Kulivtigut naKingni-
kut avangnamut autdlarsimaKaoK.
Pylle, Polle og Sorte Tom
Pylle og Polle vil hen på politi- — Værsgo, hr. betjent, her er — Næh, hvad er dog det?
— Nu må I rigtignok have fin-
stationen. — Hvor ligger den? en figur — den fandt vi nede En rytter! — Det er jo den deløn — værsgo, her er penge-
— Lige derhenne om hjørnet! ved vandfaldet.
Pylle Pollilo politit agdlagfiånu-
karniarput. — sumipa? — ivnga ne navssårput.
uialåruvsiuk tikisavarse!
polité, una Kordlortup ertcå-
figur, en mand har ledt efter ne! — Mange tak!
i årevis!
— sunauna? —• angut hestersoK! — navssårigavsiuk auko akig-
— tåssa angutip ukiune ardla- ssarsiagssase! — Kujanarssuau!
lingne ujagå!
/^-y

Hildut /Ic lai.J[
I hvad, Pylle og Polle?
kan vi jo købe det fine
i boden!
— Jah! — Det var en god idé!
— Nu skynder vi os hen på
markedspladsen.
— Go’da, vi vil gerne ha’ noget
legetøj!
— Og her kan du se alt, hvad
Pylle, Polle og Sorte Tom har
købt.
— Pylle Pollilo, tauva pinguan — Kå, taimailiorniarta! — tuni- — goddag, pinguarserusugkalu- — Pyllip, Pollip Sorte Tomivdlo
kussagissarput pisiarisinauler- niaissarfiliapatdlangniarta! arpugut! pisiait takusinauvatit.
parput!
Kikset nattesøvn
FERD’NAND
enérsorutigigai.
28