Atuagagdliutit - 15.03.1973, Blaðsíða 28

mérartavtmut
sorssungneKalermat Agpat....
(norm. king. nangitak)
ingerdlåmersordlutik Sai'KaK
avaiKutlnardlugo PulateriaK
angmarKoriartuåK SuvdlorssuaK
avangnamul tarparalugtuinar-
poK. månalume issikivik, Kilak
nuiatånguerutdlune. tåva Suv-
dlorssuaK avangnamul påvane
K’eKertarssuatsiaK (Ubekendt
Ejland) erssarigserulordlune, su-
na iseriånguagsså. ikerup ta-
matuma imardlugtarnerssua
pårdlagdlugo issigissaK tamar-
me Katsungangårame Kivdla-
dlarinauvoK taimaitdlune Suv-
dlorssuaK anoreKåsångilaK. ta-
måne ikerme sigssap siorai uling-
nerup såvititai angmaloKisångor-
dlutik pugtassut sanerKutisavait.
Tartunap nunatånit tåvunga Nug-
ssup nunatå K’ordlortup tungånut
KåKarssuit ungasigdliartornertik
ilårdlugo sordlo pukiliartuårtut.
SarKap nunatånit tagpavunga i-
lungmut Torssukåtaup tungånut
Kanga imartå Kaugdloringuarsse!
tåssa sikut iluliarssuitdlo. tagpa-
vane Torssukåtaup kiluane ser-
mitarssua seKerngup sarKarsima-
gamiuk Kanga Kivdlårpalånguar-
sse! nunatå igdlugigdlune sarKU-
missoK aputeKarane Kanga tungu-
julånguarsse! tareavunga kujå-
mut issigissaK kaujatdlåukiartor-
dlugo niuvertOKarfiup Agpat sa-
niane IvnaK KaKornerssångordlu-
ne timåne KåKaK K’ugssuk kujat-
dliuvdlunilo K’åKarssuaK erssa-
rigserulordlutik Kilangmut atdlår-
Kigssuarmut nalerKiutdlutik sor-
dlo åssilissat pinernerKisåutut.
sule kujåmut isua tarrisinarpå.
tupingnångilaK erinarssut „nuna-
ga-å nunarssup avangnåne ..."
nuånarineKardlune atordluarne-
Kartarmat.
nuna tulagfigiartugartik Nu-
gårssuk ungasigungnaeramiko u-
ningaulerput. aussap taimailine-
rane nunat tåuko akilerit auma-
rutigssaKarfiussut ujarait (basal-
tiussut) tårtut nunatait Korsor-
Kigsissarput. tarKavane Isungua-
ta erKånit imalunit Pingup atå-
nit tåvunga K’utdligssat tungånut
issigissaK alianaitsoK! sigssamit
tagpavunga KåKat sivinganere
KorsorKigsivdlutik. takanane O-
nartup Kulåne Narssap atåta mig-
ssånut KåKap Kåvane sermitar-
ssua sordlo tåssa lagkage skum-
mimik KagdlersimåinartOK. ta-
mångånit avangnamut Kiviardlu-
ne NiaKornårssup Kulåne KåKaK
K’utdligssanilo kitdlerpait Kulåne
KåKaK ingmingnut avalagsålerå-
ngamik akorngat KorKersimaler-
dlune tåssa „naleraK", anguniat
Kåmaviat. tagpikunga pigamik u-
ningautsiarput. ilait sigssap ku-
lånut pigamik måkulo paormat,
tasamunga Kiviaråine Ujarasug-
ssup tungånut nålagarssuit igdlue
erssarigdlutik, tåuko igdlut ka-
ngigdliugamik. autdlafKileramik
icajartåta Kåine imiseriarmago
sigssaK sinerdlugo autdlarput. j-
ngerdlatsiardlutik K’atsigsup atå-
ne, kugssup avatåne, Agpane u-
miatsiarssup orssiautip kisarsima-
ssarfia nagdlerpåt, tåssane auma-
rutigssanik usilersortarame. ta-
måna sineriåinaugame anorivdlo
avangnap sangmissarigamiuk ki-
sarsimårfigisavdlugo sivisumik
KanoK isagaluarnerpa. takanunga
ingerdlagamik Sunere avarnu-
sårdlugo Ikardlunguit timautdlu-
git Ujarasugssungnut pilerput.
Tornårssuk — sigssap avatåne u-
jaragssuaK — avarKutilånguar-
dlugo sigssarssuakavsangnut tu-
lagput. tamaungalo kigdligdlune
OKalugluartoic aniniåinalerpoK a-
nivdlunilo. avKut tamåna ingcr-
dlaviat imåkutdlo sikukutdlo a-
toravko alianaigissåinarpara sua-
lungmik piniagagssaKai’ångat pi-
ssaKarfigissaravko. kisalo ming-
nerungitsumik ujarasugssungmiut
piniartuisa pissait Kålerdlunga
mamarssautigissarsimagavkit.
niuvertoruseKarfik tåuna Uja-
rasugssuk nunavtine alianåiner-
påt ilagivåt pingårtumik aussame
seKinerssuaK kåvinalerångat. år-
Kigssussinerdle nutåK pilermat
nunaKarfingnut „igitanut" ilå-
ngutdlune nunaKarfiujungnaersi-
tauvoK. nunaKarfik taimane nu-
navtine ministeriussumit malig-
tainitdio inuerutugssatut aulaja-
ngermåssuk tusarnårtuvunga,
nauk igdlut nutåt nåparneKarér-
sut sulilo ilagssait torKaviliorne-
Karérsut. taimailivdlune aningau-
ssarpagssuit asule atulugsinarne-
Karput landsrådimit iluatigineKa-
ratik sunauvfale uvdlumikut pig-
ssaileKilerumårdlutik. tamatuma-
le akerdlianik nunaKarfiup tåu-
ssuma encånguane nuna avdla-
miut u.iaragsiut sagfiugagssaK a-
kisoK icangale nalungisaK ukå-
påt. pissutsil taima pissartut er-
sserKingnerussumik matuma ki-
ngorna agdlauseriumåravkit ta-
maunga någinarpåka.
taimane ukiorssuaK sikusinar-
dlune aprile Kåumat atutilerå-
ngat sikorssuardlo aserorångat ta-
maunga pugtåt ardlånut niuvdlu-
ne Kangale aulagsagtoKarisacK.
toriarpaut tigupatdlariardlugo si-
kumutdlo kåputdlugo aitsåt ingi-
niutå ilåne mardlungorérdlutik!
uniutuvatdlångikåine angunigssaK
Kularnångik. ilåne pugtåmitdlune
torpalugkaluaråine nikaldlutdlu-
go arritdluinåsaoK nuilersoK, ila
piuminat!
taima sikutitdlugo tingmissanik
imarmiunik Kisalerdlune agpat tå-
kutitdlårtålersarput, tåssa aprile
ingerdlalilerångat. uvdlut ardlå-
ne Kåinat tamarmik autdlakårér-
simassut kangerdlungmut Kajar-
torniardlunga autdlarpunga agpå-
niautigalugo. sunauvfa ilimagi-
ngisavnik Kilalugarssuarmik ka-
leKataunialerama. uvdlut tamåko
nalåne Torssukåtak anisitsisimav-
dlune kangerdluk sikorasårtoK.
NiaKornånguaK ilungmut Kångev-
dlugo tagpikånga Anguvåt tu-
ngånit silåmukåssartorssuit. ser-
Kiisanagit ingerdlaninarpunga.
Mei'KuitsuaraK sanerKutinardlugo
Arnåta tungånut ikårpunga. isu-
mavkut sigssaK sinerdlugo ukat-
dlimik takuguma majuarfigiu-
mavdlugo. kangerdluk KajaKaru-
nångingmat sukut tamauna pao-
riartardlunga ingerdlaorpunga.
taimaitdlunga Kåinat sisamat, si-
samåt su.iugdlingordlune silåmu-
kartut takuvåka, sunauvfa kh-
mågdlit. ungaserujunginavkit su-
jugdlingorsimassoK tåuna ilisarå-
ra JenséraK palasinguavta Chr.
Rosingip ernera Jens Rosing, sule
piordlune autdlartingitsoK puaor-
patdlak tusarpara, KilalugaK pu-
aortoK. tåssame piordlune suju-
mut autdlarpoK. takuvara sujor-
nane nuissoK, tåssame Kilalugar-
ssu.aK. KajaKataisa takusimavdlu-
nga usserarmånga påsivéka piu-
ai'KigsårKugånga. tåssame kingor-
nanit alermut nåmagtinaKå. aitsåt
KilalugaK arajuniardlune portut-
singmat nauleKå, ila nåkissara-
me. tukait Kilalugkamut pulang-
mat taimåisagamime naulitå tu-
pagpcic. unånilo Kilalugkamut
tugloK norssane Kangale kingme-
rérpå, taimatuldlo pilertcrtigissu-
mik kugssugke — kugssugaK tå-
ssauvoK agdlunåK alermit siling-
neic avåtamut aulajangigaK pui-
ssitdlunit kigutåinik sapangarta-
lersugaK avåtap nusungnigssånut
KuåinavérKutaussoK — tigume-
rérpå, ardle asalunit tangmigar-
toK kugssugkap alermut aulaja-
ngerfia asalunitdlo tangmigtoK a-
vatane iginaKå. avataerpoK. ava-
taK sukaitissumik Kimugussauga"
luartoK, taimatut sukatigalune
morssuinaKaoK, iserpå. nauligt°K
értoriarmat KajaKataussugut a"
kivdlugo értumaleKaugut. nauli"'
fiane nikigata unarra nitdlikai'
mat inuata tigungmago avårru1*
autdlartugut takanuna avativb'
gut puissoK parrutilerparput. su-
lile angunago arKarpoK. tåuss’J'
ma nauligtup OKarfigånga kanU'
nga silavardlutit Kajarpalungnia'
ruk, avåmut nugtalerpoK. erinit'
sautdlugo, ilame avataK isersinaa'
vatdlåleKingmago, taimaitdlune
tagpikuna kingugdlermik arKaf'
fine nigorniarnago avatå nuivdk1'
nilo ingipoK, nivdlikåupoK. ta>'
mailingmat nauligtup avåtaP
sangmivia torårdlugo piordlune
autdlarterpoK. tåssa puivoK.
rcrtumik nangeKå. ila aulagsag'
kame; avatardluåsit iserpå. ava'
taK morssusimatsiåinaK Kanga^e
ingerérpoK. pinguinerpå? — tukai^
amunerpQK — ornigkamiuk ava'
tane pautiminik anaivå. avata^
nisuariångilaK. takåna, KajaKa'
taussugut avåtap erkånut piortU'
pugut nauligtup avatane najoi'9,
kugssugå tigugamiuk amuardlug0
autdlartipå ardle imånut nåkåti'
tigalugo. tåssalo Kilalugarssua^
nuisikå tarKavunga Agpat tung3'
nit sågdluta nipigtutdlugo értut>'
leKaugut. måna pissagssaK Kular'
Pyile, Polle og Sorte Tom
— Den lille dreng skyndte sig
hjem for at fortælle, at øen ville
blive oversvømmet.
— nukugpiarånguaK tuavinavik
angerdlariardlune oKalugtuar-
poK xeiiertaK maligssuarnit xar-
ssuaneKartugssångortOK.
— Så fik alle menneskene travlt
med at sejle bort, inden orkanen
kom.
— Kenertame najugagdlit ta-
marmik anorerssualersinago xe-
Kertamit autdlararasuarput.
—■ Og nu bor de allesammen i
Lilleby, sluttede fisker Frederik.
— Der er kun en lille ø tilbage.
— måna tamarmik igdloxarfi-
nguame najugarissavne najuga-
Karput. kexertap sivnera miki-
ssuararssuax takugssauvox.
— Hvor var det en spændende
historie! — Hvem tror I, dren-
gen var, spørger fisker Frederik.
— oxalugtuarissat ila pisangana-
ngdrame! — nukagpiarax kinau-
soraisiuk? aulisartox Frederik
aperivox.
— Jeg tror, det
var lille.
— Det var helt
Polle.
var dig, da du
rigtigt gættet,
— ivdlit mikigatdlaravit taimai-
liorsimasoråvkit. — Polle, erxo-
riaivdluarputit.
— Skal vi sejle en tur over til
øen, børn?
— Ih, ja, fisker Frederik, lad os
skynde os.
— mérxat, Kexertamukåsaugut?
— ilauna, autdlapatdlangniarta.
— Sikkeyi en lillebitte ø. Her ser
ikke ud til, at der bor mennesker
eller dyr.
— ila xexertax mikingårame. i-
nungnit umassunitdlo najorne-
Karunångilu x.
— I alt fald ikke mennesker. Nu
kan I lege, at 1 er gået i land på
en øde ø, børn.
— inungnit najornexångilax.
mérxat, xexertamut soxångitsu-
mut pissussårdluse pinguarnia-
ritse.
Tog-tagfat.
FERD’NAND
sukaniutut
AO.
ftOTjggSpl
28