Atuagagdliutit - 19.07.1973, Blaðsíða 28

........................-.............—
imingernavérsårtut Kupernerat
ingerdlatsissoK: Kalåtdlit-nunåne Blå Korsit kåtuvfiat
årnigssuissoK: Samuel Hard
KanoK imertigaugut?
1971-ime ukiåkut tamanut angma-
ssumik Blå Korsit atautsimititsi-
neråne OKalugiautiga tigulårivfi-
gilåriartigo:
sujugdlermik uggoralugo OKau-
tigilåratdlardlara autdlamissug-
ssatut torKarsimassaraluarput
landsrådimut ilaussortaK Lars
Emile unuk måna najusinåu-
ngingmat autdlarsimanine piv-
dlugo. uvanga savssariaKarsima-
nera imatut påsericungikaluaKåra
Blå Korsiugama Blå Korsip suli-
niarnera igdlersuinardlugo måne
OKalugtarfingmilunga. erssencig-
sumik OKautiginiarpara OKatdli-
nigssamut tungavigssatut kater-
ssorsimassåka Blå Korsit sulisi-
manerånit tungaveKångingmata,
Kalåtdlit-nunåtale inuisa nunat-
dlo avdlat atugarisimassait tunga-
vigalugit sarKumiuneKartug-
ssaungmata..
inuk sukutdlunit pingitsailine-
KartugssåungilaK kisiånile inoKa-
tigissutsip iluane pissutsinik isser-
tuångitsunik ilisimassaKartaria-
KarpoK sarKumivigineKarnermi-
gut. taimaisiornikut inuk aperi-
ssariaKalersitdlugo ilumut pissut-
sit taimåipat — taimaiginåsaner-
patdlunit? taimaiginarunik KanoK
kinguneKåsagpat? inugtaoKati-
gingnut perKingnartusava taima-
tut ingerdlaneK? il. il. apentuter-
pagssuime sancumiussuneKarsi-
naugaluarput. inoKatiglssutsivti-
nime uvdlumikut imigagssanut
tungassut apericutinik taimåitu-
nik sarxumiussivigingitsorneK
ajornaKaoK.
unuk måna kisitsisit sarxumiu-
ssagssåka inugpånguanut 40 tu-
sind erKéinltunut ingassaginar-
nersut imalunit sule angnikiginar-
nersut tusarnårtup nangminér-
dlune erKarsautigisavai.
igdloKarfigput:
Kivialåriartigo uvdlumikut sisa-
manik imerniartarfeKarpox iking-
nerpåmik 675-inik unuit tamaisa
isersimassoKarsinaussunik. unuit
tamardluinangajaisa angmarfig-
ssartik nagdlinartOK ulivkårtor-
dlutik parnaertartunik. Nungme
inersimassut 4000 erKéinlput. tai-
måitumik oxardluarsinauvugut
nungmiut imerniartarfingmlneK
nuånarivdluaråt. Nuk imerniar-
tarflnartigut imigagssaerniångi-
lax, niuvertarfit arfinigdlit nior-
KuteKarttiput. imerniartarfingne
niuvertarfingnilo ajussårnaralu-
artumik ukiukitsut soKutiginéru-
kiartorput. tamåna xanox aker-
dlilerneKarsinauva?
politit:
nalunaerutigåt måne pinerdlung-
niartarnerit ukiune pingasune ki-
ngugdlerne åssigiåginangajagtut.
ilångutdlugulo nalunaerutigalugo
70—80 »/o migss. imigagssartorsi-
manex pissutauvdlune piner-
dlungniartOKartartoK. oxarsinau-
vugutdlo pinerdlungnerit angner-
tunerussut tamarmik imigagssar-
torsimanermik tunulexutaxartar-
tut. tauva imailerpoK aulakorto-
xartångikaluarpat måne piner-
dlungniarnerit ikigtuararssusaga-
luartut, KularutigissariaKångit-
dluinarpordlume sinerissame av-
dlane åma taimåisagaluartoK.
misigssuissarnerit:
nunarput tamåkerdlugo Kivialå-
riartigo. tamåkerdlugumik OKara-
ma erKondgsangikaluarpoK, må-
nåkut oxautigissagssåka pivdlugit
igdloKarfit pingasut misigssuivfi-
gineKarnerånik tungaveKarmata.
OKarsinausorångale igdloxarfing-
ne avdlane pissutsit avdlauneru-
vatdlårnaviångitsut. igdlut 767-it
2.000-inik inoxutigdlit misigssuiv-
figineKarsimåput.
igdloKatigingnit tåukunånga
imerneK ajortut imilårtartutdlo
480-iuput 1175-inik inoKardlutik.
imertorujugssuartagdlit 207-iuput
590-inik inoKardlutik. — imera-
jugtortagdlitdlo 80-iuput 235-nik
inoKardlutik. oxautigisinauvara
ukiut Kulit matuma sujornagut
nunavtine imerajugtunik OKauti-
gissagssaKångilaK imalunit atau-
siåkånguput.
nugtertut nugtertungitsutdlo:
nugtertut tåssautineKartarput
imigagssartorumanerpaussartut
imigagssamigdlo ajornartorsiute-
Karnerpaussartut. nalunaerut ta-
kulåriaruk!
inungne tåukunane 2.000-ne ino-
Kutigingne imerneK ajortut nug-
tertune 466-iuput nugtertungitsu-
ne 709. — angisumik imigagssar-
tortartut nugtertune 214-it nug-
tertungitsune 376. — imerajugtut
nugtertune 70-it nugtertungitsune
165.
nakorsanit:
imigagssat nakorsat tunganit issi-
galugo timikuinaK ajoiiusineK
ajortut OKautigineKarpoK, tami-
kutaordle ajOKUsineKartartoK.
inuit navianartorsiortut imerajug-
tut 75-it nakorsanit misigssorne-
Karsimåput. tåukunånga angutit
30-uput arnatdlo 45-uvdlut,ik. ma-
lugissariaKartoK unauvoK nunane
avdlane angutit imerajugtut ar-
nanit amerdlanerussaraluarput.
kisiånile imerajugtut nunavtine
tamåkerdlutik ilisimaneKångit-
dlat.
imerajugtortavut xanoK utor-
Kautigait? 15-init 19-inut ukiug-
dlit sisamåuput. 20-nit 24-nut
ukiugdlit arfineK-mardluvdlutik.
25-nit 29-nut ukiugdlit arfiniliuv-
dlutik. 30-nit 34-nut ukiugdlit
iculingiluauvdlutik. 35-nit 39-nut
ukiugdlit arKaneK-mardluvdlutik.
40-nit 44-nut ukiugdlit fjorten-
iuvdlutik. 45-nit 49-nut ukiugdlit
xuliuvdlutik. 50-init 54-inut uki-
ugdlit mardluvdlutik. 55-nit 59-
inut pingasuvdlutik. 60-init 64-
inut pingasuputaoK. 65-init 70-
inut tatdlimauvdlutik.
Lys Faxe-den rigtige ølsmag
-1 krone billigere
Lys Faxe-erKortumik imiarsungnilik
~l kronimik akikinerussoK
HVIDTØL
28
igdloxatigingne 767-ine tarni-
kut nåpautigdlit imerneK ajortune
imilårtartunilo 480-iussune 25-
uput. imerdluartartune 207-iussu-
ne 9-uput. imerajugtortalingnilo
80-iussune 53-iuvdlutik.
xanoK imigagssartortigaugut?
nunarput tamåkerdlugo imigag-
ssat tikisineKartut icimerdlulåriar-
tigik. 1960-ime imigagssat kimig-
tut 52.100 liter tikisineKarsimå-
put, 1970-imilo 121.800 liter, ukiut
Kulit ingerdlaneråne pingasoriau-
tåt KiterKutdlugo agdleriarsimav-
dlune.
ukioK 1966 ernguvfiusimaner-
pausimavoK 212.700 liter tikisine-
Karsimagame, tauvalo 1967-ime
landsråde imigagssamik akitsui-
vok. 1968-imilo 145.800 literinå-
ngorsimavdlune, kisiånile 1969
kingumut Kagfariardlune 1970-
ime åparialårsimavdlune.
vlnit kingulerKiutit 1960-ime
104.100 liter tikisineKarsimåput,
1970-imile kinguariarujugssuar-
dlutik 35.100 liter kisime tikisi-
neKarsimavdlune. akerdlianigdle
vlnit nerinerme atortut amerdli-
artupilorsimåput, 1960-ime 19.000
liter nagsiuneKarsimariarame
1970-ime 192.000 liter nagsiune-
Karsimavdlune, Kuleriåumik ang-
nertusisimavdlune. imiårKat åma
imåinåungitsumik amerdliartorsi-
måput 1960-ime 2,7 millionit ti-
kisineKarsimåput 1970-imilo 18
millionit. ukiut Kulit ingerdlane-
råne 7-eriåumik amerdlisimåput,
nauk nunavtine 7-eriåumik amer-
dlingikaluardluta.
nunavtine imiårKat imigagssat-
dlo kimigtut inungmut atautsimut
15 sivnerdlugit ukiulingmut
imerneKartartut nautsorssordlu-
git imåiput: 1960-ime imerneKar-
simavoK 100 liter, 1970-imilo 298
liter.
landskasse:
landskassip iluanåruteKartarnera
imatut OKautigineKarpoK. imigag-
ssat akilerårusersorneKarneråne
landskasse 1960-ime 2,3 millioni-
nik isertitaKarsimavoK. 1970-imilo
22,5 millioninik. 1968 tikitdlugo
imigagssat kimigtunerit iluanå-
rutaunerpausimagaluarput, tama-
tumale kingornatigut imiårKat
iluanårutaunerpaulerput. imiår-
Kat 1970-ime landskassimut iser-
titaKarsimåput 14,5 millioninik,
imigagssatdlo kimigtut 6,9 millio-
nmarnik.
Hanorme nunat avdlat?
Danmarks Statistisk årbog 1970-
imérsoK maligdlugo imigagssat
1968-ime Savalingmiunut erKune-
Karsimåput 2.726.000,00 kr.-nik
naligdlit. ukiordlo tåuna nunavti-
nut erKuneKarsimåput 21.531.000
kr.-nik naligdlit. tåssa Kuleriauti-
ngajavé. erKarsariåtdlangnaKaoK
nalunago nunat tåuko mardluk
amerdlaxatiginga j agdluinarnik
inoKarmata nunavtinile rnérKat
amerdlaneruvdlutik.
Island nuna Danmarkip ilagi-
galua 1944-me nangminerssortu-
ngortOK Danmarkimit avdlaune-
rungåtsiaKissumik imigagssamut
tungassunik åndgssussisimavoK.
måkulo ilagait: nålagauvfiup niu-
vertarfiutåinaine imigagssaerniar- ^
toKartåsaoK — neriniartarfingne
igdlusissarfingnilo imigagssag-
dlertoKartåsaoK nalunaentutaK
12—14-imut åmalo 19—23,30-mut.
imigagssat sussutdlunit matonca-
tineicartåsåput sapåtine, nagdliu-
torsiorfingne Kinersinernilo, tai-
mågdlåt vlnit nerinerme pisiari-
neKarsinauvdlutik nalunaerKutaK
12—14-imut åmalo 19—21-mut.
takornariat igpingiatortaKinerdlu-
tik?
20-nik ukiugdlit kigdligalugit
imigagssarsisitsissoKartåsångilaK.
imerniartarfingne igdlusissar-
fingnilo nålagauvfik atorfinigtit-
sissarpoK angutinik nåkutiging-
nigtugssanik pigingnigtup akili-
gagssånik.
nålagauvfik imingernavérsårtut
suleKatigalugit konsulentinik a-
torfeKartitsivoK sisamanik; ikior-
tilerdlugit imigagssanut tunga-
ssuinarnik suliaKartartugssanik.
w
nunat imerfiunerpåt:
nunat ilait imigagssamik misig-
ssuivfiusimåput, ilarpagssuilo mi-
sigssuivfiusimanatik. ukiumut
inungmut atautsimut nungune-
Kartartut imåiput: Frankrig 25,72
1. Italien 13,26 1., Svejst 10,85 1.
il. il. Danmark nr. 14-iuvoK 5,57
literiuvdlunilo. Hollandilo åpa-
singnerssauvoK 3,19 literinauga-
me.
imigagssax pingitsome-
Karsinauva?
KularnauteKångilaK. encaeriarti-
gik muamåkut nunarssuarme 400
millionit migssiliortut. hinduit
buddasiortutdlo 500 millionit mig-
ssåinitut, avdlarpagssuitdlo ug-
perissartik nåpertordlugo imigag-
ssartorneK ajortut. OKardluarsi-
nauvugume nunarssup inuisa ag-
faisa imigagssaK atorneK ajorpåt.
ilisimaneKartut maligdlugit imi-
gagssamut tungassunik misigssui-
neK 1850-imile Amerikame aut-
dlartisimavoK. tamatumuna ug-
pernarsautigssarpagssuarnik ka- y
terssuineKarsimavdlune. ugper-
narsautigssaKarpoK sumilunit imi-
gagssaK niuvertarfingne imemiar-
tarfingnilo ajornånginerussumik
tunineKarsinaulerångat imerneK
agdliartortarmat, åmalo ikiutitor-
neK, ajunårnerit avdlarpagssuit-
dlo maligtigineKartarmata.
Tuma.
>
«
GULD
BARRE
- sin vægt værd
— oKimåissutsimisutdle nalitutigissoK
____________________/
J