Atuagagdliutit - 11.04.1975, Blaðsíða 4

ilisimatutut
misigssuinerup
tunuleKutai
grønlændere
i danmark
1971-72
kalåtdlit
danmarkime
PIE BARFOD ^ m
LONE NIELSEN w m
NYT FRA SAMFUNDSVIDENSKABERNE 34
AG-p agdlagkanik akississar-
l'iata apcrKutit ardlagdlit
Nungmit atuartartumit tigusi-
mavai, atinc tacrnunago kig-
sautcKardhinc. departements-
chef Erik Ilessclbjerg, Kalåt-
dlit-nunånut ministeriaKarfik,
akissutigssamut ikiusimavoK.
atuartartup agdlagaisa imait:
„atausingornerme 10. marts tu-
sarnårpara radiukut autdlakåtitaK
Kalåtdlit-nunåne inuiaKatigit tu-
ngaisigut ilisimatutut misigssui-
nermut tungassoK OKatdlisigine-
KartoK ilåtigut Mads Lidegård, i-
nuiaKatigingnermut misigssuiner-
mik ilisimatoK, Kalåtdlit-nunånut
ministeriaKarfingme sivnissaussoK
OKaloKatigigsitaussut ilisimatutut
kalåtdlit inuiaKatigit pivdlugit
misigssuinermut tungassunik. mi-
sigssuinerit ardlagdlit taineKar-
put, kisiåne malugineruvara mi-
sigssuisimaneK „kalåtdlit Dan-
markimitut 1971—1972“ Pie Bar-
fod, Lone Nielsen åma Johan
Nielsenimit, pissutigalugo uvanga
nangmineK tåuna pisiarisimagav-
ko neriugdlunga misigssuisimaneK
tåuna nutånik sarKumigaKåsa-
ssok. kisiåne taimåisoringilara. a-
tautsimut eKitdlugo imåipoK na-
lunaerutauvoK kalåtdlit Kanos a-
merdlatigissut misigssuinerit na-
låne Danmarkimisimassut, ilait i-
luamik ingerdlassut ilaitdlo i-
ngerdlanerdliordlutik, ilait ming-
nerutitaunermik misigisimassut
avdlatdlo taimatut misigisimana-
tik. misigssuinertaoK uparuåingi-
laK Kanon iluagtitsiniartariaKar-
nersoK — téssame iluarsilissutau-
sinaussunik sujornagutdle nalu-
neKångerérsut saniatigut ilisima-
neKarérsunik taimatorssuaK mi-
sigssuisitsineKartinagule, laimåi-
tumigdlo AG-p atuartartut agdla-
gaisa naKitarfiatigut aperKutit
aulajangersimassut uko sarKumi-
ukumagaluarpåka misigssuisima-
nermut tåssunga tungassut — a-
perKutit tåukorpiait misigssui-
ssarsimanerit avdlat pivdlugit a-
perKutausinaugunarput:
1. kiap misigssuinerit autdlartiti-
pai, sordlo?
2. misigssuineK KanoK akeKarsi-
mava? (tusatsiagkat millionip
Kerne taissarpait, kisiåne sag-
dlugunarput?)
3. misigssuisimanerup kalåtdlinut
Danmarkimitunut iluanuslssu-
titut nuånårutigssat sut kingu-
nerisimavait?
4. apei'Kut „3“ akineKarsinåungig-
pat, tauva aperKut nutån: pe-
riarfigssanavingnerdlune ka-
låtdlit Danmarkimitut misig-
ssuisimanermik iluanuserne-
narnigssait? Kanon- Kanugo?
onarsinauvunga Mads Lidegård i-
sumanatigigiga, måna misigssui-
nerpagssuit kigdlilertariaKalersut
— onåsångikåine unigtivigdlugit
— aningaussatdlo atortariaKaler-
sut ajornartorsiutit iluarsiniarne-
rinut nalunaerutit atuagkatdlo
naniternerinut taorsiutdlugit. aki-
massorssuit ministeriamitut ilånit
akineKarnigssavnik neriugdlunga.
atsiorneKdngitsoK
Nungmit.
forskningsrådimit
akissutaussOK
AG-me aperKuteKartumut inuiait
misigssuivfigineKarnerånut tu-
ngassumik akissut.
ministeriap aperKut inuiaKati-
gingnut misigssuinermut tunga-
ssok Kalåtdlit-nunåne ingerdlataK
pivdlugo nålagauvfiup inuianati-
gingnut ilisimatutut misigssui-
ssarnermut KutdlersaKarfianut i-
ngerdlaternigsimavå, tåussuma a-
ningaussalersorsimangmago ka-
låtdlit Danmarkimitut pivdlugit
misigssuineK, agdlagtup pingårtu-
mik tamåna pisimangmago. forsk-
ningsrade imatut nalunaerpoK:
„taimatut misigssuinigssaK nor-
KåissutiginenarsimavoK Kalåtdlit-
nunåt pivdlugo komitimit PITO-
mit åma kalåtdlit peKatigigfiånit
„Kalåtdlit“-mit agsut taperser-
sorneKardlune taimatut misigssu-
issonarnigsså.
cand. polit. Pie Barfod Kinuvigi-
Atuagagdliutit
agdlagkanut
akississarfiat
Box 39
3900 Godthåb
neKarpon, misigssuinigssaK nå-
magserKuvdlugo nålagauvfiup ta-
måkunatigut ilisimatut forsk-
ningsrådianit.
misigssuinigssap pinigsså kig-
sautigineKurpon, pissutigalugo ka-
låtdlit penatigigfisa taimatutdlo
Kalåtdlit-nunånut ministeriaKar-
fiup påsiSsarsimangmåssuk, ag-
sorssuaK ajornakusorajugtarton
kalåtdlit Danmarkime inunermut
sungiussiniart arnerat. sujunerta-
rissauvoK tamåna pissutigalugo
påsinarsisikumavdlugo, sut pissu-
taussarsimanersut kalåtdlit ilait
Danmarkime iluagtitdluartarmata
avdlatdle sungiussiniarnermut a-
jornartorsiortaKalutik, kingune-
Karsinaussumik, sordlo iliniarnig-
ssamut pilerssårutaugaluit ima-
lunit Danmarkime nunasinigssat
taimaitinartariaKartardlugit.
forskningsrådip aulajangernera
taimatut misigssuinigssamut ta-
persersuiumavdlune aulajanger-
neKarpoK 1969-ime rådimit sule-
Katigigsitat inatsineratigut taima-
tut kalåtdlit akornåne misigssui-
nigssamut. suleKatigigsitat tåuko
suliagssaråt inuianatigingnut ili-
simatutut misigssuinerit kalåtdli-
nut tungassut tamarmik atautsi-
mut atanatigigsitaunigssåt.
misigssuineK sivisussusenarpon
ukiunik pingasunik. ukiumutdlo
aningaussartutaussartut 200.000
krunit tikingajagdlugit amerdlå-
ssuseKartarpul. taima amerdlati-
ginerånut tunulianutauvoK, ilisi-
matut kisimik akigssarsiaKarti-
tåungingmata, kisiåne aperssui-
ssorpagssuarnik ikiorteKarsima-
nen apornutink akissagssanik nå-
magsingningniartariaKarnermut
nuna tamåkerdlugo siaruarsima-
ssunut kalåtdlit apcrssorneKartu-
nut 500-nut. tamåko saniatigut i-
långuput aningaussarpagssuit na-
lunaerutigssap suliarineranut ag-
dlarKigsårneranutdlo åmalo nug-
terinermut naKiterisitsinermutdlo.
soruname tamatigut a.jornaku-
sortarpoK nalilersorniåsavdlugit
ilisimatutut misigssuinerit sarKu-
missumik suniutait misigssuine-
rata kinguninguagut, tamånalu-
me ama måne taimåipoK. kisiånile
nalunaerutip upajmarsimavai sor-
pagssuit ersserKigsut kalåtdlinut
Danmarkimitunut ajornartorsior-
titsilersartut, peKatigalugulo su-
junersutigineKardlutik KanoK ilu-
arseriarneKåsassut, pissutsit ka-
låtdlinut Danmarkime nåmagi-
narnerulisagpata.
rådip misigssuinigssamut taper-
sersuineranut sujunertauvoK, ili-
simatutut soKutiginartut saniati-
gut, iluatingnartutut issigineKar-
tut, kigsautigissaK kalåtdlit ang-
nertunerussumik ajornartorsiu-
tåinut påsisitsinerunigssaK. tamå-
na iluaKutausinauvoK sujunigssa-
me aulajangissarnigssat, kalåtdlit
atugåinut suniuteKarsinaussut,
pitsaunerussumik suliarineKarta-
lernigssait tungavigigsårnerussu-
mik.
agdlagtunitdlo åma nalunaeru-
tigineKarpoK, nalunaerut måna a-
tautsip tungåtigut ersserKigsumik
kinguneKarsimaneranik, tåssa su-
junersuissarfik POK' kalåtdlinit
sågfiginoKartarsimangmat nalu-
naerut avKutigalugo aitsåt suju-
nersuissarfingmik agdlagfeKarnc-
ranik tusarsimassunik. nalunae-
rut åma nagsiuneKarsimavoK ka-
låtdlinut tamanut aperssorneKar-
simassunut, ardlaligssuitdlo ilua-
ringnigdlutik nalunaerumut oicar-
tarsimåput".
ministeriap ilångusinauvå, Dan-
markime kalåtdlit na.jugagdlit
pivdlugit nalunaerut måna sulia-
rineKarmal (oKatdlisigineKarmat)
agdlagfingne ingmikut sulialingne
sarKumiuneKåsagunardlunilo
grønlandsrådimut junime atautsi-
minigssåne. taimåitumik sule pi-
årpatdlårpoK aperKutit 3 åma 4
pivdlugit OKauseKarnigssamut.
nunavta ministerianut agdlagkat angmassut:
- igdluga pérneKarpoK
taorsi vig i nerta Ka ra ne
— igdluga pisatåluilo ilångutdlu-
git aserorterneKarpoK ikuatdlang-
neKardlunilo inåtigut agdlagfili-
orneKåsangmat. akitsoringikalu-
ardlugo taorsivigineKångilanga.
manalo pingitsailissauvdlunga a-
ningaussarsiama pihgajorarteru-
tait pérneKartarput igdlumut piu-
måssuseringisavnik pisiarissaria-
Karsimassavnut akilersutitut.
taima kåpialavoK Hans Mathi-
assen sisimiormio, avdlatut peri-
arfigssaerukame nunavta mini-
steria AG avKutigalugo angma-
ssumik agdlagfigigamiuk.
hr. nunavtinut ministere
ukiut 19-it matuma sujornatigut
Sisimiune agdlagfiliorneK aut-
dlartineKarpoK. taimanikut umi-
artortuvunga akornatigutdlo pini-
artussardlungalo aulisartussardlu-
nga.
uvdlut ilåne igdluliornermut a-
tortugssat igdluma sanianut nio-
rarneKarput, meteritdlo pingasu-
inait ungasigtigissume Kaertiteri-
ssut autdlartiput. Kaertitsinialer-
neritdlo tamaisa nuliara mérå-
nguarputdlo mikissoK igdlumit Ki-
maguterKuneKartarput. tamatuma
nalåne politit angatdlatåne „Jør-
gen Brønlund“-ime inugtauvunga.
tikikamalo nuliama Kaertiterissut
pivdlugit angnertumik nåmagig-
taitdliorfigånga. KanoK ilivdluta
Kaertiterinerit ingalagsinauneri-
vut misigssoravko påsivara På-
måp kuata erKåne igdluliat ilånut
nugsinauvdluta.
ukioK tåuna juli Kåumataugå
igdluliat nutåt ilånut nugterpu-
gut — tugtuniarnigssavtinutdlo å-
ngutulernerput pissutigalugo pi-
ssariaKarnerinait nugternivtine
nagsardlugit. sivnere Kimåinarat-
dlarpavut, ajoKuserneKånginig-
ssailo pivdlugit igalåt Kissungnik
matorpåka. ersserKigsarusugpara
tugtuniarnigssarput pissariaKar-
dluinarsimangmat ukiunerane pa-
nertutugagssaKartariaKaravta.
auvarérdluta augustime tikeri-
atdlaravta igdlorput taimardlui-
naK. sanilivta OKalugtuaråt suli-
ssartut aserortersimagåt ikuat-
dlagdlugulo iluanitut tamaisa ilå-
ngutdlugit.
kialunit påsisinauvå Kissamik
tupinera. tåssauvorme igdlo ag-
dliartorfiga atåtama uvavnut sa-
nasimasså. amerdlasut erKaimå-
savåt Karl Mathiassen kommu-
nerådinut sujuligtaissoK sivikitsu-
migdlo landsrådinut ilaussussoK.
pisåtavut taorserneKångitdlat,
avdlatutdlo aiornartumik nutånik
atissarsivdlutalo peKutisissaria-
icarpugut. agdlagautitdle atuagau-
titdlo tamarmik ånaineKarput, po-
litikimut tungassunik agdlagautit
taorserneKarsinåungitsut eriagi-
ssatutdlo uvavnut pingåruteKar-
dluinartut. sorunalume ånainerat
ajunåruterujugssuartut misigåra.
atausiarnanga taorsivigineKar-
nigssara norKåissutigissarsimava-
ra, pissortatdlc ukagagssåungit-
dlat. kisigssåungitsunik kæmneri-
mukarsimagaluarpunga, tåussu-
malo naggatåtigut Katsutingåra-
minga nalunaerfigånga takorKig-
kumananga.
kommunalit sujuligtaissuata o-
KaloKatrgingnivtine ånaissavut
tamaisa agdlagtorsimavai, Kanor-
dle iliuseKarKingitdluinardlune.
landsrådimutdlo ilaussortavta
atarKinartup kalåtdlit Kinigauv-
fingminilo najugaKartut sivner-
dluta sorssugtartup aperKut
landsrådime sarKumiupå, nåla-
gauvfiup nunamik atorfigssaKar-
titaKartitdlune igdlunik nunauti-
nigdlo tigoraivdlunilo taorsersui-
ssarnera, ajornartorsiutigale i-
ngerdlatei'KingneKångilaK.
kingorna politit sågfigisimavå-
ka, sujunersorneKardlunga piår-
nerpåmik ei'Kartussivit avirutiga-
lugit ingerdlarKerKuvdlunga, ta-
månale åma iluaKutausimångilaK.
suliagssaK kinguarsarKigkuma-
nago ministererput sågfigåra, i-
ngassagtajångitsumik kigsautiga-
lugit igdluma taorsivigineKarnig-
sså igdlumutdlo nutåmut akiler-
sutima utertineKarnigssåt.
aulajangerneKarsimavoK ani-
ngaussarsiama tamardluinarmik
pingajorarterutait igdlumut pi-
ngitsailissauvdlunga nugfigissari-
aKarsimassavnut nåkartineKar- ^
tåsassut.
igdlo akitsugåungitsoK pissor-
tat pigåt uvaguvtinut nalilerujug-
ssusimavoK. kivfåungitsungorti-
simavåtigut incKarniarneruvdlo
tungåtigut isumakulutaerutitdlu-
ta. månale pissortaKarfit agdlag-
filiornerat pei'Kutauvdlune ani-
ngaussatigut ajornartorsiuteKaler-
simavugut siutivut tikivigdlugit.
Hana Mathiassen,
Sisimiut.
Annoncér i GRØNLANDSPOSTEN
4