Atuagagdliutit - 06.01.1977, Blaðsíða 23

kamageKatigingneK akuere-
KatigTngnerdlo åssigTngitdlat
redaktør Poul Erik Søe, De radikale Venstrenut ilau-
ssortaussoK åmalo Danmarkip Rådioata nålagker-
suinikut nunane avdlane pissunik malingnautitdlugo
suleKatigisså, islandimio Haldur Sigurdsson rådiup
autdlakåtitagåne taiguteKartume „sapåtip akunera
KångiutoK" novemberip 27-ane 1976-ime nunavta
Danmarkivdlo akunermingne plssuserissait pivdlugit
OKauseKarput. kingusingnerussukut okauseKautigi-
ssait Moses Olsenimit nålagkersuinermik suliaKar-
fiuvdlune avTsime Sujumume nr. 41 -me pingårnerutit-
dlugo agdlauserissome malerssorneKarput.
Poul Erik Søe: — Danmarkip ili-
niarumagpago Kalåtdlit-nunåta
tungånut KanoK iliusångitsugut,
tauva Islandip Savalingmiutdlo
tungånut iliuserisimassavta aker-
dlianik iliusaugut.
ilikarsimasoråra inuiagtut
nangminerssortutut inerikiartor-
neK åssigingitsut mardluk tunga-
vJgalugit issigineKarsinaussoK —
tångaviussup åipå tåssa nåmagig-
tarneK, kamageKatigingneK. ilalo
tusarneraluardlunilo kussanaralu-
åssusia. kisiånile inuiangne mar-
dlflssune tamane akerdleriierner-
umigssoKatigilernermigdlo
uagsataKartarpoK. tungaviussup
aiParå ingminut akuereKatiging-
^eK inuiait åssigingitsut mardluk
aipamingnit atarKineKamigssamik
PmmassaKartut akornåne atorsi-
aaussutuaK.
kamageKatigingneK
kisiånime kamageKatigingneK
ingminutdlo akuereKatigingneK
PssigingissuteKaramik? åssigingi-
ssuteKarput. kamageKatigingner-
atautsimorussausinaussuinaK
kivfåungissuseK tuniuneKartar-
P°K. kamageKatigingneK tåssau-
vordlusoK tasisuassoK atautsimo-
russat Kilerutigissåt. tasisuassoK
angnertumik tasineKarsinauvoK
akerdlerissutausinaussunut inig-
ssaKarKuvdlugo, kisiånile tasisua-
SS°K kigtorartugssauvoK åssigi-
Pgissuterpiaussut sarKumerpata.
kamageKatigingnerme nautsor-
ssutigerérneKarpoK kalåtdlit Kav-
dlunåtdlo itinerussumik issigalu-
åssigigsut. téssalo kamageKa-
tigingneK kivfåungissusermik tu-
P!ssigune kivfåungissuseK tuniu-
®sa tåssåusaoK kivfåungissuseK
assigingissuteKartoKarneranik ug-
PeringningivfiorérsoK.
akuereKatigingneK
tåussuma igdluatungånipoK ing-
nilnut akuereKatigingneK. tama-
turnane pineKarpoK kivfåungissu-
inuit, inuiaKatigit nålagauv-
titdlo åssigingissuteKarémerånik
akuerssinermik tungaveKartoK.
taimaingmat ingminut akuereKa-
tigingnerme pingårtuvoK åssigi-
s'PautitauneK. Danmark Kalåt-
uiit-nunåtdlo Islandip nangminer-
ssulernerane Savalingmiutdlo
Pangminerssomialemeråne aker-
uieringnertut akerdlerilisångigpa-
la kamageKatigingneK tunutaria-
Karparput, pissutigalugo anguni-
arrnago åssigigsåriniarneK inuiait
kalåtdlit Kavdlunåtdlo tamarmik
JPgmikut ingerdlauseKardlutigdlo
kultureKarnerat patsisauvdlune
Piviussunik tungaveKångitsoK.
aorsiutdlugo tigussariaKarparput
‘Pgminut akuereKatigingneK åssi-
^'Pgissutaorérsuiiik atarKingnig-
tUssoK, ilame inuit akornåne u-
nei'KarigsårfituaussoK. autdlåviu-
ssorme tåssaungmat atautsimor-
Piarnerme kivfåungissuseK aut-
iaveKartariaKartoK åssigingine-
ruP atarKineranik.
inatsit agdlagsimångitsoK
kulturit mardlussut, kalåtdlit
Kavdlunåtdlo kulturisa — akor-
nåne ataKatigingnerup nungut-
dlarsarneKarnerata ingassangner-
paulerfigssane sule angusimångi-
lå. ukiut Kulit tugdliutut aulaja-
ngissujumårput inuiagtut mardlu-
vigtut ataKatigigtuåsanersugut i-
malunit politikikut kigdligssaler-
neKarérsimassumik ingminut
kingmauterussåsanersugut avig-
såvingnigssarput tikitdlugo. uvav-
nut pissusigssamisuginarpoK ape-
risavdlune Kalåtdlit-nunåta ing-
minut oKartugssauvfigilivingnig-
sså anguneKåsanersoK islandimiut
savalingmiormiutdlo ilåinakuga-
luamik angussaKarsimanerat åssi-
livdlugit. tåssalo atassuinarmik
sivisumik politikikut norKorute-
russårdlune Kavdlunåtdlo tungå-
nit Kalåtdlit-nunåta nangminer-
ssulivingnigsså avigsårnigssålu-
nit sapingisamik sivisunerpåmik
kinguarsarneKardlune. Kanormita
ajornånginerutigisagaluarpa nu-
nat mardluk akornåne avdlångor-
riartornigssamut taimåitumut a-
torsinaussumik maleruagagssaKa-
raluarpat avdlångornigssaK pi-
ngitsorane pissugssaorérsimagpat.
isumaKarpunga taimåitunik
maligtarissagssaKartoK, inatsise-
KartoK åmalo uvagut politik av-
Kutigalugo kinguåringne atautsi-
ne ingmivtinut ajortumik åner-
nartumigdlo iliorfigissugssaussu-
gut piumåssuseKångikuvta inatsit
tåuna agdlagsimångitsoK påsiar-
tuårniåsavdlugo.
månale uvdlumikorpiaK pissut-
sit sangmilåriardlåka.
tugpatdlersaut
kisame Kalåtdlit-nunåt nangmi-
nerssornerulernigssamut inatsisi-
tårtugssångorpoK, kingusigpat-
dlårtukut. imåingitsoK Kavdlunåt
tåssångåinaK kalåtdlit nangmini-
lernigssåt isumangnaerumavdlu-
go, Kularnaerumavdlugo piumå-
ssuseKaleriatårmata, kisiånile
nangminerssornerulerniarneK er-
sserKigsumik kalåtdlit EF-imut.
någgårnerånik autdlåveKarpoK.
Danmarkip angernermigut Kalåt-
dlit-nunåt EF-imut pingitsailiv-
dlugo isertingmago tugpatdler-
sautigalugo nangminerssorneru-
lernermik tunineKarpoK.
kisiåne nangminerssorneruler-
nermut inalsisip pingitsorane ma-
ligtigisavai piumassat isumiussat-
dlo nutåt maligtuinait. nangmi-
nerssornerulernermut inatsisikut
ilumortunerarneKåsaoK Kalåtdlit-
nunåt tåssaussoK nålagauvfik
nangminerssortoK. åmame taimåi-
tuarsimavoK politikikut inatsisita-
Kångikaluartumik, tåssa ingmikut
OKauseKarneK ingmikutdlo nang-
minerissamik ingerdlauseKarneK
patsisauvdlutik. nangminerssor-
nemlernermutdle inatsisip piårtu-
mik aperKutaulersisavå Kalåtdlit-
nunåt åma nålagauvfigtut nang-
minerssortutut taineKarsinauner-
sok. tamatumane pingårtuvoK
malugisavdlugo savalingmiormiut
lagmandiat måna toKorérsoK so-
cialdemokratiussoK Peter Mohr
Dam isumaKarsimangmat Sava-
lingmiut nangminerssorneruner-
mut inatsisertik iluaKutigalugo
nålagauvfiussoK nangminerssor-
toK. taimatut isumersimavoK sa-
valingmiormiut inigssisimanerat
nålagauvfingmut mikissunut FN-
ime ilaussortaulersimassunut sa-
nigdliussoramiuk.
inuiåussu tsimik
pingårtitsineK pitsaussoK
kisiåne nålagauvfiugune nåla-
gauvfiungikunilunit nangminer-
ssornerulernermut inatsisip ajo-
rungnaersisavå Kalåtdlit-nunåne
kulturip inuiåussutsimik tungave-
Kartup angnertunerussumik ine-
riartortineKarsinaunera. Kularnå-
ngilaK inuiåussutsimik pingårtit-
sineK sorssutigingningnerdlo Eu-
ropame pissarnertut ingerdlåne-
KarnaviångilaK. kisiånile tåssåu-
saoK inuiåussutsimik pingårtitsi-
neK sordlo uvdlumikut Tanzania-
me nunap inuinik siamaseKissu-
nik nålagauvfiup atautsip inug-
taisut katerssuisinaussoK. ama
Norgep Sverigemut atajungnaer-
nerata kingorna taimatut pisso-
KarsimavoK. tåssa inuiåussutsimik
pingårtitsineK imalunit nunavigi-
ssame ataKatigissuseK inuiait
nangminerssortut pingorterKing-
nigssåne avigsårtunavérKutitut
pingitsorneKarsinåungitsoK.
Kalatdlit-nunåt EF-ilo
nålagauvfeKatigingneK atajuartit-
dlugo Kavdlunåmut kimutdlunit
aperKutaujuåsaoK nålagauvfeKa-
tigingnerme amerdlanerussute-
Kartut KanoK pissuseKarfigisane-
rait ikingnerussuteKartussortatik
mingnerpåmik tåssaussut ingmi-
kut inuiaussut, imalumme sava-
lingmiormiup Mohr Damip OKar-
neratut nålagauvfiussut nangmi-
nerssortut. tamåna uvdluinarne
inunerme nålagkersuinermutdlo
tungassunik atautsimlnerne ta-
mane aperKutaujuåsaoK. pingitso-
ranilo sarKumersugssauvoK kalåt-
dlit EF-imut atanertik isumerfi-
gilerpåssuk. uvanga isumaKar-
dluinarpunga kalåtdlit nangmi-
nérdlutik EF-imut atajumaner-
dlutik aulajangertariaKaråt åma-
lo aulajangertariaKardlugo EF-
imut atanigssamik aninigssamig-
dlunit aulajangernigssaK inungnik
taisisitsinikut pisanersoK avdla-
tutdlunit aulajangivigineKésaner-
sok. tåssame Kavdlunåt ilarpag-
ssuisa Kalåtdlit-nunåne taiserKig-
tariaKarnigssamik takordluinerat
kisime avKutigssatuåungilaK.
landsrådip kisimitdlune aulajk-
ngernermigut Kalåtdlit-nunåt
EF-imit anisisinauvå inuit taisi-
serKångikaluardlugit, landsrådime
amerdlanerit isumaKataugpata.
tåssame savalingmiormiut tai-
mailiorsimåput, nauk nangminer-
ssornerunermik inatsimingne ag-
dlagsimagaluartoK nunanut av-
dlanut politike Danmark peKati-
galugo ingerdlåneKåsassoK. tai-
maingmat kalåtdlit nangminer-
ssornerulerunik taimatorpiaK pi-
sinautitaussariaKarput.
iliorfiginigssamut aperKut
inuiait mardlussut — nålagauvfit
mardlussut — akornåne ingminut
KanoK isumerfigisimaneK autdlar-
Kåumutdle suniusimajuartugssau-
vok kinguåritdlo atautsit nalåt
isuvkårdlugo inuiait ataKatiging-
niartut mardlussut akornåne ino-
KatigingniarneK nungutdlarsarsi-
nauvdlugo. nauk pingitsorata u-
kiune Kuline 20-nilunit akerdle-
rlssutigissagssarissavta inoKati-
gingniarnerput kipititariaKångi-
kaluarå.
taimaingmat oKarumavunga
Danmarkip ingerdlausiane Is-
landimut Savalingmiunutdlo Ka-
noK pissuseKarsimanerput torKor-
taKartoK inatsimik agdlagsimå-
ngitsumik ukiune tugdlerne Kuli-
ne kalåtdlinut Kavdlunånutdlo i-
luaKutigssartalingmik.
nunasiaKartup
nålagåussuseKarnera
autdlakåtitamisaoK tåssane Dan-
markip Rådiuata nunane avdlane
nålagkersuinikut pissunik ma-
lingnautitaralugo suleKatigisså, is-
landimio Haldur Sigurdsson Dan-
markip nunavtalo akunermingne
pissusé erKartordlugit ilåtigut ima
OKarpoK:
— Kalåtdlit-nunåne uvdlumi-
kut pissut sujunigssamilo pissug-
ssat KanoK ineråsavdlugit ajorna-
kusortorujugssuvoK patsisigalugo
nunasiaKartup nålagåussuseKar-
nera aporfigissugssaugavtigo —
Kavdlunånit ingerdlåneKartoK.
Kavdlunåtdle Danmarkip nuna-
sialigtut pissauneKarfigissaine u-
kiune kingugdlerne inusimåput
suneruminavigsut. KavdlunåK
perssugkåine akerusugpiartångi-
laK. tamåna Islandip ingminut a-
niguisiniarnerane takusimavar-
put. Islandip nangminerssortu-
ngornine iluagtisimavå OKalug-
tuarissaunikut inatsisitdlo nav-
suiarneKarnigssaisigut tungavig-
ssat ilåtigut 1300-Karneranitdle
pissut tikuartorneKarnerisigut,
Kavdlunåt nåpertuivdluartumik
tungavilersuivdluardlune oKa-
lungnermut påsingnilersinausi-
mangmata. soruname pingårute-
KartorujugssusimavoK Kavdlunåt
1918-ime Sønderjylland utertini-
ardlugo ilungersuteKarsimanerat.
taimåitumigdlo Kavdlunåt Is-
landip nangminerssulerusungnera
någgårsinausimångilåt.
atautsimut eKitdlugo OKautigi-
ssariaKarpoK Kavdlunåt nunasia-
Karniartusimångingmata perear-
nitsut. Kavdlunåt inupalåjungit-
dlat. tamånalo patsisigisimaner-
dlugo kalåtdlinut ajornakusortu-
vok suliniaKatigit nangminerssu-
livingniartut tamåkissumik pimo-
russamigdlo tapersersusavdlugit
— imalunit suliniaKatigit unga-
singnerussoK erKarsautigalugo
Kalåtdlit-nunånik nangminerssu-
livigsitsiniartut.
aningaussarsiornikut
apernutauvoK
isumaKarpunga Savalingmiut
nangminerssulivigsinaunerat ag-
sut ajornartorsiuteKarfiusassoK.
KeKertat atausinarmik isumav-
dlutigssaKarput — tåssalo aulisa-
garpagssuit Savalingmiut imartå-
nitut. pissugssatut nautsorssutigi-
ssariaKarparput savalingmiormiut
silarssup imartaine avdlane auli-
sarnigssamingnut akuerineKarna-
viångingmata. avdlatut OKautiga-
lugo imåipoK Savalingmiut uvdlu-
mikut pissutsit najorKutaralugit
periarfigssaKångitdlat aningau-
ssarsiornikut nangminerissaming-
nik ingerdlalemigssamut. kalåt-
dlit kigsautigissaisa nalilersorne-
Karnigssånut tungaviussugssatu-
auvoK Kalåtdlit-nunåt uvdlut ar-
dlåne silarssup sivneranit — tai-
malo åma Danmarkimit — ani-
ngaussarsiornikut Kilerssorsima-
jungnaersinaungmat. ugperissa-
riaKarunarpordlo Kalåtdlit-nunå-
ta taimailisinaunigsså — tamånalo
piniariarpat ugperåra Kalåtdlit-
nunåt nangminerssortungordlune
Danmarkimitdlo Kilerssorsima-
jungnaerdlune ingminut nalunae-
rutigiumårtoK.
naligigdlune peKatigingneK
OKauseKautit tåuko najorKutara-
lugit Moses Olsen Sujumume nr.
41-me pingårnerutitame ima ag-
dlagpoK:
„kalåliussugut Kavdlunånut i-
nugtaussut ilaginångilåtigut — i-
nuiauvugutdle ingmikoruteKartut
— kalåtdlit nunavtine pissusiviu-
ssut Danmarkime pissusiviussunit
avdlåuput, nuna måna uvagut pi-
gårput. taimatut oKalugkångavta
OKaleraraut kalåtdlit Kavdlunåt-
dlo akornåne pissutsit pitsaussut
ajortisarivut. nangminerssorne-
rulemigssamut kommissionime
ilavut nunarput inuilo igdlersor-
dlugit ilungersordlutik OKalugta-
rångavta avorKårineKartarait
Danmarkip nunavtalo akornåne
pissutsinik ajortisaissunerardlu-
git, alapernåinerssuarmingoK. ka-
låliuvdlune statsministeritutdle
ersserKigtigissumik isumeråine o-
Kaleraraut ingassagpatdlålersu-
gut, ingnermik pinguartugut.
isumernerit taineKartut ilisar-
nautauvdluinartuput nunavtine
politikerinut „ingassagtajårtu-
ngitsunik" taineKartartunut. i-
maKa nalerKunerpåjugaluarpoK
tåisavdlugit agdlagartat mianer-
ssorKdssutit mardlungnik nioKar-
dlutik angalassut. kisiåne suga-
luarunigdlunit tåssåuput „kama-
geKatigingnigssamik" Poul Erik
Søe-p navsuiaineratut itumik ig-
dlersuissussut. politikerit tamåko
OKartarput Danmarke nunarput-
dlo nålagauvfiussut atauseK —
taimaingmatdlo naligigsitauvdlu-
ta inugtaussugut. sordlume isu-
maKartut peKatigigtariaKartugut
Kanordlunit naleKåsagaluarpat
soKutiginago. sordlume OKartut:
Anker Jørgensen, nunarput auk
piniaruk! sujulivtinit kingornuta-
vut pérniardlit, OKautsivut asor-
niartigik, inuiåussuserput tunu-
niartigo peKatigingnigssavtinut,
nålagauvfeKatigingnigssavtinut,
tamåko pissariaKarsimagpata. tå-
ssame politikerit tamåko tunga-
viussumik isumaisa kinguneri-
ssagssait. tamatuma erssentigsisi-
på „ingassagtajårniånginerat" tå-
ssauginartoK nålagauvfingme i-
nugtaussunut amerdlanerussute-
Kartunut sérKumiarfigingning-
neK!
uvagut nålagauvfeKatigingneK
taimåitunik tungavilik kigsautigi-
ngilarput. kigsautigårput peKati-
gingnermik tungavilik naligigtut
ingminut akuereKatigigfiussoK.
taimaingmat „ingminut akuereKa-
tigingneK“ igdlersorparput.
nålagauvfeKatigingnigssaK ag-
ssortordlugo sulingilagut. kisiåni-
le naligigtut peKatigingnigssaK
sulissutiginiarparput. naligigtut
peKatigingnigssame pissariaKar-
poK Danmarkip akuerisagå ka-
låtdlit ingmikut inuiaungmata,
nunarput Danmarkime pissutsit
tungaviginardlugit ineriartortine-
Karsinåungingmat, nunavtine pi-
ssusiviussut tungavigalugit, nuna
måna uvagut pigigigput il. il..
nålagauvfeKatigingneK, peKati-
gingneK pissusiviussunik tamåku-
ninga tungaveKångigpat suju-
singnerussukut kingusingnerussu-
kutdlunit isassorneK pissugssau-
VOK.
politikere kinalunit tamåko på-
sivdlugit tungavigalugitdlo suli-
niångitsoK tåssarpiauvoK inga-
ssagtajårniarpatdlårtOK ingner-
migdlo pinguartOK.
Deres ur
er i gode hænder hos os ...
Vort moderne reparations-
værksted modtager gerne De-
res ur eller brille til repara-
tion.
nalunaerKutårKat
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerKutiginago ...
sutdlivivtine moderniussume
nalunaerKutårKat issarussatit-
dlunit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - 7620 Lemvig
23