Atuagagdliutit - 06.01.1977, Síða 32

avalagtarnex
navianartuvoK
angajorKåt ardlagdlit isumaKarta-
runarput mérKatik Danmarkimut
autdlarångamik nuånersuinarssu-
armik inussartut. kisiånile taima
erKajångilaK, tåssame aitsåt tag-
pavane ajcrnartorsiutit amerdli-
ssarput.
Danmarkimut pivdlune pingår-
tumik inusugtuvdlune ussernar-
tut amerdlassaKaut. sordlo imana
måko: imigagssaK, tupa imaKalo
ikiarornartut pinerdlungniartar-
neritdlo.
pikunåssusTarpai
uvavnik takungnigsimassut ilaisa
uvangausorilisångingmåssuk tusa-
ngiatsagtalerama. imåingikaluar-
poK nutåK atuarneK saperdluina-
riga. AG pisiariuåinaravko nåtar-
KatdlisåraluaKalunga atuartarpa-
ra, kisiåne sungiusimassavtinit ki-
géinerussumik. tåssame pisoKaK
nutåp anersåva pérdlugo dnanger-
niarpå, tåssa imåipoK OKautsivut
pikunåssusiardlugit.
ukiarme atirna ilångutå Peter
Filemonsenip uvangåungitsup ma-
ligdlugo uvanga sule uvdlumikut
nutéungitsulerissunut ilaugatdlå-
saunga.
Peter Filemonsen, Nuk.
iliniartoK ministeriamut atagu-
ne aningaussaK kaussarfingmiug-
ssatut tuniuneKartartoK angigi-
ssagssåungeKaoK. tamåssalo ajor-
nartorsiutinik tamatigut inusug-
tunut pilersitsissartoK.
taimåitumik pingårtuvoK isu-
maliutigerKårdlugo avalagtitsi-
ssarnigssaK, avalagtarnerme åipå-
tigut åma navianartuvoK. sordlo
iliniartup inerune uternigssane
nangassutigilersinauvå, akigssar-
siat perKUtigalugit. Danmarkimi-
kune Kavdlunåtut akigssarsiaKar-
nigssane piumassarinerusavå, su-
lisinaujungnåisagunilo fagfor-
eningimit aningaussaK pissarta-
gagssane iluatigisinåusavdlugo.
kalåleKarpordle åma sulinigssa-
mik soKUtigissaKångitsunik, ikiu-
téinarnik isumavdlutigingnigku-
massunik. Kujanartumigdle åma
kalåleKarpoK såkortumik piumå-
ssusilingnik, anguniagaKarunik a-
nguniagkamingnut nikatdlordlu-
tik tuniutmarumassångitsunik. ta-
måko tåssåuput kalåtdlip piumå-
ssusia atordlugo sujumut inger-
dlaniartut ilamingnitdlo maligag-
ssiuivdluartut nuånårtunartumik
issigineKartut.
Johansi, Randers.
sordlermut
inuiaKatigit erdligissåinik ato-
rungnaersitsinigssame inuiaKati-
git isumåt påsenrårusungneKar-
tarpoK. taimåitugssauvordlume!
ilånile pasitsagsimårneKarångat
pilersigssamågaK pingårtitaK a-
merdlasut akuerssårnaviångikåt
påsissaKarpatdlångitsutdlunit a-
kornutauginarsinaujumårtut —
påsiniainigssaugaluaK unigtinar-
tarpåt. agdlagtausitågssamik pi-
lersitsiniarneK OKautigingningner-
tut kingugdlertut issigissarpara.
ugpiavatdlårnen
pilersiniagagssaK sarKumiuneKar-
Kårmat landsrådip iluane isuma-
nik ajornartorsiortitsissumik ilu-
ngersortitsissumigdlo tutsiutoKa-
ngångilaK. taima oKautigineKarsi-
naussut åsit ikingnerusimåput. a-
merdlanerusimåput pilerslniagkap
navsuiausiartainut ajungeKutigi-
sinaussaisut OKautigineKartunut
ugpiavatdlårtut. maKaissinarput
pisorKap suliausimanerata kussa-
nartuanik, pingårtuanik inuiaKa-
timingnutdlo pingårtumik atuar-
tautsikut péruminaeKissumik sor-
dlanigsimaneranik igdlersusiorsi-
naussut.
sukåssungoK taorteKésaoK åiper-
sarissanik mardlungnik. landsrå-
dimut ilaussortat ilåt piumavfigå-
atasaugut?
ra nå-å agdlagtautsimik nutåmik
agdlarKuvdlugo. nalungilara sapi-
sagå. piumångikaluaKinerdlune
navsuinarlariaKarpoK: „tåssamilå
ajortoKarpoK11. misigeKatigåka nu-
tåliamik nipilerssortartut iléngue,
taigdlauteKarsimavdlutik „nå-å“-
mik ilalingmik, agdlagtausitålior-
tunut aperigaluardlutik KanoK ag-
dlåsanerigtik sule akineKånging-
mata. aperissut sivninåsavåka: tå-
ssamilå ajortoKarame.
ugpererKussat Kularnartut
k silarssuarmioKativta Karnånut
nipeKarsimånginermat agdlag-
tautsivtinik atugaussumik piler-
sitsissut tåunarpasigsumik nav-
ssågssaKarsimanatik kussanavig-
sumik erKumitsuliorsimåput k ku-
lågut kigtorardlugo K-liorsimaga-
mik. inuiait avdlat K-pajåmik ni-
peKartitsisimagamik q tåussumi-
nga naKinilicrsimavåt. tåssaKale
K-mik nipeKarpa! kisiånigoK k-
risavarput. tauva nalussordluta
umiarssuarssuaic „Queen Elisa-
beth" igdlorpagssuaKarfigdlunit
Queebec atuartåsarierpavut: „Kuin
Elisabeth", Kuipek? il. il. soruna-
me taiguissuisa taima taineK e-
jorpait.
ugpererKussat Kularnartut a-
merdlagaluaKaut.
Anders Nielsen.
mérKat neKitsiutdlugit
oKautsivta åma nimersimavait
kalåtdlit siåmartitaussut nunåt
kalåtdlit sumikaluartut
katagtingilait sujuaissat nipait
atordluagautit OKausersiat
OKautsinik pårssivdluartut.
agdlagtauseK nutåK pisoKardlo
sule isumanik aniatitsingmata u-
vanga isumaga oKautiginardlara.
sujugdlermik agdlagtautsip pisor-
Kap atorneKarneratigut amerdla-
Kissugut kussagivdluinaravtigo i-
ma ilisimatinardlavse. tåssåsit
måssåkut kukunernik ulivkårpu-
nga, kisiånile agdlagtautsip nutåp
agdlangneKarneraningarnit kuku-
nikinerugunarpunga. uvanga ag-
dlagtauseK nutåK påsisinåungila-
ra. mérKat neKitsiutdlugit agdlag-
tauseK nutåK pilersiniarneKarmat
Kalåtdlit-nunavtine atuartartugut
påsisimavarput Kavdlunåjungitsu-
gut. AG-me agdlagtauseK nutåK
atordlugo naKitaussarsimassut a-
tualerdlugit sordlo tåssa Kavdlu-
nåp tikerdlåp kalåtdlisut OKa-
lungniarssarerKårtalernera. Kav-
dlunåt kalåtdlinik nuliarsimassut
pineruvdlugit agdlagtausiliorto-
Karsimanerpa?
Matthæus Gahrielsen,
EKalugårssuit.
Sujumup inuit akornåne
politikimut soxutigi-
ssaxarneK eKértipå
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amcrdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årnigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilangunen ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
narsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
nålagkersuinikut anguniagaK su-
naussordlunit anguneKarsinauvoK
aitsåt suleKatigingnikut, tamåna-
lo politikerit nuimanerussut åma-
lo inup erKarsarsinaussup nalu-
ngilå.
Sujumukormiut suleKatiging-
nermikut inuiait kalåtdlit politi-
kimut soKutigingnigkiartuinaler-
nerat pilersisimavåt. sujornatigut
kalåleK ajukupasigsumik pissusi-
lik månåkut ajukukungnaerdlune
OKarsinaulersoK tusåsinaulerpar-
put: uvagut nunarput pigårput.
AG nr. 47-me atuartartut ag-
dlagåne Thomas Poulsenip Suju-
mukormiut såssuterujugssuarpai
åpakortunerardlugit sujulerssor-
neKarneralo ajornerardlugo na-
vianarnerardlugulo.
påserusungnaraluarpoK suna
r.avianautiginerå. imaKa hr. Tho-
mas. Poulsenip sujulerssorneKar-
nerata ajoKutå nalungilå nang-
minerdlo iluarsisinauvdlugo?
nangminerssornerulernigssamik
nunavtalo pisussutainut OKartug-
ssaunerulernigssamik sulissuti-
gingningnerpåt ilåt åpakortunik
tSineKarsinaunerpat?
inugsiarnersumik inuvdluarKu-
ssivdlunga
Peter Kristojjersen,
Nuk.
norgimiut kapisiliutåt
kalåtdlit rejautåinik
taima KuleKutaKarpoK avlsime
.„Bornholms Tidende" (uvdl. 9/11
1976) aulisarnermut ministere
Poul Dalsager issuarneKardlune i-
låtigut ima:
„imåisinauvoK årKissutigssamik
isumaKatigingniartoKarsinaussoK,
norgemiut aulisartue Kalåtdlit-
nunåta erKåne rejerniardlutik au-
lisartuåinartineKarsinåusassut,
icavdlunåtdlo aulisartue taorsiut-
dlugo Norgep erKåne kapisiling-
niarsinaujuåinåsavdlutik!“
ugpernångingajagpoK Kavdlu-
nåK aulisarnermut ministere piu-
kormat „niuverniardlune" kalåt-
dlit inuiait tigugssaussumik sit-
dlimatituåt rejet niorKutigalugit,
Kavdlunåt angatdlatiminingue
Norgep erKåne kapisilingniåinar-
tarKuvdlugit! aulisarnermut mi-
nisterip „taorsiutdlugo" kalåtdlit
tuniniaramigit?
avdlamiut aulisartuisa, pingår-
tumik savalingmiormiut norge-
miutdlo, ukiorpagssuarne peKa-
tausimåput sårugdlérutingajavig-
titdlugulo natårnaerutitingajag-
dlugo; aulisagkanik ilisimatut år-
dlerisårutigåt rejerniarpatdlårneK
Kalåtdlit-nunåta kitåne, piviu-
ssutdlo tamåko aulisarnermut mi-
nisterip OKauserissai erearsauti-
givdluagaujungnaersipåt!
avdlatut ajornartumik pissaria-
KardluinarpoK, kalåtdlit politikere
ernlnardluinaK nukingmingnik
suniuteKarsinaunermingnigdlo a-
tuivdlutik rejerniapilungnerssuaK
unigtitariaKarpåt. tamåna pingit-
sorneKarsinåungilaK, aulisarner-
mutdlo ministerip agdlauserissa-
me taissavne erKarsautigisimassai
ersserKigsumik akerdlilerdlugit.
kigsautiginåsagaluarpoK kalåt-
dlit politikerisa sujunigssame nu-
kingmingnik atuinigssåt aulisar-
nermut politikikut månåkutut a-
sulerssuaK atuinatik kipineK sa-
persunik oKatdlinermut, „pima-
nertånguit" ingmingnut „akornu-
tinik" kingmauterussårdlutik.
kalåtdlit politikerisa påsisinau-
ssariaKarpåt, „kalåtdlit ineriar-
tornerat kalåtdlit periarfigssåt
najorKutaralugit" pingasunik tu-
ngaveKarmat ukussunik: aulisar-
neK, Kavdlunåt påsisimassagdlit
Kavdlunåtdlo aningaussait! tåuko
tungavigssat pingasut kalåtdlit a-
tåinarsinåusagpata najorKutari-
ssagssåuput! aulisarneK-una „u-
jaraussoK" kalåtdlit politikerisa
kivigsinaussåt! tåssa, angutit-å
talise kangujarteriardlugit, auli-
sarnikut politikileriniaritse olia-
lerinase nunavdlo ilulerinase, ta-
måkununga nukise amigarput.
aulisariutautilik
C. H. Thomsen,
Sisimiut.
nangminerssorne-
ruleruvta Kano«?
uvdlune Kåumatinilo kingugdler-
ne nunavtlne nangminerssorneru-
lernigssaK tamatumalo KanoK i-
ngerdlatinigsså OKatdlisigineKar-
poK, taimåitariaKardlunilo. pissa-
riaKarpordlo politikerit sarKumiu-
ssugaisa avataisigut inuinarnik
taineKarajugtut, tåssa politikeri-
tut issigineKångitsut, isumaming-
nik angnertunerussumik sarKu-
miussuinigssåt. nangminerssorne-
rulernigssaK pingitsorneKarsinåu-
ngilaK, aperKutåusaordle nangmi-
nerssorneruleruvta nåmagtumik
pisinaulersimåsanersugut. taimåi-
tumik sut tamaviåruneruvdlugit
piarérsarfigisagivut OKaluserissa-
riaKarpavut, manalo ilait erKar-
tulåriardlåka.
nunanarfit
nalungilarput nunaKarfingnik tai-
neKartarmata sujornatigut niu-
vertoruseKarfingnik asimioKar-
fingnigdlo taineKartaraluartut.
nunaKarfit piorsaivfigineKarnerat
igdlcKarfingnit ukiorpålungnik
kinguåutornikuvoK, ukiune ki-
ngugdlerne tunissagssiorfigtigut
piorsaineK igdloKarfingne fabriki-
liortiternertigut ingerdlåneKar-
poK, nunaKarfingnile uvdlumikut
tunissagssiorfit ukiut 20-t matu-
ma sujornatigut pissutsimigtut i-
narput, tamåkunane iluarsissag-
ssat ardlaKartut takuneKartara-
luarput iluarsarneKåsanatigdle, a-
ningaussagssaKångingmatagoK.
nunavta inuisa ilarpagssue nuna-
Karfingnitut ardlaKaKissutigut
uvdlumikutut ilaginagautitdlugit
nangminerssGrneruleruvta pui-
gugkatut misigissoKarnigsså år-
dlerinarpoK.
tungavianit autdlartitdlugit
UVDLUME nangminerssorneru-
lernigssamik oKatdlinerup ang-
nersså nunavtinik pigingningnig-
ssamik OKausigssaKarfigingniler-
nigssamigdlo nivdlianeruvoK. po-
litikikut peKatigigfik SUJUMUT
tamaviårdlune suliniarpoK, tamå-
nalo ajungeKaoK. kisiåne suliniar-
nera Kulånit autdlartitutut issiko-
Karane sordluna atånit tungavigi-
ssanit ingerdlåneKartariaKaralu-
arloK. nuna ingerdlasinåungilaK
inugtaKartinago. taimåitumik nu-
nap tigunigssåinå pinago sujug-
dliunagulo suliagssat inugtagssa-
Karnigssåt sulineritdlo åssigingit-
sut nakussagsarnigssåt pingårne-
ruvdlugit sangmissariaKarput. ili-
niardluarsimaneK pissariaKarpar-
put, tamånalo pingåraluardlune
namångilaK, sulianik påsisimassa-
KarnigssaK sulianigdlo pissusig-
ssåtut ingerdlatsinigssaK anguni-
arKårtigo, OKatdlisigalugulo nang-
minerssornerulernigssame inug-
tagssat piarérdluarsimåsaguvtigik
KanoK iliortariaKartugut. nangmi-
nerssornerulernigssamik piarér-
sarnerme ingerdlaoKatigigtarnerit
akerdliussutsimigdlo takutitsi-
ssarnerit suliniarnivingnik ilaKå-
ngikunik namångitdlat.
nangminerssornerulerneK pi-
ssusigssamisusaoK inugtaussut ta-
matumunga pulanigssamingnut
piarérsimagpata. taimåitumik a-
perissariaKarpugut politikerit
nangminerssornerulernigssamik
piårtumik pilersitsiniartut sania-
tigut nunavtine inuit KanoK amer-
dlatigissut nangminerssorneruler-
nigssamik påsingnigdlutigdlo pia-
rérsimavfigingnigpat.
sujornatungåne taissåka tåu-
kuinåungitdlat nangminerssorne-
rulisaguvta pissariaKagkavut. a-
merdlaKaut OKaluserineKartug-
ssat, sulile amerdianerussariaKar-
put CKalusererussåginarnagit su-
liariniartariaKagkavut. OKaloru-
ssåginarneruvme akerdlilersuine-
ruvdlo nangminerssorneruleruvta
napatinaviångilåtigut, sulinivtale
napatitugssauvåtigut.
Ludvig Berglund.
timerssoKatigit
kåtuvfiåne
ilaussortauvit?
tauva tamatigut
AG pisiarQk. G.I.F.
nangmineK AG-me
avisexarpoK
32