Atuagagdliutit - 29.06.1983, Blaðsíða 30

Oqallinneq • Debat
Ulrik Rosing
ilumorpoK
Atuagagdliutit nr. 22 - 1. juni 1983 a-
tuaravko Ulrik isumaKatigåra.
ilumorpoK nunavtine nioixutig-
ssiarineKartartut tåukulnauvat-
dlårtut. avdlanik ujardlerta imalumt
misiligaisa.
måna imalumt uvdlume niuvertar-
fingnut iseruvta nerissagssat åssigj-
ngitsorpagssuit nunanit avdlanit tiki-
sitat åmåkorssuit. uvagutdle nunå-
nguavtinit nioncutigssianik nerissag-
ssanik inerérdlugit kissåinarissanik
peKarata.
tåssuna isumagåra nerissagssat nu-
navtinérsut inerérdlugit Kivdlertussa-
nut ikissat nerisagåine taimågdlåt kl-
ssalåråine.
nunavtine sårugdllt, rejet kapisig-
dlitdlo, kalåtdlit nunanilo avdlamior-
pagssuit pilemgupait, tåssalo tamåkc
piniardlugit atortorigsigalugtulnar-
dlutik. taimailiortut aulisamermik i-
nuniuteKartuInåungitdlat, åmale I-
mavta pisussutait iluanårutiginiardlu-
git agdlåt ugperissarsiortortut sektit
ilångussulerput nunavtine igdlulior-
dlutik kalåtdlit kivfaliutdlugit.
sordlo Kanga monopoleKaratdlar-
mat kalåtdlit kivfagssatuinaK ator-
nerdlungneKarsimassut. pissuseK tåu-
na imalumt ilencutOKaK tåuna avdla-
tut itunik atissTnardlune nunavtinut
ukerutilerpoK. nålagkersuissuvutdlo
tamaviårtut ilungersortutdlo kåmag-
tulårtariaKarpavut kalåtdlit sule auli-
sariussuamik nutåliaussunik pigssar-
sisinåungitsut aulisariutautilingnut
Norge-miunut Savalingmiunut il. il.
kivfakulmnaoncunagit.
ila imarput aulisagaKarsimaKaoK.
1800-1900-t autdlartinerånut New
Foundlandimit umiarssuånguit tigsia-
tårtuinait aussat tamaisa imavtine pi-
ngårtumik Sisimiut avatånlnerussu-
me natårnarpagssuamik Kagdluiuar-
tarput.
OKalugtuagssartå. 1880-ip kingu-
nitsiånguagut mamtsormiut pujortu-
ligssuarmik umiarssuarsiulersimåput.
Mamtsumut tildnaKaut. taimanigOK
»tåteråraK« Bidstrup niuvertussoK.
pileriarpait millionærinait 75-it tu-
pingnartugssarsiordlutik angalaortut.
unia umiarssuåt kussanartOK. kalåt-
dlit pigissålunguinik tamanik pisior-
torsimåput. ManitsoK nuånarisima-
Kigamiko Kåumatip Kenca migssilior-
dlugo Manltsurmsimåput. umiar-
ssuångoK ateKarpoK Marenther ima-
lumt Maren, OKalugtuartut taima tai-
ssaramiko.
sapåtikungOK nålagiartarput (Ma-
nltsup oicalugfiane), nålagiat amat
sencemginik sioraitsunik pisiaming-
nik unermigdlutik. agsut kalåtdlit tu-
pigissarsimavait Kuiagalugitdlo.
åma uvdlut ardlåne umiarssup u-
miatsiåve ardlarit atordlugit Ikamiu-
liarsimåput mardlungnik Kajartaler-
dlutik. silagigssuaK kiak. angatdlati-
gisimavait umiaussarsuit tondgsunik
natigdlit. Marutsuarssuitdlo Kångilå-
rait såkortumik neraussalersimavoK,
agsutdlo ånakånajårsimåput. uvdlup
mingugtitsineK
ukiune kingugdleme nunavtine tusa-
kulaneKardlmnalersimassunut ilåu-
put augtitagssarsiorfingne encagkati-
gut mingugtiterinemp kingunipilugi-
ssartagai. tåssunga tungatitdlugo a-
perKutingortitarsimavara: nunavtine
ukiorpagssuame kisiartauvdlune aug-
titagssarsiorfiusimassoK Ivigtut tai-
matut mingugtitsivfiusimånginer-
sok? ukiorpåluit matuma sujornati-
gut landsrådetoncat nalåne taimane
landsrådeme ilaussortarput måne a-
tautsimititsivdlune oliasioriTt augti-
tagssarsiorfitdlo mingugtitsissarnerå-
nut tungåssuteKartumik navsuiaute-
Karmat aperåra: Ivigtune orssugiag-
siorfik åma taimatut mingugtitsisi-
masinaunersoK påsisimanerå? akine-
Karpunga augtitagssarsiorfingme tå-
ssane »mingugtitsineKarsimångit-
sok«. nalugaluardlugo imame tamå-
ne misigssuisimanertigut akissutå ug-
pernarsarneKarsimanersoK, ugperå-
ra. isumaicardlunga misigssugkatigut
påsissat tungavigalugit taima naki-
maitsigissumik akissoK, sunauvfale
taimåisimagunångitsoK.
Kanigtunguåkut uvdlut kingugdllt
ilåne radiukut tutsiuteratarpoK Ivig-
tut encåne angnertumik mingugtitsi-
neKarsimassoK misigssuinertigut på-
sineKarsimassoK. imaiginarsinaugu-
nångilarme uitdlut imavdlo naussue
(Kencussåkut il. il.) kisimik mingugti-
tausimåsassut, aulisagkat piniagag-
ssatdlo avdlat imame tamåne sigssa-
milo neriniartut sunigåungitsorsima-
naviarnatik, Kanitåne najugaKartu-
nut isumakulungnarsinaussumik,
tingmissat uilortumassut sunemeKar-
simasinauvdlutik. Norgep avangnåne
(imaxalume silarssup ilåne avdlane
mingugtitsivfmssune) påsissat imåisi-
mangmata: tagpavane (tåssa Norgep
avangnåne mingugtitsinerup pilersi-
tånik ågut (mitit) pianciorsinaujung-
naersimavdlutik neKaitdlo nerineKar-
sinauj ungnaersitausimavdlutik.
påsissat taimåitut isumaliutigssT-
ngitsmnåungitdlat nunavta pisussutai
umaitsut sujunigssame iluaxutigi-
niarneKalingitsorsinaujungnaertug-
ssaujumårtut pingitsorneKarsinau-
jungnaertugssåusaujumårtut pingit-
sorneKarsinaujungnaertugssåusang-
mata. tamånale aitsåt teknikikut pit-
sångorsaiuarnemp angujumågagssai
aulajangissutitdlugit pilersineKancu-
narpoK. mingugtitsinermik avatåne
pissutut angnertutigissumik nunavti-
ne pissoKancunaitsoieingmat. nålag-
kersuissuvutdlo tatigåka nukingiussi-
nane taimåitunik aulajanginiartarnig-
ssaK isumaliutigivdluagkamik inerni-
livfiginiartarumåråt neriugfigalugit.
Lars Motzfeldt (Mute)
ilångua Katsormat ivnarssuaK taku-
niarsimavåt. axaguane sapåtiussoK
silåinarme palasiata nålagiartisima-
vai. taimåisagamingme ikamiormiu-
nguit ukulo Kajartait mardluk avdla-
mik påsissaKartarsimångitdlat tai-
mågdlåt ardlaleriardlune OKausia på-
sissarsimavåt una: »Ikåmiut kajåk«.
uvfagoK nålagiartitai Kuvdlissut. o-
KauseK tåuna meraunerput inersima-
lemerputdlo tikitdlugo OKausingnå-
rårput.
atåtagigaluarma aperssorterérsi-
malerdlune erKartortarpai neriumå-
tomgtordlune umiarssuarme tåssane
nerisimagame suaussat értagdlit pulu-
kiminermik akugdlit. nåmagtivigdlu-
ne nerisimavoK Kaingajavigdlune o-
KartarpoK. tinukungOK silatimingne
agtarssuit Kåne agssakåmssåginaler-
dlune, tåssale Kåjångunermit Kåisasi-
magaluarilunigOK nililårtaleriarame
naggatågutdlo nilerujugssuartalerdlu-
ne nakortipoK.
imaKa taimane upemåjusaoK, a-
valagdlutingOK avåmmnartut Kåinat
malugilerpait »AngnikitsoK« ikar-
dluk nuisångitsoK toråginavigdlugo i-
ngerdlassut. pautimingnik ussera-
luardlugit årime Angnikitsumut a-
porsimåKaut, sunauvfa sujumikut a-
ligdlutik.
uterdlutik Mamtsumut alingnera
cementimik miligsimavåt. imarssuar-
siutiginigssåle årdlerigigamiko Kåinat
mardluk Sisimiunit paortisimavait
aulisarianik mardlungnik aigdlersit-
dlugit. taimanigOK New Foundlandi-
miut umiarssuånguit mardlugdlit au-
lisariutigissaramikik.
umiarssuit mardluk Mamtsumut
tikingmata natårnartarpagssue tara-
jortigkat taratsutdlo imånut encarte-
riardlugit usissarfé ulivkårdlugit si-
nigfiliorfigisimavait avalagdlutigdlo.
sule Itivdlip avatåmtut KeKertat i-
lait 1950-ikune tåvariinivtine encar-
tortarpait aulisariat tarajusivé nåpar-
tausivilo tingerdlautigssiarssuamig-
dlo uligssamausivé.
ila imarssuarput peKarsimaKaoK
nunane avdlamiut nungusartuagåi-
nik. sujugdlermik 1700-kutdle inger-
lanerine Kitåne Tunumilo arferit åssi-
gjngitsut nungusartuarsimavait.
Fiskeri af uugaq
i Norge?
I AG nr. 40 var der en artikel om fi-
skeri af polartorsk i Norge.
I den danske del, blev der skrevet,
at man er begyndt at fiske efter polar-
torsk p.g.a. råstofmangel, men til ef-
terretning har den været under fisk-
ning i et par år nu.
Grunden til artiklen har nok været
den, at skriveren har troet, at polar-
torsken og uugakken er og bliver den
samme fisk. Idet man har oversat po-
lartorsk som uugaq. Men denne
navngivning er ikke rigtig, idet polar-
torsk (Boreogadus saida) kaldes eqa-
lugaq på grønlandsk, og uugaq/-
fjordtorsk (Gadus ogac) er uugaq på
grønlandsk.
Polartorsken kan højst blive 24 cm
lang, meden uugaq kan blive hele 40
cm.
Polartorsken er mere smallere end
uugaq, og den er mere lys end uugak-
ken, da den ikke er så plettet i under-
siden, og halen har en dybere midter-
skilning end uugakken.
Joorut-Piitaq
agdlåme aperssortinerput tikitdlu-
go norgemiut avativtine arfangniar-
tuarput umiarssuapilunerssuamik
siatsiutigissunik pilersuissulerdlutik.
erKaimanerdlungikuvko pingasunik
piniarteKarsimåput, pingajuångoK
mikissunguaK ateKartOK: »Nug-
dluaK«. angutingoK arfinigdlit u-
miarssuångup igdlua tungånut pigå-
ngata uvilåmera malungnartartOK.
Kamgåmiunut pigajugsimaKaut. tåu-
kununga encåissutauvoK ilerKorssut:
»umiarssuarssuit norgemiorssuit
samånga timukarput kaligtorssuv-
dlutik il. il.«
tåukmnåungitdlat, ancaneK mar-
dluk migssane ukioKardlunga norge-
miut avdlat »Ungussivingmut« Ki-
porKarmik pilagiat nunaliput, tåssa
1924-p sanerdlmnåne. taimane pi-
ssarssuata neKå uitsatigineKaKaoK
KujaruneKardlunilo. Manltsumile
niuvertup Langskov-ip avalagtipai u-
verisasimagaluartutdlo kingoma tå-
kutingitdlat. måna erKarsautigilerå-
ngavko tupigissarpara pulagfigssar-
siutdlancigtarsimåssusé, taimanime
pujortumilumt nunaliniåsagumk ra-
dareKaratigdlunlt itissusersiuteKå-
ngitdlat, taimågdlåt itissusersiutitut
atortarpait nalugtagkat.
taimane 1920-kune norgemiut ava-
tivtine arfangniamerat pissutauvdlu-
ne Kavdlunånit Sonja kaligpoK piler-
sineKarpoK umiarssuaK sisamalik
Sværdfisken anånaliutdlugo. måna
nunavtine nioneutigssiorferKat sume
tamåne nåpakåtemiameKalerput ku-
janaraluaKissut, ingmingnut akilersi-
naunere aperKutauneroncåsåput.
måna nunavtine aulisagkanut åssi-
gjngitsunut sulivfigssuaKarpugut i-
nugpagssuamut napatitsissunik.
encarsautigissarpara måna nunav-
tine Avangnåne Kujatånilo aulisag-
kanungitsoK, neKinutdle åssigjngitsu-
nut mardlungnik sulivfigssuaKalersu-
guvta pitsaoncajaKaoK. arfemik Ki-
porKamik tikågugdlingnigdlumt pi-
ssaKaraluardlutik ilåne tunitsivigssae-
nitartunut sulivfigssanik, inerérdlugit
Kivdlertussanut ikivdlugit Kalarérdlu-
git kissåinarissanik.
ukiune kingugdleme Sisimiunit
Påmiut tikitdlugit neKeKartaKaoK.
sordlo etKaiginardlara Manltsume
natserssuit Kanga tikltarfiat aprilip
nålemeranlt juni ilångutdlugo piniar-
neKartartut måna pissaussarfé sujor-
KuteKalugit ilame febmarimile pissåt-
dlagtålerérsarput amerdliartuinardlu-
tik, pissutå avativtine emiorfeKalera-
mlngOK.
måna niuvertarfingnut isemvta nu-
nanit avdlanit Danmarkimit pissut
uitdlut pisiarissaråvut miklssusé. å-
måkule nunavta sineriagssuane uilor-
pagssuit. nuname sutdliviliunagit u-
miarssuarmile utiterdlugit piniagag-
ssat, ardlånut nutdlagtånguaK åmåko
piniartigssamingnik utandnartut. su-
le avdlanik nunarput nioncutigssiag-
ssaKaKaoK »imåne nunatånilo«.
K. Møller, ManitsoK.
AtuagagdBut
atuagagssiauvoK
angerdlarsimavfingne
tamangajangne
atuarneKartartoK
neKerorut
30 NR. 26 1983
AIUAGAGDLIUTIT