Atuagagdliutit - 14.12.1983, Blaðsíða 23

Oiåp suj. nangitah)
taorsiuteriardlugo ukioK 1915
»Hvalfisken« ilagingnit umiartor-
tunut ikiuiniaKatigingnit pisiarine-
KarpoK, umiartortugssatdlo høj-
skoliåtut Svendborgime atulerpåt.
1936-me umiartortugssat sungiu-
sarfigåt. taimångarnitdlo umiar-
tortugssarpagssuit sungiusarfiger-
Kårtarpåt s. i. tingerdlauseriner-
mut, pujortulingne kivfaunigssa-
mut agdlunausserinermutdlo.
åma 1924-me Christiansmindemu-
karpoK, tåssanilo umiartornermut
atortunik sarKumersitsivigtut ator-
neKardlune.
ukiut tamaisa Svendborgip Ki-
ssungnik umiarssualiorfiane misig-
ssorneKartarpoK. iluarsartuarnig-
ssåle akisuvatdlålermat pisataiar-
dlugo 1937-me pramitut nautsor-
ssutilerpåt.
ukioK 1774 Kongelig Grønland-
ske Handelip niuverneK tiguga-
miuk taimanimit umiarssuarpå-
nguit pisiarissarsimavai.
siikaitsut nålagåt
mamatdlagtinardluta tamåko ilåt
tailårtigo ateKartOK »Peru«, tåuna
sananeKarpoK nordlit nunåne
Pommernime 1844. ukioK atauseK
aniguinartoK aulåukivigdlune ikar-
dlipoK.
kångartineKarmatdlo tuniniarne-
KarpoK akisunerpåmigdlo pisissug-
ssamut tuniniarneKardlune. Kø-
benhavnimiup pisiarå, pisiareriar-
dlugulo KGH-mut nuiseriarmago
Handele malartuinauvoK Kangale
pisiarerérpå nunavtinukartautig-
ssångordlugo. tåssalo tåuna ilångu-
para nunavta umiarssuartigut piler-
sorneKarnerane sukaitdliornerpau-
simangmat = sukåissutsimigut re-
kordilisimangmat.
nunavtinut angalancårpoK
1846-me, K'asigiånguanut, Agpa-
nut K'eKertarssuarmutdlo uvdlut
unuatdlo 246-t atorsimavai.
kingugdlerpåmik angalavoK Sisi-
miunukardlune 1904-me, Sisimiu-
nutdlo pivdlune aulåukermat l'kar-
dlisitdlugo aumarssuausivigtut a-
torneKalerpoK.
nunarput umiartorfigineKaler-
Kårmat umiarssuit nålagagssarsior-
tarsimavait arfangniutit nålagåinik
nunavta imartainik sikorssuarnik
il. il. påsisimassalingnik misigissar-
tunigdlo.
tingerdlautåinagdlit nunavtinu-
kartartut atausiångeKalutik ukiåu-
torutititdlutik tamåne niuvertoKar-
fit ardlane ukissarsimåput. tuping-
nångitsumik tamåna inuinut isu-
magdliornermik tinårujulerner-
migdluntt kinguneKartarsimavoK.
igdluatungånile kalåtdlinut pingår-
tumik arnanut Kimanartarsima-
VOK.
atagume erKaimassalerssålåriar-
dlanga. atåtaga 1896-ime inuvoK. i-
nutsarugtortOK umiarssuit mar-
dluk ukTsimåput, ardlait Kavdlunåt
ardlaitdlo tuluit »TåteråroK« niu-
vertussoK. TåteråraK Manitsume
niuvertuvoK 1890—1911-me.
ateKarpoK L.H.C. Bidstrup. uv-
nia nulia noKartilingmik påtatdlar-
Kigdlunilo erinagigsoK, Kongelig
TeaterimigoK erinarssortartut ilåt.
jutdlikut nalåne manitsormiutor-
Kat igdluata silatånut pivdlutik jut-
dlisiutinik påtagtOK nipiminik ilår-
dlugo tusarnåriartarsimavåt. tåu-
kua pané mardluk naluneKånge-
Kaut, Carla niuvertumik Simony-
mik uvinigtOK åipå Sigrid niuvertu-
mik Langskovimik uvinigtOK. ta-
marmik Manitsup oicalugfitoKåne
katisimåput, katinermingnilo na-
neruserfit nivingassut ardlarit tuni-
ssutigalugit.
angutitåt »TamuarussaK« ilånilo
»PutdlåKe«mik taineKartartOK
Upernavingme, Sisimiune Mantt-
sumilo niuvertunikuvoK. Katångu-
tigit tåuko pingasut Manitsume pe-
roriartorput kalåtdlisordluinardlo
OKalugdlutik, ilameagdlåt kalåtdli-
nit kutåineruvdlutik, pingårtumik
Sigridertåt. oKalugtuariuminara-
luaicissut agdlautigissavnut tungå-
ngingmata, angutånutdle Manitsu-
me ukissut ardlarit ukineråne niu-
vertussumut ilångutdlugit erKaivå-
ka.
umiarssuarmiut ukilerångamik i-
ssilertordlo kamigtårtarput, arner-
nik merKulingnik Kardligtårtardlu-
tik, Kåtigutdlo tulujugssuaK fær-
øiske trøje Kåtigutdlo ujatsiutit.
soruname kivfai inusugtussara-
mik ilångue arnanut såriardlutik u-
ngoruminaitdlissarsimåput.
ukinermingne inutigssatigut uja-
riatsissarsimagunaKaut, niuverto-
Karfit perKumauteKardluartara-
luartut amerdlanertigut perKumau-
tait pitsauvatdlårtarsimånginamik.
tinårtoK »nakorsaråt«
kisiånile påsileramiko inutigssat
nunavtinit pissut KanoK perKing-
nartigissut, aKigssinik, ukatdlinik
ilåtigutdlo puissit tinguinik ilångue
mamarssartarsimåput. åmale ilaisa
kalåtdlit nerissagssautait ingagi-
ssarsimavait, amerdlanerssaisale
kalåtdlit nerissartagait atissaitdlo
sungiutdluinartarsimavait.
taimane ukingmata igdluanut
sågdlune issilerugtortoK Kavdlunåt
kivfat ilåt SulortarssuångoK tinåju-
ssalersimavoK sualungnanile. unu-
kut nunamut ikårångame angutinik
inusugtunik takujumajungnaersi-
mavoK. takussaKarune tigdluar-
dlugit angerdlartitarsimavai. tai-
mane kalåtdlit saimagatdlarmata a-
kisanagulo uname angeKingmat
pitdlagunaKalunilo Kunugissarsi-
magamiko.
ilåne atåtama ikingutigisimavå
DånialéraK, Daniel Lyberth, inua-
rånguaK piniartuvigssuaK. ilane
isumaKatigigsimåput unungmut ar-
nanik nåpitsinialerunik Sulortar-
ssuata angerdlartiniaraluarpatik a-
kiorniardlugo. taimanigoK unukut
anigamik sila arnanik nåpitsiniarfi-
gisavdlugo nalencutivigsoK Kåu-
matigik. kangimukardlutik nåpar-
simaveralak måna errorsissarfiuni-
koK avdlamutdle atulersoK nagdle-
ramiko silåmut autdlardlutigdlo ta-
kulerpåt takanånga kitimingnit Su-
lortarssuat nuisatdlagtoK. takui-
nardlugit orKe igdlugalugo anger-
dlarKuvdlugit sorssugsimavai. ti-
kitdlugitdlo tigdluarnialeråtik aki-
nago ånersarnago igdluanut såte-
riardlugo avKusernup avatånut a-
pussaringnermut ajagsimavåt. ma-
kisimavoK apumik pordlune akuli-
sse kisiat issigalugo tikikåtigdlo tai-
(Kup tugdL nangisaoK)
tingerdlautåinagdlit Agpane kisarsimassut.
Sejlskibene i Ritenbenks havn.
A.TU AG A6D LIUT1T
NR. 50 1983 23